"Det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå"

På lördag avgörs säsongens andra inomhustävling i Tybblelundshallen (eller tredje, om vi räknar in Oktobermarathon); Triumfglasspelen. En tävling som lockat en hel del stora namn genom åren, bland annat Irene Ekelund. Än så länge gapar startlistan rätt tom på seniorer, juniorer och äldre ungdomar, men en VM-löpare kommer i varje fall att vara på plats: Martin Regborn, örebroaren som två år i rad gått till VM-final i sprintorientering. Han kommer att kuta 1 000 meter, vilket är den enda medel- eller långdistans som erbjuds seniorerna i tävlingen. Och eftersom Regborn aldrig sprungit den ganska udda distansen på tävlingen kan han utlova personligt rekord … ”Kommer givetvis inte vara toppad så det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå”, skriver han på sin blogg.
Mot sig får han bland annat Hälleforstalangen Haben Kidane (en returmatch för det tio gånger längre Karlslundsloppet, där Regborn spurtade ned Kidane).

Regborn tog för övrigt en favoritseger i premiären av Löpex vinterserie i söndags när han tog hem tävlingarna i skogarna runt Sutarboda med nästan nio minuters marginal före tvåa, landslagskollegan (från Euromeeting i höstas) Daniel Attås, Tisaren.
”Hade bra fart men lite slarvigt tekniskt bitvis, delvis på grund av lite ovana att springa i snö skulle jag tro också. Det låg cirka fem-tio centimeter i skogen, så det går ju ändå ok att springa än så länge. Vann ändå ganska klart före Daniel Attås men antar att jag får det lite tuffare på nästa deltävling som är en natt …”, bloggar Regborn.
Gustav Hindér blev trea och Tomas Hallmén fyra. Rebecka Nylin vann damtävlingen på mellanbanan före Jossefin Erlandsson. Nästa deltävling avgörs i Nora den 2 december.

30:e i kvalet – men sprintesset från Zinkgruvan tog sig till A-final

Han är inte världens bästa på att kvala, Zinkgruvans Markus Johansson. Men jösses som han kan åka sprintheat.
Förra vintern smög han in som 18:e man i yngre juniorklassen, H18, på SM – och lurade skjortan av konkurrenterna på vägen till guldet.
I Sverigepremiären i Bruksvallarna i dag var han bara 0,28 sekunder från att åka ut i kvalet (i sprinten som avgjordes i fri stil) när han krånglade sig vidare som 30:e och sista man (av 112 startande) – men tog sig likafullt hela vägen till final och en sjätteplats där.
Exakt hur det gick till har jag ingen aning om (mer än att Johansson blev tvåa i sin kvartsfinal), för enligt livetajmingen slutade Johansson sist i sin semifinal, men ändå gick han vidare till final (vilket inte tvåan Elias Dahl gjorde, så vi får väl förutsätta att det handlade om någon form av uteslutningsärende; en uteslutning som även lär ha drabbat Filip Danielsson eftersom den satte lucky loser-systemet ur spel och gjorde att han i sin tur tappade sin finalplats på näst bästa semitid av de som inte var etta eller tvåa).
Hur som helst, i finalen fick Johansson, som i år klivit upp i den äldsta juniorklassen H20, nöja sig med en sjätteplats. Ändå blev han näst bästa svenska 97:a i tävlingen.
Filip Danielsson (sistaårsjunior och en av Garphyttans JVM-femmor från förra säsongen), då? Tja, han följde alltså upp lördagens tredjeplats över tio kilometer i fri stil med en ny topp tio-placering i söndagens sprint (sprint har ju aldrig varit hans allra starkaste sida, så det är ett riktigt bra resultat). Han blev åtta i prologen, vilket innebar att han fick starta i den femte kvartsfinalen (vilket man inte alls vill, om man ska vidare hela vägen till final eftersom man då får betydligt mindre vila än de som går i de tidiga heaten, men nu kom ju Filip inte så långt i dag; hade han varit fyra hundradelar snabbare hade han fått starta i heat två och hade han varit 0,75 sekunder långsammare hade han fått starta i heat ett …).
Väl där hade Danielsson fin kontroll, och tog sig vidare som tvåa bakom Marcus Fredriksson, Lycksele. I semin tog det alltså abrupt stopp när lucky loser-platsen från finalen försvann, och Danielsson slutade därför åtta totalt i tävlingen.
”Prologen kändes inte så bra, kändes lite stappliga och som att jag inte fick till tekniken som jag ville. […] [Kvartsfinalen] kändes betydligt bättre än prologen. […] I semin tog tyvärr min resa slut, men jag är fortfarande nöjd med dagens insats”, bloggar Danielsson.
Täfteås Marcus Grate vann finalen halvsekunden före gårdagsvinnaren Viktor Thorn, som är Sveriges hetaste herrjunior just nu.
Garphyttans Marcus Lennartsson tog plats 29 i kvalet, just före Johansson, men åkte ur i kvarten. Garphyttans Adam Gillman åkte dock ut, som 43:a i kvalet. Precis som Zinkgruvans Oscar Johansson (57:a), Tom Forsberg (79:a) och Daniela Bjärmark (45:a av damjuniorerna).
På seniorsidan var det inga lokala åkare till start i dag. Tidigare i veckan hade dock Örebrobaserade laget Team Skistart.com några långloppsladdande åkare på plats, så här två veckor före premiären i Livigno.

