Dubbla silvermedaljer och distriktsrekord på stafett-SM – och Anfälts mardrömsuppladdning och galna felspring

Det känns som att jag i gårdagens blogg nästan utlovade ett guld till KFUM Örebro-grabbarna på 3×800 meter på stafett-SM i dag, men allt kan som bekant hända i löpning och så blev nu inte fallet. I stället blev det silver, 0,89 sekunder bakom Hammarby. Det trots att Hammarby ställde upp med ett lag med årsbästan på 2.09–2.09–2.05 medan KFUM:s killar hade 2.06–2.09–2.05 och på papperet därmed tre sekunders marginal. Viggo Olsson, Albert Ziegler och Folke Eriksson hade hur som helst hur god marginal som helst bakåt och tog silvret över 17 sekunder före Mölndal. Nästan lika stor var marginalen till Tobias Tranderyd, Jack Karlssons och Jonatan Gustavssons sju år gamla distriktsrekord på distansen. Den nya rekordtiden skrivs till 6.17,25 (den gamla var 6.33,5).
I skadade Wilhelm Bergentz frånvaro fixade lagkompisarna i P19-laget – Noha Olsson, Henrik Franzén och Bergentz-ersättare Kevin Bodén – ändå silver bakom Mölndal på samma distans och raderade dessutom ut ett 31 år gammalt distriktsrekord. 5.52,01 på KFUM-laget gav sju sekunder upp och nästan 16 ned till Upsala på tredjeplatsen – och var nästan sju sekunder bättre än Anders Sjöberg (min gamla NA-kollega), Jonas Rosengren och Andreas Hugossons tidigare distriktsrekord från 1990 (5.58,69).
F15-laget var nio sekunder från medalj. De matchade, förutom Elin Freed som ankare, också Tilde Söberg Lager och Julia Gustafsson och gick i mål på 7.38,57 (15 sekunder över IF Starts 45 [!] år gamla distriktsrekord).

I O-ringens frånvaro har topporienterarna spridits ut över landet den här veckan. Martin Regborn sprang hem OK Hällens medeldistans i går, 1.11 före STora Tunas Olle Kalered på andraplatsen. I samma tävling blev Tisaren-duon Linnea Claesdotter och värdscupladdande Andrea Svensson tvåa och trea bakom Olivia Nilsson.
Jonatan Gustafsson sprang Barkenträffen i Smedjebacken, Dalarna, och tog en tredjeplats i söndagens medeldistans, knappt 2,5 minuter bakom Malungs Johan Bäckman. Gustafsson stod däremot över lördagens tävling, även den över medeldistans, där Milans Saga Sander tog en sjätteplats (6,5 minuter bakom Synnøve Bråten) och KFUM Örebros Jacob Eriksson slutade tia (5,5 minuter bakom Bäckman som vann då också).
På hemmaplan arrangerades Gif-ringen i Garphyttans IF:s regi, och även om mycket få löpare lyckades fullfölja alla fem sträckorna så fixade Simone Niggli och Matthias Niggli en familjedubbel genom att vinna dam- och herrklasserna (ja, lägg därtill att barnen Anja, Lars och Malin vann D10, H10 respektive D14 så har ni en fullständig familjetriumf). Simone var för övrigt snabbast alla fem dagarna, två gånger närmast före skidorienterings-EM-medaljören Åsa Zetterberg-Eriksson och en gång före fjolårets skidorienterings-JVM-guldmedaljören Elin Schagerström. Tävlingarna gick uppe i Kilsbergen.

Erik Anfält gjorde comeback på de lite större arenorna när han sprang Salomon 27K, en 27 kilometer lång fjällöpningstävling som är en del av fjällmaratonveckan i Åre, i går. Men uppladdningen och starten blev sämsta tänkbara. Örebrolöparen, som har SM-brons i maraton på meritlistan, anlände med nattåget bara tio minuter före start och sprang sedan rejält fel bara fem kilometer in i loppet. Han han springa en hel kilometer åt fel håll innan han upptäckte sitt misstag och vände, och fick alltså ihop 29 kilometer i stället för 27 … ”Tävlingen var därmed helt över för min del och motivationen borta men jag tog mig ändå i mål på ett hyggligt sätt och därmed blev det ett bra träningspass och kroppen kändes tämligen stark och det var fint att springa på fjället”, skriver Anfält på instagram. Med tanke på det var det imponerande att han ändå blev 34:a av 405 löpare (oj, vad han lär ha fått springa i sicksack för att komma förbi).
Norgeboende katalanen Kilian Jornet, av många rankad som världens bästa bergslöpare genom alla tider, gjorde en sällsynt start i Sverige och vann med drygt tre minuters marginal till norska Thomas Fremo på andraplatsen. Inga andra länslöpare på topp 100, vad jag kan se i resultatlistan i varje fall.

Så här (tror jag) att Ullmax vinterserie slutade – och de vann i sådana fall

Dagens delomgång i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, men i helgen med möjlighet att välja om man ville springa i ljus eller mörker), som avgjordes i mycket krävande terräng ovanför Klockhammar (i terrängen runt Rusakulan), ställde nya krav på mig som försöker göra någon sorts sammanställning. Det publicerades nämligen (i varje fall inte ännu) regelrätt resultatlista, utan alla som ville laddade upp sina gps-filer i analysverktyget Livelox, och så var det bra med det (vilket naturligtvis inte är några konstigheter när det bara är en träningstävling, men de sex första delomgångarna bjöds det ju på fina listor). Problemet är dels att jag inte tror att alla resultat kommit in (i sådana fall störtdök antalet deltagare plötsligt) och dessutom har alla inte startat och (framför allt) stannat sina pulsklockor vid start och mål, vilket gör att man får räkna manuellt på tiderna (och en sådan som Nelly Mårtensson på damernas mellanbana bommade sista kontrollen, vilket man fick kolla ganska nära för att notera). Nå, jag tror att jag sorterade ut det hela och att Järlas Erik Berzell (som bor, eller i varje fall bott, i Hallsberg) var snabbast på långa banan trots att han är fyra i resultatlistan (jag ber om ursäkt för eventuella felräkningar). Orions Anton Johansson (som är sambo med Ellinor Tjernlund i Örebro) blev med samma uträkning tvåa i dag och säkrade hur som helst segern i sammandraget närmast före Simone Niggli, som inte lämnat in något resultat i dag. Bästa dam blev i stället Ellinor, 13 sekunder före systern Josefin Tjernlund och drygt fem minuter före klubbkompisen och landslagslöparen Lilian Forsgren (som jag var ute i Klockhammar och träffade för ett reportage ni kan läsa på tisdag).
Karin Lindgren tog hem mellanbanan, men Lovisa Gustafsson, som bara var åtta sekunder bakom, säkrade ändå ”totalsegern” närmast före Sofie Bodin som var trea, distanserad med knappt fem minuter.
Och anledningen till att det inte räknades några riktiga resultat eller totallistor i år var att regeringen infört totalförbud mot tävlingar för alla under elitnivå, därför har tävlingarna fått genomföras som träningstävlingar, utan sammandrag (mer än på denna blogg). Återstår att se om det ändå görs några mer ordentliga listor från finalen, och om jag i sådana fall får anledning till att uppdatera listorna nedan.

Ullmax vinterserie, preliminär slutställning 2021. Uträkning: Jonas Brännmyr

I dag avgjordes också tredje och sista mountainbiketävlingen (Alanya avocado mtb cup) i turkiska Alanaya för den här gången, en nivå upp jämfört med de två tidigare tävlingarna (den här på UCI 1-nivå). Örebroaren Axel Lindh slutade på 20:e plats, drygt sju minuter bakom franska Victor Koretzky som precis som de två tidigare dagarna vann närmast före polska Bartlomiej Wawak.
”Kom ut risigt i starten och fick springa delar av första varvet i lång, långsam kö. Framme vid första langningzonen var jag redan dryga minuten efter täten och vid varvning ut på andra varvet klev Turkiska mästaren, som jag körde med, av för han ansåg sig vara för långt bak för att fortsätta. Jag gnetade vidare utan att hitta nåt särskilt gott flyt”, berättar Lindh på instagram.

Karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson avslutade säsongen, där hon varit ensam skidorienterare från länet, med en tolfteplats på långdistans-SM i Alfta.

Axel Lindh förste mountainbikecyklisten att dra igång säsongen – fyra minuter bakom trefaldige världsmästaren i dag

Misströstar ni? Mja, men det finns åtminstone en konditionsidrottare i länet som tävlar i helgen. Mountainbikecyklisten Axel Lindh, 27, som förvisso inte tävlar för någon Örebroklubb (han tävlar – tävlade i alla fall i fjol – för Team Ormsalva), men bor i varje fall i stan. Och han, som den här tiden på året brukar vara på Cypern och köra ihop med vapendragaren Matthias Wengelin (som den här gången är kvar hemma i Örebro och trampar Zwift) är nere i turkiska Antalya och tävlar. I torsdags blev Lindh 19:e i Karaburun mtb cup, en täving på UCI 2-nivå med starkt startfält där franske OS-deltagaren (och trefaldige stafettvärldsmästaren) Victor Koretzky vann en spurt mot polacken Bartlomiej Wawak (Lindh var knappt sex minuter bakom dem i mål, två bakom brorsan Vilgot Lindh, som däremot inte har någon anknytning till Örebro – avstånden framåt blev stora eftersom Lindh fastnade bakom en stor krasch). Och i dag blev han 13:e, drygt fyra minuter bakom Koretzky som vann igen (men nu bara knappa minuten bakom Vigot) i en UCI 2-tävling med namnet Justiniano hotel mtb cup. I morgon avslutas veckosluttets tävlingar i Alanya med en tävling på snäppet högre nivå, UCI 1, under namnet Alanyca avocado mtb cup.

Precis om i medeldistansen förra helgen slutade Karlskogabördiga Åsa Zetterberg-Eriksson tia (återigen som enda representant för länet) när sprintdistansen avgjordes i skidorienterings-SM i Alfta. I morgon avslutas skido-säsongen med långdistans-SM som också är 13:e och sista deltävlingen i Sverigecupen.

