Helgen som gick: Tisarens historiska SM-medalj, Fahlins comeback, Wengelins cupseger, tre löptävlingar i länet och dubbla dubbelsegrar i Stockholm

Det blev av olika anledning (tidsbrist!) inget bloggat i helgen, så här kommer en snabb uppdatering av vad som egentligen hände.

Avslutande SM-helgen i orientering
Vad: Medeldistans-SM på lördagen (kval fredag) och stafett-SM på söndagen.
Resultatlista medeldistans och stafett.
Bästa länsresultaten: Tisaren tog klubbens första medalj genom alla tider i damernas stafett-SM (trots att största stjärnan Lilian Forsgren, som var fyra i medeldistansen, inte kom till start) efter att Josefin Tjernlund spurtat ned IFK Lidingös Anna Bachman. Ellinor Tjernlund och Lovisa Persson la grunden till den historiska medaljen.
Notera: På herrsidan blev det dubbla femteplatser, men inga medaljer i stafett-SM. Hagabys förstagubbe Per Carlborg tappade nästan 5,5 minuter på täten (Stora Tuna, som höll i och vann) på förstasträckan, men Filip Dahlgren var snabbast av alla på andra (med över halvminuten!) och plockade upp laget från 43:e till sjunde plats, och Martin Regborn tog sedan laget in i medaljstriden, men fick ge sig med sex sekunder mot IFK Göteborgs Max Peter Bejmer i bronsuppgörelsen. Tisarens lag låg efter Filip Jacobssons och Gustav Hindérs insatser trea inför sista sträckan, men Oskar Andrén kunde inte följa Bejmer och Regborn och laget blev femma. I medeldistansen gjorde Regborn precis som på förra veckans långdistans ett starkt kval som följdes av bommar i finalen (i långdistansen hade Regborn den bästa ”bomfria” tiden, uträknat av Winsplits). Den här gången blev det en niondeplats. ”Bom i början, blev ikapplöpt av Albin (Ridefelt) med 2 min och la ner loppet med tanke på kommande världscup”, skriver Regborn på Strava. Tisarens stafettlöpare Josefin Tjernlund, Lovisa Persson och Ellinor Tjernlund slutade 15:e, 23:a och 26:a, medan Filip Jacobsson och Gustav Hindér blev 25:a och 30:e. Oskar Andrén missade A-finalen efter succén med en femteplats i norska mästerskapen på samma distans förra helgen (och maratondebutsuccén helgen dessförinnan). Jonatan Gustafsson (sexa i H20) och Valter Petersson (sjua i H18) var som vanligt bäst av länets juniorer.

Grand Prix International d’Isbergues
Vad: 122 kilometer lång cykeltävling på den tredje högsta internationella nivån (UCI 1.2) där Emilia Fahlin gjorde comeback över tre månader efter sin senaste cykeltävling (på grund av huvudskada efter krasch på träning).
Resultatlista.
Vinnare och Fahlins resultat: Den tolv cyklister stora tätgruppen sprack av i slutet, och nederländska Christine Majerus vann spurten närmast före Fahlins teamkompis Clara Copponi, Frankrike. Fahlin blev nia, tolv sekunder bakom.
Notera: Fahlins lag, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope, dominerade tävlingen som inte lockade så många andra högprofilerade team (delvis eftersom den inte är på så hög nivå, delvis för att VM startade i går). FDJ hade därför fem cyklister bland de nio främsta, vilket man mycket sällan ser i cykelsporten. Fahlin var nöjd efteråt, och verkar ha bestämt sig för VM-start även om det ännu inte kommit något definitivt besked:
– Det gick bättre än vad jag hade trott. Jag kunde sitta med rätt så långt upp när det var lite kuperat och göra det jobbet jag skulle. Jag har inte pratat med förbundskaptenen än, utan vi skulle höras i morgon, så vi tar nog beslutet då. Men personligen hade jag tyckt att det hade varit skitkul att få så mycket tävlingar som det går att få, sa hon till SVT i går.
Efter VM återstår två tävlingshelger den här säsongen: I Italien 5–6 oktober (Giro dell’Emilia och GP Bruno Beghelli) och i Kina 22 oktober (Tour of Guangxi).

Bergslagsleden ultra
Vad: 48 kilometer långt traillopp (mestadels) på Bergslagsleden, med start i Digerberget utanför Nora och mål i Ånnaboda.
Resultatlista.
Vinnare och bästa länslöpare: Stockholmaren Johanna Gelfgren tog revansch för fjolårets andraplats och sprang hem segern på 4.18.30 – men missade Beata Falks banrekord med 18 sekunder. Petra Hanaeus, som tagit jättekliv framåt i år, var tvåa på 4.45.09. Ärlas Simon Karlsson kapade nio minuter på sin fjolårstid, då han blev trea, och vann nu 15.40 före Almbus Josef Sandell.
Notera: Therese Fjordäng låg trea inledningsvis, men fick ge sig med 3,5 minuters marginal till Mia Gyllebring i kampen om sista pallplatsen. Johan Ingjald tog starten och var var med i pallfajten halvvägs, men föll tillbaka till en femteplats. Johan Röjler gjorde första tävlingen efter Ö till ö-debuten, och sprang hem en sjundeplats. Och själv blev jag åtta, en racerapport kommer!

Wadköpingslöpet
Vad: 9,5 kilometer långt traillopp i terrängen runt Karlslundsspåret.
Resultatlista.
Vinnare: Mattias Nätterlund tog sin första seger sedan comebacken, på 44 blankt, 1.15 före klubbkompisen (i Örebro AIK) Jonathan Kandelin som i sin tur var 19 sekunder före Per Sjögren (som ju inte gör så många tävlingar numera). Arrangörsklubben Karlslunds egen Lena Hasselgren Lindsten hade ännu större segermarginal – 1.17 – till Therese Persson när hon vann på 56.54. Nathalie Karlsson trea, 3.18 bakom.
Notera: Almbys Rihards Darzins, som är en av Sveriges bästa döva orienterare med SM-guld i sprint och VM på meritlistan i sommar, fullföljde som ende löpare dubbeln med Bergslagsleden ultra på lördagen och Wadköpingslöpet på söndagen. Han slutade 21:a på leden på 5.17.49 och 15:e i löpet med 56.12.

Hallbyrundan
Vad: Nio kilometer långt kortlopp på lördagen och 20 kilometer långt crosscountrylopp på söndagen, i Jönköping, som avslutande tävlingar i mountainbikens Sverigecup.
Resultatlista lördag och söndag.
Länsresultat: Matthias Wengelin slutade tvåa på lördagen och trea på söndagen, 0,5 respektive 50 sekunder bakom dubbelsegraren Emil Lindgren, och säkrade därmed totalsegern i cupen.
Notera: Det här var frekvent tävlande Wengelins allra sista tävling för säsongen (han har bland annat hunnit köra hem dubbla SM-guld). ”Nu ska det bli skönt att ta det lite lugnt utan tävlingar, istället är det två fina helger ihop med Mountainbikeskolan på G i Hellas”, skriver Wengelin på sin blogg.

