Tog studenten i dag – nu ska han grillas av tidernas bäste

I dag tog Adam Axelsson (och hans flickvän, landslagsryttaren Emelie Aldenfalk, ser jag på Facebook och Instagram) studenten vid Alléskolan i Hallsberg. Stort i varje människas liv förstås, men som idrottare var ändå gårdagens besked ännu större. Att Axelsson från och med nästa år kommer att ingå i Norges sköyteakademi (ett privat norskt team som, likt de inom långloppskidåkningen, står vid sidan av det norska landslaget; en utveckling som tagit fart i allt fler sporter i grannlandet) har varit känt sedan en tid, men i går släpptes bomben: Att akademin från och med nu kommer att tränas av ingen mindre än Jeremy Wotherspoon, kanadensaren som är vida ansedd som den bäste skridskosprintern genom alla tider. Wotherspoon är enligt ett pressmeddelande redan på plats i Hamar för att bygga upp sin bas.
Wotherspoon vann världsmästerskapen i sprint (2×500 + 2×1 000 meter) fyra gånger 1999-2003 och tog totalt nio medaljer där, plus tre VM-guld över 500 meter och ett över 1 000 meter singeldistans och sammanlagt tio medaljer över 500 och 1 000 meter. Två av hans världsrekord står sig än i dag, det över 500 meter (34,03) och i sprintkombination (137,230 poäng). Ja, och så har han alla de sex snabbaste varvnoteringarna (400:ingarna) genom tiderna, med ett inofficiellt världsrekord på 24,32 sekunder. Enda smolken i kanadensarens långa karriär var att han aldrig lyckades fullt ut på OS. Som 22-åring, i Nagano 1998, tog han visserligen silver på 500 meter. Men 2002 ramlade han i starten, 2006 blev han bara nia och gick i exil på en avlägsen norsk ö, 2010 blev det en ny niondeplats och 2014 lyckades han inte ta plats i kanadensiska laget. Och nu ska han alltså träna bland andra Adam Axelsson.
som, tillsammans med norrmännen Odin By Farstad, Christer Skuterud, Martine Lillöy Bruun och Kristian Aabakken kommer att specialdrillas i ett sprintjuniorlag (även om Axelsson räknas som senior den kommande säsongen) med just Wotherspoon som ansvarig tränare.
Hade det inte varit så att Axelsson tog studenten just i dag skulle jag förstås ha ringt upp honom och snackat lite om det här. Men det får vi ta en annan dag. Håll i hatten och drick champagne med måtta, Adam! (Och nästa helg är det dags för honom att dra på sig cykelbyxorna igen.)

 

I dag kördes sista individuella distansen i mountainbikeorienterings-VM i Portugal, och även om det placeringsmässigt blev ett rejält fall framåt för Garphyttans Marcus Jansson (som blev 16:e) – som väntat när det äntligen var dags för långdistans – var avståndet till pallen en halv evighet. Upp till segrande ryssen Anton Foliforov nästan 13 minuter, till tredjeplacerade fransmannen Baptiste Fuchs över tio minuter. Ändå var Jansson med en jävla marginal bäste svensk, över 14 minuter för David Eberlén över en långdistans som uppenbarligen tog ut sin rätt. På ungdomssidan slutade Karlskogas Erica Olson på elfte plats, 17 minuter rån medalj och 27 från vinnaren. Även hon bäste svensk. Nu återstår bara stafetterna, och det är väl tveksamt om de svenska lagen räcker till där.

Helgens höjdare

1. Fröviloppet
Förra året vann Mikaela Kemppi med över två minuter medan Jakob Nilsson spurtade ned Kopparbergs långdistansvirtuos Johan Eriksson med fem sekunders marginal. Vilka som kommer till start över de tio ganska varierande kilometerna i Frövi i helgen vet vi inte (någon startlista finns nämligen inte publicerad), men klart är att Kemppi kan tjäna en 500-lapp på att ställa upp. Det är nämligen priset för att slå banrekordet hon själv satte i fjol. Det är också dags för tredje deltävlingen i Peppes trailcup, där Munkastigen trailrun och Bergslagsleden ultra ingår. I helgen är det dock Jättelångt, det 68 kilometer långa loppet från Grisslehamn till Norrtälje som står på programmet. Mig veterligen utan lokalt deltagande, eftersom Sara Richert strukit sig för att i stället gå på Miljöpartiets kongress. Och så är det ju Indalsledenloppet, förstås, en tävling jag velat springa i flera år.

2. Vätternrundan
Över 500 cyklister från länet ger sig i helgen ut på den 30 mil långa turen. Från mina hemtrakter finns profiler som gamle proffscyklisten Kjell Nilsson och draghundsvärldsmästaren Timo Silvola på startlinjen, och även om Örebroarna är lite mer svårsökta (de är nämligen långt över 300 och fastnar inte i sökfiltret på något vettigt sätt) lär det finnas en hel del profiler även där. Bibben Nordblom och Lotta Nilsson fortsätter ju sitt digra tävlande för att få upp formen inför Nice ironman om två veckor, och gör kanske den mest intressanta starten. Några riktiga topptidsattacker har jag inte hört talas om, men vi får väl se vad som händer.

3. Jukolakavlen
Har jag ju redan skrivit en hel del om här på bloggen. Vill ni läsa in er på herr– och damlagen finns laguppställningarna på länkarna.

Bubblare: För egen del blir det Degerforsklassikerns orienteringsmoment på söndag. Jag vann tävlingen både 2012 och 2013, och det är väl, frånsett ett kommunskolmästerskapsguld i orientering i nionde klass de enda tävlingarna jag någonsin vunnit, alla kategorier, och nu går jag för en tredje viktoria (men ärligt talat beror segerchanserna mer på eventuellt motstånd än något annat).

Andrea, Harald och Filip drillas av världsmästaren: "Fantastisk vecka"

Mycket orientering på bloggen på slutet? Jodå. Och här kommer lite till.
I dag blev det nämligen klart att de för trogna bloggläsare välbekanta namnen Andrea Svensson, Tisarlöparen som är en av Sveriges största talanger, och Degerfors Filip Jakobsson, som hittills haft sina största framgångar som skidorienterare, tillsammans med Hagabytalangen Harald Larsson, 18, får flyga till Schweiz för ett veckolångt läger i St Moritz 10–16 augusti – lett av bland andra dubbla världsmästaren Helena Jansson. Vad hon kommer att bjussa på?
– Det kan bli ganska många olika saker. Allt ifrån att hänga ut kontroller och följa upp de aktivas lopp, via rörlighetsträning och utbildning i första hjälpen, till hur man får i sig tillräckligt mycket mat. Jag har ingen ledarskapsutbildning, men jag har massvis av erfarenheter från olika mästerskap, säger Jansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
– Det kommer att bli en fantastisk vecka där fokus ligger på utveckling, säger förbundskaptenen Susanne Wiklund Björk till samma sida.
För Andrea Svensson väntar dessförinnan JVM i Norge 4–10 juli. Men allra först helgens Jukola, där hon springer tredjesträckan för Tisaren.

A Lennart Julin, denne gigant bland idrottsstatistikernas giganter, presenterade i dag årets första, fullständiga sammanställning av de svenska årsbästalistorna över alla friidrottens ungdoms- och seniorålderskategorier. Några intressanta noteringar är att Josefin Gerdevåg visar fin bredd med 13:e-platsen på 1 500 meter och niondeplatsen på halvmaran (och hon har ännu högre potential i maraton, som hon inte kutat något i år, ännu), att Hälleforslöparen Louise Wiker alltjämt är Sverigetrea i maraton och 3,5 minuter snabbare (!) än VM-uttagna Lena Eliasson, att Tim Sundströms distriktsrekord just nu gör honom till Sverigefyra på 1 500 meter, att Jonathan Gustavsson toppar 800-meterslistan i P16-klassen och är en av endast två 16-åringar som gått under två minuter hittills i år, att William Fransson är trea på 5 000 meter i P19 (men det är bara tre som noterat resultat på distansen än) och att Esther Sandén Alin gått in F15-listan på 800 meter på åttonde plats (men har högre potential, förstås).

För övrigt verkar det bli dubbeltävling för undertecknad i helgen. Lördagen i en helt ny sport. Söndag i en gammal. Men mycket mer om det senare (till ert tveksamma nöje).

VM-sprintern äntligen segrare igen – i Brickebacken

Senast fick han stryk av Daniel Attås och Ville Johansson. Men på onsdagskvällen blev Martin Regborn kung av Örebro igen. Den nyuttagne VM-sprintern visade ingen pardon när andra deltävlingen av tre i Sommarsprinten (den första var DM) avgjordes runt Brickebackens IP. Regborn kutade de tre kilometerna (fågelvägen, alltså) och plockade de elva kontrollerna på 12.05. Var snabbast på elva av tolv delsträckor (tvåan, samme Ville Johansson som retsamt smet före senast, var totalt distanserad med 49 sekunder eller nästan sju procent, men en sekund snabbare från sista kontrollen till mål). Tomas Hallmén trea, 2.12 bakom, Per Eklöf femma, slagen med 2.20. Så ska en slipsten dras, typ.
I damklassen visade Beata Falk, juniorvärldsmästaren som upphörde med elitsatsningen efter senior-VM-debutåret 2010, att hon fortfarande hittar runt. Tog segern 33 sekunder före Hagabyklubbkompisen Elin Vinblad på en kilometertid som bara matchades av fem herrar. Tisarens Rebecka Nylin trea.
I sommarsprintens sammandrag delar Regborn och Vilel Johansson ledningen på herrsidan medan Elin Vinblad tagit ett stabilt grepp om damklassen. En sjundeplats i finalen, Örebro city sprint på midsommarsöndagen (säger man så?) räcker för att säkra totalsegern.

I mountainbikeorienterings-EM får Garphyttans Marcus Jansson inte till det efter den inledande fjärdeplatsen i mixedstafetten. Onsdagens medeldistans bröt han (bäste svenske herre blev David Eberlén på 47:e plats …), och nu återstår bara långdistans och stafett. Karlskogas Erika Olson 15:e i ungdoms-EM.

I tredje deltävlingen i lokala rullskidscupen Moto-Eagle Tour tog Olivia Hansson tredje raka segern, och Robert Brundin den andra raka efter en inledande andraplats. En 14 kilometer lång etapp i Fellingsbrotrakten med individiuell start som Brundin avverkade på 29.18 (tvåan Daniel Olsson fem sekunder långsammare) och Hansson behövde 31.36 för (ensam startande). Jag hoppas Olivia anmäler sig till sommarens SM-vecka, som en viss annan skidåkare redan gjort.

Min egen träning? Jo, tackar som frågar. I dag sprang jag för första gången sedan Oppebylöpet för snart en månad sedan (och smärtfritt för första gången på 2,5 månader) milen. Dock uppstyckat i två femkilometerspass med en cykelvända emellan, för att åstadkomma ett långpass och för att inte skapa för hög påfrestning. Men det går framåt. Och på söndag blir det faktiskt lite orientering (!).

Laddar för VM – med Jukola: "Springer förstasträckan"

I går kom VM-uttagningen – i morgon drar hela orienteringsvärlden till Finland. Där avgörs nämligen Jukolakavlen i helgen, världens största orienteringsstafett (ja, till och med större än Tiomila).
OK Tisaren har båda sina nyuttagna VM-stjärnor med. Dubble världsmästaren Matthias Kyburz springer sistasträckan för herrarna medan Lilian Forsgren tar hand om förstasträckan i damlaget.
När Tisaren blev elva förra året sprang Bettina Aebi (som bytt klubb till OK Linné) förstasträckan, Andrea Svensson andra, Forsgren tredje och numera landslagspensionerade superstjärnan Simone Niggli slutsträckan. Niggli får förnyat förtroende medan Andrea får ta tredjesträckan och Lovisa Persson sätts in på andra (hon sprang förstasträckan i andralaget i fjol).
– Första och sista sträckorna är längre (åtta respektive nästan nio kilometer mot cirka sex kilometer på sträcka två och tre), så det är egentligen mest därför vi valt att ha mig och Simone där. Dessutom går Jukola väldigt snabbt om man jämför med Tiomila, det gäller att vara med från början eftersom det inte finns så stora möjligheter att hämta upp någon tid. Vi siktar på topp tio, det är ingen omöjlighet, säger Forsgren till Konditionsbloggen.
I herrlaget ska Jonas Mathys, Daniel Attås, Matthias Merz, Johan Aronsson, Jonas Merz och Oskar Andrén fixa ett schysst upplägg för Kyburz inför sistasträckan. Andra- och tredjelag kan ni spana in här.
Även Hagaby har en VM-löpare på herrarnas sistasträcka, medan KFUM Örebro har en för bloggläsarna välbekant profil på förstasträckan. Även Filip Dahlgren (för Lidingö), OK Tylöskog och OK Milan finns med i Finland. Har jag missat ytterligare något länslag?
För övrigt borde jag ju redan för flera dagar sedan ha följt upp det här blogginläggets notering om Oskar Andrén med hans nästa DM-äventyr i Värmland. För redan två dagar efter 5 000-metersloppet sprang Andrén orienteringens sprint-DM i Värmland – och vann (återigen utom tävlan, förstås). Andrén (som ju tog brons bakom Attås och Regborn på Örebro läns sprint-DM) var 13 sekunder snabbare än Södertälje-Nykvarns Ludvig Eriksson (också han utom tävlan) och 1.13 före DM-guldmedaljören Johan Wikström, Tyr. Karlskogas kvickfotade veteran Per Jansson, Djerf, tog DM-silver. Linda Take, ex-karlskogingen, gjorde för övrigt precis som på 5 000 meter och tog ett nytt DM-tecken i överlägsen stil, 1.13 före Tyr-polaren Lovisa Martinsson.

Förbundskaptenen: Därför valde jag Lilian före Alexandersson

9.00 i morse släpptes den så till slut, den svenska VM-truppen i orientering. Åtminstone för mig (ja, det vet ju ni som läser bloggen) var det en skräll att Martin Regborn fick en plats efter de senaste veckornas uteblivna topprestationer. Och att Lilian Forsgren ”bara” får springa mixedsprintstafetten i sitt första VM (men väljs före de båda svenska superstjärnorna Tove Alexandersson och Helena Jansson) var också en överraskning. I eftermiddags ringde jag upp förbundskapten Håkan Carlsson och frågade om det. Men också om varför han inte tog med Filip Dahlgren till VM trots en uppåtgående formkurva efter vinterns skadehelvete.

– Det var nästan en bonus att Filip fick komma med på världscupen med tanke på hur hans läge var några månader tidigare. Men han har gjort ett jättebra jobb med rehaben efter alla problem i vinter, skött sig jättebra. Han är i princip tillbaka i gammalt gott slag nu, men konkurrensen i långdistanslaget är väldigt starkt, och resultatet i världscupen (en 17:e-plats som bäste svensk) räckte helt enkelt inte till, säger Carlsson till Konditionsbloggen.
Martin Regborn får däremot en plats trots svajiga resultat, hur har du resonerat där?
– Martin har stor potential, och var nära att få till det riktigt, riktigt bra på VM förra året. Han blev 15:e då men låg topp tio med bara några kontroller kvar. Några av de löpare som var före honom på VM-uttagningen i lördags (Gustav Bergman, William Lind och Olle Boström) kommer bara att springa skogsdistanser på VM, och räknar man bort dem var han näst bäste svensk där. Martin har valt att fokusera på sprint, och jag tycker att han förtjänar VM-platsen väldigt väl.
Är det du som vill dela upp VM-laget i en sprint- och en skogsdel?
– Ja, lite så. Vi vill att löparna ska få en möjlighet att fokusera och bli riktigt starka på de olika underlagen. Det är ett pussel vi försökt lägga. I Martins fall ger vi honom nu chansen att verkligen fokusera på stadsmiljöer och hårt underlag.
Vad har han för potential?
– Det är jättetufft på VM. Schweiz och Danmark har jättestarka sprintlag, det finns någon riktigt bra fransman och så har vi de andra svenskarna. Men om allt stämmer har han potential att bli tia eller ännu bättre. Det viktigaste är att han fokuserar på att göra riktigt bra lopp. Kvalet är steg ett, sedan är det en vilodag före finalen. Kvalet går i en förort, ett bostadsområde, som inte är några konstigheter. Men finalen går i lite småstad (Forres) på vad vi tror är ett ganska litet område, med en strörre huvudgata och små, smala gränder som det gäller att vara noggrann för att pricka in i hög fart.
Lilian Forsgren är bara uttagen till mixedsprintstafetten, hur tänker du där?
– Lilian hade prickat formen bra till världscupturnén förra veckan och är ganska allround. På slutet har hon varit allra vassast i sprint. Hon var ju tvåa av svenskorna i observationstävlingen i Säter och när hon var fjärde bästa svenska i världscupen lördags hade hon ett ännu bättre lopp på gång, hon missade väldigt mycket på första kontrollen och sprang fort efter det. Hon har en hög potential, och gjorde ett väldigt bra jobb på förstasträckan i världscupsegern i lördags.
På sista sträckan stoppar du in Lena Eliasson nu. Hur tänker du när du väljer henne och Lilian före namn som Tove Alexandersson (världens bästa orienterare just nu, möjligen i konkurrens med Judith Wyder, med nio VM-medaljer på meritlistan) och Helena Jansson (13 VM-medaljer på cv:t)?
– Tove springer alla övriga distanser och det skulle bli ett för tufft program för henne om man slängde in sprintstafetten också. Och Helena satsar på skogsdistanserna det här mästerskapet, det är det hon kunnat träna till med sina fotproblem. Att hon sprang sprintstafetten i fredags berodde på att den gick på mjukt underlag, i Skottland blir det asfalt. Så det här känns som det bästa laget utifrån de förutsättningar som finns.
Är Forsgren aktuell för fler distanser, som reserv?
– Ja, Lilian är väldigt allround och har visat bra resultat på alla typer av tävlingar. Hon är med i laget också för att kunna vara ersättare på andra distanser. Är hon i form kan hon springa både skog och sprint.
Hur ser uppladdningen ut inför VM?
– Vi åker på ett knappt veckolångt läger i Skottland den 1 juli, men många av löparna kommer stanna kvar längre. Vi åker till samma boende som vi har på VM, strax utanför Inverness, och kommer att träna i relevant terräng. Så här brukar vi alltid göra, åka iväg tillsammans, bygga lagkänsla, sätta allt det praktiska, testköra det som väntar och få bra träning.
I morgondagens NA, papperstidningen (som alltid går att köpa som e-tidning på na.se), kan ni läsa intervjuer med både Lilian Forsgren och Martin Regborn.
Ytterligare en ”länslöpare” blev för övrigt VM-klar på tisdagen: Den dubble världsmästare Matthias Kyburz (som efter helgens övningar toppar totala världscupen), som tävlar för Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren, är uttagen till fyra av fem distanser, allt utom den individuella sprinten, för sitt Schweiz.
Marcus Jansson, Garphyttekillen i mountainbikeorienterings-EM, fick nöja sig med en 35:e-plats i tisdagens sprint, men var i varje fall näst bäste svensk. 2.47 bakom segrande esten Lauri Malsroos, 2.19 från pallen, 31 sekunder bakom lagkompisen Linus Karlsson Mood på 30:e plats. I morgon är det dags för medeldistans, och för Jansson tror jag att det är ”ju längre desto bättre” som gäller. Karlskogas Erica Olsson blev för övrigt 19:e i sprinten i ungdoms-EM.
Varför jag inte skrivit något om Vätternrundan-veckan som dragit igång i Motala, undrar kanske någon. Tja, därför att jag fortfarande väntar på att någon av sidorna som brukar sammanställa resultatlistor (det görs ju inte officiellt, eftersom Vätternrundan är ett motionsevenemang och ingen tävling) ännu inte levererat från Tjej- eller Halvvättern. Och det är ju resultat man vill ha!

