Axel Ekström tillbaka i världscupen – Wadköpingsloppet ställs in (och Ahlsson vann i Sverigecupen)

Dubbla skidnyheter i dag, som jag redan skrivit om på na.se:
** Axel Ekström fick en av sex svenska herrplatser till helgens tävlingar i Lahtis. När fem av de sex åkarna från Tour de ski-truppen byts ut är Klockhammarsonen, som körde säsongspremiären i Ruka men inte fick plats i touren, tillbaka. Det vankas en tremil, skiathlon, på lördag och stafett (för fyra av sex herrar) på söndag. Mer om banorna och så vidare när vi närmar oss helgen.
** Wadköpingsloppet, den klassiska skidtävlingen som körts sedan 1968 (från början från Nora till Örebro, sedan många år med både start och mål i Ånnaboda), ställs in för första gången sedan 2000. Orsaken är förstås coronapandemin, som gör att det inte går att arrangera stora motionslopp just nu (eller om tre veckor, då Wadköpingsloppet skulle körts).

I dag kördes dessutom den andra av tio deltävlingar i Sverigecupen i e-cykling (alltså Zwift). Jacob Ahlsson, den regerande svenska mästaren i tempo från Kumla som ju tilldelades NA:s pulsklocka för några veckor sedan, stod över den första tävlingen förra måndagen – men i kväll slog han till. I den avslutande branta backen knäckte han samtliga motståndare (Gustav Wissting knäckte sig själv när han gick ikapp och ett kort tag var förbi) och vann med 3,36 sekunders marginal före Hugo Forssell, till vardags klubbkompis i Maif. Lillebror Jonathan Ahlsson, som är regerande svensk juniormästare i tempo och som var 26:a i premiären förra veckan, tog tredjeplatsen, åtta sekunder bakom Jacob och 3,5 från Wissting på tredjeplatsen.
Bland de startande fanns också Garphyttans Marcus Jansson, mountainbikeorienteringsmästarenn, som blev åtta (nio sekunder bakom Jacob), Matthias Wengelin, örebroare och mountainbikestjärna, som blev 14:e (23 sekunder bakom) och Almbys mountainbikeprofil Johan ”Limpan” Lindbom som var 16:e, fyra sekunder bakom Lindbom (mellan dem slog sig speedwaystjärnan Oliver Berntzon in!).
Totalt deltog 515 herrar och 101 damer i tävlingen som direktsändes på facebook och kan ses i efterhand här. Sverigecupen fortsätter med tävlingar varje måndag fram till finalen den 15 mars

Vinnaren av NA:s guldklocka 2020: Jacob Ahlsson

Jacob Ahlsson, 22, är vinnaren av NA:s pulsklocka 2020. Det stod klart när omröstningen avslutades vid midnatt på nyårsafton.
Cyklisten från Kumla, som kör för Motala AIF:s semiprofessionella lag, var nominerad till priset med följande motivering: ”Skrällartad SM-guldvinnare i tempo, före mångårige proffscyklisten, Tour de France-veteranen och tempospecialisten Tobias Ludvigsson. 15:e i U23-EM-debuten. Vinnaren av svensk a mästerskapskedjan via 22:a-plasen på linje-SM. Vann en deltävling och var topp fyra i alla i Svenska cykelförbundets första officiella zwiftliga.”
Ahlsson tog ledningen från start i omröstningen om Pulsklockan, och efter drygt halva tiden ledde han på 110 röster före Martin Regborn på 64. Sedan startade ett rejält lobbyarbete för både Ahlsson och Filip Danielsson, samtidigt som några av deras supportrar hittade en lucka som gjorde att även personer utan inlogg på na.se kunde rösta. Det innebar att Ahlsson de avslutade tre dagarna samlade in 256 röster och Danielsson 239, medan fyra kandidater samlade in totalt 42 röster de dagarna. Det gör naturligtvis att man kan ifrågasätta om Regborn eller Danielsson egentligen var den rättmätiga tvåan, med tanke på hur omröstningen var tänkt att gå till, men Ahlsson ledde hur som helst från start till mål (eller tja, Danielsson var om, med knapp marginal, under några timmar) och därmed utan tvivel skulle vunnit oavsett.
Så här slutade omröstningen (hur det såg ut med knappt tre dygn kvar kan ni se här): 1) Jacob Ahlsson, 366 röster (44 procent), 2) Filip Danielsson, 266 (32), 3) Martin Regborn, 77 (9), 4) Liduina van Sitteren, 65 (8), 5) Rebecca Högberg, 31 (4), 6) Lars Drageryd, 36 (4).
Totalt inkom i år 841 röster mot 669 2018 och 224 i fjol, då bara de med prenumeration eller abonnemang på na.se kunde rösta. Innan hemsidan låstes röstade 1 631 personer 2014, 2 061 2015, 1 804 2016 och 1 563 2017.
Ahlsson var en av de hetaste kandidaterna till NA:s guldklocka, men eftersom Degerfors IF till slut tilldelades den hedersutmärkelsen så har fortfarande ingen konditionsidrottare tagit hem den sedan Monica Holler 2004. På julafton tilldelades Ahlsson Motala-Vadstena Tidnings guldklocka för årets främsta idrottsprestation i Motala och Vadstena kommuner.

Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris. Från 2018 och framåt har vinnaren bara fått äran. Priset ska gå till den konditionsidrottare från Örebro län eller verksam i en länsklubb som under det gångna året utför den prestation eller den rad av prestationer som anses främst och populärast, och vinnaren utses genom en omröstning bland NA:s och Konditionsbloggens läsare.
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.
2020: Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF.

Halvtid i NA:s pulsklocka – dags att lägga in nästa växel i röstfiskandet!

RÖSTA HÄR!

Drygt fyra dygn av röstning är avklarade, drygt tre dygn återstår. Det är alltså lite mer än halvtid i årets omröstning om NA:s pulsklocka, och Jacob Ahlsson har tagit ett rejält grepp.
Så här är ställningen i kväll, den 28 december: 1) Jacob Ahlsson, 110 röster, 2) Martin Regborn, 64, 3) Liduina van Sitteren, 59, 4) Filip Danielsson, 47, 5) Lars Drageryd, 23, 6) Rebecca Högberg, 21.
46 röster skiljer alltså Ahlsson från tvåan Regborn, ytterligare fem till va Sitteren på tredjeplatsen. Som vanligt är bloggens läsare inte så imponerade av äventyrarna. Lars Drageryd släpar långt efter, precis som samlingsbegreppet Bergslagsledenlöparna i fjol och Johan Röjler och Peter Knoblach 2016. Å andra sidan var ju Danny Hallmén nära att spurta om och vinna efter sin 24-timmarspaddling 2015.
Slutresultatet avläses vid tolvslaget på nyårsafton, så än finns allt tid i världen att påverka resultatet, och jag har sett att både den enda och den andra kandidaten har röstfiskare ute i sociala medier. Det är bara att fortsätta – må den främsta och populäraste prestationen vinna! Rösta gör ni här!

Ahlsson vann (en annan) guldklocka – och så gick det i julaftonsorientering

Jacob Ahlsson var som en av sex kandidater nominerad till NA:s guldklocka för länets främsta och populäraste idrottsprestation – och vann omröstningen om vem tidnings läsare tyckte borde få priset. Men när det delades ut i går var det ändå Degerfors IF som stod som vinnare. Ahlsson blev dock inte utan guldklocka på julafton – utan fick Motala-Vadstena Tidnings pris med samma namn. Det är inte riktigt lika gammalt som NA:s (55 år mot 85) och tidningen täcker inte ett riktigt lika stort spridningsområde (1 680 kvadratkilometer och drygt 51 000 invånare mot 8 517 kvadratkilometer och drygt 305 000 invånare), men utmärkelserna är förstås klart jämförbara. Jag har tyvärr inget inlogg på MVT:s nätsida, så jag har inte kunnat läsa om de andra kandidaterna eller om juryns motivering, men öppet finns ett videoklipp där man får se när Ahlsson överraskas av beskedet hemma i Kumla. Ahlsson är förstås också en av kandidaterna (och leder efter första dagens omröstning) till NA:s pulsklocka 2020.

