Sju SM-medaljer till länet – och Tisaren tog andraplatsen i Smålandskavlen

När terräng-SM avslutades i dag sprang Martin Regborn in på en finfin tiondeplats i herrarnas långa lopp, över 12 000 meter, med tiden 38.58, bara 47 sekunder från hemmalöparen David Nilsson, Högby, på tredjeplatsen (topp tre var överlägsna, Napoleon Solomon, Tureberg, tog seger på 37.12 före Robel Fshia, Spårvägen, och Adhanom Abraha [som tidigare hette Abraham Adhanom], Eskilstuna). Solomon och Fshia tog ju guld och silver även på 4 000 meter i går, då Regborn blev tolva.
Zinkgruvanfostrade Motalalöparen Johanna Eriksson blev åtta i damklassen som sprang fyra varv på golfbanan (8 000 meter), och med 28.52 bara 50 sekunder bakom segrande Meraf Bahta, Hälle (som precis som på lördagen vann närmast före Charlotta Fougberg och Lisa Havell) och 33 sekunder från medalj. Louise Wiker var 15:e (30.35), Lisa Bergdahl 21:a (31.09), Karin Forsberg 22:a (31.10), Liduina van Sitteren 26:a (31.37) och Maria Eriksson 35:a (35.12). Wiker fick ett SM-brons i lag med Hässelby, tillsammans med Sanna Mustonen och förra landslagsorienteraren Lena Eliasson-Lööf.
Örebroaren Heshlu Andemariam, som i början av månaden bytte klubb från IF Start till IFK Lidingö, var 17 sekunder från SM-guld i lag i M22-klassen med nya klubben, men eftersom han hade klubbkompisen Ludvig Johansson placeringen före sig (Johansson 15:e på 28.00, Andemariam 16:e på 28.17, över 8 000 meter) så tog Johansson tredje och sista platsen i Lidingölaget (Andemaraim är M22:a även nästa år, så han får en ny chans).
Alla placeringar från terräng-SM summerat:
Johanna Eriksson, Motala AIF (från Zinkgruvan): Åtta på 8 000 meter. SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K35.
Martin Regborn, KFUM Örebro: Tia på 12 000 meter, 14:e på 4 000.
Louise Wiker, Hässelby (från Hällefors): 15:e på 8 000 meter, 16:e på 4 000. SM-brons i lag på 8 000.
Lisa Bergdahl, Sävedalen (från Fellingsbro): 15:e på 4 000 meter, 21:a på 8 000.
Karin Forsberg, KFUM Örebro: 22:a på 8 000 meter.
Liduina van Sitteren, Örebro AIK: 26:a på 8 000 meter, 28:e på 4 000.
Tim Sundström, Tureberg (från Örebro): 32:a på 4 000 meter. SM-brons i lag på 4 000.
Maria Eriksson, IF Start: 35:a på 8 000 meter. SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K40.
Marie Dasler, IF Start: SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K50.
Sören Forsberg, Örebro AIK: SM-silver på 8 000 meter i veteranklassen M55.
Ljiljana Persson, Almby IK: SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K65.
Bo Persson, Almby IK: Femma på 4 000 meter i veteranklassen M70.
Wilhelm Bergentz, Thoren: Fyra på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Noha Olsson, Thoren: Sjua på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Melker Forsberg, KFUM Örebro: Tia på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Heshlu Andemariam, IFK Lidingö (från Örebro): 16:e på 8 000 meter i juniorklassen M22.

Tisaren tog ju nattvila som fyra i Smålandskavlen, men direkt när tävlingen återstartades med en jaktstart på söndagsmorgonen sprang Rebecka Nylin upp laget på andra plats, förbi starka norska laget Halden. IFK Göteborg stack dock iväg och ledde med över 8,5 minuter när Nylin lämnade över till Ellinor Tjernlund, och hon och tvillingsystern och landslagslöparen Josefin Tjernlund på sistasträckan tappade ytterligare fyra minuter på sina sträckor, men höll å andra sidan Halden bakom sig. I mål var Tisaren 12.40 bakom IFK Göteborg men 22 sekunder före Halden och ytterligare 15 minuter framför alla andra.
På herrsidan sprang Erik Fernlund in sex placeringar på första söndagssträckan, och Daniel Attås och Gustav Hindér höll sedan tolfteplatsen in i mål, 19 minuter bakom segrande Södertälje-Nykvarn.
Per Eklöf vann som väntat kontrollplockartävlingen Slutskrubbet i skogarna utanför Nora, 30 poäng före klubbkompisen (i OK Milan) Andreas Mogren. Lisa Westerberg på tredjeplatsen var bästa dam.

I Frankfurt marathon kom, vad jag lyckats hitta sex länslöpare till start, samtliga tävlandes för Örebro AIK (det finns säkert fler som jag inte lyckats hitta), och av dem var Johan Lundqvist snabbast i mål på 3.19.39.

