Ingen succé för Ekström eller Danielsson – och Axelsson lämnade återbud (men rekordfest inne i Tybblelundshallen!)

För två år sedan körde Axel Ekström rakt in i svenska världscup- och Tour de ski-truppen – och i förlängningen in i A-landslaget året därpå – genom en andraplats i Sverigepremiären i Bruksvallarna. Men någon liknande succé blev det varken för honom eller för Filip Danielsson, som fick göra sin världscupdebut förra säsongen och nu har en plats i utvecklingslandslaget, varken i gårdagens tiokilometerslopp i fristil eller i dagens 15-kilometerslopp i klassisk stil. Ekström blev 24:a i dag, nästan tre minuter bakom segrande Calle Halfvarsson och nästan två minuter från pallen, och Danielsson slutade först på 83:e plats – över fem minuter bakom täten och placreingen bakom gamle klubbkompisen Lucas Lennartsson, Garphyttan (Karlslunds Vasaloppstvåa Bob Impola fanns med i startlistan på lördagsmorgonen, men kom inte till start). Emil Hagström blev 15:e man i juniorloppet över tio kilometer, tre minuter bakom segrande Leo Johansson, Skillingaryd.
I morgon avslutas helgen i Bruksvallarna med fristilssprint. Varken Ekström eller Danielsson kommer till start där; det gör däremot Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som stått över de två första distanserna.

Adam Axelsson gjorde säsongens sämsta resultat på 500 meter (37,92) i norska tävlingen Odalsskøyta i dag, och strök sig sedan från eftermiddagens 1 500-meterslopp. Men efteråt lämnade skrinnaren från Kumla lugnande besked – det handlar inte om problem med den ljumske som strulade, och varken söndagens 1 000-meterslopp eller nästa helgs U23-världscuppremiär är i farozonen. ”Jag valde att stå över. Det var inte så bra förhållanden i Hamar i dag, och jag ville spara på ljumsken. Men jag kände inte av ljumsken något, så det känns bra”, skriver Axelsson till Konditionsbloggen.

I Tybblelundshallen var det slakt av personliga rekord på 3 000 meter i Vinterspelen. Närkes friidrottsförbunds hemsida verkar tyvärr ligga nere i kväll, så jag kan inte redovisa några fullständiga listor över hur många som persade, men i damloppet saftade Liduina van Sitteren på med 10.45,04 (inomhuspers med 42 sekunder!) som segrare, 16-åriga Klara Frih noterade 11.00,93 (pers, tror jag) och Maria Eriksson var tvåa på 11.29,77 (hennes bästa tid i karriären). I herrloppet hängde Thorens 16-åring Wilhelm Bergentz på sju år äldre dansken Martin Olesen som drog in honom på finfina 8.57,24 (Olesen vann på 8.56,70), medan Bergentz jämngamla klubbkompis Noha Olsson blev fyra på 9.30,91 (närmast före 18 år äldre Örebro AIK-löparen Jakob Nilsson på 9.41,77). Ungdomarna sprang 800 meter, och där var Starts Hugo Örn snabbast av länslöparna på 2.17,31 (trea i P15-klassen).

Någon resultatlista från Team Nordic Trail Tours deltävling i Markaskogen i kväll har jag tyvärr inte lyckats hitta (men jag har sett på Instagram att Rihards Darzins sprang – han springer ju överallt!). Darzins sprang förstås också Örebro parkrun på morgonen (han sprang på 20.13) – en tävling som fick se två helt nya vinnare i sin 80:e upplaga.  Petra Hanaeus var snabbast av damerna på 20.48, Daniel Ögren kvickast av herrarna på 18.51.

Helgens höjdare – skidor, maffig löparlördag och världscupgenrep

1) Sverigepremiären i Bruksvallarna
Det blev inga riktigt framskjutna placeringar för länets åkare första dagen i längdskidåkarnas Sverigepremiär över tio kilometer i fristil (som nog snarare var åtta kilometer): Axel Ekström blev 23:a, 53 sekunder bakom segerduon Jens Burman och Karl-Johan Westberg (båda på 19.11), och Filip Danielsson 26:a, ytterligare fyra sekunder bakom. Axel Ekström startade starkt och var femma efter första varvet, fyra sekunder bakom då ledande Markus Ruus och före både Burman och Westberg. Övriga länsresultat: Garphyttans Lucas Lennartsson 65:a på 21.00 och Rickard Ericsson 172:a på 24.15 av 192 startande.
I morgon är det klassiska lopp över samma distans, med ”teknikzoner” (där man inte får staka utan måste diagonala, en ”kul” detalj för stakningsfantomen Bob Impola …), och på söndag är det sprint i fristil. De båda tävlingarna sänds, till skillnad från dagens, i SVT.