I Salt Lake City blev SK Winner-skrinnaren David Andersson diskad efter lördagens 1 000-meterslopp (”I andra kurvan och på innerbanan tappade David kontrollen över åkningen då han lade ner sina ena sko i isen och slant. Därmed for David ut i banan och på växlingsrakan råkade han därför komma ut precis framför sin parkamrat Jonathan Garcia, USA. Därmed blev Garcia hindrad och David blev diskfalificerad. Tyvärr kunde David göra något åt situationen då farten var väldigt hög”, skriver förbundstränaren Mattias Hadders på Svenska skridskoförbundets hemsida). Något start på 500 meter blev det inte, och Andersson flyger nu hem (efter personliga rekord på 500, 1 000 och 1 500 meter under loppet av en vecka) för att ladda om för världscuptävlingen i Heerenveen om tre veckor (han står över den i Inzell två veckor före).
Adam Axelsson verkar inte ha kommit till start i Hamar i helgen, oklart varför.

Ekström slog till – nionde svensk i Bruksvallarna

Axel Ekström tog flera tunga skalper när svenska längdskidpremiären, Bruksvallsloppet, på lördagen fortsatte med distanslopp i fri stil (15 kilometer för seniorherrarna). Den 20-årige förstaårssenioren från Garphyttan blev nionde bästa svensk, 19:e man totalt, och hade gubbar som Jörgen Brink och Anders Södergren på behörigt avstånd bakom sig (liksom Bill Impola, som slutade på 26:e plats). Dessutom var Ekström överlägset bäst av de 25 förstaårsseniorerna som kom till start (norske Thomas Hetland var näst bäst, nästan minuten bakom). Den ende världscupaktuelle svensk åkaren inför Kuusamo som inte är på plats i Bruksvallarna är Marcus Hellner, och Daniel Rickardsson, som var före Ekström på lördagen, ska inte åka världscup i år. Plus en, minus en, alltså, och sett till dagens lopp, och med tanke på att ett världscuplag om åtta åkare ska tas ut efter veckoslutet, ligger Ekström förmodligen någonstans precis utanför just nu. Om det inte inträffar sjukdomar eller förbundsledningen tycker att det vore kul att uppmärksamma en pigg 95:a. Ekström har hur som helst bestämt sig för att stå över morgondagens sprint i fri stil.
Den kommer däremot Filip Danielsson, Vedevågskillen som är klubbkompis med Ekström men ett år yngre och sistaårsjunior, att köra. Han stod över fredagens klassiska lopp, men blev på lördagen trea i juniorherrarnas tävling över tio kilometer. Viktor Thorn vann, norrmannen Jonas Austad var tvåa, 14 sekunder bakom, och Danielsson trea, 35 sekunder efter. Seniorerna och juniorerna hade, trots olika sträckor, ett par gemensamma mellantider. Ekström passerade tre kilometer på 7.14,5 och åtta på 18.39,9, Danielsson var 16,7 respektive 52,2 sekunder bakom. Det går med andra ord undan bland seniorerna …
Marcus Lennartsson blev 36:a, Adam Gillman 46:a, Markus Johansson 49:a, Oscar Johansson 52:a, Rickard Ericsson 95:a och Tom Forsberg 109:a i juniorloppet. Daniela Bjärmark 39:a i damjuniorernas lopp över fem kilometer.

