Fahlin inte med i täten i Amstel gold race – men Wengelin överraskade när nationella cykelsäsongen drog igång (slog Ahlsson-bröderna!)

Amstel gold race blev en sådan där tävling jag inte har jättemycket att skriva om, ur Emilia Fahlins perspektiv. Dels har jag inte hunnit prata med henne efteråt, dels var tv-sändningen så kort att man inte hann se henne i bild (den tidigare tätklungan hade i läget när sändningen satte igång redan splittrats i två, och gruppen som Fahlin hamnade i var 1,5 minuter bakom när vi kom in) och dels har varken teamet eller Fahlin själv skrivit något om tävlingen i sociala medier efteråt.
Klart är i varje fall att FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope först och främst körde för danska stjärnan Cecilie Uttrup Ludwig i den här småkuperade, nederländska världstourtävlingen, men hon har tufft när det blir spurtavgörande och fick nöja sig med en sjundeplats i tätgruppen som bestod av 18 cyklister (Elisa Longo Borghini och Katarzyna Niewiadoma var loss med marginal med 500 meter kvar, men väntade ut varandra tills klungan kom ikapp och blev åtta och tia). Marianne Vos är i gammalt gott slag inför OS-sommaren och såg ut att vinna spurten enkelt tills hon jublade lite för tidigt (såg hon inte loppet i onsdags?!) och sånär blev omkörd av Demi Vollering på linjen (men målfotot visade att Vos ändå hade några centimeter tillgodo).
Fahlins grupp körde inte alls lika fort sista biten och tappade 7,5 minuter på täten på det sista 17-kilometersvarvet (om det nu stämde att det var 1,5 när tv-sändningen började) och var nästan tio bakom i mål. Fahlin rullade i mål tillsammans med världstourdebuterande (om man inte räknar starten för landslaget i Vårgårda 2019) Nathalie Eklund, hon som spurtslog då handskadade Fahlin på SM i fjol (Eklund har en bakgrund som yrkesdansare och började inte cykla på allvar förrän 2018!). Där bak bokfördes Örebrocyklisten som 59:a i tävlingen. Hon avslutar våren med La Flèche Wallone, Vallonska pilen, på onsdag. Efter den tävlingen ska jag definitivt ringa och höra om fortsättningen, så då utlovas en mer fullödig rapport.

På hemmaplan var det premiär för Xamera cup, var sammandrag kommer räknas som den första delen i Sverigecupen i landsvägscykel. Inför de 34 varven (90 minuter plus två varv) på Sviestads motorbana var de största länsförhoppningarna förstås satta till bröderna Ahlsson, i år tillsammans i Maifracing, men det var mountainbikespecialisten och tidigare svenska mästaren Matthias Wengelin som var starkast när 35 man kom in till spurtuppgörelsen.
Wengelin brottade sig fram till en femteplats, sekunden bakom segrande Hugo Forsell (på cykelmanér får de förstås samma tid, men tävlingen använde ett resultatsystem där alla sekundskillnader skrevs ut). Jacob Ahlsson blev åtta, Jonathan Ahlsson 16:e, Garphyttans Marcus Jansson (som på landsväg tävlar för CK Hymer) 21:a, Örebrocyklisternas Marcus Johansson 26:a och Axel Lindh 36:a (knappt två minuter bakom, han var först av dem som inte lyckades gå med klungan hela vägen).
Xamera cup fortsätter med tävlingar på Mantorp 7–8 maj.

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *