Fahlin försökte få till utbrytning i Vallonska pilen – Regborn skadad och missar EM

Emilia Fahlin kände sig rejält sliten redan på förhand men gjorde ändå jobbet hon var satt att göra i La Flèche Wallonne, Vallonska pilen, i dag. Lagets italienska stjärnskott Marta Cavalli, som var sexa på Flandern runt, kastade in handduken före start, och därför omfördelas hjälpryttarrollerna något. Fahlin fick uppdraget att täcka tidigare utbrytningar (hon försökte även skapa en egen, men de andra topplagen släppte inte iväg henne) och sedan hjälpte hon lagets kapten Cecilie Uttrup Ludwig till bra positioner i klungan inför de fyra första stigningarna. Sedan tog kraften slut, och Fahlin rullade med i en grupp långt bak tills hon valde att svänga av och kliva av inför den avslutande klättringen uppför Mur de Huy, två kilometer från målet på toppen. Uttrup Ludwig var med längst fram halvvägs uppför den backen, men fick ge sig när Katarzyna Niewiadoma attackerade. En attack som inte höll – Anna van der Breggen visade sig till sist ändå vara starkare, och med två sekunders marginal tog hon sin sjunde raka seger i tävlingen. Danskan blev åtta, 32 sekunder bakom (Évita Muzic och Brodie Chapman var de hjälpryttare som hängde med längst, till tredje sista backen, och blev 20:e respektive 22:a i mål). Jag snackade med Fahin om allt det där (för en artikel ni kan läsa här), men fokuserade mest på hur hon nu lägger upp planerna inför OS (nästa tävling blir Navarra women’s elite classic 13–14 maj).
Jag frågade också om söndagens insats i Amstel gold race, där Fahlin också fick kasta in handduken rätt tidigt:
– Jag var medvetne om att den nya bansträckningen inte passade mig riktigt lika bra, så jag hade inte samma fokus på det racet som jag hade haft annars. Jag fick möjlighet att försöka se om det ändå gick att gå för det, men jag hade inte als benen. Det var ingen bra dag, varken för laget eller för min egen del. Jag satt med fint, positionerna mig väl och var vaken, vilket gjorde att jag kom med längre än om jag inte gjort det, men totalt sett var det ingen bra dag, sa Fahlin om den insatsen.

I går pratade jag med Martin Regborn om den skada som hållit honom borta under inledningen av orienteringssäsongen, och som gör att han inte kommer till start i helgens tävlingar i Norrtälje (EM-test och knockout-SM). Det visade sig vara värre än jag hade en aning om – en stressfraktur i korsbenet, längst ned i ryggraden, mellan höftbenen, som gör att han till att börja med missar EM i Schweiz i maj och att även VM i Tjeckien i juli är i fara. Läs artikeln här.

Och på tal om artiklar, ni har väl inte missat mitt reportage om Fanny Schulstad? I morgon kommer dessutom en längre artikel om Anna Carlsson inför helgens rekordförsök på Bergslagsleden.

Fahlin inte med i täten i Amstel gold race – men Wengelin överraskade när nationella cykelsäsongen drog igång (slog Ahlsson-bröderna!)

Amstel gold race blev en sådan där tävling jag inte har jättemycket att skriva om, ur Emilia Fahlins perspektiv. Dels har jag inte hunnit prata med henne efteråt, dels var tv-sändningen så kort att man inte hann se henne i bild (den tidigare tätklungan hade i läget när sändningen satte igång redan splittrats i två, och gruppen som Fahlin hamnade i var 1,5 minuter bakom när vi kom in) och dels har varken teamet eller Fahlin själv skrivit något om tävlingen i sociala medier efteråt.
Klart är i varje fall att FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope först och främst körde för danska stjärnan Cecilie Uttrup Ludwig i den här småkuperade, nederländska världstourtävlingen, men hon har tufft när det blir spurtavgörande och fick nöja sig med en sjundeplats i tätgruppen som bestod av 18 cyklister (Elisa Longo Borghini och Katarzyna Niewiadoma var loss med marginal med 500 meter kvar, men väntade ut varandra tills klungan kom ikapp och blev åtta och tia). Marianne Vos är i gammalt gott slag inför OS-sommaren och såg ut att vinna spurten enkelt tills hon jublade lite för tidigt (såg hon inte loppet i onsdags?!) och sånär blev omkörd av Demi Vollering på linjen (men målfotot visade att Vos ändå hade några centimeter tillgodo).
Fahlins grupp körde inte alls lika fort sista biten och tappade 7,5 minuter på täten på det sista 17-kilometersvarvet (om det nu stämde att det var 1,5 när tv-sändningen började) och var nästan tio bakom i mål. Fahlin rullade i mål tillsammans med världstourdebuterande (om man inte räknar starten för landslaget i Vårgårda 2019) Nathalie Eklund, hon som spurtslog då handskadade Fahlin på SM i fjol (Eklund har en bakgrund som yrkesdansare och började inte cykla på allvar förrän 2018!). Där bak bokfördes Örebrocyklisten som 59:a i tävlingen. Hon avslutar våren med La Flèche Wallone, Vallonska pilen, på onsdag. Efter den tävlingen ska jag definitivt ringa och höra om fortsättningen, så då utlovas en mer fullödig rapport.