I Salt Lake City dunkade David Andersson mycket riktigt på med ett nytt personligt rekord över 1 500 meter, och inom loppet av en vecka har han därmed förbättrat sina tider på samtliga av skridskoåkningens tre kortaste distanser. 1.45,61 var en förbättring av hans två år gamla pers med över en halv sekund (53 hundradelar!) och gjorde att han klättrade förbi Johan Röjler (1.45,85 som bäst) på den svenska genom tiderna-listan på distansen. Nu är det ”bara” Joel Eriksson och Daniel Friberg som håller ställningarna där framför. Resultatet räckte dessutom till en 20:e-plats i tävlingen, och årets första elva världscuppoäng för Andersson.
Det svenska enmannalandslaget Andersson fortsätter världscupen i USA med 1 000 meter i dag, lördag, och 500 meter i morgon.

Helgens höjdare: "Väldigt stabil säsongsstart"

1. Bruksvallsloppet
Säga vad man vill om annan idrott, men är det inte något speciellt med längdskidåkning? I varje fall som tv-sport är det helt oslagbart, och i helgen går Vinterstudion igång på allvar (efter förra helgens uppvärmning med den norska premiären) när den svenska premiären avgörs i Bruksvallarna (enligt Filip Danielsson har det nu fallit så mycket snö i Härjedalen att det går att åka även på långspåren uppe på fjället, så det är inte utan att man blir lite avis …). Det handlar, först och främst, om att ta ut ett svenskt världscuplag till premiären, och minitouren, i Kuusamo nästa helg. Tävlingarna inleddes ju redan på fredagen, och jag skrev några rader om det här. Pratade även med både Axel (som besegrade Södergren men var mer nöjd med loppet än skalpen: ”Jag tror Anders stakade sig runt ovallat, han laddar ju för långlopp. Jag hade fäste, det var ju en ganska tuff bana. Det känns som en väldigt stabil säsongsstart. Jag höll ihop det bra hela vägen. Det var väldigt tajt i resultatlistan, små marginaler.”) och Filip som stod över fredagens tävling för att satsa på lördagens tio kilometer i fri stil (som herrjuniorerna kör, seniorerna kör 15 kilometer). Läs mer om de båda i lördagens papperstidning, som går att köpa som e-tidning på na.se. Bänkar ni er framför SVT:s sändning i morgon får ni spana in startnummer 21 (Garphyttans Joel Lager, går ut 10.55.30), 137 (Kopparbergs Bill Impola, 11.53.30) och 139 (Ekström, går ut 11.54.30). I juniorloppet kommer, förutom Danielsson, även hans klubbkompisar Rickard Ericsson, Marcus Lennartsson och Adam Gillman till start, plus Zinkgruvankvartetten Markus Johansson, Tom Forsberg, Oscar Johansson och Daniela Bjärmark.

2. Skridsko i Salt Lake City och Hamar
Om drygt två timmar går SK Winners David Andersson in i säsongens andra världscupdeltävling, efter succén med personliga och svenska rekord i premiären i Calgary förra helgen. Då hade han inte riktigt samma kraft på det avslutande 1 500-metersloppet som i de två inledande över 500 och 1 000, men den här helgen är det 1 500 som inleder och då är det inte omöjligt att Anderssons pers hänger löst. Svenska landslagstränaren Mattias Hadders tror dessutom på nya världsrekord (men inte av Andersson, då). Andersson klubbkompis Adam Axelsson Odalsskøyta i Hamar i helgen och stannar därefter kvar på läger med sitt norska stall Norges sköyteakademi till nästa helg, då fjärde deltävlingen i norska cupen avgörs på samma ställe.

3. Löpex vinterserie
Natten mot torsdag föll första snön (och nu är också kanonerna igång i Ånnaboda!), och vältajmat drar Löpex vinterserie i orientering igång. Den första deltävlingen avgörs i Hagabys regi uppe vid Axsjöfallet, inte så långt från Södra Storstenshöjden, på Bergslagsleden mellan Ånnaboda och Suttarboda, på söndag förmiddag. Förra året tog Daniel Attås hem totalen närmast före Martin Regborn och Filip Jacobsson (tre landslagslöpare från länet, i olika discipliner och åldersklasser!). Attås är också tvåa i maratontabellen sedan starten 2002, endast slagen av Tomas Hallmén som ackumulerat 996 poäng på 70 starter (Attås har vunnit 17 deltävlingar, Hallmnén tre). I vinter ska åtta deltävlingar avverkas, två före och sex efter nyår. Det hela avslutas i Askersund den 12 mars.

