Tisaren med historisk stafettmedalj – och Ahlsson med nya framgångar (plus topplaceringar för Wengelin, Forsström och Jansson – och en hel del löpning)

Orienteringen i länet är starkare än på mycket länge (oklart om det räcker att gå tillbaka till Malena Janssons 90-talsframgångar eller om man måste blicka hela vägen tillbaka till Almbys 80-tal för att hitta samma framgångar). Martin Regborn fixade ju SM-guld i sprint i går, samtidigt som Jonatan Gustafsson tog junior-SM-silver och Tisaren hade två löpare topp fyra i seniorklasserna.
Och när SM-helgen i Hudiksvall i dag avslutades med sprintstafett tog Hallsbergs- och Kumlaklubben sin första stafettmedalj sedan 2003 (då ett silver i herrstafett).
Josefin Tjernlund förde in laget till första växlingen fyra sekunder bakom favoriterna – och blivande vinnarna – Stora Tunas Tilda Östberg, och sedan släppte laget aldrig andraplatsen. Daniel Attås växlade ut Oskar Andrén 16 sekunder bakom Emil Svensk, medan Lilian Forsgren fick det – vad guldjakten beträffar – något otacksamma uppdraget att försöka jaga in 69 sekunder på Tove Alexandersson, världens överlägset bästa orienterare. Forsgren tog faktiskt in två sekunder på Tove, och säkrade framför allt guldet genom att springa jämnt med jagande IFK Lidingös Emma Bjessmo som var 48 sekunder bakom.
Silvret var Forsgrens fjärde SM-medalj i karriären (tidigare tre natt-SM-medaljer), Tjernlunds andra (tidigare SM-brons i långdistans) och Attås och Andréns första. Det var dessutom Tisarens första i sprintstafett (en gren som infördes 2015 och där Tisaren tre senaste åren varit fyra–fyra–femma på SM), och den första stafettmedaljen för ett lag med damlöpare (herrarna tog sin enda tidigare 2003).
Tisarens andralag var sjua efter två sträckor (och 19:e efter tre), men hade bara tre löpare och fick bryta.

Jonathan Ahlsson upphör inte att övertyga den här våren. Den ännu blott 16-åriga förstaårsjunioren från Kumla, som tävlar för Örebrocyklisterna, slutade trea totalt i tuff konkurrens i danska etapploppet Tour de Himmelfart, bara 15 sekunder bakom segrande hemmacyklisten Adam Jørgensen efter totalt nästan 7,5 timmars cykeltävling. I U19-klass, alltså.
Ahlsson var 69:a på första etappen (i tätklungan men en bit bak), 21:a på den andra (ett kriterium där han var med i tätklungan men där två danskar stack iväg i slutet och fick en lucka på 14 sekunder) och var sedan tolva på ett elva minuter långt tempolopp (15 sekunder bakom segrande Sebastian Andreasson). På näst sista etappen var han återigen med i tätklungan (som 31:a), och i den sista kom han loss tillsammans med åtta andra cyklister som fick 34 sekunder till klungan (Ahlsson kom i mål som femma). Den luckan gjorde att Ahlsson klättrade från elfte till tredje plats i sammandraget.

Örebroaren Matthias Wengelin, som redan leder sammandraget i Sverigecupen i mountainbike, drygade på lördagen ut den genom att bli tvåa, 28 sekunder bakom Emil Lindgren (som stod på noll poäng inför gårdagen) i Lugnet XCO. Det trots att Wengelin fick punktering på det femte av de sex varven. Avståndet bak till tresan, Alessio Agostinelli, var ändå över minuten. Axel Lindh slutade sjua, knappt tre minuter bakom Lindgren, och följe i dag upp med en femteplats i långloppscupstävlingen Långa Lugnet, över 62 kilometer. Där var örebroaren 3,5 minuter bakom Emil Lindgren som vann igen (Wengelin körde inte på söndagen).
Wengelin toppar Sverigecupen på 250 poäng, 41 före Michael Olsson som var fyra på lördagen. Nästa deltävling är Borlänge Tour, som avgörs fredag–söndag.
Örebrocyklisternas Linda Meijer blev sjua i lördagens tävling och ligger fyra i sammandraget efter tre tävlingar, på samma poäng som trean.

Redan i torsdags, när jag sprang Örebro backyard ultra, avgjordes både Vintrosaloppet och Medåkersloppet (strax på andra sidan länsgränsen).
I Vintrosa tog blott 14-årige Alfons Wedin, från Garphyttan, segern på 18.03 – riktigt meriterande inte minst eftersom tävlingen ingår i långloppscupen. Han var sekunden före 36 år äldre Ulf Hallmén, Hagaby, och 24 före trean Josef Sandell, Almby. Bland damerna fanns åtminstone ett par av de ”vanliga” toppnamnen på plats i Frida Nilsson, som tog segern på 19.30 närmast före klubbkompisen (i IF Start) Marie Dasler på 20.40 (fyra sekunder snabbare än hon sprang fem kilometer på i Fjugestaloppet bara 15 timmar tidigare). Johanna Ingberg, Örebro AIK, blev trea på 21.24. Resultatet förändrar inget på topp tio i herrarnas långloppscup, men på damsidan kliver Dasler upp på andra plats bakom van Sitteren, som stod över loppet för att ladda för Stockholm marathon (där hon sedermera blev tolva av svenskarna).
I Medåker vann Mathias Viktorsson det tolv kilometer långa loppet på 47.47, åtta sekunder före Johan Ingjald (Ingjald sprang Fjugestaloppet dagen innan, och blev då tvåa på 17.30 över fem kilometer, tolv sekunder från segern).
Två dagar senare var Ingjald på det igen, och sprang hem sin 22:a seger (flest av alla) i den 105:e upplagan av Örebro parkrun. Ingjald kutade på 18.505, tvåan Erik Jansson på 18.15. Petra Hanaeus var återigen snabbaste dam (för elfte gången), dessutom på nytt ban-pers (19.50) före Bella Lagrange på 21.50.

Apropå Örebro backyard ultra så slutade ju det hela med seger för svenske ultralöpningsstjärnan Johnny Hällneby. Jag intervjuade honom efteråt, och den (pluslåsta) artikeln hittar ni förstås här. Någon officiell resultatlista har inte publicerats ännu, men topp tre både i loppet och totalt finns i artikeln (om mina uträkningar stämmer).

Marcus Jansson begick säsongspremiär (?!) i de svenska mountianbikeorienteringsskogarna med en seger och en andraplats i helgen. Vinsten kom i söndagens medeldistans, där han var 1,5 minuter före tvåan Marcus Wadell, Ulricehamn. Dagen före var han 17 sekunder bakom IFK Moras Linus Mood över en sprint. Båda i Göteborg. Resultaten räcker till en femteplats i svenska cupen, trots att han bara kört två av fyra tävlingar (Viktor Larsson, som vann de två första, stod över helgens två).
Garphyttans ex-landslagscyklist Karin E Gustafsson blev sexa respektive sjua i tävlingarna, knappt fem respektive drygt åtta minuter bakom Forsas Linn Bylars som tog en dubbelseger.

Örebroaren Sara Forsström vann Run dirt race, ett hinderbanelopp i Uddevalla, på lördagen. Hon var 96 sekunder före Matilda Krüger i mål.

Orienteringsskyttevärldsmästaren Gustav Hindér blev fyra (i fredagens sprint) respektive trea (i lördagens klassiska distans) när svenska cupen drog igång med två tävlingar som dessutom dubblerade som världscupdeltävlingar (Hindér var trea respektive tvåa av svenskarna i tävlingarna som båda vanns av finländaren Mikko Hölsö). Om en månad är det ju dags för SM och världscup i Hallsberg.