2) Löparlördag i Örebro
På lördag avgörs tre mindre tävlingar i Örebro: Dels kutas det, precis som varje lördag, Örebro parkrun på morgonen. Dels är det på kvällskvisten både trailtävling och inomhuspremiär. På en snitslad bana över sex kilometer i Markaskogen löps den 15:e och näst sista deltävlingen i Team Nordic Trail Tour, och inte så långt därifrån, inne i Tybblelundshallen, avgörs 3 000-metersloppen i Vinterspelen. Jag har ju redan tidigare gått igenom startlistorna för Vinterspelen, och bara ett större namn har tillkommit sedan dess: Långloppscupens vinnare Liduina van Sitteren, som testar formen över 3 000 meter. Hennes pers är 1,5 år gamla 11.27,69, vilket hon borde kunna ge en match i nuvarande form.

3) Odalsskøyta
Nästa helg kör Adam Axelsson premiären i U23-världscupen, och den här helgen värmer han upp med tävlingen i Odalsskøyta i Vikingskipet (det uppochnedvända Vikingaskeppet där skridskotävlingarna ägde rum under OS i Lillehammer 1994, om ni minns) i Hamar. Axelsson inleder med att köra 500 och 1 500 meter på lördagen, meddelar han på instagram.

SM-silver till Regborn – nästa år kan han utmanas av Tove Alexandersson: ”Hade varit kul”

Känslan var att Martin Regborn hade något stort på gång efter en tung säsong – och så var det också. När orienteringens SM över ultralång distans avgjordes i de småländska skogarna i dag gick örebroaren tidigt loss tillsammans med Gustav Bergman, OK Ravinens sexfaldige VM-medaljör (det var masstart med gafflingar som låg främst i början av banan). Regborn anförde inledningsvis, Bergman tog över mot slutet och kunde successivt bygga upp en lucka på 53 sekunder, varav runt 30 försvann för Regborn till näst sista kontrollen. Men bakåt var det aldrig någon fara: Trean Fredrik Bakkman, IFK Göteborgs ex-världsmästare, var över två minuter bakom Regborn (och över tre bakom Bergman), och där bakom var fyran Gemot Ymsén-Kerchbaumer, Pan Kristianstad, en av bara två löpare till inom 11,5 minuter från Bergmans segertid. Regborns klubbkompis (i Hagaby) Viktor Larsson blev näst bästa länslöpare med en 17:e-plats, drygt 22 minuter bakom Bergman. KFUM Örebros Martin Fagerlund bör få ett speciellt omnämnande: Av 47 startande i herrklassen var han den 43:e och sista som krigade sig i mål på den fågelvägen drygt 22 kilometer långa banan: Det tog honom fyra timmar och sex minuter, över 1.50 mer än Bergman (men bara sex sekunder längre än för närmast framförvarande). Otroligt starkt kämpat.
För Regborn var det här årets andra och karriärens femte SM-medalj på seniornivå i orientering (tidigare har han tagit silver i sprint 2014 och 2018, silver ultralång 214, brons medeldistans 2016), men han har ju också tagit ett SM-silver i roddmaskin (lättviktsklassen 2016).
På damsidan var Lovisa Persson, Tisaren, enda startande länslöpare och kom i mål som 15:e av 17 startande, 1.11 bakom totalt överlägsna segraren Tove Alexandersson, Stora Tuna (som var 18.20 före tvåan Alva Olsson, Linköping, 34.29 före trean Johanna Lönnkvist, Tullinge). Alexandersson som i en intervju med Svenska orienteringsförbundet öppnar för att göra en Annika Sörenstam och utmana herrar i ultralånga SM nästa år (avgörs utanför Edsbyn den 6 juni).
– Jag kanske får springa H21 (seniorklassen för herrar) på ultralången nästa år då, säger hon till hemsidan.
Är det en tanke du har?
– Ja, varför inte? Det hade varit kul.
Kollar man på rena kilometertiden i skogen i dag höll Alexandersson 7.13-tempo (över fågelvägen-distansen), vilket direkt översatt hade placerat henne på 22:a plats i herrloppet. Sedan kan man förstås diskutera om man kan jämföra så – hur såg banorna och de möjliga vägvalen ut? Är skillnaden egentligen större eller mindre? Hur mycket tog hon egentligen i när hon ändå var så överlägsen? Hur mycket hade de extra fyra kilometerna som herrarna tog spelat in för att dämpa farten? Nåja, det vore i varje fall väldigt coolt om det blev verklighet.
På juniorsidan slog KFUM Örebros Jonatan Gustafsson till med en fjärdeplats i H20, bara 1,5 minuter från medalj (han låg trea halvvägs men brände där några minuter på en kontroll). Och det blev ett helt gäng placeringar just utanför topp tio: Melker Forsberg blev elva i H18, Elin Schagerström 13:e i D18, Saga Sander 14:e i D20 och Valter Pettersson 14:e i H18.