Stockholm actionrun
Vad: Åtta kilometer långt hinderbanelopp, med 40 hinder, enligt samma koncept som tidigare genomförts i Örebro.
Resultatlista.
Länsresultat: Det blev dubbelt Örebro på både dam- och herrsidan i Stockholm actionrun. Siri Englund vann 26 sekunder före Sara Forsström medan Englunds sambo Cimmie Wignell vann 23 sekunder före Forsströms sambo Martin Bäckström. Alla andra var över tre minuter bakom, på både herr- och damsidan.

Örebro parkrun
Vad: 122:a upplagan av femkilometerstävlingen lockade 93 löpare som stod över Bergslagsleden ultra som avgjordes samtidigt.
Resultatlista.
Vinnare: Bella Lagrange (21.56) och Conrad Granath (18.33) var snabbast den här veckan.

van Sitteren tog hem femte DM-titeln – en vinst från grand slam (och dubbelt Örebro i Tjurruset)

Liduina van Sitteren kan det här med DM-guld. Ja, hon vinner ju det mesta i distriktet i år, men extra högt smäller det förstås med distriktsmästerskap. För efter guld i korta terräng-DM, DM över 5 000 meter, maraton-DM och DM över 10 000 meter tog Örebro AIK-löparen i dag också hem guldet i halvmaraton när hon vann Norasjön runt. Därmed är hon bara ett guld – det i långa terräng-DM om tre veckor – ifrån att sopa totalrent, ta en grand slam, i löpning i länet i år. Har det hänt förut? Den som har koll får gärna svara.
van Sitteren tog guldet – och loppet – närmast före klubbkompisen Mikaela Kemppi, länets näst bästa halvmaratonlöpare genom tiderna med 1.16.47 från Haag den 6 mars. van Sitteren gick in på 1.23.49 (3,5 minuter över perset från Göteborgsvarvet, men banan i Nora är betydligt tyngre) med Kemppi som tvåa 2.38 bakom och Starts Petra Hanaeus på tredjeplatsen, 4.13 efter.
På herrsidan kan Per Arvidsson i praktiken (dock ännu ej teoretiskt) mycket väl ha säkrat andra raka segern i långloppscupen med sin överlägsna vinst. Han sprang på 1.17.50, en tid som ingen var nära att matcha. Arvidsson anförde en IF Start-trio där Elias Zika och Johan Ingjald tog hand om de två övriga medaljerna, 3.48 respektive 4.16 bakom. 16 veterandistriktsmästare korades också, bland annat Kemppi i K45 och Zika i M35.

Kval till långdistans-SM i orientering
Vad: Kval till söndagens SM-final, utanför Söderhamn.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Martin Regborn sprang alldeles för fort, skulle man kunna påstå. VM-orienteraren från Örebro vann sin kvalgrupp med över fem minuters marginal och tog sig till final med över nio minuters marginal – motsvarande nästan en minut per kilometer … En positiv sak med forcering är att Regborn får starta näst sist i finalen i morgon.
Notera: Totalt fem länslöpare gick vidare till final på seniorsidan, förutom Regborn också tvilligarna Josefin och Ellinor Tjernlund samt Andrea Svensson och Lovisa Persson. Alla fyra springer för Tisaren, vars största stjärna Lilian Forsgren strök sig före start. Tisarens Gustav Hindér missade A-final med en placering, 19 sekunder. På juniorsidan tog sig Anna Hallmén, Elin Schagerström, Jonatan Gustafsson, Melker Forsberg, Valter Pettersson och Rasmus Pettersson vidare.

Ungdoms-SM i orientering
Vad: Sprint på fredagen och långdistans på lördagen.
Resultatlista sprint och långdistans.
Lokala toppresultat: KFUM Örebros påläggskalvar Hugo Örn och Anton Kruse tog varsin sjätteplats i H15-klassen.
Notera: Även Almbys Karl Kylborn, Almby, tog en topp sju-plaering med en sjundeplats i sprinten. I morgon avslutas USM-helgen med distriktsstafett.

Tjurruset
Vad: Lerig löpartävling, med visst hinderbaneinslag, i Karlstad.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Örebroparet Cimmie Wignell och Siri Englund vann herr- respektive damklassen. Wignell vann 35 sekunder före Jimmie Johansson medan Englund var nio sekunder före Malin Barrulf.
Notera: I en intervju med NWT berättar paret att de båda siktar på VM i militär femkamp i Kina i oktober. ”Vi har åtta kilometer terränglöpning så det här passar jättebra”, säger Cimmie.

Karl XII-rittet
Vad: Norsk mountainbiketävling med UCI-status, vilket innebär att den räknas mot världsrankningen.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh var på plats. Svenske mästaren Wengelin hade häng på pallen men fick nöja sig med en fjärdeplats, 2.26 bakom segrande Erik Hægstad medan Lindh blev åtta, 5.18 bakom.

Missa förresten inte min artikel om Emilia Fahlins comeback nästa söndag!

Forsgren och Regborn totaltreor i elitserien i orientering: ”I dag var jag riktigt jäkla stark”

Både Martin Regborn och Lilian Forsgren slutade trea i elitserien i orientering, swedish league, 2019. Det står klart efter söndagens jaktstart på totalresultatet – först i mål vinner – som var extremt rafflande, inte minst för Forsgrens del. Tisarens EM-medaljöre gick ju ut som trea, bara 42 sekunder bakom totalledaren Karolin Ohlsson (med Anna Bachman däremellan, 24 sekunder före Forsgren) på dagens förkortade långdistans, men när Ohlsson gjorde en minutstor bom till sjunde kontrollen var Forsgren plötsligt uppe i ledningen (med Ohlsson, Månsson, Anna Bachman och Sara Hagström tätt bakom) vid tv-kontrollen (vi direktsände ju, se sändningen i efterhand här) och varvningen en stund senare. Mot sista kontrollen ryckte Ohlsson ifrån igen, fick åtta sekunder till Månsson och Forsgren och höll sedan undan in till mål där hon stämplade tio sekunder före Månsson och 13 före Forsgren (som i sin tur var nio före fyran Bachman). En historisk framgång för Forsgren, som har sina i övrigt bästa individuella prestationer från natt-SM (tre bronsmedaljer) och världscupen i Spanien 2014 (trea på medeldistansen, femma på långdistansen). ”I dag var jag riktigt jäkla stark. Grym känsla och bronsmedalj på swedish league”, skriver Forsgren på instagram. Forsgren hade dagens näst bästa löptid.
Regborn gick en kamp med Emil Svensk om andraplatsen (örebroaren gick ut som tvåa, Svensk startade 36 sekunder bakom), två–tre minuter bakom överlägsne Gustav Bergman (som i mål vann med 2.26). Svensk var ikapp och förbi vid tv-kontrollen, men Regborn stämplade sekunden före vid varvningen, och vid sista kontrollen noterades de båda för exakt samma mellantid, men Svensk var starkast över upploppet och tog andraplatsen tre sekunder före (Albin Ridefelt på fjärdeplatsen var över tre minuter bakom Regborn).
Tredjeplatserna ger de båda länslöparna 10 000 kronor var i prispengar. Seger gav 32 000, andraplats 17 000. Det är bra pengar för att vara orientering.
Filip Dahlgren plockade en placering i jaktstarten och slutade nia medan Josefin Tjernlund försvarade sin 14:e-plats. Tisarens Oskar Andrén och Daniel Attås blev 14:e respektive 23:a. På juniorsidan tog KFUM Örebros Melker Forsberg en femteplats i H18-klassen och hans klubbkompis Jonatan Gustafsson en åttondeplats i H20.