Tätkänningen försvann i första backen – så var Vasaloppet för länsåkarna (Hedlund slog rekord som 48-åring: ”Så gott som, gammal god form”)

Nej, det var sannerligen ont om länsframgångar i årets Vasalopp, i varje fall om man tittar på den absoluta täten. Där bakom många bra prestationer, som vi ska återkomma till längre ned, men när det brann till i herr- och damklasserna var länsåkarna ungefär lika långt efter som innan bröderna Impolas genombrott med Bills 13:e-plats 2013.
Den som höll fanan högst var Maria Gräfnings, som bara till klubbtillhörighet är ”länsåkare” (hon har råkat välja Karlslund som sin nationella klubbadress trots att hon aldrig bott i länet, hon kommer från Falun och bor i Davos). Och även för Gräfnings, som var femma i Vasaloppet för två år sedan, försvann kontakten med täten redan i den första backen. Det gick undan från start i damtävlingen, och bara fyra var med till Smågan. De blev en kort period åtta, sedan fem, sedan – när Marit Bjørgen gick upp och bombade i Lundbäcksbackarna – tvåa. Och när andra herrklungan kom ikapp var det bara Lina Korsgren som orkade ta ryggarna. Superdupermeriterade debutanten Bjørgen fick släppa och tog andraplatsen, 42 sekunder bakom. Korsgren slog banrekordet med över 16 minuter i de supersnabba medvindsförhållandena med 3.52.08 (notera att jag hade fel i mitt förhandsinlägg; banan var verkligen 90 kilometer och tiderna från i år gäller som rekord, de hade fixat till det genom en liten omdragning).
Gräfnings låg i en större grupp som var nästan två minuter bakom i Smågan. I Evertsberg var de tio tillsammans, från elfte till 20:e plats, knappt sex minuter bakom, och i Hökberg hade Gräfnings och Laila Kveli ensamma kommit ikapp Anikken Gjerde Alnes, som ett tag (tidigt) var nära att ansluta till de åtta som då var allra längst fram. De tre var då elva–tolva–13:e, knappt 8,5 minuter bakom täten. Men sista två milen tröt orken och Gräfnings tappade både Kvelis rygg, Elin Mohlin (24 sekunder före), Roxana Lacroix (elva sekunder före) och Anastasia Vlasova (två sekunder före), och blev 15:e – vilket även var den 15:e snabbaste tiden i Vasaloppets historia eftersom hon var sista åkare in under det gamla banrekordet (15.31 bakom Korsgren).
Olivia Hansson var 49:a uppför första backen och plockade sedan fem placeringar till Oxberg, för att sedan hålla 44:e-platsen i mål på 4.38.35. Erika Bergentz hade inte fått till fästvallan och var näst sist (72:a), på ovana uppförs-stak-armar, till Smågan, men plockade sedan fyra placeringar och kom i mål som 68:e på den för en elitmotionär fantastiska tiden 5.16.01 (1997 hade man varit femma med den tiden, just sayin’). Perstider på båda, förstås (hitta mig en åkare som inte persade i dagens förhållanden!): med drygt 64 minuter för Bergentz och med drygt 17 för Hansson.
Bob Impola var ändå länsåkaren man hade störst förhoppningar om när det gällde pallmöjligheter, och där kanske det är taskigt att säga att det sprack redan i första backen. Nej, han låg väl placerad som 31:a i den 65 plus moms stora tätklungan som brakade igenom kontrollen i Smågan efter 26 minuter, men redan i Mångsbodarna sladdade han längst bak i densamma, och i Risberg var det över. Där hade han tvingats släppa 2,5 minuter, och så mycket tar man inte igen i en tävling där tempot är upptrissat från start. Herrtävlingen var en enda lång utnötning, och 50-talet orkade med förbi Risberg (Impola var 71:a där). I Evertsberg var de 45, men i backarna ned därifrån (ett väldigt oväntat ställe att gå loss på!) kom Tord Asle Gjerdalen, Vetle Thyli, Anton Karlsson coh Ermil Vokuev iväg, och redan i Oxberg hade de nästan en minut. Thyli fick släppa efter Hökberg, och direkt efter Eldris (där avståndet till den stora klungan [som nu inte längre var stor utan bara bestod av nio jagande] alltjämt var minutstort) satte Gjerdalen in det avgörande rycket. Anton Karlsson var närmast att kunna svara, utan att lyckas. Nya rekordtien 3.28.18 på GJerdalen, Karlsson 36 sekunder bakom och Vokuev 61 medan Thyli blev uppkäkad av andragruppen. Impola kom i mål som 61:a, 14.17 bakom (men visst, även hans 3.42.35 var pers, med drygt 15 minuter, och över 42 minuter snabbare än hans andraplatslopp 2018 då förhållandena var helt väsensskilda med snöfall).
Jimmy Axelsson var 118:e man i Smågan men så bra som 95:a i Oxberg, innan det började vända – och han tog mållinjen som 101:a man (på 3.47.55, 19.37 bakom Gjerdalen). Han blev till slut ändå topp 100 eftersom tjecken Fabian Stocek, som precis som Gräfnings kör för Vltava Fund ski team, blev diskad, och Karlslundsåkaren – som haft en raketartad Vasaloppskarriär – intervjuades av min kollega Hugo Levinsson efteråt.
Lindesbergsbördiga Johan Kanto blev 165:a (näst siste man under fyra timmar med 3.59.47, 33.04 bakom Gjerdalen) och Karlslunds Robert Brundin missnöjd 172:a (4.01.22, 33.04 efter).
Granbergsdals historiska veteran Magnus Hedlund, 48, gjorde sitt snabbaste lopp i sitt 31:a Vasalopp 1,5 minuter bättre än tid än 2004, då han var 77:a och både bäste länsåkare och bäste värmlänning (en kombination man officiellt bara kan lösa om man är från Degerfors eller Karlskoga). Det gav en 198:e-plats som gjorde att han för första gången sedan 2017 var topp 200 (och för 16:e gången totalt, första gången var 1995; första gången han åkte var 1991 och därifrån kommer alltjämt sämsta placeringen, en 668:e-plats).
– Jag tränade ju bättre och mer förr, det måste jag säga. Men jag tränade bra nu när det var snö i en hel månad hemma. Jag lyckas väl ändå komma upp i, så gott som, gammal god form fortfarande med en liten träningsspurt på slutet. Den viktigaste grejen är ju föret. Det måste vara bra om det ska kunna gå, men det har det ju varit förut med. Det året jag åkte på 4.09, då var det också sånt här före, säger Hedlund till Karlskoga Tidning om rekordloppet.
Nionde länsåkaren som skulle ha startat, Gustav Hindér, hade testat positivt för covid-19 och tvingades avstå.