13 hugade swimrunatleter dök upp och simmade och sprang uppe i Ånnaboda, till förmån för Barncancerfonden, i dag. Min kollega Henrik Brändh var på plats och gjorde ett reportage om arrangemanget, och här kan ni kolla in arrangörens egen youtubefilm. Den här gången var det i varje fall ingen is på sjön …

Såväl Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som Garphyttans Adam Gillman och Klockhammarsonen Axel Ekström (som ju bytt klubb till IFK Mora inför årets säsong, men som i dagens resultatlista står kvar som Garphytteåkare), tog sig vidare till åttondelsfinal (via att bli topp 32 i kvalet) i VW Supersprint i Östersund i dag (i år det fyra åkare i varje utslagsheat i stället för som i fjol bara två), men där tog det stopp för samtliga (och ingen var riktigt nära att hota om en topp två-plats för vidare färd i kvartsfinal). Man kan se hela tävlingen här: Gillmans åttondel startar drygt två minuter in i klippet, Johanssons efter drygt sex minuter och Ekström efter runt 16,5 minuter.

Fahlin i virtuell tourledning i utbrytningen: ”Hoppades att det skulle hålla”

Emilia Fahlin var ett tag upp i totalledningen i etapploppet Thüringen runt på onsdagen, åtminstone ”virtuellt”, alltså om man räknar in den aktuella ställningen på en pågående etapp i totalen. Proffscyklisten från Örebro gick in i den 131 kilometer långa linjetappen med start och mål i Schleiz (den tredje av sju etapper i touren) som elva i sammandraget, 22 sekunder bakom ledande Coryn Rivera, men kom ganska exakt tre mil före mål iväg i en utbrytning tillsammans med nederländska Lucinda Brand, som var fem sekunder bakom i totalen. När de båda hade jobbat upp en 22-sekunderslucka på klungan var Fahlin därmed virtuell ledare – och efter en mil i utbrytning mättes försprånget till 1.06. Men de stall som inte hade några cyklister i utbrytningen – alla utom Fahlins Wiggle-High5 och Brands Team Sunweb, alltså – började i det läget sätta ordentlig fart, och åtta kilometer före mål var klungan ikapp. Därifrån blev det positionering inför en spurt där Fahlins lagkompis Lisa Brennauer till en andraplats, hennes tredje pallplats på lika många etapper, återigen bakom Sunwes duktiga spurtare Coryn Rivera. Små, olyckliga luckor i tätklungan gjorde att Fahlin bokfördes elva sekunder bakom täten och tappade till 19.e plats i sammandraget, 41 sekunder bakom Rivera (Brennauer gick upp på andraplatsen, 15 sekunder bakom, när bonussekunderna räknats in).
– Sakta men säkert närmare jag mig, säger Breannuer i ett pressmeddelande apropå att hon varit trea de två första dagarna men ännu inte vunnit någon etapp (i fjol vann hon hela touren).
– Jag är nöjd med en andraplats. Vi hade Emilia i utbrytning med Lucinda Brand vilket var klockrent för vår del, men en hel del andra team var inte nöjd med den situationen, så de stängde luckan. De hade en ganska stor lucka ett tag, och de var  länge i utbrytning. Det var en riktigt bra situation: Jag hoppas verkligen att det skulle hålla för Emilias skull. Lucinda är en bra cyklist att ha med sig i utbrytningen eftersom hon alltid gör ett hårt jobb. Vårt lag var superstarkt i dag igen, framför allt Emilia som var delaktig i en hel del farliga lägen, och framför allt i utbrytning som var briljant för vår del.
Thüringen runt fortsätter på torsdagen med en 118 kilometer lång etapp med start och mål i Gera. Ingenting är ännu avgjort, inte minst som en nästan 19 kilometer lång tempoetapp avslutar touren på söndag.