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Idag var jag riktigt jäkla stark! 💪 Grym känsla och 🥉 på Swedish League! 🙌 🚂💨 #oktisaren #trimtex #swedishleague

Ett inlägg delat av Lilian Forsgren (@lilianforsgren) 5 Maj 2019 kl. 8:11 PDT

445 löpare kom till start i Tisarträffens långdistans i dag, men framför allt i ungdomsklasserna – på seniorsidan var det bara sju löpare varav bara en dam kom i mål: Uddevallas Malin Widén. KFUM Örebros Oskar Arlebo vann den urvattnade herrklassen över 7,5 minuer före Milans Per Eklöf som blev tvåa för andra dagen i rad.
Och på tal om orientering: I irländska mästerskapen tog Tisarens Anton Hallor, som är landslagstränare på den gröna ön, i går en andraplats i medeldistans, nio sekunder bakom segraren Paul Pruzina men över två minuter före trean Colm Moran som sprang VM i höstas (Hallor bör ju, som ickeirländare, inte ha fått någon medalj, även om det ser ut så på bilden). I fredags var Hallor sjua i sprinten. I dag löptes det en långdistans jag ännu inte hittat några resultat från.

Cimmie Wignell vann ju Arena run i början av februari, och när nu hinderbanelöpningssäsongen börjar dra igång på allvar även utomhus följde han i dag upp med seger även i Ultimate OCR i Åkersberga, med ett 40-tal hinder över drygt nio kilometers löpning. Wignell vann en tät fajt med Nikolaj Dam och var bara sekunden före i mål, och 16 sekunder bakom kom trean Mariusz Wiezik.
På tal om hinderbanelöpning missade jag ju att rapportera om Tough viking i Göteborg förra helgen, där Martin Bäckström blev trea (tio sekunder från andraplatsen men nästan fyra minuter bakom överlägsna Peter Ulrich) och Sara Forsström sjua.

Wignell och Eriksson nionde snabbast i Örebro parkruns historia – och Tisarens yngre löpare utmanar inför Tiomila

Inflyttade örebroaren Cimmie Wignell, 32, håller toppklass både i hinderbanelöpning och militär femkamp, och att det kräver en stark kondition är givet. Han har ju tidigare presterat fina tider (34.34 i Startmilen 2017, 16.29 på DM över 5 000 meter i fjol), och på påskaftonen visade han återigen framfötterna när han i sin debut i Örebro parkrun sprang hem segern på 17.10 (det var 99:e upplagan, och bara sju löpare har någonsin gått under 17 minuter; banrekordet har Tim Sundström på 15.52, han är ensam under 16). Hela 109 löpare sprang i solskenet på lördagsmorgonen – om man räknar bort jul- och jubileumsupplagorna är det bästa deltagarantalet sedan den 29 september (då Världens barn-insamlingen tillsammans med Sveriges radio lockade 167). Wignells klubbkompis (i IF Start) Maria Eriksson var snabbast på 19.54, 23 sekunder före Petra Hanaeus. Det var personligt parkrunrekord för Eriksson, som tog sin femte seger i tävlingen och som blev den nionde kvinnan i Örebro parkruns historia under 20 minuter (Karin Forsberg har rekordet på 18.10). På herrsidan var Johan Ingjald näst snabbast med 18.29. Det här var 99:e upplagan av Örebro parkrun, som alltså firar 100 jämnt nästa vecka.

Påskhelgens två orienteringstävlingar i Eskilstunatrakten bjöd inte på några stora framgångar för länslöparna. Tisarens lag med junioren Valter Pettersson, Filip Jacobsson (sprang upp laget från 16:e till nionde plats) och Oskar Andrén blev tia i skärtorsdagskvällens nattstafett Svartnatta, knappt åtta minuter bakom Gustav Bergmans OK Ravinen som ledde hela vägen, men nästan sex minuter före näst bästa länslaget, Hagaby, med Filip Dahlgren på andrasträckan, på 13:e-platsen. KFUM Örebros damer var femma, men det var bara just fem lag anmälda på damsidan (de var timmen bakom OK Hällen i mål) mot 50 på herrsidan. Och i långfredagens långdistanstävling Påskorienteringen var Tisarens ukrainare Viacheslav Matiash bäste länslöpare men nästan nio minuter bakom Ärlas lett Rudolfs Zernis (VM-åtta i stafett i fjol). En kul detalj med Svartnatta var dock just att Pettersson, Jacobsson och Andrén var snabbare på sina respektive sträckor än mer rutinerade Erik Lindgren, Daniel Attås och Johan Aronsson i andralaget (som blev 17:e). Ja, Andrén är ju rätt rutinerade med meriter från både junior- och seniorlandslag, men att de andra två på allvar utmanar om viktiga sträckor i Tiomila nästa helg är ju häftigt.

Filip Danielsson vann i Åsarna – Adam Axelsson på pallen i världscupen (och förra ÖSK-spelaren vann hinderbanelopp!)

Filip Danielsson har ju bara kört ett skidlopp sedan november (den fina comebacken på andrasträckan i SM-stafetten förra veckan), och när Linderännet blev inställt såg det ut som om det inte skulle bli något tävlande för Vedevågs landslagsåkare nu heller. Men så blev det ändå en efteranmälan till Åsarna ski marathons motionsklass över 17,5 kilometer, och där fick han sällskap av ett gäng riktigt fina åkare i Markus Ruus, Gustav Aflodal och Zinkgruvans Markus Johansson, och gick ifrån alla utom Ruus, som han i stället nöp på spurten, i masstartsloppet i klassisk stil. Danielsson tog alltså sin första seger för säsongen, två tiondelar före Ruus. Johansson blev sexa, drygt 2,5 minuter bakom.
I huvudklassen över 46,5 kilometer vann en viss Emma Wikén och Max Novak (Offerdal), med Garphyttans Adam Gillman på en fin femteplats, 1.12 bakom (i en grupp som spurtade om fjärdeplatsen), och Karlslunds strävsamma duo Gustav Hindér (han som är världsbäst i orienteringsskytte) och Anton Hallor (han som springer uppför trappor, berg och har tränat Irlands orienteringslandslag) gjorde fina seedningsinsatser inför Vasaloppet med 17:e respektive 20:e plats, 7.01 respektive 7.40 bakom Novak.