VM-tolvan om Svampenmaran: "Kommer inte göra en läggmatch"

Skrev i går om att Frida Södermark, 37, VM-tolva på 100 kilometer i nederländska Winschoten tidigare i höstas, kommer att springa det galna maratonloppet på Svampens utsiktsdäck den 30 april. Eftersom jag läst på hennes blogg att hon just nu verkade befinna sig i Kina, där hon på tre dagar avverkat två maraton och en halvmara (3.07, 3.10 respektive 1.32) gjorde att jag inte hade så stora förhoppningar att få tag i Frida personligen, men i går kväll hörde hon av sig. Då hade hon bara varit på svensk mark i någon timme, men redan på plats i Tjalves klubbstuga i södra Norrköping för att sitta stugvärd. Och visst visade hon sig vara laddad inför äventyret på Svampen.

– Det började med att någon la upp länken på min Facebooksida, men då tänkte jag först: ”Jaja, det där kan någon annan göra …” Men så tänkte jag lite till på det, att det verkade som en rätt kul grej och att det var första gången. Och så anmälde jag mig, säger Södermark till Konditionsbloggen.
Du har ju sprungit ganska många, långa lopp genom åren. Men har du någonsin sprungit något lika galet?
– Jag har ju sprungit 24 timmar på en 458 meter lång löparbana under Bislett. Men hur galet det var … Nja, det var mer en kamp för överlevnad, ärligt talat. Jag slog ju svenskt rekord (214 282 meter på 24 timmar inomhus) även om det är slaget nu, så jag var väl rätt bra på det där. Men 24-timmraslöpningen lämnar jag tills jag är äldre. Nu vill jag fokusera på 100 kilometer. Men som svar på frågan, nej, något lika galet som 444 varv på Svampen har jag nog aldrig sprungit.
Hur hårt kommer du gå in för tävlingen, då? Du har ett pers på 2.51.34 …
– Saken är den att jag vann Wings for life i år (hon vann 42 090 meter innan mållinjen han ikapp henne och var med det klar etta i svenska loppet med start i Kalmar och 29:a i hela världen), och som pris fick jag en start i valfritt land 2016 (Wings for life avgörs på 34 platser 2016). Jag vill givetvis ge mig själv chansen att försvara den segern, och det loppet går helgen efter Svampen. Så Svampen kommer inte att vara ett fokuslopp för mig, men enligt arrangören Ola Nordahl är jag favorittippad, och jag kommer inte att göra en läggmatch. Klart jag kommer att gå för det, om jag har chansen. Men jag kommer inte att springa benen av mig om det kommer någon annan som är villig att göra 2.50. Samtidigt vet jag att jag kan återhämta mig bra. Veckan före VM på 100 kilometer nu i höst sprang jag ett maratonlopp mellan Linköping och Norrköping (på 3.33). Den här gången är det trots allt inget VM som väntar, så nu kan jag ge lite mer gas.
Hur tror du att det blir att springa 444 varv runt, runt, då?
– Jag tror inte man blir yr i huvudet i alla fall (skratt). Men jag kan tänka mig att man riskerar förslitningsskador när man springer åt samma håll så länge. Det vore att föredra om man bytte håll efter halva loppet.
Vad har du annars för mål 2016?
– Det är VM på 100 kilometer igen. Tanken är att försöka göra personligt rekord på 100 kilometer i mitten av april, två veckor före Svampen, för att säkra platsen till VM. Och så ska jag springa Comrades, världens största ultralopp. Jag kom åtta 2014, men då var det ingen som kände till mig. Nu förväntas jag prestera, det är väldigt mycket media runt tävlingen och jag kör för ett sponsrat lag. Men det är klart, den största pressen är ändå alltid den som man sätter på sig själv. Sedan blir det väl säkert något äventyr, jag hoppar gärna på utmaningar med kort varsel, som Kina nu. Sist jag räknade efter hade jag besökt 65 länder, och det blir förhoppningsvis fler.