Emilia Fahlin i utbrytning i Thüringen runt. Foto: Vélofocus

Själv var jag i kväll på plats och sände Vårruset ihop med Gabriel Rådström. I sändningen, som går att se i efterhand här, pratade jag bland annat med fjolårssegraren Mikaela Kemppi om hennes skadefrånvaro och när en eventuell comeback kan ske, med segraren Josefin Gerdevåg om förväntningarna inför ett rekordvarmt Stockholm marathon på söndag, med trea Liduina van Sitteren om hennes mål i sommar (eller höst; för det var först och främst Lidingöloppet som gällde) och med en fotbollsspelare om hur hon kunde skrälla och ta en fjärdeplats och vara en av bara fem löpare (av 4 000) under 20 minuter. Gerdevågs segertid skrev i värmen till 18.46 (en bit under tänkt maratonfart på lördag, där hon går för fyraminuterskilometer), vilket var tio sekunder snabbare än tvåan Agnes Sjöström, Hässelby, som vann Vårruset i Örebro på 17.30 2013 men i år alltså var nästan 1,5 minuter långsammare. van Sitteren var sekunden bakom Sjöström, tog in mycket tid på andra halvan men kunde inte utmana i spurten. Maria Eriksson tog femteplatsen bakom fotbollsspelaren Stina Gustafsson Pettersson, de båda sprang på 19.56 respektive 19.57.

I dag blev det också klart att Axel Ekström lämnar moderklubben Garphyttan för IFK Mora. Ett beslut han berättar om i den här plusmärkta texten som jag skrev efter att ha snackat med honom tidigare i eftermiddags.

Axel Ekström åker rätt ur landslaget – men Filip Danielsson får chansen

Filip Danielsson har fått tillbringa sina två första år som senior – de omvittnat två tuffaste åren som skidåkare – utanför landslagets värme trots att han som junior körde hem två topp tio-placeringar på JVM. Men efter ett första hundår som senior fick han i vintras ett litet genombrott när han bara var sekunder bakom Marcus Hellner i Sverigepremiären i Gällivare och blev uttagen till världscupskiathlonloppet i Lillehammer i december. Efter fler uppdrag i den vita landslagsdressen, i skandinaviska cupen och U23-VM, där han var bäste svensk på två av tre distanser, fick han också åka Holmenkollens klassiska femmil i mars. Och nu har den 21-årige Vedevågskillen, som bytte Garphyttans IF mot Torsbyklubben SK Bore när han blev senior, äntligen fått en bofast plats i landslaget också. När åkarna i den tredje och sista träningsgruppen, utvecklingslandslaget för åkare mellan 19 och 23 år, presenterades på tisdagen fanns Danielsson med som en av tolv herrar.
Däremot fanns inte Axel Ekström med (han fyllde 23 i våras och räknas därmed sannolikt som ett år för gammal), och eftersom han inte heller fanns med när A- och B-landslagens 14 åkare presenterades förra veckan innebär det att Klockhammarkillen som alltjämt tävlar för Garphyttans IF kommer stå helt utanför landslaget 2018/19 efter att i vintras ha tillhört A-landslaget. En lite konstig utveckling, kan jag tycka, med tanke på att Ekström gjorde stor succé 2016/17 och sedan fick den här vintern förstörd av sjukdomar (återkommande förkylningar följt av körtelfeber). Med ett så brett landslag som 26 åkare borde det finns plats att ge Ekström en ny chans, men å andra sidan kan han ju lika gärna göra som Danielsson i vintras, träna utanför landslaget och slå sig in i världscuptruppen från sidan.
På spel står platser till VM i Seefeld, där Sverige efter att eran med Marcus Hellner och Johan Olsson nu definitivt avslutats lär komma med ett rätt orutinerat herrlag, och för Danielssons del också ett sista U23-VM.

Missa för övrigt inte att lokala rullskidcupen Moto tour drar igång med ett femkilometerslopp på löparbanorna vid GIH (12,5 varv på friidrottstadion) med individuell start.

Regborns jättebom kostade EM-final: ”Går och gömmer mig någonstans”