Konditionsbloggen goes cykelbloggen … Fahlins första pallplats, Ahlsson x 2, Sverigecupen x 2 …

Emilia Fahlin tog säsongens första pallplats när hon blev tvåa på sista dagen av etapploppet Festival Elsy Jacobs i Luxemburg. Men hon blev trängd i spurten av förra lagkompisen Lisa Brennauer, och var inte ett dugg glad när jag pratade med henne efteråt. Ni kan läsa den (pluslåsta) intervjun med Fahlin, med en hel del om tävlingen, här. Andraplatsen i dag gjorde att Fahlin klättrade till en slutlig femteplats i sammandraget (viktigt eftersom den gav 50 UCI-poäng till världsrankningen, det är ju inte många månader kvar på OS-kvalet nu – Fahlin klättrar nu en placering och är 16:e, och vad viktigare är klättrar Sverige till tolfte plats på nationsrankningen där Fahlin kört ihop 846 av Sveriges 1 380 poäng) och en tredjeplats i poängtävlingen. Fahlin tar nu ett brejk efter en intensiv vår och åker nu på ett två veckor långt träningsläger i franska Font Romeu. Härnäst kör hon La Classique Morbihan och Grand prix de Plumelec–Morbihan helgen 31 maj–1 juni, därefter världstourtävlingen Energy Women’s tour 10–15 juni och sedan European games (”Europa-OS” som avgörs för andra gången) i vitryska Minsk med linjelopp den 22 juni och tempolopp den 25 juni innan det är dags för SM i Båstad.

Jonathan Ahlsson slutade på 79:e plats efter de fem etapperna i landslagsdebuten Course de la paix i Tjeckien. Han spelade framför allt ut sina kort under den tredje etappen, på fredagseftermiddagen, då han stötte och kom iväg från tätklungan under några kilometer i slutet, innan han blev infångad igen. Och i det korta tempoloppet samma dag var han 39:a, bara 1.14 efter täten och någon tiondel från att bli bäste svensk. Avslutningen blev tuffare då han först gick av banan, sedan hamnade ute i kantvinden långt bak och därför tvingades släppa i den första stigningen, och till slut också punkterade (han rullade i mål i den allra sista gruppen, över 14 minuter bakom täten i dag, efter att på de fyra första etapperna sammanlagt bara ha tappat 15 minuter). Allt enligt rapporter på servicemannen Martin Eckervads utmärkta instagramkonto.

Jonathans storebror Jacob Ahlsson hade en bra helg i Uppsala, och var 25:a i 188 kilometer långa Scandinavian race på lördagen (i huvudklungan som var 1.10 bakom segrande dansken Rasmus Bøgh Wallin, trots att Ahlsson tvingades kriga sig tillbaka från punktering) och ”topp 20” (jag har inte hittat någon resultatlista, men det står så i Ahlssons lags racerapport) i Skandis GP, ”Europas tuffaste GP-lopp” som arrangörerna alltid skriver, över 25 varv på en 2,3 kilometer lång slinga i dag.

Matthias Wengelin följde upp andraplatsen i premiären i Sverigecupen i mountainbike för ett par veckor sedan med att vara bästa svensk i andra deltävlingen, med UCI-status (den ger alltså lite världsrankningspoäng), Vårgårda XCO i dag. Wengelin hade två danskar och en norrman före sig i mål, och var 1.44 från seger i tävlingen men över minuten före fyran Vilgot Lindh, som ju vann premiären. Vilgots bror Axel Lindh, som bor i Örebro men tävlar för moderklubben Härnösands CK, var sjua, som tredje bästa svensk, dryg två minuter bakom Wengelin. Jag har inte sett någon cupsammanställning, men beroende på hur de utländska cyklisterna räknas bör Wengelin vara delad etta eller tvåa bakom Vilgot efter två av sju deltävlingar i cupen. Örebrocyklisternas Linda Meijer blev tolva på damsidan, 15 minuter bakom segrande Sara Öberg.

Redan på lördagen avgjordes Billingeracet, den 75 kilometer långa mountainbiketävlingen i Skövde som är premiär i långloppscupen, och där blev Marcus Jansson (landslagsmountainbikeorienteraren från Garphyttan som tävlar för CK Hymer när han inte har kartställ på hojen) sexa medan Almbys Johan ”Limpan” Lindbom tog en niondeplats, sex respektive åtta minuter bakom segrande Michael Olsson. Multisportaren Cecilia Jessen, som kör för Örebrocyklisterna, var nia på damsidan, 26 minuter bakom segrande Jennie Stenerhag.

Järlas Anna Dahlgren-Rosén vann för andra dagen i rad när andra tävlingen i Närkekvartetten, en medeldistans, avgjordes i Ånnaboda på söndagen. Ärlas Emil Andersson, som vann på lördagen, fick däremot nöja sig med en andraplats bakom Stora Tunas Joakim Svensk i dag. Bäst av länslöparna var Tisaren-duon Andrea Svensson och Anton Hallor som var fyra respektive femma, 1.25 respektive 5.34 bakom segrarna. KFUM Örebros Jonatan Gustafsson sprang hem H20-klassen dagen efter sitt pers på landsvägsmilen i Kungsholmen runt.

Vinkbo backyard ultra, som jag sprang tre timmar i ”på kul” på lördagsförmiddagen, utvecklade sig till en ren duell mellan Leonora Johnsson och Filip Andersson. Trean i uthållighetstävlingen (Tom Johnsson), som avgjordes strax utanför Karlskoga, klev av efter 15:e timmen (15:e 6,7-kilometersvarvet), och därefter fortsatte de båda upp till 24 timmar (100 miles) då Johnsson valde att kliva av. Efter ett defileringsvarv gick Andersson i mål som segrare.

Regborn och Forsgren på pallen i NA:s direktsändningar, Wengelin skrev historia och dubbla landslagsuttagningar

Vi sänder ju hela finalhelgen i elitserien i orientering, Swedish league, på na.se, och snacka om att länslöparna passat på att hålla sig framme i såväl fredagens sprint som lördagens medeldistans (länkarna går till eftersändningarna). Allra hetast har, ”som vanligt” kanske man ska skriva, Martin Regborn varit. Örebrokillen som sprungit fem raka VM och tagit EM-brons slog till med en mycket meriterande seger i fredagens sprinttävling, sekunden före Gustav Bergman och över 20 sekunder före alla andra, och följde upp med en andraplats i dagens medeldistans, 1.19 bakom en tämligen överlägsen Bergman (bakom Regborn fanns sju löpare inom minuten). Tillsammans utgör de båda tävlingarna ett finfint kvitto på att de formbesked Regborn lämnat genom att vinna ett antal något mindre tävlingar under året, och sprungit bra i princip varenda gång han fått en karta i handen, gett korrekta indikationer. 2019 kan bli året då Regborn återtar sin position som en av världens tre bästa orienterare – som han hade 2017 – och kanske också året då han kan växla in många år på toppnivå mot en VM-medalj. Den som fortsätter följa bloggen får se, som vi brukar säga.
Även Lilian Forsgren har under helgen visat det vi sett massor av indikationer på under våren – hon är i allra högsta grad med och hugger om de åtråvärda VM-platserna det här året också. Och Hallsbergslöparen är kanske bättre än någonsin, trots att det redan finns EM-medalj och världscupseger på meritlistan. På fredagen var hon tvåa bakom supersprintern Karolin Ohlsson (38 sekunder bakom henne, men nio före trea Lina Strand) och i dag sexa, bara 40 sekunder från en ny pallplats (2.26 bakom Strand som vann överlägset).
Även Josefin Tjernlund (nia på fredagen, tia på lördagen) tog topp tio-placeringar i båda tävlingarna och är på god väg att fixa en plats i truppen till världscuppremiären. Ex-VM-orienteraren Filip Dahlgren var nia i dag, bara 52 sekunder från pallen, efter en tolfteplats i går (57 sekunder från pallen). Oskar Andrén var nia i går, 18:e i dag.
De här resultaten innebär att Regborn slutar tvåa och Forsgren trea efter de fem ”grundtävlingarna” i elitserien, och kommer att gå ut på de positionerna i morgondagens jaktstart på totalresultatet i morgon. Varje poäng som samlats (eller snarare, varje poäng man är efter ledaren) omvandlas till en sekund, så Regborn kommer att gå ut 96 sekunder bakom Gustav Bergman (och jagas av Emil Svensk 36 sekunder bakom) medan Forsgren startar bara 42 sekunder efter att Karolin Ohlsson gett sig iväg i tät (däremellan, 18 sekudner bakom Ohlsson, startar Anna Bachman). Först i mål vinner, helt enkelt, och förkortad långdistans (11 870 meter för damerna, 13 680 meter för herrarna) gäller. Sändningen hittar ni här.
I Tisarträffens medeldistnas var KFUM Örebros Anette Carlsson och IFK Göteborgs Fredrik Löwegren (14 sekunder före tvåan Per Eklöf, Milan) snabbast.