Det ska förstås noteras att Karlskogabördiga skidorienteringsveteranen Åsa Zetterberg-Eriksson (EM-brons 2008, numera elitmotionär) blev tia på medeldistansen under SM i Umeå i går. Åsa tävlar alltjämt för lilla Karlskoga-, Degerfors- och Kristinehamnssammanslutningen Öset Skido, varför hon inte kom till start i dagens stafett.

Simone Niggli byggde på sin segerrad när landslagsledningen och tränare Thierry Gueorgiou bjöd in till VM-relevant träningstävling i Villingsberg, mellan Karlskoga och Örebro. Niggli var snabbast bland på bana två när motionärer släpptes på banorna efter att landslaget var klara (62 sekunder före Tisarens veteran Tomas Hallmén och ytterligare 62 före maken Matthias Niggli; Josefin och Ellinor Tjernlund var fyra och femma, 2.49 respektive 3.31 bakom). Jag har inte lyckats hitta landslagslöparnas tider (jag vet inte ens vilka som var där!), men det hade förstås varit spännande att jämföra dagens svenskar mot dagens Niggli. På bana ett var Orions Anton Johansson överlägset snabbast av ”motionärerna”, tre minuter före Roxens Jonas Andersson. Filip Jacobsson bästa länslöpare på tredjeplatsen, 4.41 bakom (men nästan fem minuter före fyran Erik Groth, KFUM Örebro).

Bob Impola halvtimmen bakom i premiären: ”Tufft första race …”

I morse kördes alltså säsongens första tävling i långloppsvärldscupen, Ski classics, men det blev ingen omedelbar succé för Kopparbergsbördiga Vasaloppstvåan Bob Impola i nya laget Ed System Bauer team. Tävlingen, 65 kilometer långa La diagonela i Schweiz, inleddes i krispiga 23 minusgrader, och de tuffa förhållandena ledde till att det blev stora avstånd så fort fältet splittrades. Oskar Kardin kom loss tidigt, och eftersom tre av fem åkare i klungan närmast bakom var hans lagkompisar (Andreas Nygaard tog andraplatsen, Petter Eliassen tredje och Roar Thele var också med) blev det ingen fullfjädrad jakt, så svensken kunde vinna med nästan fyra minuters marginal. Bara 30 man var inom tio minuter bakom Kardin, coh där bakom var det ännu större avstånd. Impola, som fick släppa tidigt, kom i mål på 50:e plats av de 71 som fullföljde (88 fanns i startlistan, oklart om alla startade), 30 minuter och 24 sekunder bakom Kardin. ”Tufft första race i Ski calssics. -23 på start och blev någonstans runt 50 … Men jävligt kul att det är igång”, skriver Impola på instagram.
Maria Gräfnings, som jag nu fått bekräftat är registrerad för Karlslund även den här säsongen, kom inte till start.
Nästa tävling i Ski classics körs redan på lördag, 42 kilometer Toblach–Cortina som bör passa Impola bättre.

Ingen med konditionsidrottsintresse kan ju ha undgått Johan Röjler-tränade Nils van der Poels nya superprestation i dag, tvåa på 5 000 meter på allround-EM i Heerenveen med 6.13,03, svenskt rekord med tre sekunder (i morgon körs hans specialdistans 10 000 meter). Men resultatet fick mig också att kolla om inte SK Winners Adam Axelsson kommit igång med tävlandet, och det hade han faktiskt. Axelssons SOK-stödda träningsgrupp är i Inzell, och redan förra helgen gjorde han säsongsdebut med ett avbrutet 1 000-meterslopp på lördagen och 1.55,51 (2,5 sekunder från perset) på 1 500 meter på söndagen. I dag körde han först säsongens första 500-meterslopp (37,60, sju tiondelar från hans tid på samma is i oktober 2019 och knappa sekunden från perset på snabba isen i Calgary) och det första fullföljda 1 000-metersloppet (1.15,24). Det placerade honom på andra plats (bakom två olika finländare) på båda distanserna i minitävlingen Frillensee cup som fortsätter i morgon.