Det känns osannolikt att skriva det, men Örebroorienterare Martin Regborn, som brukar vara säkerheten själv och aldrig gör några större misstag, missar morgondagens EM-final i medeldistans i schweiziska Lugano. En bom på 4,5–5 minuter till den 13:e av de 16 kontrollerna på dagens kval gjorde att Regborn rasade från andra till 24:e plats i tävlingen, och in till målet hann han bara ta ikapp fyra av dem och slutade alltså som 20:a. Upp till den 18:e-plats som hade krävts för final (det var tre kvalheat, så totalt 54 löpare får springa finalen) hade Regborn tio sekunder (upp till heatsegraren .Daniel Hubmann drygt fem minuter). Räknar man bort bomtiden hade Regborn varit klar tvåa i heatet.
”En sekunds ouppmärksamhet ut från 12:an leder till en femminutersbom på kontroll 13 och en plats i finalen var givetvis bara att glömma. Går och gömmer mig någonstans nu och dyker upp igen lagom till start på långdistansen på söndag, hungrigare än någonsin”, skriver Regborn på instagram.
Regborns finalmiss adderar till ett tungt mästerskapsfacit det senaste året (2016 var han trea–fyra–fyra på EM och sjua på sin enda VM-distans, men i fjol var han inte jättenöjd varken med sjundeplatsen i sprint eller niondeplats i långdistans i EM i Estland och på world games missade han medalj i både sprint och mixedsprintstafett, och nu har han inlett EM med att vara besviken över en 16:e-plats i söndagens sprint och att missa topp 54 i medeldistansen), om man håller i huvudet att han under stora delar av 2017 och 2018 i övrigt varit en av världens hetaste orienterare. 14 raka topp tolv-placeringar i världscupen fram till i söndags, en världscupseger på medeldistans i Finland i fjol och en sammanlagd fjärdeplats i cupen i fjol säger rätt mycket både om hans topp och hans jämnhet i övrigt, men just i mästerskapen har de riktiga superloppen, på toppen av förmågan både fysiskt och tekniskt, saknats sedan EM-våren 2016.
Men formen verkar det i varje fall inte vara några fel på, i och med att Regborn var tvåa i sitt kvalheat i söndags förmiddag och låg tvåa efter att ett tag ha varit i ledningen i dagens heat. ”Revanschsugen efter en sämre insats på sprintfinalen. Det bjöds på brutal orientering med löpning i bitvis nästan lodräta sluttningar. Hur kul som helst”, skriver han på instagram om inledningen av medeldistanskvalet. Regborn avslutar alltså EM med långdistansen på söndag, om han inte får hoppa in i lördagens stafett.
Hallsbergslöparen Lilian Forsgren Tog sig däremot enkelt vidare till morgondagens final, som sjunde löpare i sitt heat och med över tre minuter till godo ned till 19:e-platsen. Forsgren var fyra minuter bakom kvalsegraren och hemmalöparen Julia Gross.

Varken Axel Ekström (i A-landslaget gångna vintern) eller Filip Danielsson (som fick köra både världscup, U23-VM och skandinavisk cup i landslagsdress även om han stod utanför landslagsgruppen) fanns med när Svenska skidförbundet i dag presenterade längdskidlandslagets A- och B-träningsgrupper inför sommarens läger och kommande säsongen. Men det kommer en C-grupp också, ett utvecklingslandslag, som presenteras först nästa vecka och där bör både Ekström, som fick säsongen till stora delar förstörd av återkommande förkylningar och körtelfeber som avslutade säsongen i förtid, och Danielsson, som var bäste svensk på två av tre distanser i U23-VM.

Danielsson avslutar säsongen med sprintstafett-SM – men ingen comeback för Axel Ekström

Axel Ekström, Garphytteåkaren som kom med i A-landslaget efter fjolårets framgångar men som haft en betydligt tuffare säsong i vinter, lämnade dörren öppen för en eventuell comeback i säsongsavslutningen i Bruksvallarna när han för ganska exakt en månad sedan fick beskedet om att han drabbats av körtelfeber. Men så blir det inte. När anmälan stängdes till sprintstafett-SM, som avgörs på torsdag, och de andra säsongsavslutande tävlingarna i helgen (supersprint på fredag, Fjälltoppsloppet på lördag och Knallcrossen på söndag; det sistnämnda är mer av en plojtävling) fanns hans namn inte med. Förståeligt med tanke på att körtelfeber ofta är en rätt besvärlig diagnos för idrottare, ännu mer så i konditionsidrotter.
Det finns ändå en hel del länsåkare till start: Garphyttefostrade Vedevågssonen Filip Danielsson, som ju tävlar för Torsbyklubben SK Bore och som trots att han står utanför landslaget fått göra två världscuptävlingar i vinter och dessutom fått åka i landslagsdress i skandinaviska cupen, är tillbaka efter att ha dragit sig ur SM-veckan i Skellefteå med ryggproblem. Danielsson bildar andralag i sprintstafetten för Bore ihop med Johannes Ringsby. Garphyttan kör dubbla lag med Adam Gillman och Marcus Lennartsson i förstalaget och Lucas Lennartsson och junioren Emil Hagström i andralaget, och Zinkgruvan ställer förstås upp med Oscar Johansson och Markus Johansson.
De båda Zinkgruveåkarna och Hagström kör också fredagens supersprint, som går över den udda distansen 100 meter, och där de 32 snabbaste (av 83 anmälda på herrsidan) går vidare från prologen till en duellstege där åkarna möts två och två i 16-delsfinaler och hela vägen fram till en avgörande final. Och i 35 kilometer långa Fjälltoppsloppet (som körs på underbara spår över fjället, jag var själv där och åkte under påskledigheten när bloggen hade semester) finns både Danieslson, Lennartsson Gillman och Kevin Henriksson.
Mittmedia sänder rubbet från helgen direkt, bland annat på na.se. Sprintstafetten, till att börja med, hittar ni här (pluslåst).