Frida Södermark är laddad för Svampenmaran på Valborgsmässoafton.  Foto: Mikael Grip
Frida Södermark är laddad för Svampenmaran på Valborgsmässoafton. Foto: Mikael Grip

Nu har för övrigt startlistorna till morgondagens längdskidpremiär i Bruksvallarna släppt. På herrsidan går en viss Anders Södergren ut som nummer tre av 194 startande, och blir en hygglig riktkarl över tio kilometer i klassisk teknik. Axel Ekström är, precis som exempelvis Petter Northug, Daniel Rickardsson, Jörgen Brink, Chris-André Jespersen och Emil Jönsson, A-seedad, och Garphyttekillen går ut med startnummer 182, vid 13.41 (exakt 1,5 timmar efter Södergren). Ekström kommer att jagas av Carl Quicklund, som fick göra VM-debut i Falun i våras som sprintreserv och då tog sig till kvartsfinal. Övriga länsåkares starttider: Joel Lager 12.22, Linus Larsson 12.28, Markus Johansson 12.40.30, Bill Impola 13.29.30. I damloppet, som avgörs tidigare på förmiddagen, finns inga länsåkare med.

Rekordlöparen: "Växjö avgör om jag orkar satsa vidare"

Säg Hasse Byrén, och alla i löparkretsar vet vem du snackar om (och då inte ”bara” för hans svenska rekord i 24-timmarslöpning på löpband eller de 123 424 meterna i tolvtimmarsloppet i Borlänge 2008 som fortfarande gör honom till topp 20 i Sverige på distansen genom tiderna). Men i januari fyllde långlöparen från Örebro 50, och nu funderar han faktiskt på hur länge han kommer att orka satsa vidare på den höga nivå han ändå gör. Det berättade han när jag tidigare i dag ringde upp för att snacka lite med anledning av att startlistan till Svampenmaran släppts. Byrén kör med öppen träningsdagbok på nätet, och det är bara att ta en titt däri för att förstå att det krävs en hel del vilja och kraft för att fortsätta. Bara i september ackumulerade han drygt 588 kilometer och nästan 57 timmar löpning, totalt i år har han passerat 450 mil och 440 träningstimmar (och då återstår 1,5 månader). Det är inget man skojar bort, om man dessutom har ett heltidsjobb att sköta vid sidan om, så att säga.

– Det är sant. Det blir i princip bara jobba och springa, det blir väldigt inrutat. Jag springer långsamt och mycket eftersom jag framför allt satsar på 24-timmarsdistansen, och då krävs det träning av den här typen, säger Byrén till Konditionsbloggen.
Vad har du för mål just nu?
– Det är 24-timmars i Växjö (Personliga rekordens tävling) i Luciahelgen som är årets stora mål för mig. Det är inomhus på en 237-metersbana, så jag har varit och tränat inne i Tybblelundshallen varje dag på slutet. Jag har satt en hög målsättning, att gå för Sören Forsbergs nyslagna distriktsrekord (de 226 107 meter som gav RM-guld, motsvarande SM-guld i 24-timmarslöpning, i somars). Sören har varit otroligt stark i år, och det är ett fantastiskt bra resultat, men jag ska göra ett försök att gå för det. Generellt är risken att man börjar lite för fort, är lite stressad och vill lite för mycket, på sådana här tävlingar. Men jag ska verkligen disciplinera mig och gå ut i den fart jag ska hålla för att ta rekordet, och springa jämnt. Det kommer alltid svackor, och en del problem är ofrånkomliga. Men jag ska försöka klara det.
Vad händer sedan?
– Jag ska springa Decembermarathon två veckor efteråt, men det får bli som det blir. Och så Sylvesterloppet i Nora på nyårsafton. Nästa år har jag inte planerat riktigt än, mer än att jag ska springa Svampenmaran, men maraton är mer som långa träningspass med bra service för mig. Jag har anmält mig till Örebro backyard ultra också, och det blir en rolig grej. Där kanske det blir lite mer satsning. Men resultat i Växjö kommer nog avgöra om jag orkar satsa vidare på samma sätt som jag gjort. Vi får se.

Här springer Örebros kommunalråd 57 kilometer för världens klimat

Just i natt, just i detta nu, springer Sara Richert, 42, 57 kilometer för klimatet. Kommunalrådet för Miljöpartiet i Örebro, som före valet i fjol hade mer tid för löpning och 2013 blev 13:e i SM över 100 kilometer och i fjol blev 16:e på Ultravasan efter att ha klarat drömgränsen på tio timmar med 15 sekunders marginal, är en del av Riksteaterns projekt Run for your life, som presenterar sig som ”ett stafettlopp genom norra Europa för att uppmana till klimaträttvisa och en hållbar framtid”. Det handlar om att väcka uppmärksamhet inför klimatmötet i Paris i december. Det startade i Kiruna den 9 november och ska nå Paris lagom till mötet drar igång den 30 november. Richert springer som stöd för Sarah Grey, från Clowner utan gränser, som fått sträckan mellan Mjölby och Gränna på sin lott. Följ det hela live här.