Jag har varit ledig och upptagen med annat i helgen, så jag har tyvärr inte kunnat se Eurosports sändningar från Tour de Yorkshire, men jag såg ett klipp från gårdagens avslutning, där Emilia Fahlin var ur position, med för långt fram när spurten drogs igång. Därifrån var det starkt att rädda en niondeplats. I dag kom hon inte med i den trio som gjorde upp om det, och heller inte i gruppen närmast bakom, men spurtade in som tvåa i sin grupp (med 18 cyklister, 3.50 bakom täten) för en 13:e-plats på etappen. Det gav en 14:e-plats i sammandraget. Jag har också noterat att det brittiska vädret bjudit på sedvanligt kaos med regn, hagel och ordentliga vindbyar. Fahlin tävlar redan på fredag igen, då tredagarstävlingen Festival Elsy Jacobs drar igång i Luxemburg.

Matthias Wengelin skrev historia som den förste att vinna det 63 kilometer långa Lidingöloppet MTB tre gånger (han har dessutom bara kört tre gånger, och alltså vunnit samtliga sin starter) efter att ha gjort ett ryck, som höll, milen före mål.
– Jag och Calle (Friberg) gjorde mycket av dragjobbet. Med 25 kilometer kvar saktade det ned lite när inte vi drog, så om dem skulle ligga på rulle var det lika bra att dom fick ta i. Upp mot Bosön öste jag på allt jag hade och sedan utför också. Det känns väldigt bra med en tredje seger, säger Örebrocyklisten (som dock inte längre tävlar för Örebrocyklisterna) till tävlingens hemsida.
Almbys Louise Ehrlin vann äldsta ungdomsklass (F16) och hennes klubbkompis Gustav Enhörning den yngsta (P12).
Axel Lindh tävlar istället i norska mountainbikecupen, och var 23:a i en kort och tät prolog i går (22 sekunder från täten) och 16:e på dagens korta etapp.

Två landslagsuttagningar: Klockhammars Axel Ekström är tillbaka i längdskidlandslagets utvecklingslag (som han körde för 2015–2017, 2017/18 flyttades han upp i A-landslaget och senaste året har han stått helt utanför landslagsgrupperna) medan Vedevågs Filip Danielsson får lämna detsamma. Mer om det senare!
Och Örebrocyklisternas Jonathan Ahlsson är, efter sina grymma resultat senaste tiden (två andraplatser förra helgen, bland annat), uttagen till att köra för svenska juniorlandslaget i Course de la paix junior, ett tjeckiskt etapplopp (där världsmästare som Fabian Cancellara och Michal Kwiatkowski skrivit in sig som totalsegrare under sina juniorår) med fem etapper över fyra dagar (där en är ett elva kilometer långt tempolopp) 9–12 maj.

Liduina van Sitteren tog tredje fullpoängaren på tre försök i långloppscupen när hon sprang hem klassiska Wedevågloppet på 37.28 över de 10,2 kilometerna, mindre än två minuter från Olga Mitchourinas klassiska banrekord från 1993 och över fyra minuter snabbare än någon annan (som den här gången råkade vara Maria Eriksson, som tog en finfin andraplats på 41.46, knappa minuten före trean, klubbkompisen [i IF Start] Marie Dasler). Mikaela Kemmpi och Josefin Gerdevåg sprang inte, men behåller ändå andra- respektive tredjeplatserna i cupen.
På herrsidan visade Kevin Henriksson och Bob Impola att skidåkare kan springa. 22-åringen från Fjugesta (som tävlar för Garphyttan) vann på 36.05, tio sekunder före tvåan Johan Ingjald och 28 före trean Impola (Vasaloppstvåan som flyttat in till just Fjugesta). Sören Forsbergs femteplats på 37.32 bör nämnas med tanke på att Örebro AIK-löparen hunnit fylla 55. Henrikssons fullpoängare gör att han går upp som trea i cupen, bakom Wilhelm Bergentz och Andreas Ingberg.
Ingjalds prestation blir ju inte sämre av att han bara några timmar tidigare hade sprungit hem den 101:a upplagan av Örebro parkrun på 18.08 (Maria Granath var snabbaste dam på 23.31).

Tisarens dubbla revansch i Tiomila, Fahlins avslutning på våren, Kemppis första seger på hemmaplan efter fotoperationen och allt annat som hände i helgen

Var och sprang mest hela helgen, men någon typ av uppföljning är jag ju skyldig er bloggläsare vad gäller vad som hände i övrigt i konditionsidrottsväg i helgen. Men det blir något mer schematiskt och översiktligt än vanligt.

** Emilia Fahlin avslutade våren utan riktig toppkänning i Liège-Bastogne-Liège. 22:a, i den andra stora gruppen (Annemiek van Vleuten gick solo till segern och därbakom fanns 16 cyklister runt 1.40 efter, Fahlins 15 cyklister stora klunga var knappt tre minuter efter, och hon blev femma i den), efter 139 kilometer i Belgien. Tävlingen var alltså vårsäsongens sista, men redan på torsdag börjar sommarsäsongen med etapploppet Tour de Yorkshire.
** Tisaren tog dubbel revansch i Tiomila. Dels blev damerna äntligen topp tio igen efter fyra år utanför, och dels tog herrarna tillbaka titeln som bästa länslag, den som Hagaby lånade i fjol. Tisaren fick exakt den där effekten de ville ha av att sätta starka Lilian Forsgren på förstasträckan – Josefin Tjernlund på tredje kunde tack vare den fina starten åka hiss uppåt i resultatlistan till en andraplats, minuten bakom ledande Simona Aebersold (Tampereen Pyrintö), och Lovisa Persson förvaltade det till en tredjeplats på fjärdesträckan. Ankaret Andrea Svensson, som haft en så fin vår, hade dock tyngsta dagen av löparna i laget (hon hade dragits med sjukdom veckorna före) och tappade mycket tid och sju placeringar på avslutningen. Men en tiondeplats är en tiondeplats, och dessutom var Tisaren femte bästa svenska klubb. Herrlaget låg stabilt mellan 34:e och 44:e plats hela stafetten, och gick i mål på topp när Oskar Andrén sprang hem 35:e-platsen på sistasträckan. Daniel Attås hade bästa individuella sträckan när han var sjätte bäst av alla på femtesträckan (den direkt efter långa natten). Martin Regborn sprang upp Hagaby från 53:e till 13:e plats på andrasträckan, och Örebroklubben var bästa länslag efter långa natten där Filip Dahlgren skickade ut Samuel Andersson som 34:a, men sedan tappade laget placering för placering ned till en 73:e-plats i mål. KFUM Örebros unga lag blev 91:a. Hagabys A-lag slog Tisarens B-lag i kampen om att bli näst bästa damlag från länet, de slutade på 78:e respektive 85:e plats.
** På grund av ombyggnationer i centrum var Kumla stadslopp i år bantat från tio till fem kilometer, och banan ny (nere i Sjöparken). Mikaela Kemppi vann sitt första lopp i cupen efter fotoperationen – ja, rentav sedan DM på 10 000 meter i Glanshammar 2017 (men hon har ju vunnit utanför distriktet och blev ju bland annat veteran-SM-guldmedaljör häromsistens) – när hon skar mållinjen en minut och 40 sekunder före 29 år yngre tvåan Klara Frih, Åsbro. 18.42 respektive 20.22 (trean Antje Wiksten sprang på 21.26). Wilhelm Bergentz, som drogs med körtelfeber i vintras men är på väg tillbaka i rasande takt, är ju av samma årgång som Frih (2002) och nådde hela vägen till segern i herrklassen, på fina 16.16. Michael Welday var elva sekunder bakom på andraplatsen, Noha Olsson trea på 17.01. Bergentz och van Sitteren (som inte sprang) leder långloppscupens sammandrag efter tre tävlingar.
** Per Arvidsson vann Munkastigen trailrun på 3.17.54 (drygt 2,5 minuter före Kolmårdens Henrik Pilvinge, men nästan 22 minuter bakom Erik Anfälts banrekord från i fjol) efter att ha gått solo sista tre milen eller så. Magnus Mossberg blev näst bäste länslöpare på fjärde plats, men över 18 minuter bakom. På damsidan skuggade Örebro AIK:s Therese Fjordäng 20-talet sekunder bakom segrande Åsa Bergman (Västerås) hela loppet, och var bara 18 efter i mål, efter tre timmar och 54 minuter. Zinkgruvans Erica Bjärmark, mer känd som skidåkare (har gått skidgymnasiet i Torsby), var näst bästa länslöpare på fjrädeplatsen, men nästan 50 minuter bakom tätduon.
** Och på tal om Anfält så paceade han Huddinges Hanna Lindholm hela vägen till 2.29.34 i Hamburg maraton – den näst snabbaste tiden av en svensk genom alla tider, över sex minuter under årets VM-kvalgräns men trist nog fyra sekunder (fyra sekunder!) från kvalgränsen till OS i Tokyo nästa år (det var för övrigt tionde gången i karriären som Anfält gick under 2.30). Andreas Ingberg persade med 2.33.51, över minuten snabare än hans tidigare rekordlopp i Valencia i december, och en tid som flyttar honom från 28:e till 24:e plats på bästalistan i distriktet genom tiderna.
** Hemma i Säterskogarna var inflyttade örebroaren Matthias Wengelin tvåa, minuten bakom Vilgot Lindh (bror till inflyttade örebroaren Axel Lindh som i sin tur var femma, knappt tre minuter bakom) i premiären av Sverigecupen, Klippingracet. Örebrocyklisternas Linda Meijer var sexa, 17 minuter bakom regerande olympiska mästaren Jenny Rissveds över 30 kilometer.
** Och på landsvägssidan startade Sverigecupen med Kinnekulle cyclassic för seniorerna (Jacob Ahlsson var med som hjälpryttare i Motala AIF:s lag där Isac Lundgren tog en andraplats som en av nio man, varav tre från Motala, som kom iväg i en avgörande utbrytning) och Götenetempot för ungdomar, juniorer och veteraner (Jonathan Ahlsson tog en mycket meriterande andraplats i juniorklassen, med en snittfart på 44 kilometer i timmen över 20 kilometer och mindre än fem sekunder bakom segrande Anton Dahlbom, Södertälje). Jonathan var dessutom tvåa över 88 kilometer stenhård tävling i Kinnekulleloppet dagen därpå, bara 35 sekunder bakom segrande utbrytaren Edvin Lovidius, Södertälje.
** Och i den 100:e upplagan av Örebro parkrun kom lämpligt nog exakt 100 löpare till start, om än inga riktigt snabba. Conrad Granath (19.19) och Tess Quinn (22.29) var först i mål.