Karlskogabördiga ex-landslagsåkaren Åsa Zetterberg-Eriksson, som fortfarande tävlar för moderklubben Öset Skido, blev i dag första skidorienterare från länet att tävla på någon högre nivå den här säsongen när hon blev 14:e i en långdistanstävling i svenska cupen, i Mora. Evelina Wickbom vann.

Schagerström tog överlägset JSM-guld och Ekström gjorde comeback efter tourbrytet

Elin Schagerström tog, som väntat, junior-SM-guld i Älvdalen i dag. Skidorienteraren från Vintrosa, som tävlar för Garphyttan och som tog dubbla medaljer på junior-VM i fjol, var totalt överlägsen i medeldistansen med masstart och var över sju minuter före tvåan Ellen Blennow, Falköping, efter 45 minuters åkning. Lisa Larsen och Erik Rost, båda Alfta-Ösa, vann seniorklasserna där karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson tog en niondeplats, knappt 14 minuter bakom Larsen och drygt 8,5 från medalj. Garphyttans Karin E Gustafsson slutade däremot sist av de 17 startande, 42 minuter bakom Larsen. Det är hon som ska åka andra och fjärde sträckan i Garphyttans lag, med Schagerström på första och tredje i morgon, så jag kanske får revidera mitt medaljtips från i går …

Det var i Östersund som skidåkarna dök upp på lördagen, de som inte kör världscupen eller skiclassics, som jag inte riktigt hittade i startlistorna när jag sammanställde helgens höjdare i går. Det bjöds 40 kilometer i Östersund ski marathon, men från länet var det främst distansåkare på plats, och de valde i stället 16 kilometer (i klassisk stil). Axel Ekström gjorde tävlingscomeback efter att ha avbrutit Tour de ski och slutade på åttonde plats, drygt 2,5 minuter bakom Oskar Svensson (med OS- och VM-meriter). Bästa länsåkarna belv i stället Garphyttans Lucas Lennartsson och Adam Gillman, 1.27 (det skiljde någon tiondel) bakom Svensson (som följdes av Teodor Peterson, Viktor Thorn och Marcus Ruus) men över minuten före Ekström. Marcus Lennartsson blev tia, 15 sekunder bakom Ekström.

Johan Ingjald, som dragits med skador i vinter, gjorde sin snabbaste parkruntid sedan början av september när han vann dagens upplaga av femkilometersloppet (den 137:e i ordningen) på 17.47. Det gav en marginal på 49 sekunder bak till klubbkompisen (i IF Start) Dennis Bergström på andraplatsen, och gav Ingjald hans 27:e parkrunvinst (Petra Hanaeus, med 23, är den enda löpare av de övrig som har över 20). Eva Bjärud var snabbast av damerna för tredje veckan i rad, men eftersom hon som vanligt sprang med draghund räknar jag det inte riktigt. 19.10 på Bjärud, 19.24 på Frida Nilsson som löpte utan hund. Som väntat var det god uppslutning när inga andra tävlingar krockade, 90 löpare var – frånsett julspecialen – den bästa siffran sedan början av oktober.

Högberg slog distriktsrekord, Impola tog topp 20-placering, Schagerström visade JVM-form och allt annat som hände i helgen

