Poddtips: Skridskostjärnan berättar om äventyret på Bergslagsleden – och varför man inte ska vaxa rumpan inför ultratävlingar

I våras skrev jag om att Nils van der Poel, de senaste årens största svenska skridskostjärna som körde OS i fjol och satsar mot OS i Peking 2022, skulle springa Bergslagsleden på fem dagar. Loppet gick ju under min semester, så någon resultatredovisning blev det inte.
Hur som helst, Tom van de Wiele vann på 37.52.36 totalt över de fem etapperna (drygt fem timmar över Pär Bjelkmars banrekord från i fjol men den näst snabbaste tiden i loppets fyraåriga historia och över fem timmar före tvåan Bengt Wallner). Totalt startade åtta löpare, och sex tog sig i mål (Marit Stengarn var bästa dam, och trea totalt, på 44.41.24). van der Poel? Jo, han var en av dem, och gick i mål på 50.12.01. De 28 milen bjöd på en hel del umbäranden från van der Poels sida, och roligt nog berättar han utförligt om det i det första avsnittet av ultralegendaren Rune Larssons nya podd Runes löparpodd (han berättar också om när han ställde upp, och bröt, Ice race vintage på Hjälmaren).
Ganska exakt en timme in i den 99 minuter långa podden börjar berättelsen om leden, som bland annat innehåller berättelsen om varför man inte ska vaxa rumpan inför ett sådant äventyr. Hela avsnittet är väl värt en lyssning!
Som ni kanske märkte länkade jag till podden på Youtube, men enligt uppgift ska den finnas ute på alla sedvanliga ställen där poddar finns inom några dygn.

Svenske OS-stjärnan ska springa Bergslagsleden på fem dagar (och rapport från tre tävlingar)

Dra på trissor! Jag har ju själv pratat med honom om hans önskan att testa loppet, men att vi redan i sommar verkligen skulle få se Nils van der Poel, 23, springa 28-milaloppet Bergslagsleden på fem dagar trodde jag faktiskt inte. Men nu blir det verklighet, det meddelar arrangörerna i dag i alla sina sociala medie-kanaler. Långdistansaren från Trollhättan var ju ende svenske i skridskotävlingarna i OS i Pyeongchang i fjol, och var senare samma år snabbast av alla på kungadistansen 10 000 meter vid allround-VM inför en jättepublik i skridskons ”hemland” Nederländerna (och lite senare kom han till Örebro och satte den snabbaste tiden någonsin presterad på svensk mark på samma distans, efter att tidigare under året ha startat, men brutit, Ice race vintage).
Efter en vinter helt utan skridskotävlingar har van der Poel nu bestämt sig för att göra en nysatsning mot OS i Peking 2022, men det hindrar honom alltså inte från att prova länets längsta löpartävling.
”Att han har en passion för löpning och tuff uthållighetsträning kommer troligen att hjälpa honom när han tar sig an de 280 kilometerna”, skriver arrangörerna.
Stockholmaren Pär Bjelkmar slog ju banrekordet med över 5,5 timars marginal när han sprang in på 32.48.40 i somras, men frågan nu lär det vara i fara. Som elitidrottare är van der Poel naturligtivs stenhård. Å andra sidan är det här en längd på tävling han förmodligen aldrig tidigare varit i närheten av. Det är inte bara 28 mil utan dessutom fem dagar och över 30 timmar i skogen. Det kommer bli spännande och se vad han är kapabel att klara av! 2016 sprang han de två första dagarnas tolv mil på 19 timmar och 46 minuter (tillsammans med Roland Eriksson och Ulf Eriksson första dagen, ihop med Maria Eriksson den andra; det året var det mer en sällskapsresa än en tävling), men det kommer gå betydligt snabbare den här gången.
I dagsläget är tio löpare anmälda till tävlingen som startar i Kloten på morgonen den 23 juli.

En 275 kilometer kortare löptävling, det fem kilometer långa Fjugestaloppet, avgjordes på onsdagskvällen. Liduina van Sitteren fortsatte att leverera segrar när hon vann med över 1,5 minuter före Petra Hanaeus: van Sitteren sprang på 18.41, Hanaeus på 20.14. Där bakom följde Lovisa Persson och Marie Dasler som också gjorde under 21 minuter. På herrsidan tog Oskar Hansson hem en betydligt tajtare seger – tre löpare gick in inom tolv sekunder: Hansson på 17.18, Kevin Henriksson på 17.26 och Johan Ingjald på 17.30.
Ingjald har nu 36 poäng i långloppscupen, trots att säsongen bara är i sin linda, dubbelt så många som tvåan Mikaela Kemppi. Dasler förstärkte sin tredjeplats och Hanaeus klättrade till fjärde. På herrsidan är det fortsatt mycket jämnare (framför allt för att ingen har sprungit så många tävlingar än; man räknar ju sina tio bästa resultat under året men ingen har hunnit med fler än tre poänggivande insatser), Henriksson gick i och med andraplatsen upp som ny tvåa bakom Wilhelm Bergentz, Ingjald är ny trea och Hansson ny delad fyra med Markus Bohman.
Redan i morgon finns möjlighet att springa in nya poäng när Vintrosaloppet, som också är fem kilometer långt, avgörs.

Henriksson, som kanske är mest känd som längdskidåkare, hann för övrigt köra andra etappen i rullskidsserien Moto tour dagen innan, och där blev han femma, knappt fem minuter överlägsne Robert Brundin (vann med två minuter före Pär Wedin och Daniel Olsson över en masstart på 23 kilometer). Brundin vann ju även första deltävlingen och toppar sammandraget på maximala 53 poäng, före Adam Nyrén, som var fyra i går, och Olsson.