Tappade EM-medalj – med åtta sekunder: "Ett litet misstag"

Garphyttekillen Marcus Jansson, 23, som fortfarande tävlar för Garphyttans IF men numera bor och pluggar i Linköping, har onekligen tagit stora steg framåt till den här säsongen. Vid EM i mountainbikeorientering i maj i fjol hade han placeringsraden 34-35-78 över de individuella distanserna, var tia i stafetten och inte uttagen i mixedstafettlaget. När årets EM, som i princip bjuder lika tuff konkurrens som ett VM, inleddes i portugisiska Idanha-a-Nova på måndagen fick Jansson som ensam svensk herre köra mixedstafetten – och han var bara åtta sekunder från medalj.
Till saken hör förvisso att han blev lite av en syndabock också, då Cecilia Thomasson skickade ut honom som trean på fjärde och sista sträckan (åkarna kör två var) och Marcus själv körde upp sig till andraplatsen på den första av tre looper på sistasträckan. Det som sedan hände berättar han själv om i en artikel på Svenska orienteringsförbundets hemsida:
– Sedan gjorde jag ett litet misstag på mittslingan, då kom Finland ikapp och tjecken hade kort gaffling samtidigt som han körde riktigt bra så då smet han förbi. Vi (Marcus och finländaren Jussi Laurila) såg varandra hela vägen även om vi inte hade samma kontroller. Men vid näst sista kontrollen var han före mig in, och när jag stämplade fick han ett försprång som jag inte kunde hämta in på den korta sträcka som var kvar, säger Jansson till förbundet.
I mål var Laurila åtta sekunder före Jansson och knep bronset. Tjecken Jiri Hradil spurtade ifrån och var hela 42 sekunder före finländaren. I täten var Frankrike helt i särklass, vann med nästan två minuters marginal.
Jansson väljer dock att se det positiva i de stora framsteg han gjort, och ser med tillförsikt fram emot veckan som fortsätter med sprint i morgon, medeldistans på onsdag, långdistans på fredag och stafett på lördag.
–  Jag tycker att detta var ett positivt besked, det är klart att det är lite surt när det var så nära medalj. Men jag tycker att vi ska vara nöjda. För egen del var det en bra start på veckan, säger han till förbundets hemsida.
I ungdomsklassen, där mixedstafetten har inofficiell mästerskapsstatus, var Karlskogas Erica Olson, i par med Gustav Johnsson, aldrig nära att hota om pallplatserna. Till slut drygt sju minuter bakom, på sjätte plats.

 

Emilia Fahlins brittiska stall Wiggle-Honda har nu fått ut racerapporten från gårdagens världscuplopp, som alltså slutade med en andraplats för italienska spurtesset Elisa Longo-Borghini, och precis som jag misstänkte fanns en del smått lyriska ord om Fahlins insats (det brukar nämligen göra det, hon är en väldigt uppskattad hjälpryttare och det var inte för inte som sportdirektören ville ha med henne i laget trots sjukdomsbekymren som nu tvingar henne till ett längre uppehåll).
”Flera gånger hade Chloe Hosking och Emilia Fahlin täten i klungan uppför Manayuk wall (monsterbacken som passerades sex gånger med målet på toppen sista gången), och höll på så sätt sina lagkompisar i täten och borta från trubbel”, skriver teamet.
Longo-Borghini säger själv:
– Emilia lyckades få fram mig och Giorgia (Bronzini) i rätt position varenda gång före Manayunk wall, hon var verkligen stark.
Efter fullgjort jobb valde Fahlin att kliva av, med sjukdom i kroppen fanns ingen större anledning att kämpa på när dagsverket ändå var avslutat.
I dag åkte hela stallet vidare till Richmond för att inspektera höstens VM-banor.