Under en helg med jobb, jobb och jobb så har det inte blivit så mycket tid över för blogg, blogg och blogg. Men här följer en snabb resumé av vad som egentligen hänt:
** Bob Impola slutade på 18:e plats efter att ha tvingats släppa i sista tunga uppförsbacken i sexmilaloppet Kaiser Maximilian lauf, den första riktiga tävlingen i långloppsvärldscupen den här säsongen. 43 sekunder bakom täten innebär ett betydligt bättre resultat än det mesta 2018 års Vasaloppstvåa prestera i fjol. Läs mer om det här.
** Rebecca Högberg slog till rejält i Örebro indoor games. 2009 tog hon SM-guld på 400 meter (under den undre gränsen för vad som kvalar in på Konditionsbloggen, här måste man ju upp på medeldistans, minst!) och både då och 2010 sprang hon Finnkampen, 2013 dessutom 4×400 på lag-EM. Men i går gick hon för distriktsrekordet på 800 meter inomhus – och klarade det med en hundradels marginal. På köpet fick hon det svenska veteranrekordet (i K35-klassen, men ingen har sprungit snabbare i någon annan klass heller). 2.12,24 i Örebro indoor games var en hundradel snabbare än Jenny Olssons elva år gamla distriktsrekord på distansen. Högberg har därmed både inom- och utomhusrekordet på 800 (2.08,94 från 2009). I dag gjorde jag ett reportage med Högberg som ni kan läsa här.
** På 3 000 meter i indoor games dundrade omvittnat formstarka Jack Karlsson till med 8.41,29 (mer än sex sekunder under utomhusperset!) som tvåa bakom Eskilstunas Millán de la Oliva. Wilhelm Bergentz trea på 8.46,63. På 1 500 meter sprang Åsbros ungdomsfinnkampare Klara Frih in som segrare på seniorsidan på 4.50,55, i paritet med vad hon gjorde som bästa förra vintern (4.50,37 då, utomhusperset är på 4.37,39) medan både Stocksäters Michael Welday och KFUM:s ungdomsfinnkampare Noha Olsson persade med 4.07,64 respektive 4.08,96 i ett lopp där Welday drog från start till mål. De tre sistnämnda fick jag en hel del bilder på, som jag ska försöka få ordning på i morgon.
** Garphyttans skidorienteringsstjärna Elin Schagerström visade junior-VM-klass när hon på lördagen utklassade de svenska konkurrenterna i uttagningstävlingen i Orsa. Över en sprint på knappt tolv minuter var hon över två minuter före närmaste åkare. I söndagens medeldistanstävling förstörde ett par rejäla bommar, men hon blev ändå tvåa bakom Falköpings Ellen Blennow. Ex-karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson, som fortfarande tävlar för Öset Skido, blev femma på söndagen, best of the rest bakom fyra riktigt snabba åkare. På lördagen var hon nia.
** I Inzell körde Adam Axelsson sin första skridskotävling efter nyår, med dubbla 500-meterslopp som nog inte riktigt gick så fort som han hade hoppats på: 37,60 på lördagen, 37,31 på söndagen. Tävlingen var egentligen främst för veteraner, med åldersklasser från 35 till 85 år, och gick under namnet International master sprint classics. Axelsson var en av ett tiotal seniorer som ställde upp.

Gräfnings sjua i historiskt lopp – och Svensson följde upp med ny seger (en mycket kort resumé av hela helgen)

Har varit borta i helgen (sprungit Säfsen vinterbackyard), och därför blir det bara en kortare resumé av vad som hände i helgen (måste sova ikapp). Återkommer säkert till några av sakerna senare i veckan:
** Maria Gräfnings, som redan säkrat totalsegern i Fis Worldloppet cup, hängde med tätgruppen i nästan 20 kilometer i tidernas första fristilslopp i Ski classics, Engadhin skimarathon, men tvingades sedan släppa och fick nöja sig med en sjundeplats, knappt 3,5 minuter bakom segrande schweiziskan Nathalie von Siebenthal. Nästa vecka är det klassisk stil som gäller igen, när Birkebeinerrennet avgörs mellan Rena och Lillehammer, och då är Bob Impola tillbaka i klungan igen.
** Garphytteduon Elin Schagerström (13:e, 1,5 minut bakom segrande Linn Svahn, IFK Umeå över fem kilometer i klassisk stil) och Emil Hagström (14:e, två minuter bakom segrande Leo Johansson, Skillingaryd, över tio kilometer), som båda kör första året i äldsta juniorklassen, tog helgens bästa placeringar på junior-SM i längdskidor i Sollefteå, i lördagens distanslopp. På söndagen körde Schagerström förstasträckan för Garphyttan i söndagens stafett och växlade som tia, systrarna Ronja och Anja Anderdotter, som fortfarande är yngre juniorer, tappade mot lagen från större klubbar men tog i mål GIF på en 21:a-plats (något herrlag från Garphyttan kom inte till start).
** Andra Svensson visade att förra helgens seger nere i Skåne inte var något lyckoskott när hon tog en ny i Hallandspremiärens medeldistans på lördagen.
** Lisa Bergdahl tog en pallplats i klassiska terrängloppet Vårtävlingarna, hon blev trea på 27.49 över åtta rätt grisiga (av bilderna att döma) kilometer, och därmed 1.22 bakom segrande Anastasia Denisova.
** Ösets Åsa Zetterberg Eriksson (tia i lördagens sprint) och Hagabys Oskar Eklöf (14:e i söndagens långdistans) var enda skidorienterarna från länet i seniorklasserna på SM i helgen, vilket ändå var betydligt bättre än förra SM-helgen då inte en enda kom till start …
** Henrik Franzéns fina tid i försöken på ungdoms-SM i Västerås hade gett KFUM Örebro-talangen en bronsmedalj i finalen av 1 500 eter i P16-klassen, men där lyckades han inte återupprepa sina 4.25,34. I stället blev han fyra på 4.29,10, knappt 1,5 sekunder från brons och sex bakom segrande hemmalöparen Albin Wallenius. Klubbkompisen Alvin Reinebo, i årsklassen under, vann sitt försöksheat på 1 000 meter på 2.50,82 och sprang 1,5 sekunder fortare (2.49,27) i finalen där han kom in på femte plats.
** Örebro parkrun blev inställt på grund av ishalka.