För första gången på tio–elva år missade jag OK Djerfs julaftonsorientering i dag, på grund av logistiska skäl (det var tredje julen sedan jag flyttade till Porla, och de där timmarna det tar att köra fram och tillbaka till Karlskoga fanns helt enkelt inte i dag). Rasmus Pettersson hade däremot inga undanflykter, och vann för tredje året i rad (2018 närmast före undertecknad; i fjol var jag däremot bara fyra). Fem löpare startade långa banan, där Maja Welander blev bästa dam. Totalt kom 17 till start.

Här är kandidaterna till NA:s pulsklocka 2020 – du röstar och avgör vem som vinner!

RÖSTA HÄR!

I morse tillkännagavs det. Degerfors IF fick NA:s guldklocka för sitt avancemang till allsvenskan, och därmed står den dystra sviten för konditionsidrottarna fast: Inte sedan 2004 har någon belönats med länets finaste idrottspris. I år var det, kan jag som sitter i juryn avslöja, ändå rätt nära: Ahlsson hade en långt framskjuten placering i diskussionerna, och hade Dif misslyckats (det var ju nervdaller in i slutomgången) hade han mycket väl kunnat stå där som vinnare. Men nu blev det inte så, och i stället fortsätter bloggen traditionen att dela ut NA:s pulsklocka till en av er läsare framröstad vinnare (här finns ingen jury, mer än jag som tagit ut kandidaterna). De fyra första åren delade Löpex sport ut en riktig pulsklocka till vinnarna, ett riktigt fint pris, men efter att den gemytliga sportaffären gick i konkurs så är det bara ära som står på spel. Likafullt är det förstås en stor prestige i det hela, vill jag tro.
Jag har vaskat fram sex kandidater och försökt få en hygglig spridning mellan idrotter och prestationer, och har valt bort några som helt frankt också hade platsat, men som nu bara får ett hedersomnämnande: Emilia Fahlin spurtade in som sjua i La Course (”damernas Tour de France”) vilket kanske är årets prestation i cykel-Sverige (och bör ge henne en enkelbiljett till OS, topp åtta-potentialen är visad) och trots alla skadebekymmer tog hon sedan SM-silver och var femma i Brabantse pijl. Jonathan Ahlsson tog junior-SM-guld i tempo, blev 14:e på junior-EM och elva på linje-SM. Lilian Forsgren tog SM-silver i medeldistans bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson. Axel Ekström har varit topp fem av svenska skidåkare i inledningen av årets säsong och blev återigen uttagen till att köra världscuppremiären. Valter Pettersson tog SM-guld i sprint och hade varit given på de internationella juniormästerskapen om de inte ställts  in. Jonatan Gustafsson tog M22-SM-silver ute och M22-SM-brons inne på 1 500 meter och slog distriktsrekord i åldersklassen på 3 000 meter.
Det har varit ett bra år för konditionsidrotten i länet, trots coronan, och man måste välja. Här är mina sex toppar 2020 (nu har ni till midnatt på nyårsafton på er att rösta fram vinnaren, vilket ni gör här!):

Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF (kommer från och bor i Kumla).
Skrällartad SM-guldvinnare i tempo, före mångårige proffscyklisten, Tour de France-veteranen och tempospecialisten Tobias Ludvigsson. 15:e i U23-EM-debuten. Vinnaren av svensk a mästerskapskedjan via 22:a-plasen på linje-SM. Vann en deltävling och var topp fyra i alla i Svenska cykelförbundets första officiella zwiftliga.

Filip Danielsson, längdskidor, SK Bore (kommer från Vedevåg).
Tog karriärens första världscuppoäng när han skrällartat kvalade in till kvartsfinal i ena sprinten i Ski tour 2020. Var i sitt livs form innan pandemin slog till och avslutade världscupen i förtid. Slog sig åter in i landslaget.