På hemmaplan var det premiär för Xamera cup, var sammandrag kommer räknas som den första delen i Sverigecupen i landsvägscykel. Inför de 34 varven (90 minuter plus två varv) på Sviestads motorbana var de största länsförhoppningarna förstås satta till bröderna Ahlsson, i år tillsammans i Maifracing, men det var mountainbikespecialisten och tidigare svenska mästaren Matthias Wengelin som var starkast när 35 man kom in till spurtuppgörelsen.
Wengelin brottade sig fram till en femteplats, sekunden bakom segrande Hugo Forsell (på cykelmanér får de förstås samma tid, men tävlingen använde ett resultatsystem där alla sekundskillnader skrevs ut). Jacob Ahlsson blev åtta, Jonathan Ahlsson 16:e, Garphyttans Marcus Jansson (som på landsväg tävlar för CK Hymer) 21:a, Örebrocyklisternas Marcus Johansson 26:a och Axel Lindh 36:a (knappt två minuter bakom, han var först av dem som inte lyckades gå med klungan hela vägen).
Xamera cup fortsätter med tävlingar på Mantorp 7–8 maj.

Liten guide till Amstel gold race – en ny bana som kan passa Fahlin (och svensk mountainbikepremiär!)

I morgon är det dags för säsongens sjätte tävling på landsvägscyklisternas värlstour, och i veckan OS-uttagna Emilia Fahlins näst sista för våren: Nederländska Amstel gold race.  Tävlingen, som i fjol blev helt coronainställd, har normalt haft start i Maastricht och mål i Berg en Terblit och varit ett knappt 130 kilometer långt men väldigt småkuperat race (senast 19 namngivna stigningar). Men i år körs tävlingen över (knappt) sju varv på en 17 kilometer lång bana för totalt 116 kilometer. Varvet innehåller tre stigningar: Geulhemmerberg (31 höjdmeter på 600 meter med en brantare andra halva), Bemelerberg (43 höjdmeter på 900 meter, inte jättebrant) och Cauberg (57 höjdmeter på 900 meter med ett riktigt brant mittenparti med över 15 procent lutning på ett ställe), två kilometer före mål som precis som vanligt är beläget i Berg en Terblijt. Det är inga backar som kommer bli extremt utslagsgivande på egen hand, men när de ska köras gång efter gång kommer klungan att nötas ned, och börjar någon attackera i front i botten av någon backe på femte eller sjätte varvet kommer det sannolikt att hända grejer.
Har Fahlin kalasben, vilket hon förvisso uttryckt att hon inte har för tillfället, skulle det här kunna vara en bana som passar henne rätt bra, men å andra sidan vill säkert både Cecilie Uttrup Ludwig och Marta Cavalli också vara med och tävla, så vi får se vilken roll Örebrocyklisten tilldelas i laget. Övriga i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscopes laguppställning är Stine Borgli, Brodie Chapman och Évita Muzic (som var den enda som körde Brabantse pijl med Fahlin i onsdags).
De flesta av de bästa ställer upp – toppåkare som Anna van Der Bregge, Annemiek van Vleuten och Marianne Vos lär förstås vara jäkligt sugna på en framgång på hemmaplan.
Damernas startar tidigt, Eurosport sänder 11.05–12.05.