Danielsson spände bågen i Holmenkollen och Wengelin i Stellenbosch – men båda långt efter i världscupen

Filip Danielsson spände bågen i Holmenkollens femmil, och gick med i tätklungan under det första av de sex 8,3-kilometersvarven. Men sedan tog stenhårda banan, och den upptrissade farten, ut sin rätt, och Vedevågssonen droppade av i sitt livs andra världscuptävling. Han krigade sig ändå i mål, men avståndet framåt växte successivt varv för varv:
Första varvningen: 14 sekunder från täten.
Andra varvningen: 1.54 från täten (tappat 1.40).
Tredje varvningen: 5.02 från täten (tappat 3.08).
Fjärde varvningen: 8.45 från täten (tappat 3.43).
Femte varvningen: 12.20 från täten (tappat 3.35).
Mål: 19.25 från täten (tappat 7.05).
En 57:e-plats, nästan 20 sekunder bakom vinnaren, är ju inte jättekul att plocka med sig hem, men man får inte glömma förutsättningarna; Danielsson blev inringd så sent som i tisdags och ställdes mot 15 norrmän och övriga världseliten. Och banorna i Holmenkollen kan knäcka den bäste; dubble världsmästare Finn Hågen Krogh var ett par minuter bakom Danielsson i mål, och världscupledande superstjärnan Johannes Hösflot Kläbo var 40:e man, nästan sju minuter bakom vinnande Dario Cologna (som gick ned i spagat över mållinjen för att få fram tån en hundradel före Martin Johnsrud Sundby), utanför världscuppoängplats.
I världscupfinalen i Falun nästaDanielsson spände bågen i Holmenkollen och Wengelin i Stellenbosch – men båda långt efter i världscupen helg (sprint, masstart, jaktstart) är det Sveriges tur att ställa upp med ett stort nationellt fält, och då är det ingen djärv gissning att Danielsson får en ny chans.
Om Axel Ekström får köra då? Det är mer osäkert. Han tillhör ju A-landslaget men har haft en sjukdomskantad vinter och kom inte till start i Sverigecupens finaltävling i Örnsköldsvik i helgen. Där har istället klubkompisen Lucas Lennartsson gått bäst med en 27:e-plats i fredagens prolog (31 sekunder bakom Oskar Svensson över tre kilometer fristil) och 24:e-plats i dag (1.13 bakom Gustav Eriksson över tio kilometer klassisk stil), vilket gör att han ligger på 25:e plats, 1.46 bakom totalledande Teodor Peterson, inför söndagens jaktstart (15 kilometer fristil).
I svenska juniorcupen har Garphyttans Emil Hagström, som vanligt den här vintern, kört bäst av länsåkarna. I fredags blev det en 17:e-plats i trekilometersloppet och i dag tog han en tolfteplats över tio kilometer. Det gör att han slutar på elfte plats i cupsammandraget. (juniorerna avslutar cupsäsongen med en distriktsstafett i morgon).

Många gånger när jag pratat med Matthias Wengelin har han tryckt på betydelsen av startposition i de ständiga masstarter som utgör mountainbikens kungadisciplin crosscountry. Det var därför han häromåret ledsnade lite på världscupen, det var liksom ogörligt att göra något bra där eftersom han aldrig lyckades tillkämpa sig en nog bra rankning för att få en startposition som gjorde att han ens kunde försöka hänga på i täten. Det blev alltid någon krasch eller totalstopp i någon backe som gjorde att han fastnade när farten drog upp, och sedan var tävlingen liksom körd. I dag började örebroaren ändå om sin rankningsjakt, när världscuppremiären avgjordes i sydafrikanska Stellenbosch, och efter ett par år med mestadels tävlande på hemmaplan fick Wengelin ställa upp sig för start som 86:e cyklist av 99 anmälda. Över 30 kilometer (åtta varv på en 4,3 kilometer lång bana, jag vet inte hur den matematiken gick ihop, men så stod det i den officiella banbeskrivningen – förmodligen var det sju varv alternativt 34 kilometer) körde Wengelin upp sig 13 placeringar och gick i mål som 73:a, knappt elva minuter bakom segrande nyzeeländaren Samuel Gaze (han vann U23-VM förra året och vann nu en spurt mot regerande olympiske mästaren Nino Schurter och Maxime Marotte; de tre var loss med över minuten bak). Nästa världscuptävling körs i kroatiska Losinj 21–22 april. Återstår att se om Wengelin kommer till start då.