I går avgjordes också säsongens sjätte poängtävling i Milans regi, nordväst om Nora, och Hagabys Jakob Wallenhammar sprang hem sin tredje seger för året 16, 19 respektive 21 sekudner före sina klubbkompisar Sebastian Månsson, Love Sintring och Per Carlborg (alla andra var över 6,5 minuter bakom). I sammandraget behåller dock Per Eklöf totalledningen trots att han var 34 minuter efter i går, eftersom han är en av få som sprungit alla sex tävlingarna (eftersom man bara räknar sina åtta bästa resultat kommer han dock få svårt att hålla i ledningen säsongen ut).
Almbys Siri Englund var bästa dam, elva totalt, tre minuter före KFUM Örebros Elsa Ekelin. Bästa dam i sammandraget är dock Josefin Erlandsson, som dock valde att springa en kortare bana i går och därför inte inkasserade några nya poäng.

Random events släpper datumen till nästa års tävlingar – då avgörs länets längsta tävling

Johan Röjlers, Peter Knoblachs och Håkan Röljlers bolag Random events står bakom flera av mina personliga favorittävlingar i länet. I år sprang jag alla tre deltävlingarna i Rusakulan vertikal tour (men blev snuvad på lagsegern, som jag siktat på med mitt dreamteam, i finalen) och Kloten–Nyberget (som var en endagarstävling på första etappen av Bergslagsleden på 5 dagar).
I dag lanserade Random events en ny hemsida, och passade då på att också släppa datumen för nästa års tävlingar:
** Ice race vintage, med sina 200 kilometer en av Sveriges längsta och tuffaste skridskotävlingar, på sjöis på Hjälmaren, avgörs som vanligt den första lördagen under säsongen då isen är tjänlig.
** Rusakulan vertikal tours tre deltävlingar kommer att äga rum måndag 8 april, onsdag 10 april och final fredag 12 april. De två första deltävlingar kommer, precis som under de två tidigare upplagorna av tävlingen, att ha första start vid 18 (i dagsljus) medan finalen avgörs i pannlampornas sken. Det handlar alltså om motbakkelöpning över 3,3 kilometer och 160 höjdmeter från dammen i Klockhammar upp till toppen på Rusakulan.
** Den sjunde upplagan av cykeltävlingen Hjälmartempot, som precis som namnet antyder är en 138 kilometer lång tempotävling runt Hjälmaren, kommer att köras den 4 augusti.
** Och sist men inte minst avgörs Bergslagsleden på 5 dagar, länets och en av Sveriges längsta löptävlingar med sina 280 kilometer fördelat på fem etapper, en vecka tidigare än i år, 23–27 juli. Det finns ingen information om någon fortsättning på den vidhängande tävlingen Kloten–Nyberget (jag har var den enda som anmälde mig till den sträckan i år), men den avgörs om den blir av alltså den 23 juli.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Länets nya ultralopp – springa norraste delen av Bergslagsleden

Ett lopp över 28 mil (fördelat på fem dagsetapper) och med 6 000 kronor i anmälningsavgift (som förvisso inkluderar både transporter och övernattning och mat, så jag klagar inte på kostnaden) är förstås inte för vem som helst. Därför är det inte så konstigt att Bergslagsleden på fem dagar haft sju respektive sex deltagare (löpare i lag räknade var för sig) under de två första upplagorna (Markus Björnström och Martin Kindgren vann 2016, Helle Manvik satte banrekordet 38.19.40, effektiv tid, i fjol). Så nu öppnar Random Events (Håkan Röjler, Johan Röjler och Peter Knoblach, som också arrangerar bland annat Rusakulan vertikal tour, Ice race vintage och Hjälmartempot) upp för en tävling på den första etappen av femdagarsloppet, som en separat tävling. Kloten–Nyberget heter det helt nya ultraloppet (och det är förstås också bansträcknigen, de tre nordligaste etapperna på Bergslagsleden) som lanserades i fredags, och det har gemensam start med Bergslagsleden på fem dagar 8.00 på morgonen den 31 juli. Totalt 58 kilometer och runt 2 000 höjdmeter väntar på deltagarna, vars antal är begränsat till 25 och där anmälningsavgiften är mer human 600 kronor.
Bergslagsleden på fem dagar har just nu åtta deltagare klara för den tredje upplagan: Örebroaren Antje Torstensson (som gjorde 66,66 kilometer på sex timmar i ultradebuten i fjol), belgaren Thijs Leroy (som sprungit ett 25-milaetapplopp i Patagonien på 32 timmar), stockholmarna Pär Bjelkmar (som gjort UTMB under 40 timmar), Mats Andrén (som gått från Stockholm till Sydney) och Fredrik Widfeldt, Uppsalalöparen Daniel Zetterqvist, och Falkenbergsparet Stefan och Karin Lagerblad som springer som ett tvåmannalag.
Andra ultralopp i länet? Tja, tyvärr verkar det inte bli något av Sixtorpsloppen i år heller, men Munkastigen trailrun (28 april), Örebro backyard ultra (10 maj), Silverleden på en dag (30 juni) och Bergslagsleden ultra (22 september) blir av.
Missa heller inte Tiveden trail (14 juli) som förvisso ”bara” är 23,2 kilometer och som därtill ligger några kilometer på fel sida länsgränsen (i Västergötland) men som ser ut att gå på en väldigt fin bana (jag har tyvärr inte haft möjligheten att kuta där än).