I Varberg arrangerades i dag landets första mountainbiketävling i år – förstås enkom för eliten enligt gällande restriktioner. Axel Lindh (örebroare som tävlar för Team Ormsalva) körde in som femma, drygt 1,5 minuter bakom segrande Emil Lindgren. Matthias Wengelin var anmäld men kom inte till start (återstår att se om han kör Sverigecupspremiären i landsvägscykel i morgon, som han också är anmäld till). Almbys Adam Pettersen kom till start, men bröt.

f

F

Kort uppdatering om fler inställda evenemang (internationella cykeltävlingar, Tiomila och SK Winners avslutningstävling)

** I går kom besked om att alla cykeltävlingar i Belgien och Nederländerna är inställda även under resten av april (dittills var stoppet till och med den första helgen i april). På damsidan, för Emilia Fahlins del, betyder det att världstourtävlingarna Amstel gold race, Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) och Liège–Bastogne–Liège nu också är strukna ur kalender (samtliga vårens nio världstourtävlingar i Europa har blivit inställda, och det är bara Trofeo Alfredo Binda som fått ett nytt datum). Därtill har Helthy ageing tour, Brabantse Pijl och Omloop van Borsele på den tredje högsta internationella nivån och Ronde van Mouscron på fjärdenivån ställts in. Fler länder kommer med besked om inställda tävlingar: På världstouren stryks kinesiska etapploppet Tour of Chongming Island och på nivåerna under försvinner Gracia (etapploppet i Tjeckien som Fahlin totalvann 2018) och Tour de Yorkshire i Storbritannien. De nästkommande tävlingarna på världstouren som ännu ej är strukna är Tour of California i mitten av maj (få tror väl att det kommer gå att tävla i USA redan då …) och italienska Trofeo Alfredo Binda som fått nytt datum den 2 juni och Giro d’Italia 26 juni–5 juli. På fjärdenivån är dock inte svenska Tour of Uppsala, 6–8 maj, struket ännu, men på så låg nivå får Fahlins franska proffslag inte tävla enligt reglementet (men det kanske skulle gå att tumma på i det här läget; å andra sidan känns det väl otroligt optimistiskt att tro att regeringen ska ha lyft på förbudet för folksamlingar större än 500 personer – vilket krävs för en professionell cykeltävling – redan då). I övrigt finns luxemburgska Festival Elsy Jacobs, på nivån just under världstouren, kvar i programmet 8–10 maj (Fahlin blev femma i sammandraget där i fjol, två på sista etappen).
De som följer Fahlin på instagram har för övrigt säkert noterat att hon tagit sig ut ur utegångsförbudets Spanien och kommit hem till Örebro, där hon i varje fall kommer kunna bedriva sin träning under lite vettigare förhållanden, tills vidare.
** Orienteringen har ju sedan tidigare bland annat flyttat natt- och ultralångdistans-SM och strukit starten på elitserien, Swedish league. Nu kommer också besked om att Tiomila flyttas eller, mer troligt, helt stryks ur kalendern i år. Tävlingen skulle ha avgjorts i Kungsängen 2–3 maj.
”Tillsammans med Svenska Orienteringsförbundet förs nu diskussioner för att utröna om det finns någon möjlighet att flytta årets Tiomila till ett senare datum. Primärt undersöks datum under hösten, men uppgiften är långt ifrån enkel då tävlingskalendern redan är fylld av arrangemang, såväl nationellt som internationellt”, skriver Svenska orienteringsförbundet på sin hemsida.
** I dag kom också beskedet att SK Winners avslutningstävling, som skulle ha avgjorts i Behrn arena nästa helg, skjuts upp till höstkanten och i stället för ett avslut blir en start på nästa säsong. För övrigt är ju också årets skridsko-SM uppskjutet till i höst, men inte på grund av coronaviruset utan med anledning av den milda vintern.

I morgon är bloggen tillbaka med en titt på startlistan inför Nora marathon på lördag!