Adam Axelsson fick kliva upp på pallen i U23-världscupen för första (och förmodligen sista, han har bara ett lopp kvar innan han blir överårig) gången när han tillsammans med tillsammans med Wilhelm Ekensskär och David Karlingsjö tog tredjeplatsen i lagtempot i U23-världscupfinalen i italienska Baselga di Piné. Nå, nu var bara tre lag anmälda, men ändå. 4.24,00 blev tiden. Individuellt var Axelsson också på väg mot något riktigt bra, men i sista kurvan på 1 000-metersloppet fick han ett felskär. I mål på 1.16,69 som tolva, halvsekunden före Karlingsjö som ju snodde guldet från Adam på SM på just den distansen (Kumlakillen fick nöja sig med guld på 500 meter och i sprintkombination).
I morgon avslutas tävlingen i Italien med 500 meter för Axelsson (som står över 1 500 meter som han initialt var anmäld till).

Karlskoga kanske är på väg att få sin egen skidstjärna. Förra året var Granbergsdals Ludvig Berg en superskräll som SM-silvermedaljör i sprint i H15-klassen (trots att han åkte på ”världens hårdaste kramp” en kvart före start), men på årets ungdoms-SM, som avgörs i Falköping den här helgen, är han verkligen en kraft att räkna med. Tvåa bakom Sävasts Theo Mattei över det individuella loppet i fristil, över 7,5 kilometer i går (Mattei var så särklassig över den korta distansen att bara tre åkare var inom 54 sekunder, Ludvig var 15 bakom, Sunnes Hjalmar Berg 39 efter), tvåa igen – i både prolog och final – i sprinten i fristil, bakom Domnarvets Mattias Andersson båda gångerna. Efter andraplatsen i kvalet vann Berg sin kvartsfinal och var sedan tvåa i semifinalen, innan han fick ge sig med 18 hundradelars marginal mot Andersson i finalen (de båda hade verkligen sparat på krutet till finaluppgörelsen, åkte tre–fyra sekunder snabbare än tidigare under dagen när det brann till, medan övriga tappade tid.
Granbergsdal har hör och häppna fått ihop ett lag till morgondagens stafett, där Berg är ankare efter att Sion Nilsson och Albin Källiden kört de två första sträckorna.
Övriga bästa länsplaceringarna från två första USM-dagarna står Garphyttans Alfons Wedin (elva i distansloppet och 16:e i sprinten i H15-klassen).

Örebroarna visade klass när inomhushinderbaneloppet Arena run avgjordes på Friends arena på lördagen. Cimmie Wignell vann herrtävlingen på 19.38 och Martin Bäckström knep tredjeplatsen på 20.37 (Mathias Stjernlöf från Sollentuna tog andraplatsen däremellan). Och kanske mest anmärkningsvärt: Fanny Schulstad, som ju också är Örebro om än i exil (bott i Stockholm sedan 2012) och som spelat i elitserien med ÖSK Innebandy (fostrad i Hovsta och Lillån) vann damtävlingen på 20.43, med över minutes marginal bak till Solnas Josefin Auer (Sara Forsttröm var näst bästa örebroare på sjätte plats, 2,5 minuter bakom).

Jonatan Gustafsson fortfarande kungen av 1 000 meter (men vann Lars Lundegård tävlingen?)

2015/16 och 2016/17 var han tvåa bakom Per Sjögren. Förra vintern var Jonatan Gustafsson, då 18, redo att ta över tronen som snabbast i distriktet över fem varv på en inomhusbana (1 000 meter inne, alltså), och i kväll behöll han den genom att vara snabbast av alla i första deltävlingen i Inneserien (märk väl att det inte är säkert att han vann tävlingen eftersom alla resultat ska räknas om till poäng enligt WMA:s tabell). Gustafsson sänkte sitt eget pers (vilket jag felaktigt i fjol kallade för ”snabbast inomhus i distriktet genom tiderna”, men det är oklart eftersom löpare som sprungit snabbare utomhus – ett 50-tal stycken in alles – inte fått sina inomhustider nedskrivna i den officiella statistiken om de inte varit snabbare än utomhustiderna) med 23 hundradelar till 2.34,22, och var exakt två tiondelar före tvåan Markus Bohman över mållinjen. De två är träningskompisar i Mikael Kroons träningsgrupp där även Martin Regborn ingår, men VM-orienteraren fick den här kvällen nöja sig med en fjärdeplats på 2.39,65 (fyra hundradelar långsammare än han gjorde i Triumfglasspelen för två år sedan). Däremellan klämde sig Stocksäters Michael Welday, som liksom Gustafsson är 19 år, in på tredjeplatsen på 2.36,06. De fyra var de enda under 2.40 i tävlingen. Långloppscupssegraren Per Arvidsson kom in på 2.40,57, och längst bak i A-heatet fanns trion som avslutade sina sejourer i Thoren Track and Field: Noha Olsson som gick i mål på 2.44,33, Wilhelm Bergentz som bröt och Henrik Franzén som inte kom till start. Axel Sandberg vann B-heatet p 2.50,36 före hinderbanespecialisten Cimmi Wignell och gamle Finnkampslöparen Jonas Rosengren.
På damsidan (nå, det här är ju en mixedtävling, men man undrar ju ändå vem som var snabbast) gick Maria Eriksson och Marie Dasler en dust i femte heatet, där Eriksson till slut var starkast av Startduon och korsade mållinjen på 3.22,13 (pers med nästan fyra sekunder) medan Dasler avverkade kilometern på 3.27,89. Det kommer bli spännande att se om det faktum att Dasler är åtta år äldre kompenserar för differensen när WMA-tiderna kommer. Jag har bara hittat en omräknare som har över tio år på nacken (tabellerna uppdateras efter nya världsrekord i olika ålderskategorier, så det kan diffa en del från år till år), och där ger Daslers resultat 81,71 poäng mot Erikssons 77,27, vilket i varje fall bör indikera att gammal är äldst i det här fallet. Gustafssons segertid ger i min kalkylator 85,18 poäng mot Lars Lundegårds 3.01,86 ger 86,08, men då börjar differenserna bli så små att det är bättre att vi inväntar de officiella uträkningarna från Gunnar Johansson.
Kul i alla fall att så många som 51 löpare kom till start i en 1 000-meterstävling i Örebro. Inneserien fortstäter med en mile den 31 januari, 2 000 meter den 13 februari och 3 000 meter den 11 mars.