 

Race for heroes har äntligen fått upp en resultatlista, där det visar sig att Danny Hallmén blev 19:e man till slut. Han ledde efter paddlingen (inget annat att vänta av en gammal landslagsman) och var i det läget nästan två minuter före Emil Dahlqvist som till slut tog hem segern. Men i cyklingen tappade Danny snudd på halvtimmen jämfört med Dahlkvist och över den avlsutande löpningen (med inslag av hinderbana) var han kvarten långsammare än segraren (och åtta-tio minuter långsammare än övriga täten). Dahlqvist vann på 3.51.14, över fem minuter före de båda andra som gick under fyra timmar. Danny i mål på 4.35 efter att ha fått två minuters tidstillägg (oklart för vad). Oklart också varför det inte blev något quadrathlon-VM för Danny i helgen, som han från början hade tänkt. Borde helt enkelt ta ett snack med honom, men i dag råkar jag vara ledig … (Tysken Thoralf Berg vann hur som helst långdistans-VM i quadrathlon före tjecken Leos Rousavy och spanjoren Enrique Peces).

 

Hittade för övrigt till slut tävlingen där Josefin Gerdevåg säsongsdebuterade på 1 500 meter i helgen. Vi snackar Sayo i Sollentuna, och Gerdevåg noterade 4.37.81 utan konkurrens. William Fransson vann herrarnas 1 500 på säsongsbästat 4.17.87.

Fahlins sista lopp gav ny världscuppall

Emilia Fahlin körde i dag sitt lopp på ett bra tag, får man förmoda, eftersom Örebrocyklisten nu en gång för alla ska ta itu med sina ständigt återkommande sjukdomsbekymmer i allmänhet och det senaste halvårets efterhängsna akuta och kroniska bihåleinflammationer i synnerhet. Hur det gick? Tja, hennes brittiska stall Wiggle-Honda lyckades inte ta tredje världscupsegern på sex lopp den här säsongen på den osedvanligt tuffa banan med mål på toppen av en backe som är mer av en vägg (den heter Manayunk wall). Men nästan. Elisa Longo Borghini, som vann Flandern runt i ensam utbrytning i våras, fick ge sig mot brittiska OS-silvermedaljören Lizzie Armistead precis före toppen, men tog andraplatsen. Det där skedde för mindre än en halvtimme sedan, så någon resultatlista har jag ännu inte sett och än mindre har Wiggle-Honda hunnit författa någon pressrelease, men jag förutsätter att Fahlin som vanligt var högst delaktig i förarbetet.
I världscupens medeldistans i Munkedal blev Lilian Forsgren i dag inslängd som reserv i det svenska världscuplaget. Kanske inte helt ultimat för att prestera att ha tre urladdningar på fyra dagar i kroppen, men Fahlin höll ihop hyggligt. Gjorde tre halvminutsbommar enligt det officiella analysverktyget och fem minuter bakom överlägsna Helena Jansson, drygt tre bakom resten av topplöparna. Nu blir det en spännande väntan på VM-laget. Vilken dag den tas ut är inte offentliggjort, men det blir under den kommande veckan.
Tim Sundström valde 800 meter på Folksam challenge i Uppsala, men orkade inte med i spurten. 1.54.46 gav en sjätteplats i heatet, åttondeplats totalt, dryga sekunden över personliga rekordet. Josefin Gerdevåg twittrar om att hon sprungit säsongens första 1 500-meterslopp utomhus också. 4.37, som tar henne in på topp tio-listan genom tiderna i distriktet (hon hade ingen tid registrerad på 1 500 ute tidigare). Har dock inte lyckats klura ut var hon sprang …
I KFUM:s multisporttävling blev Per Eklöf och Henrik Eknor enda lag under två timmar när de korsade mållinjen på 1.56.14, exakt fem minuter före Rasmus Bengtsson och Jerker Lindskog. Trefaldige olympiern Johan Röjler, i par med Peter Knobach, blev trea, drygt tio minuter bakom.. Emma Arland och Anna Kero vann en tuff tätstrid i damklassen med bara 50 sekunders marginal efter över 2,5 timmars tävlande. De tog över ledningen med bara minuter före mållinjen, efter att Pernilla Wedin och Maria Kaivanto varit i ledningen från start (ett tag med över sju minuter). Sofie Gustavsson och Jonas Evaldsson vann en ännu tätare mixedklass bara elva skunder före Katja Nyström och Peter Jellvert. Resultatlistan här.