Fahlins mest hjärtskärande ögonblick – kedjan hoppade och låste bakhjulet i segerläge (och Regborn tog säsongens åttonde seger)

Det var ett av karriärens mest hjärtskärande ögonblick, rent sportsligt, för Emilia Fahlin när hon på jakt efter segern i prestigefyllda och traditionstyngda världstourtävlingen Amstel Gold race fick tvärstopp på grund av ett mekaniskt fel. Örebrocyklisten var den enda som orkade gå med polska Katarzyna Niewiadoma och trefaldiga linjeloppsvärldsmästaren Marianne Vos över sista krönet, Cauberg 2,2 kilometer före mål, men precis på toppen hoppade kedjan över det sista kugghjulet på bakväxeln och tvärlåste hjulet. Allt beroende på att växeln tidigare under loppet fått en smäll när andra cyklister kraschade. Kollega Lasse Wirström snackade med Fahlin efter tävlingen, en (pluslåst) text som ni kan läsa här (jag tror förvisso att han fått en detalj om bakfoten, att både själva incidenten med kraschen som orsakade smällen mot bakhjulet och det första växelhaveriet hände på näst sista varvet, inte tredje sista respektive sista; men det är en randanmärkning). Ja, just det där att Fahlin krigade sig tillbaka efter att kedjan hoppat av första gången är ju extremt bra, med tanke på att det var full kubbning och flera attacker framme i täten. Men med tanke på hur finalen utvecklades, där Niewiadoma ställde av Vos, och med utgångspunkt i hur Fahlin såg ut (klart piggare än Vos) så tror jag att Fahlin hade varit sämst tvåa och tagit sin bästa placering sedan segern i Vårgårda för snart tre år sedan; om det nu inte hade varit för haveriet.
Efter att ha fajtats i tre spurtavgöranden i Trofeo Alfredo Binda (sjua), Brugge–De Panne (åtta) och Gent–Wevelgem (18:e), och därefter fått gett sig i näst sista backen i Flandern runt kunde det här ha blivit fullträffen för Fahlin under karriärens bästa vår. Men det kommer, som alltid i cykel, nya chanser. Fahlin står över Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) på onsdag men kör Liège–Bastogne–Liège på söndag och därefter etapploppen Tour de Yorkshire i Storbritannien 2–4 maj och Festival Elsy Jacobs i Luxemburg 10–12 maj.

View this post on Instagram

Amstel. Heartbrake. You’re one of my ever favourite races. Today I had the best day I’ve ever had on this course. But the luck was simply not there for me. I kept fighting, even though I shouldn’t make it back after first mechanical I did. The second time around; in the final Cauberg it’s not time enough to repair such a thing again. (I had my deraliuer broken after some girls crashed behind me second last time coming to Cauberg. And then twice my shifter doing double changes out and over the cassette in to the wheel both laps in top of Cauberg. So the bike just simply can’t go anymore) Game over. Race over. It SUCKS. When you just had the best time ever fooling the lactate with your mind pushing it up Cauberg, it can change so quickly. That one really hurts today.

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Konditionsidrottslänets andra stora stjärna på VM-nivå, Martin Regborn, är ju inte igång med de internationella tävlingarna för säsongen än (världscupen drar ju inte igång förrän i juni i år, men det är förvisso Tiomila redan till helgen), men gav ändå ett fint formbesked när han sprang hem medeldistanstävlingen Vättefejden utanför Örkelljunga i dag. Regborn vann med nästan sex minuter före tvåan, OK Rehns ryske EM-löpare Roman Bondarenko. Mellan tummen och pekfingret borde det innebära att Regborn redan nu samlat åtta vinster i år (tidigare tre segrar i Turkiet och en i Tjeckien, en i Löpex vinterserie, en öppen bana i Vårdubbelns medeldistans).
I Boforsloppet, som avgjordes i Degerfors, dök världsmästaren Emma Johansson (Kristinehamnsbördig, men tävlar sedan tolv år för Domnarvet; hon la för övrigt ned landslagskarriären efter VM-guldet 2017) upp och sprang hem medeldistanstävlingen 59 sekunder före Tisarens Lovisa Persson. Hagabys Josefine Wallenhammar var 2.18 efter på fjärdeplatsen. På herrsidan knep förre juniorvärldsmästaren William Pommer, Stora Tuna, segern bara elva sekunder före Tisarens landslagsmeriterade Oskar Andrén på tredjeplatsen (Johan Ek-Larsson, Södertälje-Nykvarn, klämde sig in däremellan, sex sekunder bakom Pommer). Hagabys Jakob Wallenhammar var över 2,5 minuter bakom på fjärdeplatsen. I morgon vankas det långdistans i Degerforsskogarna, i Letälvsträffen.