Favoritsegrar i Karlslundsspåret och första kvinnan från länet som klarade Kullamannen 100 miles (och gör inte som jag och missa inte Allhelgona swimrun!)

Det blev dubbla favoritsegrar i den 53:e upplagan av Kilsbergsleden. Nå, Erik Anfält kom och efteranmälde sig i den egna klubbens mest klassiska tävling, och när väl den anmälan var inlämnad så var det förstås inget snack om saken. KFUM Örebros fransman Thomas Chaillou utmanade förvisso, men i slutändan var Anfält 40 sekunder före Chaillou. Redan klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson, IF Start, blev trea på 51.42 med klubbkompisen Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten) ytterligare en minut bakom.
Och på damsidan var det förstås inget som helst snack om att SM-trean Johanna Eriksson (på 10 000 meter) skulle avgå med segern. Hon korsade mållinjen efter att ha avverkat de 14,7 kilometerna på 54.21, 3,5 minuter före redan klara långloppscupsvinnaren Liduina van Sitteren (57.52) och ytterligare drygt tre minuter före trean Josefin Gerdevåg (1.01.01; hon sprang tävlingen som en del i ett långpass) och mer än tre till före fyra Cecilia Svedin (1.04.18).
Chaillous andraplats tar honom upp på tredje plats i långloppscupen medan det inte blev några förändringar i toppen på damsidan. Cupen avslutas med Lucialoppet i Östansjö den 8 december.
Får man vara lite gnällig var det, ur ett föräldraperspektiv, lite svårt med anmälan till Kilsbergsleden i år. Det framgick inte i anmälan vilka åldersklasser som skulle springa i vilken klass, och efteråt gjordes det heller inga separata åldersklassresultatlistor (och tydligen fick de som sprang 1,2 kilometer inte ens några tider). Tidigare år har det ju varit full klassindelning från sju år och uppåt. Och på samma sätt verkar veteranklassen också ha försvunnit. Nåja, arrangemanget som sådant (banan, vätskestationer, funktionärer som visar vägen och tar hand om alla, prisutdelningen efteråt) var lika fint som vanligt, och den här novemberdagen bjöd ju på strålande väder!

View this post on Instagram

Visst, säsongen är över, men loppen tar ju inte slut för det! Två veckor efter årets sista mållopp, och efter nio dagar med hostan från helvetet (men inget annat sjukdomssymptom) var det dags för #kilsbergsleden i dag. Hade en vag förhoppning om att gå under timmen (4.05-snitt), men kände att första kilometerns 4.10-fart var för hög och fick backa av. Halvvägs fick jag kramp i diafragman, men när det släppte kom jag in i en ovanlig runners high-känsla i tre-fyra kilometer; farten god, pulsen på 93 procent av max, men jag kände mig knappt andfådd. Sista kilometerna gick jag om ett par i uppförsbackarna, som jag gillar mest, men sista kilometern, utför och platt, var en plåga som vanligt. I mål på 1.03.34 (4.19-snitt), varav 49 minuter över 90 procent av maxpuls. Långt från timmen, men i varje fall pers. Nöjd. Det var ju träning det handlade om. Min #naturerunning-vän @crossfitmercedes var grymt stark på femkilometaren, men hade inte så stora förhoppningar om mig och hade inte hunnit ur värmestugan för att heja när jag gick i mål. 😂😂 Tack @orebroaik1964 för fint lopp! Foto: @jonea1980 (som själv sprang 10,6 kilometer i rekordfart!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Tuffaste löparen i Karlslundsspåret var kanske ändå Rihards Darzins, som hade sprungit Örebro parkrun bara någon timme innan. 19.45 på femkilometaren följdes av 1.05.05 på 14,7. Veteranen Åsa Höög (19.15) och unge Noha Olsson (18.51) var snabbast av alla i den 78:e upplagan av Örebro parkrun (där konditionsbloggskändisen Danny Hallmén gjorde sin sjätte start och förbättrade parkrunperset till 20.27).

Nere i Skåne löptes det också på lördagen: Kullamannen, Sveriges förmodligen hårdaste trailtävling. Eftersom det inte är lopp som går under friidrottsförbundets tävlingssanktionering så saknas det ofta klubbuppifter i resultatlistan, vilket gör det svårt att hitta alla länslöpare. Men karlskogingen Leonora Johnsson sprang i varje fall in på åttonde plats över kungadistansen 100 miles (tio mil på Skåneleden följt av tre varv i ”dödens zon”) på lite under 32 timmar och en kvart (superrutinerade klättrarkungen Petter Restorp, som var elva på UTMB i höst, vann på 17.58) vilket är en superprestation (i fjol kom bara fyra damer i mål, så tuff är banan) medan Örebro AIK:s Ola Hellström blev 27:a i den ursprungliga tävlingen, över 22-kilometersvarvet som är ”dödens zon” på 2.08.08.

Ett viktigt arrangemang som missades i helgens höjdare i går: Alla helgona swimrun (som i år verkar ha bytt namn till Allhelgona swimrun) uppe i Ånnaboda på söndagen (starten går 12.00). Det utlovas fler byten mellan disciplinerna i år (fem hundrameterlånga simningar, sex löpningar), men totaldistansen är ungefär densamma som de tidigare två upplagorna: Fem kilometer löpning och 500 meter simning. Det är mer ett evenemang än en tävling, där det viktiga är att samlas och samla in pengar under hashtagen #hejabarncancerfonden.

Fahlin tvåa – sekunder från karriärens andra världstourseger

Det verkar inte gå att släppa ut Emilia Fahlin på en cykeltävling just nu utan att hon ska återvända med en pallplats. Sex senaste linjeetapperna hon kört har hon slutat på pallen – och i dag var hon med och fixade en andraplats åt Wiggle-High5 i världstourtävlingen Madrid challenges lagtempo över 12,6 kilometer. Hade det blivit en seger hade det varit Fahlins andra seger på världstouren i karriären, efter den individuella i Vårgårda GP 2016 (som är Sveriges hittills enda). Nu saknades det dock 18 sekunder: Team Sunweb, med cyklister som Ellen van Dijk och Coryn Rivera, brände av den platta men lite knixiga banan i den spanska huvudstadens västra förorter på 17.40 (42,8 kilometer i timmen i snitt), medan Fahlin och lagkompisarna Elisa Longo Borghini, Kirsten Wild, Nettie Edmondson, Audrey Cordon-Ragot och Lisa Brennauer behövde 17.58 på sig. Tredjeplacerade Mitchelton-Scott var dock distanserade med hela 46 sekunder av Sunweb. När jag pratade med henne i början av veckan (för den här artikeln) hade Fahlin inte några stora förhoppningar inför lagtempot på VM nästa söndag, men den här andraplatsen måste ju om inte annat ge lite självförtroende. Wiggle kommer, om inget oförutsett inträffar, att ställa upp med samma lag i Innsbruck förutom att Longo Borghini kommer att bytas mot Katie Archibald.
Sista tävlingen före VM körs i morgon, linjeloppet i Madrid challenge över 17 knappt sex kilometer långa varv på en fram- och tillbakabana mellan två hårnlåskurvor. Där kör Wiggle med förhoppningen att Wild ska ta hem en väntad klungspurt.