View this post on Instagram

#säfsenvinterbackyard var första deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra och dessutom min första nummerlapp för året. Men jag valde att inte tävla, utan ta tävlingen som ett långpass inför #aktivitustrailrace. Planen var att köra 13 eller 14 6,7-kilometersvarv, men jag kunde inte hålla mig från att ta ett 15:e också. Att det var träning påverkade fart och kosthållning: Jag var helt enkelt inte så noggrann. Normalt springer jag alla mina backyardlopp i 50-52-minuterstempo per varv, men nu låg jag i dagsljus ett gäng gånger på 42 och i mörker oftast på 45-47; delvis för att hålla värmen, delvis för att det är roligare att ha någon sorts fart. Att springa så långt i snö (75 procent av banan gick på skoterspår) var speciellt, det kändes att man använde vader och baksidor på ett ovant sätt, och även muskler vid fotleder och runt knän fick bra träning. Klev av medan jag ännu var fräsch, och har inga men förutom lite stelhet så här dagen efter. Linda Bengtsson (20 varv; det är hon till vänster som står och tänker så onda tankar på bild två) och Andreas Falk (26 varv) vann. Jag tror jag blev åtta, eller så. Tack för sällskap och gott snack @jonea1980, @leonora_jooo (grattis till pallplatsen), @lopartjejenrebecka och alla andra! Tack för supporten, @crossfitmercedes, mamma och pappa! Och tack till arrangörerna för ett himla trevligt lopp, som vanligt! I Örebro i maj ska jag tävla på riktigt! Foto: @crossfitmercedes

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Regerande mästaren Hansson upp på andraplatsen i långloppscupen, Röjlers tre SM-guld och Frihs nya imponerande lopp (plus en hel del annat)

Olivia Hansson avancerade från fjärde till andra plats i svenska långloppscupen, där hon är regerande mästare, när hon i dag tog säsongens första pallplats, en tredjeplats i 42 kilometer långa Skistart ski marathon i Långberget. Karlslundsåkaren, som har en del internationell erfarenhet och framför allt gjort sig känd som en toppåkare i extremlånga Nordenskiöldsloppet, blev trea i tävlingen, bara 46 sekunder bakom tvåan Susanne Hedlund (som ju är från Karlskoga, men som inte bott där på många år) men nästan åtta minuter bakom segrande Lena Viklund, Högbo. Varken Viklund eller Britta Johansson Norgren – som vann första deltävlingen i cupen, förra helgen, men som från och med nu förstås koncentrerar sig på den internationella cupen (hon vann Kaiser Maximilian lauf i går) – har kört mer än ett lopp, och därför är Hansson före båda i sammandraget, liksom Sofie Elebro som blev tvåa i första deltävlingen men som också tävlade i Österrike i helgen. Så etta i cupen efter två deltävlingar är Hedlund (trea–tvåa i de två tävlingarna) och tvåa, 15 poäng bakom, är Hansson (fyra–trea).
Karlslunds Linus Larsson gjorde ännu ett fint lopp i en säsongsinledning som lovat gott. Han blev femma, bara 13 sekunder från en pallplats, i ett lopp där Jimmie Johnsson och Oscar Persson stack iväg och vann fyra minuter före Larssons grupp med tre åkare. Johnsson (trea–etta i de två tävlingarna) leder herrarnas sammandrag före Krång Mikael Sandgren (tia–trea) och Larsson (nia–femma). Karlslunds Robert Brunin blev 16:e, knappt 13 minuter bakom.
Nästa deltävling i cupen är Wadköpingsloppet i Ånnaboda om tre veckor. Någon bana har man inte kunnat börja rita på än, men följ arbetet här.

Johan Röjler följde upp gårdagens succé med två nya SM-guld – på 10 000 meter och i allroundprogrammet – när skridsko-SM avslutades på Östermalms IP i Stockholm. En längre (pluslåst) artikel om Röjlers motivation, svensk skridskos status och framtid, och helgens tre guld finns här. Mer på bloggen i morgon, när resultatlistorna förhoppningsvis kommit så vi kan summera veteranklasserna också.

I Örebro indoor games sprang Jonatan Gustafsson hem 1 500 meter på nytt pers, 4.02,51 gav segern med nästa fem sekudners marginal och tog Gustafsson från 65:e till 63:e plats på distriktsbästalistan genom alla tider (om man lägger ihop ute och inne). Tim Sundström har ju distriktsrekorden på 3.46,75 ute och 3.49,13 inne. Allra mest imponerande nog ändå – återigen – Åsbros Klara Frih som egentligen fortfarande springer i 17-årsklassen men nu gick i seniorheat och sånär hängde på Tjalves Alice Magnell-Millán (vann på 4.46,38) och KA 2:s Ebba Berglin (tvåa på 4.49,64). Frihs 4.50,37 för tredjeplatsen Frihs 4.50,37 gör henne till sjunde bästa 17-åring på distansen i länet genom tiderna, och den näst bästa bakom Sandra Wagner (4.46,61) under sedan 80-talet. Därtill var det ett pers med över tio sekudner (anmärkningsvärt, så jag tvivlar nästan på att mina uppgifter stämmer, men så ska det vara), och gör Frih till den 21:a bästa löparen, oavsett ålder, på 1 500 meter i distriktets historia. Så sent som i december sprang ju Frih den snabbaste kilometern (som förts in i den officiella statistiken) av en länslöpare genom tiderna. Stämmer årsbästalistan är hon elva sekunder bättre än Sverigetvåan i vinter!
Stocksäters Michael Welday var trea på 4.07,88, sju tiondelar bakom Västerås Hassan Abdiqadir på andraplatsen, i herrloppet. Henrik Franzén, en av löparna som bytte Thoren mot KFUM Örebro i mellandagarna, vann P17-loppet på 4.22,96. KFUM Örebros Mio Sörling vann P14-grabbarnas 1 000-meterslopp på 3.03,68 och klubbkompisen Alvin Reinebo blev tvåa i de ett år äldre killarnas lopp på 2.54,78.