Helgens höjdare – Fahlin i ny stortävling och orienteringspremiär i länet

1) Amstel Gold race
Efter två veckor av återhämtning och träning efter den galet tuffa – och galet bra – säsongsinledningen är Emilia Fahlin tillbaka på tävlingssadeln på söndag. Starten går i Maastricht 10.50 på morgonen, och målgången i Valkenburg, strax öster om Maastricht, är beräknad till 14.05–14.20. Tävlingen är känd för sina många små men tuffa backar (som Flandern runt men utan pavé), och att de kommer tätare och tätare ju närmare mål man kommer. Damerna har totalt 19 stycken fördelade på 127 kilometer i år, varav tre på den 18-kilometersslinga som körs tre varv som avslutning på loppet. Målet är 2,6 kilometer efter sista krönet.
Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope ställer upp med sitt bästa lag, förutom Fahlin franskan Eugénie Duval som varit Fahlins kanske starkaste hjälpryttare hittills, australierna Shara Gillow och Lauren Kitchen, tyskean Charlotte Becker och franska Victorie Guilman som inte tävlat sedan Alfredo Binda. Kirsten WIld, som varit så bra i vår, står över, men annars är de flesta toppnamnen på startlistan, från Marianne Vos och Anna van der reggen till Cecilie Uttrup Ludwig och Annemiek van Vleuten.
Eurosport sänder direkt, åtminstone i sin playkänst.

2) Boforsloppet och Letälvsträffen
Redan i går kväll drog påskhelgens orientering igång med Svartnatta i Eskilstuna (med bland andra Filip Dahlgren i ett av Hagabys lag), och på långfredagen springer bland andra Daniel Attås Påskorienteringen med samma tävlingscentrum. Men helgens stora begivenhet är förstås länets första nationella orienteringstävlingar för säsongen: OK Djerfs och Degerfors OK:s samarrangemang Boforsloppet och Letälvsträffen. Årets tävlingar går i min absoluta hemskog (där jag ”lärde” mig orientera som lite telning) vid Råbäck strax utanför Degerfors (där DOK har sin klubbstuga). Boforsloppet, som är Karlskogaklubben Djerfs traditionella tävling, löps som medeldistans på påskdagen medan Letälvsträffen (som är DOK:s arrangemang) avgörs över långdistans på måndagen. 396+300 löpare har anmält sig, och bland länslöparna märks Jonatan Gustafsson, Lovisa Persson, Jakob Wallenhammar, Oskar Eklöf, Melker Forsberg (i seniorklass!) och Per Eklöf.

3) Örebro parkrun
Det arrangeras inga löptävlingar i länet i helgen (men på måndag är det dags för Örebro crazy trailrun!), förutom Örebro parkrun som ju avlöps varje lördagsmorgon. När arrangemanget firade tvåårsjubileum (det har bara blivit inställt fyra gånger, så det var 98:e upplagan) förra lördagen slogs deltagarrekordet (från ettårsjublieumet) när hela 199 löpare dök upp. Fjolårets segerduo i långloppscupen, Liduina van Sitteren och Per Arvidsson, var snabbast av alla på 18.18 respektive 17.40 den gången. Återstår att se hur många som dyker upp den här gången – och hur fort det går.

Fixade Forsgren en EM-plats? (Och vilken löparvecka som väntar!)