I medeldistans-SM blev det inga riktigt framskjutna placeringar för länslöparna, trots stora förhoppningar. Martin Regborn tog bästa placeringen med en åttondeplats (om man inte räknar Örebrofostrade ex-landslagslöparen Maria Magnusson som blev sexa), 3.12 bakom Gustav Bergman, OK Ravinen, som följde upp sitt överlägsna långdistansguld förra helgen med en om möjligt ännu mer dominant insats nu. Över knappt sex kilometer (fågelvägen) med en löptid på lite över 32 minuter var Bergman nästan 1,5 minuter före tvåan, Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson, vilket motsvarar 4,4 procent. Fram till medalj (Johan Högstrand, IFK Göteborg, tog bronset) hade Regborn 1.25, och bak till klubbkompisarna Filip Dahlgren och Viktor Larsson på elfte- och 15:e-platserna 25 respektive 63 sekunder. Precis som på långdistans-SM förra helgen fanns ingen annan klubb som hade tre löpare så högt i listan, vilket borgar för framgångar i morgondagens SM-stafett. Larsson kommer att gå ut först där, medan Regborn springer andrasträckan och Dahlgren avslutar.
På damsidan tog Lina Strand, Göteborg-Majorna, SM-guldet sju sekunder före Karolin Ohlsson, Järla, när Tove Alexandersson var upptagen med att vinna VM-guld i skyrunning i Skottland. Tisarens Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund slutade på elfte, 27:e och 35:e plats, Forsgren var 4.40 från guldet och 2.26 från bronset (som Elin Månsson, IFK Göteborg, tog). Forsgren springer förstasträckan för Tisaren i stafett-SM i morgon, Ellinor löper andrasträckan och Josefin tredje (i B-laget tar Lovisa Persson och Rebecka Nylin hand om de två första sträckorna, med Josefin Aronsson som ankare).
I juniorklasserna tog Valter Pettersson, Tisaren, länets enda topp tio-placering i medeldistans-SM med en åttondeplats i H18, 1.45 bakom segrande Viktor Svensk, Stora Tuna.

Mer orientering? Jo, det pågår ett veteran-SM också, där Ove Johansson, OK Järnbärarna, på fredagen tog SM-silver i sprint i H80-klassen, och där Martin Fagerlund, KFUM Örebro, och Stig Israelsson, OK Tylöskog, på lördagen följde upp med silver i H35 respektive brons i H75 över medeldistans. I morgon avslutar veteranerna sitt mästerskap med långdistans.
Uppe i Ånnaboda avgjordes under lördagen också patrulltävlingen Dubbelfajten, där största utropstecknet väl var att en viss Per Sjögren var med och sprang en öppen klass.

Hinderbanespecialisten Cimmie Wignell, som löpte så bra i Oslo för två veckor sedan, tog en ny pallplats i Toughest Göteborg. Han blev trea, bara 45 sekunder bakom segrande Ludvig Werkmäster. Jonathan Kandelin blev 16:e, knappt fyra minuter bakom Wignell, och Martin Bäckström 21:a.

Liduina van Sitteren sparade inte märkbart på benen inför Tarstaborgsrundan i morgon, utan sprang hem den 71:a upplagan av Örebro parkrun – där hennes klubb Örebro AIK var medarrangör – på 18.42 (det är det snabbaste hon gjort på den banan, och bara Karin Forsberg har sprungit snabbare). Thoren Track and fields 16-åring Noha Olsson var snabbast av alla med 17.28 (pers på banan av honom också), trots att löpare som Per Arvidsson, Mattias Netterlund och Johan Ingjald fanns med (alla gick nog inte för fullt, men ändå!).

I morgon är det dags för Berlin marathon med ett helt gäng örebroare på plats (bland annat Sören Forsberg som, som vanligt, lär gå bra i sin veteranklass, och Jakob Nilsson), och redan vid sjutiden kommer ni kunna läsa ett stort reportage om Anders Larsson (signerat Henrik Brändh och Robban Andersson) på na.se. Missa inte det!

Fahlin på pallen igen – tvåa efter konkurrentens fuling: ”De drog en liten luring …” (Och så gick det i första upplagan av Stafeste för Unicef)

När den andra etappen i Lotto Belgium tour, ett etapplopp på nivån precis under världstouren, avgjordes i går körde Örebrocyklisten Emilia Fahlin hem en tredjeplats efter en lång och hård spurt. När den tredje etappen, över elva mil på en platt men teknisk rundbana med start och mål i Herselt, avgjordes på torsdagen toppade hon det med en andraplats, endast slagen av nederländska Jeanne Korevaar, vars lagkompisar i WaowDeals körde en fuling genom att lägga sig längst fram och slå av på takten genom en av de smala kurvorna med kilometern kvar till mål, så att Korevaar kunde komma iväg i ensam utbrytning.
Fahlin la sig på totalledaren och gårdagssegraren Lotte Kopeckys hjul och spurtade om belgiska över mållinjen, men nådde bara fram till bakhjulet på Korevaar som höll undan till segern.
– De drog en lite luring där. De (WaowDeals) la sig först med laget, och de sista kilometerna var ganska tekniska med småvägar och riktigt skarpa kurvor. Så i en kurva gav de henne (Korevaar) en lucka. Det var så nära mål att inget annat lag var riktigt välorganiserat framme i klungan, så hon kunde hålla undan. Hon körde riktigt starkt för att hålla luckan, men vi var på väg ikapp och flåsade henne verkligen i nacken i spurten, säger Fahlin, som ändå var mycket nöjd med andraplatsen, i ett pressmeddelande.
– Det är en plats förbättring jämfört med gårdagens placering. Nästan … nästan där – men inte riktigt. Jag tycker att det var en häftig avslutning på etappen, om man hade kunnat titta på den. Vilket tråkigt nog inte är möjligt (det görs ingen tv-produktion av Lotto Belgium tour i år). Det var en intensiv avslutning på småvägar, och man var verkligen tvungen att ha en bra position inför de sista kilometerna.
Efter målgång hyllade Fahlin, som så ofta fått agera hjälpryttare åt andra under sina år i Wiggle-High5, sina lagkompisar, och berättade att de bland annat hjälpt henne att komma ikapp klungan igen efter en punktering tidigt på etappen.
– Alla tjejerna gjorde ett riktigt, riktigt bra jobb i dag. De har verkligen varit uppmuntrande, och de har hela tiden varit där och hållit mig borta från vinden. Jag åkte på en punktering, men de såg till att jag kunde ta mig tillbaka upp igen. Det känns riktigt bra att ha ett helt lag som kämpar för en, det är riktigt häftigt och känns väldigt bra.
Efter 72 inledande , och förutom tre sprintbackar rätt platta, kilometer avslutas etappen med tre varv på en 14 kilometer lång rundslinga med tre klassiska backar per varv: Muur-Kapelmuur (1 075 meter med 92 höjdmeter för 9,3 procent; mest känd från Flandern runt), Onkerzelestraat med 44 höjdmeter på 900 meter och Edingsesteenweg med 30 höjdmeter på 700 meter. Och även i det absoluta slutet av den 116 kilometer långa etappen går det uppåt, den sista kilometern brantar det på rejält över gatsten. Det är där kampen om sammandraget ska avgöras. Bonussekunderna för andraplatsen gör att Fahlin just nu är trea, tio sekunder bakom Kopecky och nio bakom Korevaar.
– I morgon är en riktigt hård dag. Jag vet inte hur många gånger vi ska upp över Muur, så jag lär åka hem och studera banan nu. Jag tror att morgondagen kommer bli helt olik de senaste dagarna, och det kommer att bli riktigt tufft. Det är här kampen om totalsegern verkligen kommer att avgöras, säger örebroaren i pressmeddelandet.