Lars Drageryd, löpning, KFUM Örebro.
Tog tillbaka sitt FKT på Bergslagsleden med en veritabel kross – trots totalt rygghaveri de sista fem milen. 43 timmar, 58 minuter och 53 sekunder lyder tiden som välmeriterade topplöparna Anders Kleist och Dennis Källerteg misslyckades med att bättra under sina försök i höst. Visade var skåpet ska stå ett år när FKT var populärare än någonsin.

Rebecca Högberg, löpning, KFUM Örebro.
SM-guld på 800 meter inomhus, del i svenska dubbelsegern i Nordenkampen, comeback i Finnkampen. Sex distriktsrekord (två inne, fyra ute på 800 meter – hennes allra snabbaste tid räknades dock inte eftersom den kom i ett mixedheat), nio svenska veteranrekord (två inne, fyra ute på 800 meter, ett inne, ett ute på 600 meter och ett inne på 4×800 meter) och ett veteranvärldsrekord (inne på 4×800 meter). Snabbaste 800-meterstiden? 2.05,63.

Martin Regborn, orientering/löpning, Hagaby Goif,/KFUM Örebro.
SM-silver i medeldistans och sprint (en sekund från guld), SM-brons i långdistans. Slog Mikael Abrahamssons 34 år gamla distriktsrekord på 10 000 meter (29.41,82). Var SM-fyra i lag på korta terräng-SM, där han blev nia individuellt (åtta sekunder från medalj). Åtta på SM på 10 000 meter. Elva på 5 000 meter och långa terrängen.

Liduina van Sitteren, löpning, Örebro AIK.
Årets genombrott, 31 år gammal. Gick från stark distriktslöpare till topp fem i Sverige: Femma på både maraton- och halvmaraton-SM, topp tio också på 5 000 meter och SM-milen. Vann rubbet (utom korta terräng-DM, som hon missade på grund av Lidingöloppet) hemma i länet: Maraton-DM, Rusakulan vertikal, DM på 10 000 meter, Östansjöloppet, DM på 5 000 meter, Hostruset, långa terräng-DM och Kilsbergsleden.

Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris. Från 2018 och framåt har vinnaren bara fått äran.
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.

Ahlsson blir fjärde konditionsidrottaren på tolv år att nomineras till NA:s guldklocka – Högberg nominerad för andra gången

I morse tillkännagavs de sju kandidaterna till NA:s guldklocka, länets mest prestigefyllda idrottspris (ett sorts lokalt bragdguld där vi på NA:s sportredaktion utgör juryn). Ur konditionsidrottsperspektiv brukar ju den här omröstningen utgöra ett mörker: Även om orientering och friidrott är två av de tre mest prisade idrotterna med totalt 18 utmärkelser ligger de flesta långt tillbaka i den 85-åriga historien. Faktum är att ingen konditionsidrottare prisats sedan cyklisten Monica Holler fick klockan 2004. 2012–2015 var läget så illa att ingen konditionsidrottare ens blev nominerad, vilket fick mig att 2014 dra igång NA:s pulsklocka här på bloggen. Den lever vidare, och nästa vecka kommer årets kandidater att offentliggöras.
Två som jag redan nu kan avslöja finns med på den listan är Jacob Ahlsson och Rebecca Högberg, som letat sig in som två av de sju kandidaterna till årets guldklocka, för sina respektive SM-guld. Just svenska mästerskap brukar inte räcka så långt i guldklockesammanhang, eftersom det alltid finns någon som plockat internationella titlar (eller något lag som presterat bra i de nationella seriesystemen), men just det här coronaåret skulle jag säga att de båda verkligen är med i matchen.
För Högberg är det faktiskt den andra nomineringen – den första kom efter hennes senaste SM-guld, 2009. Sedan dess har hon ju bland annat fött två barn och dragits med ett par sega skador. Tittar man tillbaka på de elva år som gått sedan dess är det bara två andra konditionsidrottare som varit nominerade till Guldklockan (totalt har 65 nomineringar gjorts, fem–sju per år): Emilia Fahlin 2009, 2010, 2011, 2016 och 2018 och Martin Regborn 2016 (totalt har . Men i år skrivs alltså även Jacob Ahlssons namn in i historieböckerna, medan Rebecca Högberg får ytterligare en pinne bakom hennes.
Kandidaterna kommer att presenteras närmare en och en den närmaste veckan, och först ut är just Ahlsson i morgon, fredag.
Det finns en rådgivande webbomröstning om vem som ska vinna priset, men juryn har total bestämmanderätt.