I dag avslutades EM-testerna tillika elitseriepremiären i orientering nere i Skåne med en medeldistans, och efteråt pratade jag med Lilian Forsgren för en artikel ni kan läsa här. Forsgren var återigen åtta i dag (vilket gör att hon ligger femma i swedish league-sammandraget efter tre av de fyra deltävlingarna som ligger till grund för jaktstarten nästa söndag). I dag var Josefin Tjernlund nästan minuten snabbare än klubbkompisen Forsgren, men det gjorde ändå bara en placering, så A-landslagslöparen var sjua, 2.21 bakom återigen segrande Karolin Ohlsson, Järla, medan Ellinor Tjernlund var 14:e, Lovisa Persson 17:e (båda inom två minuter bakom Forsgren) och Andrea Svensson 37:a. Josefin lär därmed hänga på gärdsgården när Håkan Carlsson tar ut truppen till EM på onsdag (sex löpare per distans utöver Tove Alexandersson friplatser på medel- och långdistans) medan Forsgren börjar kännas som ett mer säkert kort i mina ögon.
Martin Regborn, som var näst bästa svensk både i sprint och långdistans och lär vara självskriven i EM-truppen, avslutade helgen med en felstämpling och blev diskad i herrtävling (han ligger ändå femma i sammandraget efter tre tävlingar), och klagade dessutom på känslan i foten han stukade för två veckor sedan. ”MP (mispunched, felstämpling, reds anm) på medeln och en strulande fot i den steniga och hala terrängen. Får vara nöjd med helgen ändå”, skriver han på twitter. Bästa länslöpare på herrsidan blev istället Regborns klubbkompis Filip Dahlgren, som blev 17:e och topp tio av svenskarna, 3.13 bakom segrande Jonas Leandersson.
Anmälningstiden till fredagens natt-SM, tillika fjärde deltävlingen i swedish league, går ut om några timmar, och just nu är Forsgren, Rebecka Nylin, Lovisa Persson, Andrea Svensson och Filip Dahlgren anmälda. Däremot inte Regborn, som inte direkt är känd för att gilla nattorientering …

Emilia Fahlin inledde Ardennerveckan, med tre världstourtävlingar på på åtta dagar i Amstel gold race, Vallonska pilen och Liège-Bastogne-Liège, med en 51:a-plats i den nederländska stortävlingen. Örebrocyklistens lagkompis Audrey Cordon-Ragot kom med i den avgörande utbrytning, och då fick resten av Wiggle-High5-laget köra avvaktande i klungan för att ge henne chansen i täten. Det slutade med en sjätteplats för Cordon-Ragot, medan Chantal Blaak såg till att Boels-Dolmans-teamet fortsätter dominera den här säsongsinledningen.

Veckan som kommer blir för övrigt tävlingsintensiv, inte minst när det gäller löpning. Rusakulan vertikal tour dammar av alla sin tre deltävlingar måndag–onsdag–fredag, andra deltävlingen i Glanshammars terrängserie avgörs på tisdag och på onsdag är det Örebro AIK:s halvmaraton …
** Rusakulan (som bjuder på både löp- och mountainbikeklasser) har fått ihop ett riktigt spännande startfält i år. Förutom undertecknat (som kanske inte är så spännande) kommer mångsidige och allt som oftast supersnabbe Per Sjögren springa liksom ultralöparlegendaren Hasse Byrén och Erik Högkvist (som är god för just över 37 på milen), Fredrik Berg som tog totalsegern på mountainbike i fjol, Fredrik Holmgren som vann Ice race vintage i vintras och Tomas Kåregren som vann Hjälmartempot i fjol. Bland andra.
** Till ÖAIK:s halvmara har distriktsrekordhållaren på distansen, Josefin Gerdevåg, nu anmält sig liksom rutinerade Kumlalöparen Åsa Höög. Och på herrsidan har det fyllts på med spännande namn sedan jag skrev förra veckan, som Thomas Chaillou, David Berg och Johan Ingjald.
** Och i terrängserien fortsätter Liduina van Sitteren, som vann första deltävlingen förra veckan på 9.28, att jaga Lisa Bergdahls banrekord på 9.26 på 2,5-kilometersslingan, som U23-landslagslöparen satte 2014.

I längdskidskicrosstävlingen Knallcrossen, som avslutade säsongsavslutningen i Bruksvallarna i dag, vann Garphyttans Emil Hagström kvalet (som var ett störtlopp på längdskidor, typ) i herrjuniorklassen men fick nöja sig med en tredjeplats i finalheatet (som var mer renodlad längdskidskicross med upp- och nedförsbackar).