Luring från Jeanne Korevaar, i gröna tröjan, gick hem på andra etappen av Lotto Belgium tour, men Fahlin (till höger, i den svenska mästartröjan som hon i morgon får byta mot den gröna poängtröjan) knep andraplatsen. Foto: Anton Vos

I kväll avgjordes den första upplagan av Stafesten för Unicef i Örebro (tidigare Bellmanstafetten och då bara i Stockholm). Någon jättesuccé deltagarmässigt blev det inte (i Stockholm har tävlingen lockat tiotusentals, i Örebro stod det 43 femmannalag på startlinjen i kväll), och jag har heller inte lyckats pussla ihop vilka löpare som tog hem pallplatserna. Ja, att IF Start vann kan vem som helst läsa, men vilka ingick i laget? Tja, jag har i varje fall lyckats pussla ihop (med hjälp av instagram) att Filip Öhrn och Cimmie Wignell (hinderbanelöpningsspecialisten som sprang så bra i Oslo i lördags) sprang två av sträckorna och att Johan Ingjald var ankare (av tiderna att döma lär Cimmie har sprungit förstasträckan, som gick på 16.35, Johan sprang sista på 17.03). Allt som allt efter 5×5 kilometer gick Start i mål på 1.28.36, 1,5 minuter före ett KFUM Örebro-lag som jag inte har några uppgifter om (men hen som sprang förstasträckan gjorde det på 16.23). I laget ”De snabba makaronerna 2.0” tog tredjeplatsen, över åtta minuter bakom start, har jag däremot sett att hinderbanelöpningsspecialisterna Jonathan Kandelin (tvåa i Kilsbergen trailrun i lördags), Martin Bäckström och Sara Forsström sprang tre av sträckorna.

Martin Regborn tillbaka på världscuppallen: ”Ändå ett bra avslut”

14:e på långdistansen, 20:e på prologen och 26:a på jaktstarten var ju inte den perfekta fortsättningen på en sommar som varit rätt strulig för fjolårets världscupfyra Martin Regborn (sjuk på EM, inte riktigt i form på VM). Men i dag fick han äntligen kliva upp på världscuppallen igen, för fjärde gången i karriären (tidigare vinster i medeldistans i Finland 2017 och i mixedsprintstafett i Schweiz 2017, och en tredjeplats i långdistans i Tjeckien 2016, vilket var ett EM som dubblerade som världscup). Den här gången sprang Regborn förstasträckan för det svenska andralaget i världscupstafetten i Norge, som gick i mål som trea. Regborn skickade ut Jonas Leandersson (som flugit in efter fredagens insats i Finnkampen) som åtta efter förstasträckan, 51 sekunder bakom Albin Ridefelt i Sveriges förstalag men bara åtta sekunder från andraplacerade Schweiz två. Leanderson var snabbast på sin sträcka och förde upp laget på andra plats, medan Emil Svensk på tredjesträckan tvingades släppa Norge (som vann, 24 sekunder före) och inte lyckades ta ikapp avståndet till Sveriges förstalag (som blev tvåa, 21 sekunder före). Att Sveriges förstalag var före betyder att andralagets insats inte räknas in i världscupens sammandrag, men en pallplats är likväl en pallplats. ”Har inte riktigt hittat formen i sommar, så får vara ganska nöjd med min 14:e plats på den inledande långdistansen i drömterräng (”vilt, vakkert og rått” som norrmännen säger)”, skriver Regborn på instagram och fortsätter: ”Fick ändå ett bra avslut idag med att gå upp på pallen med Jonas Leandersson och Emil Svensk efter en tredjeplats i stafetten där jag sprang en bra genomförd förstasträcka.”
Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund sprang första- och andrasträckorna för Sveriges tredjelag, och hade tolfte respektive 15:e bästa löptid på sträckorna. Elin Månsson tog laget i mål på åttonde plats, 16 minuter bakom Sveriges förstalag, som ledde från start till mål med Lina Strand, Karolin Ohlsson och Tove Alexandersson i laget.

Den åttonde upplagan av det drygt 14 kilometer (i år 14,7) långa stigloppet Kilsbergen trailrun var säsongens 17:e deltävling (av 25) i långloppscupen, och banrekordhållaren Karin Forsberg tog sin fjärde seger på lika många starter i cupen när hon korsade mållinjen på 1.08.13, nästan fyra minuter före fyra Cecilia Svedin och nästan sex före trean Mikaela Kemppi som valde bort Tjejmilen i går (som hon var anmäld till) för att istället springa på Bergslagsleden. Springer Forsberg sex av de åtta tävlingarna som återstår har hon alla möjligheter att nå ikapp Liduina van Sitteren som just nu är i ledningen men som inte kom till start på söndagen.
På herrsidan drygade Per Arvidsson däremot ut sin ledning genom en ny seger: 1.12 före hinderbanespecialisten Jonathan Kandelin, som hängde med Arvidsson till Suttarboda men fick ge sig på vägen tillbaka till Ånnaboda. Inte så konstigt, kanske, eftersom Kandelin dagen innan sprang OCR-loppet Toughest Oslo och tog en elfteplats (örebroaren Cimmie Wignell var trea där, mindre än tre minuter bakom brittiska proffslöparen Jonathan Albon). Johnny Sellvén, som är klubbkompis med Kandelin i Örebro AIK, tog tredjeplatsen i Kilsbergen trailrun 2.05 bakom Arvidsson, och höll undan KFUM Örebro-orienteraren Jacob Eriksson med tolv sekunders marginal.
Själv blev jag 21:a av herrarna, 23:a totalt, och var nöjd både med att snitta under fem minuter per kilometer på den tuffa banan och att ha tolfte bästa tid (13:e om man räknar in damerna) uppför slalombacken.
Det löptes ett femkilometerslopp också, där där 14-årige Garphyttekillen Alfons Wedin tog hem segern 13 sekunder före jämngamla örebroaren Hugo Öhrn, och framför allt 1,5-2 minuter före ironmanatleten Anders Ekholm och fotbolls-VM-domaren Mathias Klasenius. Katrineholms Tyra Skoog vann damklassen där, med Kim Semstrand, IFK Nora, som bästa länslöpare på tredjeplatsen.