Bekräftat – 17 länsstarter i Bruksvallarna (och Svenska cykelförbundet släppte kalendrarna för 2021)

När jag skrev gårdagens blogginlägg trodde jag att det fanns en viss risk att Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson med minsta marginal skulle missa att få starta söndagens lopp i Bruksvallarna, över 15 kilometer i fristil – men när de officiella listorna kom i dag bekräftades han som startklar, rankad som 73:a av de 75 som det skulle få starta (men nu har 77 fått plats, vilket var det som lurade mig lite – jag trodde att invoterade norrmän och islänningar skulle peta Johansson, men de fick i stället platser utöver 75).
Därmed blir det, preliminärt, 17 starter av länsåkarna i Sverigepremiären i helgen: Filip Danielsson, Lucas Lennartsson och Marcus Lennartsson kör alla tre tävlingarna (15 kilometer klassiskt på fredagen, sprint i klassisk stil på lördagen, 15 kilometer i fristil på söndagen), Axel Ekström och Bob Impola de två distanstävlingarna, Johansson lördagens och söndagens tävlingar och Adam Gillman och Ludvig Berg sprinten. Gillman och Berg är också anmälda, och kan får reservplatser, till distansloppen – detsamma gäller Impola i sprinten.
Jag ringde upp Axel Ekström för att snacka lite inför premiären (och om den långa försäsongen. Den artikeln kommer på na.se vid lunchtid i morgon.

I går släppte Svenska cykelförbundet landsvägskalendrarna för 2021, dels över Sverigecupen (sex deltävlingar med start i Kinnekulleloppet den 24 april) och dels över landslagsuppdragen (där OS i Tokyo, EM i Italien och VM i Belgien förstås sticker ut). Att notera är att Sverige kommer ställa upp med ett damlandslag i de korta etapploppet Gracia Tour (29 april–2 maj) och Tour of Uppsala (5–7 maj), där Emilia Fahlin möjligen skulle kunna dyka upp (hon vann ju Gracia Tour med landslaget 2018, men brukar ha svårt att komma loss från sitt proffslag för dylika landslagsuppdrag), och att Jonathan Ahlsson, som tar klivet från junior- till U23-klassen inför nästa säsong, får sikta på Flandern runt och Tour du Loir et Cher i april, Tour of Estonia i maj och EM och VM i september.

Ingen höjdarhelg den här veckan heller

Alla tävlingar (och gemensamma träningar, för oss äldre än 15 år) är alltjämt inställda i regionen (och större delen av Sverige) i följde av coronapandemin, så mycket till ”helgens höjdare” blir det inte den här veckan heller. Man får passa på och träna för sig själv och hoppas att nästa år blir bättre, helt enkelt (eller nästa helg, då man i varje fall har längdskidpremiären i Bruksvallarna att se fram emot; även om startfältet på fredagen halverades till  75 herrar och 50 damer). Men den här helgen? Inget av värde med länsögon sett.
Att notera från nyhetsflödet är att Emilia Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope i dag förlängde kontrakten med franska talangerna Évita Muzic och Marie Le Net över 2023. Fahlin har ju redan kontrakt över 2022, och nu har proffslaget 13 cyklister klara för nästa år – bland dem italienska nyförvärvet Marta Cavalli som tagit klivet över från Valcar-teamet (hon vann italienska mästerskapen 2018 och var tvåa i Brabantse Pijl i fjol). 32-åriga australiern Shara Marche (tidigare Gillow) har däremot beslutat sig för att avsluta karriären.