Succéer och DNF:er i Vasaloppet, Ekströms och Svenssons sköna revanscher och ännu en punktering

Nå, vad tar vi egentligen med oss från Vasaloppet förutom att Maria Gräfnings tog en finfin femteplats för massor av i sammanhanget mer meriterade åkare och att Bob Impola valde rätt taktik men inte hade dagsformen att fullfölja den till mer än en godkänd 30:e-placering? Jo, till exempel att Olivia Hansson inte hade sin bästa dag efter en finfin vinter med seger i bland annat Wadköpingsloppet och totalseger i svenska långloppscupen, hon slutade på 43:e plats. Att Robert Brundin trots att han inte fick starta i elitledet tog sig hela vägen upp till topp 100 (100:e plats jämnt!) och därmed säkrade en plats i nästa års elitled. Att comebackande gamle världscupåkaren Daniel Cornelius tog en 226:e-plats efter sin första riktiga träningsvinter på över tio år, att långlöparen Liduina van Sitteren blev tredje bästa länsåkare på damsidan med en 171:a-plats, att Anton Hallor äntligen fick lyckas på riktigt i Vasalopet och stakade i mål som 416:e man (efter att tidigare som bäst ha varit 1 826:a och i fjol ha brutit i Hökberg), och konditionsidrottsvirutosen Per Sjögren lite oväntat ställde upp men tvingades bryta i Risberg med sjukdomskänning. Det fanns säkert minst lika många andra åkare att uppmärksamma, hela vägen bak till Karlslunds Örjan Andersson som med 12.03.34 bara hade 27 åkare bakom sig i mål (men 12 486 framför), men de här namnen får räcka för i kväll.

I finalen av skandinaviska cupens final i lettiska Madona, en jaktstart på fredagens och lördagens resultat, visade Axel Ekström klass när han äntligen fick köra ett distanslopp i fristil igen. Ekström gick ut som 66:a, men passerade 23 gubbar – bland dem nio svenskar – på väg mot mål och hade dagens 33:e bästa åktid – fjärde bäst av svenskarna. Till exempel tappade han bara 1.11 på totalsegrande norrmannen Martin Löwström Nyenget över 15 kilometer. Norrmännen körde till sig de 16 främsta placeringarna i minitouren, och 22 av de 23 första (Karl-Johan Westberg bröt mönstret med 17:e-platsen för Sverige). En hyfsad bredd.
Den här insatsen lär lova gott för Ekström i jakten på en plats i nationell kvot till världscuptävlingen i Falun om två veckor, eftersom distansloppet där går över just 15 kilometer fristil.

Nere i Kristianstad tog Tisarens ex-landslagslöpare Andrea Svensson gruvlig revansch för gårdagens bom till första kontrollen och sprang hem långdistanstävlingen i orienteringens Sverigepremiär sekunden före Vilma Blennow, Falköping. Det var individuell start, så det blev ingen äkta spurtstrid, men faktum är att Svensson, som ledde större delen av loppet, var passerad av Blennow vid sista kontrollen men klämde sig förbi igen in mot mål.

Inomhus-veteran-SM i friidrott avslutades med ett tredje medeldistanssilver till Marie Dasler i K5-klassen (hon tog ju även guld på 400), via 2.43,32 på 800 meter vilket var 2,5 sekunder från Mia Havinder, Björnstorps, segertid (hon vann även 1 500 och 3 000 meter). Déjà-vu även för Maria Eriksson i K40-klassen, med en placering strax utanför pallen: Efter fjärdeplatser på de två inledande distanserna blev hon i dag femma på 800 meter, på 2.42,62.
Örebro AIK:s IngMarie Johansosn, som jag bommade i gårdagens rapportering, följde upp brons på 1 500 (5.25,78) och 3 000 meter (11.45,42) med silver på 800 meter (2.38,38), bara fyra hundradelar bakom segrande Karin Schön, Kville. IFK Noras Rodney Hundermark, som vann SM-guld i M50-klassen på 1 500 meter med fyra tusendelars marginal på lördagen fick den här gången ge sig mot samma motståndare, Morjärvs Mats Olssno, på 800 meter (2.10,50). Nu skiljde ”jättemarginalen” 78 hundradelar till Olssons fördel. I samma klass blev KFUM Örebros Lars Lundegård fyra på båda distanserna (2.18,16 respektive 4.46,83).

Nere på Cypern avslutade mountainbikecyklisterna Matthias Wengelin och Axel Lindh sitt två veckor långa tränings- och tävlingläger med en sista tävling, Cyprus sunshine cup #2, ett endagarslopp som även går under namnet Afxentia. Betydligt färre cyklister hade stannat kvar för den här tävlingen jämfört med de som åkte förra veckans etapplopp, men toppen var ändå god och Wengelin fick nöja sig med en elfteplats i mål (bland annat efter en ny punktering), nästan nio minuter bakom segrande tjecken Ondrej Cink över 25 kilometer över en rejält kuperad varvbana. Lindh var i sin tur fyra placeringar och 2,5 minuter bakom Wengelin.

 

Gräfnings säkrade totalsegern med ny vinst, Regborn oslagbar i säsongsöppningen och Axelsson slog tre år gamla rekord

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings har försökt i tre år – och i dag lyckades hon till slut: Efter två raka andraplatsen i sammandraget i Fis Worldloppet cup säkrade hon redan nu, 1,5 månader före finalen i Ryssland, totalsegern i 2019 års cup genom att ta hem fjärde tävlingen (av sex möjliga): Finlandialoppet. Segern var inte fullt lika överlägsen som de senaste, förvisso, men ändå med 34 sekunders marginal bak till tvåan Sini Alusniemi, Finland, över 50 kilometers åkning i fristil.
”Det var ett speciellt lopp i dag. Det blåste väldigt mycket, och ingen ville ligga längst fram i gruppen. Vi åkte långsamt, och fler och fler åkare anslöt till gruppen. När vi äntligen kom in i skogen, där det blåste lite mindre, gick jag all-in 15 kilometer från mål och fick en lucka till de andra tjejerna. Jag är så glad över att vara först i mål”, sa Gräfnings till tävlingsorganisationen.
I sammandraget har Gräfnings nu 480 poäng mot 302 för tvåan Tatjana Mannima med 100 poäng kvar att åka om i Ugra ski marathon den 6 april. Men redan nästa helg gör Gärfnings en intressant start i Vasaloppet.

Det är ju svårt att bedöma med tanke på motståndet, men Martin Regborns inledning på säsongen ser riktigt stark ut: På söndagen knöt han ihop tredje raka segern i världsrankningstävlingarna nere i turkiska Antalya (långdistans fredag, medeldistans lördag, förkortad långdistans söndag – och lägg därtill en seger i Löpex vinterserie den 30 januari så har han vunnit fyra av fyra tävlingar han ställt upp i 2019), och återigen med förkrossande marginal, den här gången över fem minuter före tvåan, rutinerade vitryssen Andrey Salin (som springer för Göteborgsklubben Sävedalen), och då ska man veta att det ändå ställde upp 53 löpare i herrarnas elitklass (en sån som dubble världsmästaren [om än i sprint] Jerker Lysell var 13:e, över 14 minuter bakom Regborn). Kanske ändå viktigare att notera vad Regborn själv känner, eftersom det är svårt att värdera insatsen utifrån tiderna (även om det aldrig är enkelt att vinna en orienteringstävling), och i sin öppna träningsdagbok skriver han att det känns som en ”fin inledning på säsongen”, och att han hade ”bra driv i löpningen och [ett] stabilt tekniskt genomförande” i dag. ”Väldigt lätt, öppen terräng, bara att bomba längs med strecket och bocka av kontrollerna, några mer utmanande sträckor längst söderut.”
I sammandraget vann Regborn förstås den minitour som de tre världsrankningstävlingarna utgjorde på maxpoängen 3 000, närmast före just Salin på 2 786,91 poäng (alla bakom segraren fick sin procent av segertiden multiplicerat med tio som poäng varje dag).
Tyvärr är det ju inget EM i år och heller ingen världscup förrän i juni, så det dröjer innan vi får se Regborn i den internationella konkurrensen på allvar, men Swedish league (eller elitserien i orientering, som jag brukar envisas med att skriva) drar ju igång i mitten av april i alla fall.
Lilian Forsgren avslutade med andra raka pallplatsen drygt 5,5 minuter bakom segrande Karolin Ohlsson (som tog totalsegern på damsidan via tvåa segrar och en andraplats) och Natalia Gemperle, men före starka löpare som Alva Olsson och Josefin Tjernlund. I sammandraget blev Forsgren fyra, 6,9 poäng bakom Olsson på tredjeplatsen (de poängen motsvarade 34 sekunder, som Forsgren hade behövt springa snabbare på dagens etapp).
Lovisa Persson blev näst bästa läns- och Tisaren-löpare i sammandraget, sjua och därmed placeringen före Josefin Tjernlund, trots att rangordningen var den omvända på söndagen med en åttondeplats för Persson och en sjätteplats för Tjernlund.
Jonatan Gustavsson avslutade sin svit med raka pallplatser genom att bli tvåa i bakom totalsegraren Hugo Lillieström på dagens etapp (tidigare totalledaren Jonas Andersson bröt). Även i damjuniorernas klass blev det en pallplats till länet efter att Anna Hallmén varit tvåa bakom Kristina Smirnova på de två avslutande etapperna (bara två löpare fullföljde alla etapper i den klassen, Hallmén bröt första men blev ändå trea totalt).

En annan som visar storform är Adam Axelsson. I en resultattävling på den snabba isen i Calgary slog Axelsson natten till söndag, svensk tid, äntligen sina 3,5 respektive tre år gamla personliga rekord på 500 meter (37,11) respektive 1 000 meter (1.13,33). Tiden på 500 meter gör att han klättrar förbi Martin Friberg på listan över tidernas bästa svenskar på distansen, där Axelsson nu är nia, bara sex hundradelar bakom en viss Johan Röjler (Eric Zachrisson har svenskt rekord på 35,44). Det blir mycket mer om Axelsson på bloggen när jag fått tag på honom i Kanada.

I junior- och ungdoms-SM i friidrott (ungdoms-SM i 17-årsklasserna alltså, de i 15- och 16-årsklasserna avgörs i Västerås om några veckor) blev det inga medaljer för länet i medeldistanslöpningen. Precis som för Åsbros Klara Frih i går slutade det med en fjärdeplats för KFUM Örebros Noha Olsson i 17-årsklassen. Han gjorde 4.17,71 på Örebro indoor games i januari, men mästerskapslopp är ju något helt annat och även om den tiden hade räckt till guld i Växjö (det tog Hälles Sharmarke Ahmed på 4.17,93) så fick Olsson se ytterligare två löpare smita över mållinjen innan han passerade den på 4.21,34 (1,2 sekunder från silver, sex tiondelar från brons).

Nere på Cypern avslutade Matthias Wengelin och Axel Lindh Cyprus sunshine cup, som även går under namnet Afxentia stage race, på vitt skilda sätt. Wengelin blev elva på sista etappen, mindre än 80 sekunder bakom täten efter nästan 1,5 timmar och fyra varv på en intensiv crosscountrybana. Polacken Wawak Bartlomiej vann för dagen närmast före tjeckerna Ondrej Cink (som varit 14:e på OS och cyklat Tour de France) och Jan Skarnitzl (som varit tolva på OS och nu tog hem sammandraget på Cypern, 39 sekunder före Bartlomiej).  ”Riktigt fin känsla i kroppen, så det var bara att njuta av racet”, skriver Wengelin på instagram (han fick dock nöja sig med en 21:a-plats i sammandraget efter alla punkteringar han drabbats av tidigare i veckan). Lindh, då? Näe, han var inte alls nöjd med hur kroppen kändes (efter de dubbla antibiotikakurerna) och kom i mål som 38:a i dag, drygt tio minuter efter täten, vilket gjorde att han landade som 37:a i sammandraget: ”Hoppas det här kommer vara det mest mediokra lopp jag gör i år”, skrev han på instagram.

I tävlingen med det läckra namnet Studenternas Vinthundsvinter, i Sollentuna friidrottshall, slutade KFUM Örebros Markus Bohman, som dragits med lite sjukdomsbekymmer under vintern, på andra plats på 8.37,52 (tre sekunder bakom Spårvägens Alexander Holmblad i ett startfält med 57 löpare). Hans tidigare bästaresultat sedan han flyttade till länet är 8.55,87 i fjol, men jag är osäker på om det är pers eller om han löpt snabbare tidigare.

Första dagen av Öppet spår, då? Jo, Karlslunds Per Eklöf sjunde snabbast av alla med finfina 4.35.45 (Det är ju svårt att jämföra från år till år, men hans ästa tid i ”riktiga” Vasaloppet är 4.09.19 2012 och bästa placeringen en 115:e-plats från året innan). Klubbkompisen Ida Nilsson var snabbaste dam från länet med 5.50.35, en grym förbättring efter att tidigare ha gjort ett par Öppet spår runt 7,5 timmar.
Granbergsdals Ludvig Berg följde upp ungdoms-SM-succén med seger i Ungdomsvasans H16-klass, över 19 kilometer, fem sekunder före Högbos Kalle Georgsson på andraplatsen. Dessutom vann elvaåriga Oskar Söder, som förvisso tävlar för IFK Grängesberg men bor i Kopparberg, H12-klassen, över nio kilometer, på 25.14 (tre sekunder före tvåan).

Måste ju förresten passa på att skriva att det är trist med ett SM i skidorientering utan en enda deltagare från varken Örebro län eller Värmland … Speciellt som det under senaste decenniet faktiskt funnits några riktigt vassa idrottare i grenen. Men just den här vintern verkar det som om hela länet valt att lägga kartstället på hyllan.