Regborn vann första poängtävlingen ”The very soul of orienteering” (och allt annat som hänt när jag var på semester)

Efter en vecka i Funäsdalen/Bruksvallarna är jag tillbaka på hemmaplan igen, och medan jag åkt upp och ned på fjället med både utförsåknings- och längdåkningsskidor så har det förstås hänt en hel del. Allra viktigast? Det måste väl ändå vara säsongspremiären av Milans poängorienteringar, ”the very soul of orienteering”, som Martin Regborn uttrycker saken på instagram och tillägger ömsint: ”Det är vetskapen om Milans som tar en igenom den långa mörka vinterträningen.” Så stod han också som segrare i premiären, Regborn (som vann serien 2014, var tvåa bakom nygamle klubbkompisen Filip Dahlgren 2015 men i fjol ”bara” blev nia i sammandraget eftersom han bara ställde upp i fem av 14 tävlingar och de sex bästa resultaten räknas). Den första av säsongens tolv deltävlingar avgjordes i Lindesberg i tisdags, och Regborn var nästan fem minuter snabbare än tvåan, Simon Hedlund (den Örebroboende löparen som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla), vilket motsvarade en segermarginal på över 13 procent (Per Sjögren, som gått fram som en virvelvind genom Inneserien och Startmilen och terräng-DM och allt annat han tagit sig för den här vårvintern noterade säsongens minst framskjutna placering med en 23:e-plats). Bland damerna var Hagabys Elin Winblad bäst med en 15:e-plats (Milans poängtävlingar är mixedtävlingar utan herr- och damklasser), knappt två minuter före Milans Saga Sander.

I helgen fortsatte orienteringssäsongen med klassiska Stigtomtakavlen, som för herrarna inleds med tre nattsträckor på fredagskvällen och avslutas med jaktstart över tre dagsträckor på lördagsmorgonen (då damerna och övriga klasser kör sina tre enda sträckor), där Regborn skulle ha sprungit för Hagaby om inte Harald Larsson hade bommat ut laget på tredje nattsträckan. Regborn berättar återigen på instagram: ”Klockan ringer 06.00, vaknar och famlar efter mobilen. Ser ett sms med det tråkiga beskedet att vi är felstämplade på en av nattsträckorna. Överläggning. Fyra timmar i bil tur och retur för att springa i 1,5 decimeter snö? Nää…” Istället slutade lördagen med träning i Surahammar för EM-bronsmedaljören: ”Drömterräng till tusen.” (Missa heller inte Regborns blogg om säsongsinledningen.)
Bästa länslag i Ålberga blev istället Tisarens båda damlag. Förstalaget, med Lovisa Persson och landslagslöparna Andrea Svensson och Josefin Tjernlund blev sjua, medan andralaget med Ellinor Eriksson, Marion Aebi och EM-silvermedaljören Lilian Forsgren slutade på tolfte plats, 3.35 respektive 7.22 bakom segrande OK Ravinen med en viss Helena Jansson på sistasträckan (hon sprang upp laget från 17:e-plats i växlingen till vinst).

Apropå orientering har startlistorna till natt-SM i Östansjö på fredag släppts, och det är utan Regborn, Forsgren, Tjernlundsystrarna och Dahlgren, bland annat … Men mer om det när det närmar sig! Missa förresten heller inte Svenska orienteringsförbundets intervju med Garphyttans mountainbikeorienteringsstjärna Marcus Jansson inför årets säsong.

På lördagen avgjordes Premiärloppet, en tio kilometer lång landsvägstävling i Göteborg, där KFUM Örebros Linus Rosdal gjorde säsongsdebut som segrare på 31.40 (bara 32 sekunder över perset från SM-milen 2015).

Däremot avgjordes inte den andra upplagan av Örebro parkrun, på grund av det plötsliga bakslaget i vårvädret.

I morgon gör Emilia Fahlin comeback, tre veckor efter senaste loppet, efter en räcka sjukdomsproblem i säsongsinledningen som kostat Örebrocyklisten bland annat kostat henne säsongspremiären Omloop Het Nieuwsblad och nu senast hennes stora vårmål i Flandern runt. Comebacken sker i Amstel gold race, ett klassiskt nederländskt lopp på herrsidan som damerna nu för första gången sedan 2003 får köra och som plockats rätt in i deras världstour. Wiggle har flera tunga namn som Jolien d’Hoore och Amy Cure på ban-VM och vilar Giorgia Bronzini, men kommer ändå till start med en stark uppställning i Fahlin, Elisa Longo Borghini, Claudia Lichtenberg, Audrey COrdon, Nettie Edmondson och Mayuko Hagiwara.