Sarah Grey och Sara Richert springer genom natten. Faksimil: runforyourlife.nu
Sarah Grey och Sara Richert springer genom natten. Faksimil: runforyourlife.nu

För övrigt blev det i dag klart att Petter Northug kör fredagens klassiska tiokilometerslopp i Bruksvallarna, den svenska skidpremiären. Totalt är nu 199 herråkare anmälda till tävlingen, bland dem Garphyttans Axel Ekström, MArcus Lennartsson och Joel Lager (Filip Danielsson och Adam Gillman står över och satsar på helgens fristilsdistanser i stället), Karlslunds Linus Larsson, Kopparbergsbördige Bill Impola och Zinkgruvans Markus Johansson.

5,4 kilometer utan smärta

I går var jag hos en ny massör, som klämde och kände.Tryckte och ryckte (mja, inte så mycket, kanske). Och till slut gav hon mig godkännande att börja springa igen. ”Men ta det försiktigt”, ”lyssna på kroppen”, ”stretcha här och där och före och efter” och så vidare.
Jag hörde: ”Du kan börja springa igen.”
Så i dag sprang jag igen. 5,4 kilometer i lugnt mak. Men framförallt, smärtfritt. Både under och efter själva turen.
”Går det bra får du gå på lite hårdare nästa gång, men skynda långsamt”, sa massören.
Intervallerna får väl bedrivas på roddmaskin några veckor till, då. Men för första gången på länge känner jag hopp om min kropp. Efter ett år med mortons neurom, värkande benhinnor, lårproblem, ett uttänjt ledband i fotleden och en inflammerad slemsäck i baksidan av ena knäet kan det väl vara dags att få vara tipptopp ett tag?
Jaja, jag ska ta det försiktigt och lyssna på kroppen och stretcha både här och där och före och efter. Så säger vi så, va?

Klart: Här är Fahlins lagkompisar 2016

Somliga har varit kända sedan tidigare, men först i fredags presenterade Emilia Fahlins nya stall Alé-Cipollini hela laguppställningen inför 2016 års säsong. Det skedde vid en stor galatillställning i Verona, där alla cyklisterna var på plats.
Största namnet är Marta Bastianelli, 28, som tog VM-guld i linjeloppet i Stuttgart 2007, och som närmast kommer från Aromitalia-Vaiano-teamet. Förutom Fahlin och Bastianelli är också förra spanska mästare Ane Santesteban, som körde för Team Inpa-Bianchi i år, förra junioreuropamästaren Anna Trevisi, som också körde för Inpa-Bianchi, och italienska junioren Martina Alzini, som skrivit sitt första proffskontrakt. Dalia Muccioli, Francesca Cauz, Annalisa Cucinotta, Uenia Fernandes och Beatrice Rossato har förlängt med teamet.
Några namn, vid sidan om Bastianelli, som ni kände igen? Knappast, va? Näe, och det borgar för Fahlin kommer få en betydligt större roll än när hon haft lagkompisar som superstjärnorna Jolien d’Hoore, Giorgia Bronzini och Elisa Longo-Borghini.
”Säsongen kommer att starta i Argentina”, skriver teamet i ett pressmeddelande utan att närmare specificera om det handlar om ett träningsläger eller om stallet kommer ställa upp med ett lag i GP San Luis och Tour de San Luis andra veckan i januari. Får återkomma i ärendet, helt enkelt.
Fahlin flyger för övrigt till Fuerteventura i dag, måndag, för en ”olympic camp” ihop med Emma Johansson, Sara Mustonen-Lichan och en lång rad idrottare från andra sporter som alla är aktuella att representera Sverige i Rio de Janeiro nästa år.