Bergentz bästa länsåkaren i Tjejvasan igen (men det satt hårt åt den här gången!) – och Regborns smakstart med dubbla segrar i världsrankningstävlingar

Förra året blev Erika Bergentz bästa länsåkare i Tjejvasan med över fem minuters marginal. Sedan dess har hon (som egentligen är medeldistanslöpare) opererat foten, tvingats träna alternativt och inte gjort en enda skidtävling. Nå. I dag stod hon på startlinjen igen, och efter fjolårets 46:e-plats fick hon för första gången ta plats i elitledet. Och återigen hemförde hon titeln som bästa länsåkare, även om det satt lite hårdare åt den här gången. 45-åringen hade sällskap av 27 år yngre klubbkompisen (i Garphyttans IF) Elin Schagerström (junior-VM-skidorienteraren) i princip från start till mål, och var någon sekund och placering bakom vid passeringarna i Oxberg, Hökberg och Eldris, men en sekund före över mållinjen i Mora. 1.30.24 och en 49:e-plats för Bergentz (drygt nio minuter från täten och 1.13 från segern i D45-klassen där hon blev trea) och 1.30.25 för Schagerström (som var åtta i juniorklassen, 7.14 från segern men bara 1.15 från pallen).
Räknar man länet lite bredare så var Susanne Hedlund, som sedan många år tillbaka bor i och tävlar för Bjursås i Dalarna men som är född och uppvuxen i Karlskoga och fostrad i Granbergsdal, dock bästa länsåkare med en 16:e-plats, När hon tog sig i mål i andraklungan, 2.09 bakom segrande Britta Johansson Norgren.
Superveteranen Asta Sjöberg från Lindesberg, urstark i både skidåkning och orientering, var snabbast av alla åkare över 80 år med långt över 1,5 timmars marginal (!) i sin individuella debut i Vasaloppsspåret (hon var med i Stafettvasan 2014) och 1 408:a totalt av 5 485 som tog i mål. Imponerande.
En annan som förtjänar ett omnämnande är Åsa Fjellström, Karlslund, som tog sin sjunde topp 100-placering på 1.52.35 (femma i D45-klassen) efter att dagen innan ha varit tvåa av alla damer i Kortvasan på 1.46.20 (tio sekunder bakom Tova Andersson).

I turkiska Antalya har Martin Regborn fått en veritabel smakstart på orienteringssäsongen trots problemen han stött på under vintern. På fredagen vann han en långdistans med nästan tre minuter marginal till tvåan Aliaksei Aleksiayonak (en vitryss som sprungit nio VM) och i dag vann han en medeldistans med nästan två minuters marginal till tvåan Andrey Salin (en virtryss som sprungit sju VM och representerar Sävedalen). De två tävlingarna har, liksom söndagens, världsrankningsstatus men ingår också i en minitour där Regborn samlat på sig maximala 2 000 poäng och leder med 108,31 poängs marginal till Aleksiayonak som är tvåa.
Lilian Forsgren fick också kliva upp på pallen i dag, som trea, 1,5 minuter bakom Anastasia Borovkova som var två sekunder före Järlas Karolin Ohlsson i mål. Forsgrens klubbkompis (i Tisaren) Lovisa Persson blev femma, Josefin Tjernlund 19:e. I går vann Ohlsson, 14 minuter före Forsgren på femteplatsen och med Tjernlund som nia. Det gör Forsgren till femma i sammandraget, men bara 44,16 poäng från Borovkova på andraplatsen (Ohlsson leder överlägset).
Värt att notera också att Jonatan Gustafsson, som ju avstod en bra medaljchans på junior-SM i friidrott i helgen för att åka på det här lägret, vann juniorklassen i dag, tolv sekunder före Roxens Jonas Andersson. I sammandraget är Andersson dock 71,34 poäng före efter sin seger i långdistansen i går (Gustafsson var trea då).

I det där friidrotts-SM:et i Växjö tog sig Noha Olsson (4.20,50) programenligt till final på 1 500 meter i P17-klassen (den löps på söndagsförmiddagen), medan det överraskande blev direktfinal i F17-klassen (bara 13 löpare till start), och där där fick Åsbros Klara Frih, som varit Sverigetvåa i vinter (ned som Sverigetrea nu) nöja sig med en fjärdeplats, knappt två sekunder från guld (Det gick till Klara Ygeby, Upsala) och bara åtta tiondelar från medalj. Även i M22-klassen blev det direktfinal, och där sprang Heshlu Andemariam in som åtta på perset 4.06,39, åtta sekunder bakom segrande Leo Magnusson, Sävedalen.

Bara 30 mil från orientering i Antalya, på Cypern, var Matthias Wengelin 13:e på gårdagens etapp i Cyprus Sunshine cup (bara 1.25 bakom segrande polacken Wawak Barthomiej över 52 kilometer och två timmars tuff mountainbikecykling), en fin revansch efter mardrömsprolgen, medan Axel Lindh sjönk tillbaka efter sin fina prolog och var nästan elva minuter bakom på 41:a-platsen. I dag var Wengelin 23:a trots dubbla punkteringar, men nästan sju minuter bakom täten (ryssen Timofei Ivanov vann i dag) medan Lindh var 37:a, över 16,5 minuter efter över 61 kilometer med flera tuffa backar. I sammandraget är Wengelin 23:a (14,5 minuter bakom totalledande tjecken Jan Skarnitzl) och Lindh 38:a (28 minuter bakom) inför söndagens final. Att Lindh inte är sitt gamla goda jag förklaras till stor del av att han under slutet av januari/början av februari tvingats till dubbla doser antibiotika efter att ha åkt på en infektion i ett sår på vänsterbenet under ett träningsläger i Thailand.

View this post on Instagram

Kroppen fortsätter kännas bra men samtidigt försöker jag tydligen slå något världsrekord i antal punkteringar…🤔 Idag blev det två stycken, den första gick bra och @davideriiksson gjorde ett snabbt byte så jag körde upp mig till 16:e. Sen kom andra punkteringen på en grusväg när en sten slog upp i sidan på däcket, då fick jag lägga i en slang och tappade till 23:e plats som jag höll in i mål. Sista rycket imorn, då väntar ett xc-lopp! 👊🏼 📸: @haakphoto • #lännasport #tunesverige #SCOTTbikes #bikeonscott #noshortcuts #maurten #runviksosteopati #wearmb #compexsverige #compexinfo #wearcolour #lifeisyourcanvas #moonlightmountaingear #lännasportck #zeropoint

A post shared by Matthias Wengelin (@m.wengelin) on

Och så löptes det den 92:a upplagan av Örebro parkrun i dag. Besökande britten Paul Collyer och Karlslundsfotbollsspelaren Carl Grundel var de enda löparna under 20 minuter (19.11 respektive 19.27) medan Petra Hanaeus ännu en gång var bästa dam (20.47). Konditionsidrottsbloggsbekantingar som Danny Hallmén (21.55) och Bella Lagrange (23.13) fanns också med bland de 57 startande.

Wedin totalvann Tour de Kif (och mardrömsstart för Wengelin på Cypern)

Trägen vinner, brukar det ju heta. Nå, Thomas Johansson och Jonas Georgsson var förvisso ensamma om att köra samtliga sju etapper i lokala längdskidtouren Tour de Kif i år (sista gick på onsdagskvällen), men de huserade lite för långt ned i resultatlistan för att hugga om mer än låga placeringar på topp tio. Men Pär Wedin och Oskar Ekholm var de enda på topp sex som ställde upp i sex tävlingar, och trots att de tillsammans bara skrapade ihop två segrar (Wedin i premiär, Ekholm i finalen) blev de etta och tvåa i totalen före en del möjligen snabbare åkare. Wedin tog totalsegern via en seger, två andraplatser, en tredje- (i finalen), en fjärde- och en femteplats, totalt 134 poäng, 15 fler än Ekholm som alltså tog sin första seger just i finalen och i övrigt hade en andra-, en tredje, två fjärde, och en åttondeplats under säsongen.
Finalen gick över tio kilometer klassiskt med masstart, uppe i konstsnöspåret i Ånnaboda, och dubblerade som KM för Karlslund. Några tider har inte läckt ut, men Ekholm vann alltså på herrsidan (närmast före Jimmy Axelsson) medan debutantden Ingela Lindberg tog hem KM-guldet på damsidan. Hela säsongen har bara sett fyra damstarter fördelat på tre åkare; Olivia Hansosn har startat och vunnit två och tar därmed hem cupen.