I Örebro parkrun sprang Bella Lagrange hem sin elfte seger (det här var 45:e upplagan) och därmed har hon lika många som Annica Sjölund och är i delad ledning av maratontabellen (Johan Ingjald tog sin tionde och skuggar tätduon). Ingjald sprang på 19.52 (ensam under 20 minuter) och Lagrange på 24.01.

Gräfnings tvåa i American Birkebeiner – bara tio poäng från totalledning i cupen: ”Oj, vilket race!”

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings visade att segern i Tartu maraton förra helgen inte var någon slump (tja, det var det väl ingen som trodde, hon har ju varit superkonsekvent på hög nivå i långloppsvärldscupen Fis Worldloppet cup i vinter) när hon flög över till USA och tog en andraplats i American Birkebeiner på lördagen (spurtslagen av hemmaåkaren Caitlin Gregg, ni vet amerikanskan som, mycket tack vare snöfallet som drabbade de seedade åkarna, tog ett skrällbrons i Falun-VM 2015). Men viktigare än placeringen i det 50 kilometer långa fristilsloppet var hur Gräfnings placerade sig relativt Aurelie Dabudyk, hennes enda utmanare om totalsegern i cupen. Och för andra helgen i rad knäckte Gräfnings franskan före spurten, och nu klämde sig dessutom hemmaåkaren Chelsea Holmes in emellan och stal värdefulla poäng. Därmed har Dabudyks försprång på två helger krympt från 80 till ynka tio poäng, och nu har Gräfnings allt i egna händer (är hon före Dabudyk i de två lopp som återstår så tar hon titeln efter att ha varit två bakom franskan i fjol). Dabudyk har placeringsraden 1-1-1-3-4 i årets lopp, Gräfnings 3-2-2-1-2. Cupen avslutas med Demino Skimarathon i Ryssland den 3 mars och Engadin Skimarathon i Schweiz den 11 mars, två fristilslopp över 50 respektive 42 kilometer.
”Oj, vilket race, superhärliga spår och ett konkurrenskraftigt fält. Och väldigt känslosamt för mig att vara tillbaka i USA och träffa en massa vänner jag inte sett på väldigt länge. Jag är väldigt nöjd med min andraplats före starka Chelsea Holmes och Aurelie Dabudyk”, skriver Gräfnings på instagram.

Hemma i Vasaloppsspåren fixade, som jag skrev om i fredags, Erika Bergentz en startplats till Tjejvasan sent, och hon blev med över fem minuters marginal bästa länsåkare (Gräfnings, Olivia Hansson och Kristina Roberto, som är de som hade kunnat utmana, fanns inte med). Bergentz blev 46:a totalt (trots att hon inte fick stå i elitledet, vilket betydde att hon fick göra många omkörningar, men redan nu har hon kvalat in dit till nästa år) och var trea i D45-klassen. Den förra veteran-EM-silvermedalisten i medeldistanslöpning var mindre än tolv minuter bakom segrande tjeckiskan Katerina Smutna (och mindre än åtta bakom sjuan Julia Jansson, Sollefteå, som var bäst av dem som inte orkade gå med i utbrytningen). Det här var Bergentz första start i Tjejvasan sedan 2001 då hon var 61:a på 2.09.45 (sedan dess har hon bara gjort en individuell skidtävling, Wadköpingsloppet för tre veckor sedan).
”Supernöjd men det hade gärna fått vara några fler backar”, skriver Bergentz på sitt (låsta) instagramkonto.
Bakom henne var 28 år yngre klubbkompisen (i Garphyttans IF) Ronja Andersdotter nästa bästa länsåkare på 81:a plats (1.52.23) medan mamma Åsa Fjellström var 1,5 minuter före dottern Elin Fjellström, 83:a och 93:a (1.52.35 respektive 1.54.00) och Josefine Wallenhammer också tog en topp 100-placering (95:a på 1.54.30). Bästa åkare med länsförfltuet var dock Susanne Hedlund, exil-karlskogingen som tävlar för Bjursås IK, som blev 31:a.
Redan i fredags tog Lucas Lennartsson, Garphyttan, en femteplats i Kortvasan, bakom meriterade åkare som Anton Karlsson och Rikard Tynell.
Ludvig Berg, Granbergsdal, följde upp sitt silver i sprint i junior-SM med en åttondeplats i ungdomsvasans 19 kilometer långa H16-klassen (han var tvåa i H14-klassen i fjol, men mötte nu ett år äldre åkare). Hans lillasyster Ellen Berg blev dessutom sexa i D12-klassen.
Under första dagen av öppet spår på söndagen noterade Kopparbergs Johan Eriksson, som är en av länets bästa ultralöpare genom tiderna, den klart bästa tiden med 5.52.15. Det var Erikssons debut i Vasaloppssammanhang vintertid, men han har avverkat Ultravasan tre gånger och som bäst varit så bra som 14:e (2016) och två gånger varit tvåa i sin åldersklass (M45, 2015 och 2016, men i år har han gått upp i H50).