Ibland är det svårt att sätta mål. Jag visste ärligt talat inte alls vad jag skulle satsa på i dagens #kilsbergentrailrun. Jag vet att jag är i god form, men samtidigt är jag inne i en tyngre träningsperiod inför @bergslagsledenultra. Så jag satsade helt enkelt på att försöka vrida ur så mycket som möjligt. Och jag tror faktiskt att jag lyckades helt okej. Jag öppnade i snabbare tempo än mitt femkilometerspers under de 1,8 kilometerna fram till stigen för att få en bra position, och sedan kom pulsen egentligen aldrig ned igen. Av de 73 minuterna loppet pågick låg jag över 90 procent av maxpuls i 59. Jag låg runt 30:e plats inledningsvis men var 21:a till Suttarboda efter att ett större gäng sprungit fel i en stigförgrening (jag fick skrika på dem) och jag lyckats plocka några andra på stigarna. Fyra av killarna som kutat fel galopperade förbi igen på hemvägen, men jag lyckades plocka allihop uppför slalombacken (där jag hade tolfte tid av alla, backträning betalar sig!) och lyckades sedan hålla undan trots att jag var sopslut in på upploppet; kollega @evaejdeholt vittnade om att det syntes. Jag blev därmed 21:a av 234 herrar (23:a av 375 totalt) på 1.13.02. Det är 1.35 långsammare än perset, men ger en bättre snittfart eftersom banan var 400 meter kortare 2013. Ja, snittfarten var faktiskt det som motiverade mig på slutet, det var den som verkligen blev mitt mål för dagen; jag ville under 5.00 efter att jag passerat Storstenen med 5.02 på klockan. Det gick! (Banan var i år drygt 14,7 kilometer vilket gav 4.58-snitt.) Tack @ahevent_orebro för ett superarrangemang och en av årets allra finaste tävlingar!

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Över stig med stock och sten, spänger och hala rötter. Uppför en slalombacke och så grusväg. Ytterst lite grusväg. Jag har ingen teknik eller vana av teknisk trail-löpning och jag tjoade och skrek en hel del där ute i skogen idag 🙈🙉🙊 Men ändå. Vad härligt det är att våga utmana sig själv. Och att springa. Det är galet underbart! I frisk skön luft och i fin löpargemenskap ❤️🙏 Stort grattis till alla som kämpade sig runt. Och till er som flög fram och förbi när jag trevande letade efter var jag skulle sätta fötterna utan att trilla. Jag är såååå imponerad av er. Ser så magiskt ut att flyga fram sådär! Grymt bra jobbat ⭐️🙌✌️Tack för ett fint arrangerat lopp och även för foto #kilsbergentrailrun

A post shared by Mikaela Kemppi (@mickan0473) on

Långloppsspecialisten Olivia Hansson tog SM-brons i rullskidor över 41 kilometer masstart i klassisk stil i Nybro på söndagen. Hansson kunde inte haka på Landsbros Moa Hansson, som var 10,5 minuter före i mål, men var bara tre minuter bakom Nybros Erika Karlsson på andraplatsen och långt (20 minuter eller mer) före alla andra. Robert Brundin körde veteranklass på lördagen, och gjorde ensam i H35-klassen en tid som hade räckt till en elfteplats i herrklassen över 16,5 kilometer fristil med intervallstart. Men på söndagen var han tillbaka i elitklassen när det vankades masstart, och där var Brundin, som liksom Hansson kör för Karlslund, bara elva sekunder från medalj (1.23 från guldet som Tom Fahlén, Landsbro, nöp), men till slut fick han nöja sig med en fjärdeplats.

Under lördagen avgjordes tredje upplagan av 27 kilometer långa och tämligen tuffa stigloppet Hovfjället trailrun, där Vedevågs landslagsskidåkare Filip Danielsson visade grym löpform med en segermarginal på 51 sekunder till Leo Johansson, Skillingaryd. Dessutom var trean Per Alsterdal, Karlstad, över två minuter efter och ingen annan inom elva minuter …

Jacob Ahlsson fortsätter köra riktigt vasst efter framgångarna i Belgien. Efter en 22:a-plats på den korta tempoprologen (1,1 kilometer) i elitklassen i Svanesunds tredagars i fredags var Örebrocyklisten med i huvudklungan i lördagens 34 kilometer långa kriterium över 31 1,1-kilometersvarv och blixtrade sedan till med en tredjeplats i lördagseftermiddagens 20 kilometer långa tempolopp, bara 43 sekunder bakom segrande Hugo Forssell, Hymer. Som grädde på moset kom han i dag med i en utbrytning med Pierre Moncorgé, Stockholm CK, och Johan Svensson, CK Bure, och var ett tag i virtuell ledning. Men med milen kvar blev Ahlsson och Svensson inhämtade (Moncorgé höll till seger solo, 19 sekunder före klungan där Ahlsson bet sig fast). Jacob blev ändå femma i sammandraget, av 55 startande elitcyklister, 1.03 bakom segrande Forssell.
Lillebror Jonathan Ahlsson, som egentligen är P16-cyklist men som kör i juniorklassen på dispens, blev 15:e i sammandraget efter resultatraden 20-15-15-11 på etapperna. Även han tillbringade en del av söndagen i utbrytning.

Örebro län, med succémannen Valter Pettersson (Tisaren, nära SM-medalj i sprinten i fredags) på tredjesträckan fick nöja sig med en 31:a-plats när distriktsstafetten avslutade ungdoms-SM i orientering.

Och Viktor Larsson vann för andra dagen i rad, och tredje gången den här säsongen, när finalen i svenska mountainbikeorienteringscupen avgjordes. Larsson var över fyra minuter före tvåan Oskar Johansson över en 20 kilometer lång masstart och säkrade därmed andraplatsen i totalen bakom redan klara totalsegraren Marcus Jansson (som inte körde i helgen) från Garphyttan. Karin E Gustafsson var sjua, Thomas Jansson åtta och Elin Fjellström tolva i dag, Karin och Thomas åtta i sammandragen.