Rekordtidigt Vårruset i Örebro 2021 – om pandemin tillåter (och Fahlin bekräftar att säsongen är över: ”Ett gemensamt beslut”)

Vårruset kommer, om pandemin tillåter, att arrangeras rekordtidigt i Örebro 2021. Tävlingen brukar alltid arrangeras under andra halvan av maj, men när nu sanktionsansökan för nästa års lopp lämnats in har arrangörerna (en central kommitté med lokal hjälp från KFUM Örebro) valt torsdagen den 6 maj som datum. Gubbracet, KFUM Örebros egen tävling på samma bana som till skillnad från Vårruset riktar sig till män, kommer att gå dagen innan, onsdagen den 5 maj (det har alternerats lite under åren, med Vårruset eller Gubbracet/Grabbhalvan dagen före den andra, och även veckodagarna har skiljt sig åt – det är Vårruset centralt som styr mycket av det där).
När jag för en vecka sedan gick igenom de dittills inkomna sanktionsansökningarna fanns bara fem lopp i kalendern (Startmilen, Vintrosaloppet, Svartåloppet, Blodomloppet och Hostruset) – nu har ytterligare 13 tillkommit. Örebro AIK halvmaraton kör som vanligt onsdagen, elva dagar efter Startmilen (i det här fallet den 21 april) och Kumla stadslopp den sista lördagen i april (24 april). Spartacusstafetten återuppstår efter ett år i träda (ej på grund av coronapandemin) och avgörs söndagen den 16 maj medan Hälleforsterrängen tar ett rejält skutt åt andra hållet (jämfört med Vårruset) och landar lördagen den 29 maj. Lindesjönloppet avgörs som vanligt på nationaldagen (tisdagen den 6 juni) och dubbelarrangemanget Semesterhalvamaran/Sommarmilen den tredje lördagen i juli (den 17 juli). Stripastafetten är planerad till lördagen den 7 augusti, Östansjöloppet går tre veckor senare (den 28 augusti), Åstadsloppet andra lördagen i oktober (den 9 oktober) och Kilsbergsleden på den avslutande lördagen på höstlovet (den 6 november).
På orienteringssidan finns än så länge i kalendern för 201 Tisarträffen 8–9 maj, Närkekvartetten 13–16 maj (Kristi himmelsfärd), och skogs-DM-tävlingarna (medel- och långdistans i Lindesberg 4–5 september, natt i Garphyttan 10 september och stafett i Tisarens regi 12 september).

I dag hade Emilia Fahlin ett nytt hjälpryttaruppdrag när Brugge–De Panne avgjordes i Belgien. Uppdraget var att hjälpa fram Eugénie Duval till slutet av tävlingen, och hon fick också med sig Clara Copponi till den 24 cyklister starka klunga som gjorde upp om det i slutet. Efter allt jobb med att ta vind, positionera lagkompisar och kontra attacker orkade Fahlin själv inte gå med i tätgruppen när den stora klungan sprack upp i kantvinden med 18 kilometer kvar, och hon rullade i mål i en större klunga drygt 1,5 minuter bakom segrande Lorena Wiebes (Jolien D’Hoore var först i mål men blev deklasserad efter en trängning på upploppet; Duval gav vad hon hade i spurten och nådde en tiondeplats, Copponi blev 13:e).
Jag pratade med Fahlin efteråt för en artikel ni kan läsa här, men i det läget hade hon och teamet inte fattat det slutgiltiga beslutet som kommunicerades i ett pressmeddelande från Vårgårda CK senare under kvällen: Tisdagens tävling blev säsongens sista för Fahlin, hon står över både Bretagne tour 28 oktober–1 november och Madrid challenge 6–8 november.
– Vi har tagit ett gemensamt beslut att jag åker hem till Sverige och börjar ladda om inför nästa år i stället för att köra några fler tävlingar. Nu behöver jag komma till ro och bygga för nästa år. Jag vet att jag har kapacitet att vara med där framme när allt stämmer, säger Fahlin i pressmeddelandet.
Fahlins 14:e säsong som proffs har varit strulig, med coronapandemi, skadekänningar och bruten hand. Hon hann bra med 17 tävlingar, men fick i varje fall med sig ett SM-silver och, framför allt, en topp åtta-placering på världstouren genom sjundeplatsen i La Course – vilket bör uppfylla SOK:s kriterium för OS-deltagande nästa år. Fahlin har kontrakt med FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope över 2022.