Nyss hemkommen från Kina, och kinesiska Vasaloppet, blev Garphyttans Elin Schagerström tvåa i premiären i skidorienteringens Sverigecup för juniorer, i Mora, på lördagen. Hon var knappt två minuter bakom segrande Sofia Westin (I 19), i medeldistansen. I dagens långdistans följde hon upp med en tredjeplats, bara 36 sekunder bakom återigen segrande Westin, över 62 minuter skidorientering. På seniorsidan utgick Ösets ex-landslagsåkare Åsa Zetterberg-Eriksson på lördagen och strök sig från söndagens tävling, medan Hagabys Oskar Eklöf gjorde en ovanlig start och blev tolva på söndagen. Behöver man skriva att Tove Alexandersson var snabbast båda dagarna?

Dahlgren tog nytt DM-guld efter dominans – blir spännande att se honom i SM

Överlägsen i lördagens medeldistans, och i särklass även i söndagens långdistans. Filip Dahlgren, 30, som sprang både VM och EM 2014 och som tog långdistans-SM-guld 2013 men som sedan dragits med seeega skadeproblem (här är en bloggintervju från 2015, en uppföljning från våren 2016 och ett snack från samma höst, då han flyttade hem till Hagaby), är dubbel distriktsmästare i orientering, och det kommer bli väldigt spännande att se honom i SM om några veckor! I långdistansen i Garphyttans nationalpark var Dahlgren snabbast på 13 av 16 sträckor (mellan kontrollerna) och som mest fyra sekunder bakom på de tre andra. Total dominans, alltså, och sammantaget var Dahlgren över 3,5 minuter före tvåan Viktor Larsson, som man ska veta är i riktigt bra slag, och åtta minuter före trean Love Sintring.
På damsidan verkar Lilian Forsgren, som ska springa världscupen i Norge fredag–söndag, ha sprungit ett lugnt och kontrollerat lopp. Inga bommar, av splittiderna att döma, utan helt enkelt ett återhållsamt tempo över de nio kilometerna, vilket gjorde att hon var över 19 minuter bakom segrande klubbkompisen (i OK Tisaren) Lovisa Persson som följde upp lördagens silver i medeldistans med ett guld i långdistans, tio minuter före Milans Lisa Westerberg och nästan 13 före bronsmedaljören Anna Hallmén, Tisaren.
I Värmlands långdistans-DM tog OK Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson, mer känd som skidorienterare, silver, 2,5 minuter från guldet.

Friidrotts-SM? Jo, sett till medel- och långdistans tog Louise Wiker distriktets mest framskjutna placering. Wiker, som opererade högerfoten efter friidrotts-VM i fjol (och som därefter fick sådana problem att läkarna tvingades öppna upp operationssåret igen, vilket förlängde rehabiliteringstiden), har ju fem SM-guld på meritlistan (ett på 10 000 meter, fyra i lagtävlingar i terräng) men har ännu inte hunnit komma tillbaka i gammalt gott slag. På fredagen hängde hon med en tätklunga på sju löpare i 5 000 meter, men tvingades sedan släppa och klev av 2 000 meter senare (då kände hon att hon hade vikit ned sig, men å andra sidan hade hon mindre än 24 timmar tidigare landat i Sverige efter flera veckors träningsläger i USA). Men på söndagen slog hon till med en sjundeplats på 5 000 meter (säsongsbästa 17.06,63), efter att ha hängt på en tätklunga med åtta löpare i knappt 3 500 meter och sedan fått göra de sista 1 500 meterna på egen hand.
Martin Regborn blev ju tia på 10 000 meter (läs mer om det här!) och hans klubbkompis (i KFUM Örebro) Markus Bohman slutade tolva på 5 000 meter på personliga rekordet 15.13,72 (sekunden bättre än han gjort tidigare) och 16:e på dubbla distansen med 31.47,62. Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl blev tia på 1 500 meter (4.36,48) men bröt 5 000-metersloppet. Ex-karlskogingen Linda Take elva på 1 500 med 5.06,35.

Karlslunds Maria Gräfnings, som tidigare i veckan blev klar för långloppslaget Team Parkettpartner, var med i spurtstriden i 48 kilometer långa rullskidtävlingen Alliansloppet, men fick nöja sig med en sjätteplats, åtta sekunder bakom segrande Linn Sömskar, IFK Umeå. Vasaloppstvåan Bob Impola blev 53:e man, sex minuter från täten.

Under lördagen – samma dag som Östansjöloppet, alla dessa fjällmaraton och Örebro parkrun – arrangerades Maxiloppet i Kumla, ett fem kilometer långt motionslopp där hemmalöparen Thomas Galmén vann på 22.09, nästan tre minuter Axel Boo (25.58). Några tider på bästa damernas togs inte (bara topp tre totalt klockades).