Anfält om marasuccén: "Nöjd men inte mätt"

Erik Anfält, 39, gjorde som vanligt: Levererade. I Valencia marathon dundrade Örebros landslagslöpare till med 2.25.03, ett personligt rekord med två minuter (sånär som på en sekund), den bästa maratontiden av en distriktslöpare på 31 år, och den fjärde bästa maratontiden av en svensk i år. Anfält spände bågen rejält, gjorde första halvan på 1.11.30 (1.13.33 på andra halvan). När Konditionsbloggen ringde upp honom några timmar efter målgång hade han vissa invändningar mot sin egen insats, men slog samtidigt fast:

– Vad du än skriver måste det framgå att jag är nöjd. Nöjd men inte mätt. En åtta på en tiogradig skala. Flåset kändes väldigt bra, men benen var inte riktigt så lätta som jag velat ha dem. Det tempo som jag vill ska rulla lite lättare för fick jag jobba lite mer för än jag vill. Kilometerna gick hela tiden lite långsammare än jag hade hoppats. Med den känslan jag ville ha borde det ha gått någon minut snabbare första halvan, då hade jag öppnat runt 1.10.30, säger Anfält till Konditionsbloggen.
Då hade du varit på väg mot distriktsrekordet, 2.21.46 …
– M’nja, det hade jag inte i huvudet direkt. Men en tid runt 2.23 kanske jag kunde ha landat på om jag fått till en fullträff. Nu hade jag benen, och så kom jag iväg lite kasst. Jag fick starta bakom elitledet, och kom inte längst fram i den gruppen heller. Så jag tappade lite tid första kilometern, och sedan gjorde jag två–tre riktigt snabba kilometer för att komma ikapp en klunga, så det blev lite ryckigt. Jag tror inte det kostade så mycket kraft, men det var inte optimalt.
– Jag låg med den klunga till första milpasseringen, sedan gick jag ifrån och fick göra loppet själv i princip hela vägen. Men det var ett väldigt bra lopp som sådant, jag plockade placeringar hela vägen och sprang stabilt. Benen var inte jättelätta, men jag fick igång dem rätt bra ändå.
Vad händer nu?
– I kväll ska jag ut och fira. Sedan får vi se. Det här var sista loppet för året, och jag har inte bestämt vad det blir till våren. Kanske någon halvmara sen vinter/tidig vår, eller också kan det bli Kiel marathon igen. Något lopp måste jag ha i februari/mars, annars blir vinterträningen för lång.

Kenyanen John Nzau Mwangangi vann tävlingen på 2.06.13, den snabbaste tiden någonsin på spansk mark och 20 sekunder före landsmannen Matthew Kisorio på andra plats. Anfält slutade på 26:e plats (fyra av H35-löparna). Anfälts femkilometare: 16.44, 17.00, 17.14, 34.05 på kilometer 15–25 (ingen tidtagning vid 20 kilometer), 17.26, 17.32, 17.37, 16.53-tempo på sista 2,195 kilometerna.
Ingrid Ziegler, klubbkompis med Anfält i Örebro AIK, slog personligt rekord med fem minuter när hon gick i mål på 3.07.30 som tia i D35-klassen. Hon spännde också bågen rejält, passerade halvmaran på 1.30.20, men mattades alltså och noterade 1.37.10 på andra halvan. Tiden tar henne från tolfte till nionde plats i distriktsbästalistan genom tiderna, och förstärkte hennes fjärdeplats i årslistan bakom Josefin Gerdevåg, Mikaela Kemppi och Antje Torstensson.

David Andersson avslutade världscupen i Calgary med helgens sämsta lopp. SK Winner-skrinnaren, som persade på 500 meter i fredags och slog svenskt rekord på 1 000 meter i går fick nöja sig med 1.47,19, en dryg sekund från sitt personliga rekord, på 1 500 meter. 21-åringen från Vänersnäs slutade på 37:e plats av 48 startande på distansen och får lämna Calgary med bra känsla men utan världscuppoäng.
Redan nästa helg avgörs nästa världscupdeltävling, i Salt Lake City.

Fick för övrigt en intressant kommentar om gårdagens blogginlägg, från Östansjös Per Börjesson som mycket riktigt påpekade att jag bommade Patrik Johanssons prestation i går. Börjessons klubbkompis Patrik Johansson, 50, blev femma i det där 3 000-metersloppet i Tybblelundshallen med Nasir Dawud och Haben Kidane i täten, och gjorde det på tiden 9.47,46 vilket innebär en slipning av Bo Werners 22 år gamla distriktsrekord i H50-klassen med 15 sekunder (tidigare i år har Johansson dessutom hunnit med att slå distriktsrekord på 800 meter och tagit fyra veteran-DM-titlar).