Fahlin tog hjälpryttarrollen i Flandern runt: ”Hundra procent fokus på den uppgiften” (och Johnsson slog inofficiellt distriktsrekord i backyardlöpning)

I dag avgjordes Flandern runt, och Emilia Fahlin hade som väntat en hjälpryttarroll åt danska lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig, som var trea i klassikertävlingen i fjol (då hon tävlade för Bigla). Jag kollade Eurosports sändning, men det var svårt att se exakt när Fahlin åkte av klungan (jag skulle tippa att det skedde Kruisburg-Hotond med knappt tre mil kvar, men jag låter det vara osagt). Det var hur som helst där som Chantal van der Broek-Blaak kom loss i tät, och därifrån lyckades hon hålla undan till seger med 61 sekunders marginal till teamkompisen Amy Pieters, som vann spurten om andraplatsen i den klunga som misslyckades med att jaga ikapp segraren. Uttrup Ludwig fanns med där, men hamnade fel i position på upploppet, fastnade ute vid kravallstaktetet och fick slå av på takten och rullade in som sist i den gruppen och 16:e i loppet. Nästa grupp (däremellan fanns tre cyklister i ett ingemansland) var sex minuter bakom täten medan Fahlin tog mål med en grupp tio minuter bakom (på 76:e plats, men det är ju av akademiskt intresse när man arbetar åt någon annan).
– Jag hade hundra procent fokus på den uppgiften och jag tycker ändå att den var godkänd. Sedan känner jag ju att min nivå inte är den ska vara men det är bara att acceptera med skador och allt som varit den senaste tiden, säger Fahlin i ett pressmeddelande från Vårgårda CK (som bevakar de svenska proffsen).
Fahlin finns alltjämt med i laguppställningen tisdagens världstourlopp Brugge–De Panne, som Uttrup Ludwig står över. Därmed skulle Fahlin, i normala fall, vara FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscopes starkaste namn, men i nuvarande form (efter sensommarens skadekänningar och den nyopererade, brutna handen) får vi se vem de kommer satsa på.
Med nuvarande pandemiutveckling är allt förstås mycket osäkert, men i kalendern finns därefter tredagarstävlingen Madrid challenge som avslutning på världstoursäsongen (6–8 november) och dessförinnan franska Bertagne tour 28 oktober–1 november) på lägre internationell nivå, dit Uttrup Ludwig är preliminäranmäld i FDJ:s ännu inte fulltaliga lag.

Årets VM i backyard ultra pågår för fullt, men länets hopp Leonora Johnsson tvingades kliva av nu vid 22-tiden, efter att ha avverkat 32 varv (214,5 kilometer). Med det delade hon sjundeplatsen, av 15 startande (som näst bästa dam, men det finns inga könsklasser i backyardlöpning), i Sveriges tävling (som pågår för fullt uppe i Älvdalen) och, om jag läser rätt i de något haltande liveresultaten så blev det en 82:a-plats av 300 startande i världen, varav plats 17 av 69 kvinnor (om man hade räknat dem för sig. Leonora var dessutom bäst av alla i världen under 25 år (och, tror jag, trea av dem under 30). Jag är också ganska säker på att ingen länslöpare tidigare klarat 32 varv i en backyardtävling, så ett inofficiellt distriktsrekord lär vi kunna räkna in (totalt, för både herrar och damer). Det dröjer nog ytterligare minst ett dygn innan det koras en världsmästare, för många vill fortsätta länge. Sex svenska löpare gav sig ut på 34:e varvet nu vid 23.