Pätsi: "Fick gräva djupt" – megabildextra från Örebro triathlon

Var på plats på Örebro triathlon i dag, och hejade på mäktiga kvinnor och män som trotsade vädergudar (både de som sett till att simvattnet var iskallt och att det därefter spöregnade under delar av cyklingen och löpningen) och de inre demonerna.
Karl-Johan Danielsson och Emma Graaf tog två programenliga segrar i respektive VM-uppladdning, men där bakom knep Lotta Nilsson och Morgan Pätsi två lika imponerande tredjeplatser. Noras egen stålkvinna, 50-åriga Lotta, sprang ned sin egen dotter Bibben Nordblom för att nå andraplatsen. Urstarkt. Morgan ledde ett tag efter att Karl-Johan Danielsson cyklat fel, men blev sedan omtrampad av Danielsson och fick ge sig i löpningen mot Fredrik Robertsson. ”Ett bra race idag dock tappade jag andraplatsen under löpmomentet. Fick gräva djupt under löpningen och lyckades komma trea”, skriver Pätsi själv på sin Facebooksida. Alla resultaten här!
Själv plåtade jag inget, men det gjorde däremot sambon (Maria Åström) och kollegan (Eric Fiedler), och ett matigt urval om totalt 20 bilder bjussar vi på nedan. Håll tillgodo!

Graattis. Emma precis före målgång.  Foto: Eric Fiedler
Graattis. Emma precis före målgång. Foto: Eric Fiedler
Också rätt säker seger. Emma Graaf vann med nästan fem minuter, trots att hon tappade två minuter på den avslutande halvmaran.  Foto: Eric Fiedler
Också rätt säker seger. Emma Graaf vann med nästan fem minuter, trots att hon tappade två minuter på den avslutande halvmaran. Foto: Eric Fiedler
Överlägsen. Regerande svenske mästaren Karl-Johan Danielsson vann med nästan tolv minuters marginal.  Foto: Eric Fiedler
Överlägsen. Regerande svenske mästaren Karl-Johan Danielsson vann med nästan tolv minuters marginal. Foto: Eric Fiedler
På väg mot tredjeplatsen. Lotta Nilsson var urstark under löpningen, trots att hon före triathlonet talade om att hon fortfarande kände av söndagens Utö swimrun i benen.  Foto: Eric Fiedler
På väg mot tredjeplatsen. Lotta Nilsson var urstark under löpningen, trots att hon före triathlonet talade om att hon fortfarande kände av söndagens Utö swimrun i benen. Foto: Eric Fiedler
Hasselfors finest. Jakob Viktorsson.  Foto: Eric Fiedler
Hasselfors finest. Jakob Viktorsson. Foto: Eric Fiedler
Pallsnack. Morgan Pätsi intervjuas efter att ha tagit sig i mål som trea.  Foto: Eric Fiedler
Pallsnack. Morgan Pätsi intervjuas efter att ha tagit sig i mål som trea. Foto: Eric Fiedler
Grinet. Morgan Pätsi med sitt patenterade ansiktsuttryck under löpningen.  Foto: Eric Fiedler
Grinet. Morgan Pätsi med sitt patenterade ansiktsuttryck under löpningen. Foto: Eric Fiedler
Nöjd tvåa. Fredrik Robertsson sprang om Morgan Pätsi och knep andraplatsen i herrklassen.  Foto: Eric Fiedler
Nöjd tvåa. Fredrik Robertsson sprang om Morgan Pätsi och knep andraplatsen i herrklassen. Foto: Eric Fiedler
Gammal är äldst. Lotta Nilsson, 50, sprang om och förbi sin dotter Bibben Nordblom och blev tredje bästa dam. Efteråt talade de ut i målfållan.  Foto: Eric Fiedler
Gammal är äldst. Lotta Nilsson, 50, sprang om och förbi sin dotter Bibben Nordblom och blev tredje bästa dam. Efteråt talade de ut i målfållan. Foto: Eric Fiedler
Vinnnarsteg. Emma Graaf ut på sista varvet.  Foto: Maria Åström
Vinnnarsteg. Emma Graaf ut på sista varvet. Foto: Maria Åström
Gräver djupt. Morgan Pätsi fick ge allt han hade under den avslutande halvmaran. Klockades för 1.26.02.  Foto: Maria Åström
Gräver djupt. Morgan Pätsi fick ge allt han hade under den avslutande halvmaran. Klockades för 1.26.02. Foto: Maria Åström
Inte nådigt. Karl-Johan Danielsson såg inte ut att ta ut sig - men gick ändå med råge under 1.20 på den avslutande halvmaran. Med simning och cykling i kroppen. Sjukt.  Foto: Maria Åström
Inte nådigt. Karl-Johan Danielsson såg inte ut att ta ut sig – men gick ändå med råge under 1.20 på den avslutande halvmaran. Med simning och cykling i kroppen. Sjukt. Foto: Maria Åström
VM-klar. Långdistans-VM avgörs i Motala om tre veckor. Då kommer konkurrensen vara tuffare för Karl-Johan Danielsson.  Foto: Maria Åström
VM-klar. Långdistans-VM avgörs i Motala om tre veckor. Då kommer konkurrensen vara tuffare för Karl-Johan Danielsson. Foto: Maria Åström
Ensam i topp. När Fredrik Carlén inte kom till start kunde ingen störa Karl-Johan Danielsson - trots att han simmade, cyklade och sprang fel ...  Foto: Maria Åström
Ensam i topp. När Fredrik Carlén inte kom till start kunde ingen störa Karl-Johan Danielsson – trots att han simmade, cyklade och sprang fel … Foto: Maria Åström
Goa gubbar. Mårten Vidlund (till höger) och en annan Örebro AIK-kämpe på första sjukilometersvarvet av tre.  Foto: Maria Åström
Goa gubbar. Mårten Vidlund (till höger) och en annan Örebro AIK-kämpe på första sjukilometersvarvet av tre. Foto: Maria Åström
Sedvanligt fokus. Morgan Pätsi kämpar på.  Foto: Maria Åström
Sedvanligt fokus. Morgan Pätsi kämpar på. Foto: Maria Åström
Urstark avslutare. Västerås Gunilla Cedergren avslutade med en urstark halvmara på 1.34.30, bäst av alla damer och i sin åldersklass med bara tre gubbar framför sig. Sprang om Bibben och Lotta och blev tvåa.  Foto: Maria Åström
Urstark avslutare. Västerås Gunilla Cedergren avslutade med en urstark halvmara på 1.34.30, bäst av alla damer och i sin åldersklass med bara tre gubbar framför sig. Sprang om Bibben och Lotta och blev tvåa. Foto: Maria Åström
Bra tryck. Gunilla Cedergren ut på sista varvet.  Foto: Maria Åström
Bra tryck. Gunilla Cedergren ut på sista varvet. Foto: Maria Åström
Snart VM-klar? Lotta Nilsson kan mycket väl knipa en plats i ironman-VM i höst.  Foto: Maria Åström
Snart VM-klar? Lotta Nilsson kan mycket väl knipa en plats i ironman-VM i höst. Foto: Maria Åström
Mot H35-pallen. Mikael Spiris avslutade fint och knep andraplatsen i H35-klassen (men då var en H35:a som Morgan Pätsi exempelvis anmäld i ordinarie seniorklassen).  Foto: Maria Åström
Mot H35-pallen. Mikael Spiris avslutade fint och knep andraplatsen i H35-klassen (men då var en H35:a som Morgan Pätsi exempelvis anmäld i ordinarie seniorklassen). Foto: Maria Åström