I skidorienterings-SM tog Elin Schagerström ett väntat guld i den yngre juniorklassen i lördagens sprint (och det gjorde även lillasyster Signe Schagerström, i ungdoms-SM:s 14-årsklass; Ösets Filip Jacobsson blev åtta i herrarnas elitklass, bara 1,5 minuter bakom segrande Andreas Holmberg). Men i söndagens långdistans stämplade Schagerström fel i ledning med tio minuter två kontroller (av 23) före mål. Därmed byttes ett säkert guld mot en diskning (och Jacobsson bröt).

I finalen av skandinaviska cupen, i Trondheim, blev Filip Danielssons och Axel Ekströms resultatrader över sprintkval (fristil), distanslopp (tio kilometer klassisk stil) och jaktstart (15 kilometer fristil) 44–60–36 respektive 101–44–30. Ekström körde därmed upp sig 46:e till 35:e plats i jaktstarten, medan Danielsson jagade upp sig från 58:e till 40:e plats i minitourens slutställning.
”Rätt tung helg i Trondheim för min del! Nu blir de hem och leta efter formen inför kommande tävlingar”, skriver Danielsson på instagram.

I ungdoms- och junior-SM i friidrott tog Melker Forsberg bästa placeringen på medeldistans även om han inte lyckades motsvara sin fjärdeplats på Sverigelistan över 1 500 meter i P17-klassen när han gick i mål på 4.27,54 (han har sprungit nästan 14 sekunder snabbare i vinter), som nia i finalen. Jack Karlsson var 3,5 sekunder fån att ta sig till final i P19-klassen på samma distans och slutade på elfte plats med 4.13,50 (Axel Sandberg och Hamid Ali sprang på 4.37,52 respektive 4.55,16).

I den 43:e upplagan av Örebro parkrun tog både Johan Ingjald och Bella Lagrange sina nionde segrar i lopet, på 18.50 (enda under 21) respektive 23.29. För Lagrange var det avslutningen på en vecka som också innehållit 200-kilometersloppet (i skridsko, alltså) på sjön Runn i tisdags och som skulle ha innehållit även 53 kilometer maraton-SM i skridsko, men det ställdes in med kort varsel på grund av för få anmälda (Lagrange och sex till).

Nils van der Poel (och Fredrik Nylén) tog revansch i Sigtunarännet

Ice race vintage blev ju ingen succé för OS-skrinnaren Nils van der Poel, som tvingades bryta drygt halvvägs, och då hoppade ju även Fredrik Nylén, som vunnit tävlingen två år i rad, av, och de båda delade tredjeplatsen. Men redan dagen därpå tog de gruvlig revansch – ja, främst van der Poel, då – genom att ta hem den första upplagan av Sigtunarännet, femmilstävlingen som ersatt nedlagda klassikern Vikingarännet. van der Poel och Nylén, som kommer från Karlskoga från början men sedan många år tillbaka bor i Karlstad, körde tillsammans även här, men gjorde upp på slutet och då drog OS-atleten det längsta strået och vann med sju sekunders marginal efter drygt 93 minuters åkning. Eva Lagrange, Sundsvall (som är äldre syster till örebroaren Bella Lagrange), vann damklassen och tog tredjeplatsen totalt, knappt åtta minuter bakom.

På anmälningsfronten kan man konstatera att Axel Ekström kommer åka finalen i skandinaviska cupen i Trondheim i helgen i Garphyttedräkt (Filip Danielsson är ju sedan tidigare uttagen i landslaget) och att Elin Schagerström kommer köra sprint– och långdistans-junior-SM i skidorientering i Östersund till helgen. Det kommer även Filip Jacobsson och Åsa Zetterberg-Eriksson (bara sprinten för henne, dock) göra. Kollar man in startlistan till lördagens Tjejvasan så är Elin Fjellström högst rankad av länsåkarna i startled 1A (alltså just bakom elitstartledet), medan Åsa Fjellström, Maja Blom, Erica Didriksson, Kia Lagerqvist och Jenny Liodden fyller på närmast bakom. Då finns ingen Olivia Hansson, Kristina Roberto, Maria Gräfnings eller Erika Bergentz med i resultatlistan än. Men det är ju långt till lördag.