Nere på Cypern drog Cyprus Sunshine cup, även känd under namnet Afxentia stage race, i dag igång med en 13,8 kilometer lång prolog där det gick rejält åt skogen för Örebros VM- och EM-cyklist Matthias Wengelin. ”Punkade bort mig på banans asfaltsparti, hur nu det gick till … Vätskan vägrade täta och jag fick åka på punkan en bra bit till andra tech-zonen där jag lånade en pump och fick i en slang”, berättar han på instagram.
tysken Luca Schwarzbauer var snabbast av alla på 24 minuter blankt, medan Wengelin efter allt strul kom i mål på 30.55 – alltså nästan sju minuter bakom, som 57:e cyklist av 62 startande. Med det var han inte ens bäste örebroaren, den titeln tog i stället EM-cyklisten Axel Lindh, som slog ett gäng av de där stora namnen från försnacket när han tog sig i mål som 13:e man, bara 63 sekunder bakom Schwarzbauer. ”Benen var inte riktigt där, men tekniskt så klickade allt”, skriver han på instagram.
I morgon fortsätter tävlingen med en 52 kilometer lång etapp med 1 820 höjdmeter med en riktigt fet stigning från knappt 700 till 1 222 meter över havet mellan kilometer 10 och 17. Sedan väntar 61 kilometer på lördag (1 916 höjdmeter) innan ett intensivt varvlopp på en crosscountrybana avslutar på söndag.

Fahlin säker på att det hade blivit medalj utan misstaget – och succé för premiären av Wadköpingslöpet (och massor, återigen verkligen massor, annat!)

Emilia Fahlin slutade fyra i lagtempot på VM i dag, för andra gången. Bittert, naturligtvis, att återigen missa medalj med sekunder och den här gången kunde det dessutom ha blivit ett guld om det inte varit för incidenten när lagkompisarna missade att hon inte lyckades återansluta längst bak i ledet – och Fahlin därmed tappat kontakten och aldrig kunde komma tillbaka, vilket gjorde att Wiggle-High5 bara hade fyra cyklister kvar som kunde växeldra in över mållinjen de sista 20 kilometerna, och ett guldläge vid mellantiden förbyttes mot den försmädliga fjärdeplatsen.
– Det känns bara tråkigt att det blev så här. Med fem åkare hade vi absolut varit på medaljplats. Nu gäller det att glömma det här och fokusera mot det individuella tempoloppet, säger Fahlin i ett pressmeddelande.
Jag pratade själv med henne i eftermiddags, och den texten kan ni läsa här (jag skrev också ett snabbt referat utifrån SVT:s sändning som återfinns här).

Premiärupplagan av det tekniskt tuffa trail-/terrängloppet Wadköpingslöpet måste klassas som en succé. Hela 53 löpare kom till start i tävlingsklasserna, varav en hel del namnkunniga. Störst var förstås regerande SM-bronsmedaljören i maraton, Örebros egen Erik Anfält, som dock mycket oväntat fick se sig besegrad av 23 år yngre Jonatan Gustafsson som så sent som i går sprang hem ett DM-brons i orientering till sitt KFUM Örebro. Kanske var det just den i orienteringen förvärvade talangen för att springa i oländig terräng som fällde avgörandet (plus en grym kondition, förstås) till Gustafssons fördel; Hur som helst låg han kloss i rygg på Anfält vid de båda varvningarna för att sedan kliva förbi och vinna med knappt sju sekunder. Trean Per Arvidsson, som leder långloppscupen (där Wadköpingslöpet inte i år, men mycket troligt nästa år, ingår), tog tredjeplatsen knappt 42 sekunder bakom medan Jonas Nilsson, som ju vann Tarstaborgsrundan förra helgen, var distanserad med 1.22 på fjärdeplatsen (även femman Johan Bäckman, Malung, sexan Mattias Nätterlund, Örebro AIK, sjuan Linus Larsson, mest känd som skidåkare från Karlslund, och åttan Andreas Ingberg, Örebro AIK, är ju löpare som brukar vara goda nog för att kunna vinna lopp, vilket säger en hel del om bredden på topp på stigarna i Karlslund den här söndagen).
På damsidan hittade Karin Forsberg rätt efter förra helgens felspringning på Tarstaborgsrundan, och visade ingen pardon när hon vann med över fyra minuters marginal. 48.31 på Forsberg, 52.51 på tvåan Frida Nilsson och 53.31 på trean Maria Eriksson (som ju vann i Pålsboda förra helgen).
Banrekorden lyder 48.31,2 på damsidan (vilket kan bli svårslaget även om Forsberg tappade lite tempo; varvtiderna 15.46, 16.15, 16.29) och 42.18,5 på herrsidan (varvtiderna på Gustafsson 14.00, 14.19, 13.59).

View this post on Instagram

Grymt skoj lopp idag! #Wadköpingslöpet, 3 varv på en riktigt teknisk och tuff 3,5 kilometers slinga i Karlsundsskogen. Lite "arenakänsla" över det hela. Häftigt! Gjorde ett tappert försök att visa ungtupparna att gammal fortfarande är äldst 😃. Men väl i mål fick jag nöja mig med att vara näst äldst. Bra så. Äldst, eller i hans fall snarast snabbast, blev 19-årige @jjonatangustafsson. Tack för sparring och snygg spurt 💪💣💥. Nu hoppas jag att denna genomkörare ska bidra till toppform till nästa helg och #Lidingöloppet. Eller toppform tror jag nog egentligen inte. Känner mig lite för seg för det. Men man kan ju alltid hoppas. Större under har skett 😉 📸@photobyglinneras #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Örebroaren Matthias Wengelin lyckades inte följa upp lördagens fina inledning i sin debut i mountainbikeendurons världscup Enduro world series. Han gjorde förvisso en helt okej insats på dagens första sträcka men råkade sedan ut för ett kedjebrott, som kostade sex minuter, på den andra och fastnade i den tredje med ena foten i ett träd och drog omkull rejält. ”Slog till med säsongens hårdaste vurpa … Vet inte riktigt hur kroppen lyckades hålla ihop men det gjorde den”, skriver Wengelin på instagram. Han tappade därmed från den 54:e-plats han låg på efter lördagen till en slutgiltig 172:a-plats i värlsdcupdeltävlingen, men det är ju inte så mycket att säga om efter det missflytet … Wengelin åker nu direkt från spanska Ainsa till italienska Ligure för världscupfinalen nästa helg.

Axel Lindh, som liksom Wengelin bor i Örebro men tävlar för en klubb utanför distriktet (i Lindhs fall Härnösand), körde i stället världscupen i mountainbikesprint i belgiska Antwerpen, och tog en 16:e-plats i kvalet men åkte sedan ut i åttondelsfinal efter att ha hamnat i ett tufft heat med kvalsegraren Jeoren van Eck och 17:e-palcerade Felix Klausmann. Lindh slutade därmed 18:e i totalen, precis utanför världscuppoängen (som går till topp 16).

Almbys Johan ”Limpan” Lindbom säkrad en topp tio-placering (en niondeplats) totalt i den svenska långloppscupen i mountainbike under sin debutsäsong i elitklassen när han på lördagen blev åtta i säsongsavslutningen Västgötaloppet, över 80 kilometer. Lindbom var med i kampen om femteplatsen, men fick ge sig mot bland andra Cykelvasasegraren Michael Olsson i en grupp som var sju minuter bakom segrande Lucas Eriksson. Marcus Jansson, från Garphyttan, var ytterligare fem minuter bakom på tiondeplatsen.

Maria Gräfnings, som i klubbsammanhang representerar Karlslund, blev tvåa, en sekund bakom ”omöjliga” Britta Johansson Norgren men tre före Kari Vikhagen Gjeitnes och mer än 6,5 minuter före alla andra över Vasaloppsdistansen 90 kilometer i värmländska rullskidtävlingen Klarälvsloppet i dag. Örebrocyklisten Jacob Ahlsson blev tia i en cykeltävling med samma namn och på samma bana dagen innan, i en grupp som gjorde upp om fjärdeplatsen, drygt 20 sekunder bakom tre utbrytare.

Hälleforsfostrade Louise Wiker tog på lördagen en andraplats i Kilstaloppet, en miltävling i Stockholm. Trots hård blåst sprang hon på 36.41 och var minuten bakom segrande Yitayish Agidew.