Världscup stryks – men Fellingsbroloppet står (typ …)

Lilian Forsgren, 25, gjorde en ny, riktigt bra instas i världscupen i dag. Slutade på 20:e plats, som fjärde bästa svenska (på samma tid som 19:e-placerade Karolin Ohlsson) och var bara 35 sekunder från en topp sex-placering. Baske mig om det inte blir VM för Hallsbergslöparen nu. Det ska mycket till om hon inte ska få chansen på åtminstone någon distans efter de senaste veckorna.
Martin Regborn var en placering sämre både bland svenskar och totalt, femma respektive 21:a, och bara 20 sekunder från en topp sex-plats. Men Örebrolöparen har inte samma starka bakgrund som Forsgren att luta sig mot utan kom med i världscuptruppen trots allergibekymmer som sabbade uttagningen ,och lär därför få svårt att ta en VM-plats trots att han har en bevisat grym högstanivå med ruggig löpkapacitet.
Hur som helst var dagens stora snackis att hela världscuptävlingen stryks efter problem med det nya, touchfria stämplingssystemet. Somliga löpare fick helt enkelt inte sina kontrollpassager registrerade. En präktig arrangörsskandal, förstås. Inte minst i orienteringssportens förlovade land, förstås.
De strukna resultaten ligger än så länge kvar här.
I Fellingsbroloppet saknades återigen de allra starkaste långdistansnamnen, men Hällefors Simon Sveder kom till start och mosade de tolv kilometerna på 41.56 vilket inte är illa. Erika LEchs 47.12 går heller inte av för hackor. Hela resultatlistan från dagens deltävling i långloppscupen hittar ni här.
Nyblivne quadrathlon-EM-medaljören Danny Hallmén körde i dag multisport-/äventyrstävlignen Race for Heroes i Karlsborg i dag, men mer än att han vid något tillfälle (under kajakmomentet, förstås) ledde tävlingen men inte höll undan i mål vet jag inte. Något resultatlista har arrangören inte lyckats få ihop.
I morgon är det multisport i Örebro, Tim Sundström kutar i Uppsalas Folksam challenge-tävling och Emilia Fahlin trampar världscup i Philadelphia. Det rullar på.