I två mycket tajta individuella sprintlopp, som avslutade ”B-EM” i orientering, Euromeeting, i Danmark i dag, slutade Lilian Forsgren 24:a och Oskar Andrén 35:a, 1.24 respektive 1.28 bakom täten. Forsgren var faktiskt bara 62 sekunder från pallen trots att hon alltså var 21 placeringar bort … Svenska Karolin Ohlsson och nyzeeländaren Tim Robertson tog hem segrarna. För Forsgren är det nu bara att ladda om för världscupfinalen om två veckor, dit hon är reserv i det svenska laget.

Hagabusys Viktor Larsson hade ingen av sina bättre dagar när mountainbikeorienteringens världscup avslutades med sprint i portugisiska Odemira i dag. Larsson slutade först på 30:e plats av 43 cyklister, distanserad med över fyra minuter av segrande tjecken Vojtech Ludvik. Larsson blir ändå bäste svensk i årets världscup med en 21:a-plats i sammandraget, fyra placeringar före Garphyttans Marcus Jansson som stod över finalhelgen. Jansson tog dock säsongens främsta svenska placering på herrsidan, en sjätteplats på långdistansen vid EM i Ungern i juni.

Karlskogaklubben OK Djerfs Frida Johansson, Maja Welander och Amanda Jansson, som alla fortfarande egentligen är juniorer, tog silver i Värmlands orienterings-DM i stafett i damklassen, även om de var över 17 minuter bakom segrande Tyr (med ex-karlskogingen Linda Take som ankare).

Dubbla SM-fyror, världens äldsta orienteringstävling, Sören på pallen i Berlin och en saknad resultatlista

Det var nära att historia skrevs i stafett-SM i orientering i dag. OK Tisaren har aldrig haft ett damlag på pallen (herrarna har varit där en gång), men Hallsbergs- och Kumlaklubben fick till slut nöja sig med en fjärdeplats, efter att Josefin Tjernlund tvingats släppa förbi sig två lag de sista kilometerna. Ja, sista laget, Järla med Karolin Ohlsson, stämplade bakom vid näst sista kontrollen, två minuter före mål. Men Ohlsson är ju omvittnat löp- och spurtstark, och knep medaljen. Ändå riktigt starkt av Josefin, Lilian Forsgren och framför allt Ellinor Tjernlund (som förde upp laget i ledning efter två sträckor) att greja en fjärdeplats. Läs mer om den, och om Hagabys mer väntade fjärdeplats på herrsidan med Viktor Larsson, Martin Regborn och Filip Dahlgren i laget, i min text (och intervju med Josefin) här.
Tisaren var best of the rest också, klubbens herrlag slutade på 18:e plats medan andralaget på damsidan blev 23:a (sex minuter före 26:e-placerade OK Milan). KFUM Örebro var enda länslag som fick ett juniorlag, som 20:e i H20.

Wiggle-High5:s taktik att satsa på Kirsten Wild i Madrid challenge verkar inte ha gjort succé. Stallet, bland andra Emilia Fahlin, fick ta ett tungt ansvar i att jaga in en sen utbrytning, och när det sedan skulle spurtas om det gick det inte enligt plan. Wild blev bara 29:a, bäst av Wiggles cyklister blev istället Audre Cordon-Ragot, som slutade femma. Fahlins tidigare lagkompis Giorgia Bronzini vann i sin allra sista start som cyklist. Italienskan går nu i pension, 35 år gammal. Fahlin? Hon rullade i mål som 36:a efter väl utfört värv (bland annat vann hon ett spurtpris och var tvåa i ett annat), och blev tack vare lördagens lagtempo och sju bonussekunder i spurtprisen sexa i en något märklig, sammanlagd tävling som Ellen van Dijk vann 29 sekunder före Fahlin.

Mountainbikeendurotävlingen i Gesunda i dag var inte bara final i cupen Enduro Sweden series, utan därtill SM. Matthias Wengelin, som ska köra några tävlingar i världsserien i höst, blev åtta, slagen med 1.14 av segraren, och därmed svenska mästaren Zakarias Johansen, Cube Action Team, över sex specialsträckor. Wengelin har bara kört två av sex tävlingar i cupen, och slutade därför först på 22:a plats (han har varit sjua och åtta i de två tävlingarna). Simon Carlsson, Trosabygdens OK, som var tre sekunder snabbare än Wengelin i dag tog hem totalen.

Mer cykel: I går slutade Axel Lindh nia i sista deltävlingen i norska mountainbikecupen, medan Almbylaget med Linnea Angerman, Linda Meijer, Louise Ehrlin och Jenny Enroth vann Vättern Bike Games åttatimmarslagtävling (cykla så många varv på en crosscountrybana som möjligt på åtta timmar, byt som ni vill) med 32 varv, tre före tvåan (bara 14 av 35 herrlag kom längre), och i dag vann Thomas Jenkins (1.44), Grangärde, och Sandra Nyman 2.09), Kopparberg, Koppartrampen över 60 kilometer (Vasaloppstrippelns totalsegrare Johan Eriksson blev sjua på 1.50).

Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker slutade på fjärde plats i Stockholm halvmarathon i går. 1.19.01 är grymt bra efter vinterns fotoperation. Nästa år lär hon vara tillbaka ännu mycket starkare. Hanna Lindholm vann på 1.15.43. Inga herrlöpare från länet (som jag lyckat hitta i listan) tog sig under 1.30.

View this post on Instagram

Äntligen!! Valde en annan taktik idag. Planen var att gå ut i en fart som skulle kännas "för bra" fram till 15-16km. Vid 5.5km kände jag, oj, det kanske har gått för fort. Men vid Kungsholms strand var det medvind och då kändes det lätt igen och så hade jag grymt sällskap i @claesw. Vi hjälptes åt och försökte ta hjälp av olika klungor för att slippa göra för mycket jobb i vinden. Jag var aningen starkare på slutet men han hängde i och klarade sitt mål att gå under 1.20. Själv spurtade jag som en galning för att komma under 1.19, lyckades inte, utan det blev retliga 1.19.01 och en 4:e plats. Det gör inget för jag är så glad för att kroppen kändes så bra och att jsg är tillbaka och kan springa 21km på asfalt! Tack @claesw för ett grymt teamwork💪. Dagens tävlingssko; #napali från #hokaoneone, lätt men med extra mycket dämpning för att skona kroppen lite. 2018 års upplaga av @stockholmhalvmarathon hade den i särklass bästa publiken och speakers, vilken energi det gav att höra sitt namn så många gånger, tack!! 📸 coach @szacke42195

A post shared by Louise Wiker (@lwiker) on

I skuggan av Eliud Kipchoges magiska världsrekord (2.01.39) sprang fyra örebroare Berlin marathon i dag. Sören Forsberg blev trea i H55-klassen på 2.46.02, Jakob Nilsson var snabbast av länslöparna på 2.43.56 men Anders Larsson svarade för den häftigaste prestationen med 3.04.02 (läs mer om varför i Henrik Brändhs och Robban Anderssons reportage om honom här). Fjärde örebroare på plats var Erik Högkvist som verkar ha fått ordentliga problem efter 30 kilometer, passerade där på 2.20, men behövde nästan två timmar för att fullfölja sista tolv kilometerna och korsa mållinjen på 4.19.36.

Ove Johansson tog länets fjärde och sista medalj när veteran-SM i orientering avslutades med långdistans. OK Järnbärarna-löparen tog brons i H80, distanserad med sju minuter av Västerås Kuno Österlund.
Men faktum är att Kuno inte ens var född när den första upplagan av världens äldsta ännu pågående och årligen återkommande orienteringstävling, Korpen, avgjordes för första gången (det var 1935, Kuno föddes tre år senare), och i dag var det dags för den 84:e upplagan. Tävling flyttar runt i länet och avgjordes i år vid Kvinnerstaskolan. 94 löpare kom till start, och Marcus Halvarsson var snabbast runt den längsta banan.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon resultatlista varken från Tarstaborgsrundan eller Askermountain mudrace, så jag får helt enkelt återkomma till de tävlingarna i morgon. Däremot såg jag att Kajsa Rosdal vann 13-kilometersklassen i Lasse-Maja-loppet i Arboga (huvudklassen är 23 kilometer) med över 7,5 minuters marginal. Hennes bror Linus, som även varit snabbaste svensk i Lidingöloppet och tvåa i Ultravasan 45, har vunnit den långa klassen där flera gånger, men kom inte till start i år.