Regborn avslutade världscupsäsongen med bästa loppet – och Liduina van Sitteren klar mästare i långloppscupen

Säsongens sista världscuplopp gav säsongens klart bästa resultat för Martin Regborn. I sprinten i tjeckiska Mlada Boleslav, sju mil norr om Prag, sprang örebroaren in på fjärde plats, 19 sekunder bakom segrande landslagskollegan Jonas Leandersson och bara elva sekunder från en pallplats. Betydligt roligare än sjukdomar, formdippar, strulande elektronik och diskningar som präglat Regborns världscupsäsong fram tills nu. Regborn berättade på instagram redan innan dagens sprint om gårdagens häftiga (trots diskningen) medeldistans, kolla in bilden nedan.
Josefin Tjernlund fick springa B-final och slutade sexa där, 31 sekunder bakom landslagskompisen Emma Bjessmo som vann (men redan klara världscupsegraren Tove Alexandersson vann A-finalen).
Dagens resultat gör att Regborn, som i fjol var fyra i totala världscupen (han hade garanterat varit på pallen om han inte blivit förkyld inför finalhelgen), lyfter från 19:e till 17:e plats i årets sammandrag. Därmed är han fjärde bästa svensk på herrsidan (Gustav Bergman var bäst, med en fjärdeplats; Sverige har fortfarande inte tagit en pallplats i herrarnas sammandrag sedan 2009!). Varken Lilian Forsgren eller Josefin Tjernlund har sprungit hela världscupen, och går in på 54:e respektive 82:a plats i totalen.

Över 3 300 orienterare stannade kvar i Stockholmsområdet och sprang 25-mannamedeln dagen efter 25-manna (tja, strikt räknat kanske en del av dem inte var med i går), ex-örebroaren Maria Magnusson (numera Sävedalen) blev trea på damsidan (Tisarens Lovisa Persson var bästa löpare från länsklubb på 32:a plats) medan Tisarens Daniel Attås var fyra på herrsidan, bara 25 sekunder från segern och före löpare som Fredrik Bakkman (Filip Jacobsson blev 14:e, 2.20 bakom).

Josefin Gerdevåg sprang, som jag skrev om i fredags, Hostruset som en del i ett långpass. 14 kilometer före, sedan loppets fem kilometer, och så ytterligare en bit efteråt. Hur det gick för den tidigare SM-bronsmedaljören i maraton? Jo, hon vann tävlingen på 18.57, nästan 1,5 minuter före tvåan, Starts Marie Dasler (som har sprungit ”de sex stora” maratonloppen i Tokyo, Boston, London, Berlin, Chicago och New York, och därtill var åtta i swimrun-VM Ö till ö i fjol) som i sin tur var 14 sekunder före Västerås Betti Lukic (Starts Susanna Hellsten tog tredjeplatsen i cupen, där bara löpare för länsklubbar räknas, på 21.15).
På herrsidan sprang KFUM Örebros Markus Bohman, som löpte 10 000 meter på SM i Eskilstuna för drygt en månad sedan, hem segern på 15.28, sex sekunder före 19-årige klubbkompisen Jonathan Gustavsson som så sent som i går sprang andrasträckan i KFUM Örebros lag i 25-manna (han var 13:e snabbast av alla på den sträckan och förde upp laget från 49:e till 22:a plats).
Långloppscupens ledare Per Arvidsson tog tredjeplats på 15.58 före blott 15-årige Thoren-löparen Wilhelm Bergentz som persade när han korsade mållinjen på 16.08.
Att Karin Forsberg inte kom till start innebar att Liduina van Sitteren nu även teoretiskt säkrat segern i långloppscupen (hon kom förvisso inte heller till start, men det gjorde inget). Därmed är Mikaela Kemppis rekordsvit om fem raka segrar i cupen nu också bruten. För Per Arvidsson ger inte tredjeplatsen i dag några nya poäng i cupen, men att Andreas Ingberg inte inkasserade några (han ställde inte upp) betyder att det finns färre att tävla om: Om Ingberg missar något av de fyra loppen som återstår är Arvidsson klar mästare, och även om Ingberg kommer till start så räcker det med att han missar topp fem i Åstadsloppet på lördag för att bli av med chansen till titeln. Han måste helt enkelt ta minst 22 av de 26 poäng som finns kvar på bordet samtidigt som Arvidsson inte plockar ytterligare.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/?.

Vasaloppstvåan Bob Impola, från Kopparberg/Fjugsta, vann enligt sin egen instagram Gålörullen i dag, ett 36,5 kilometer långt rullskidlopp som gäller som distriktsmästerskap för Stockholm (men den guldmedaljen hamnade hos någon annan, Impola fick nöja sig med att vinna själva tävlingen eftersom han representerar Örebroklubben Karlslund). Någon resultatlista har jag dock inte lyckats hitta från loppet.

Och på tal om skidåkare från Karlslund så blev Linus Larsson femma i Hackmora bergslopp i går, en tävling som jag länge velat prova. Han står förvisso skriven för Sågmyra skidklubb i resultatlistan, men så sent som i Wadköpingslöpet kutade han för Kif. IFK Moras Jonas Eriksson vann sex sekunder före bygdens store son Calle Halfvarsson i ett motbakkelöp med 219 höjdmeter på 2 900 meter (en liten nedförsbacke gör att differensen från start till mål är 203 höjdmeter.

Tisaren topp tio i 25-manna – men oturen fortsätter grina Regborn i ansiktet

Jag insinuerade att Kumla- och Hallsbergsklubben OK Tisaren skulle kunna blanda sig i toppstriden i 25-manna, jättestafetten i skogarna utanför Stockholm som enligt egen utsago korar världens bästa klubb, i mitt blogginlägg i går. Och visst, klubben tog sin sjunde topp tio-placering i sammanhanget under 2000-talet, men det kunde ha blivit ännu bättre än den tiondeplats (sjunde bästa svenska klubb), drygt elva minuter bakom segrande IFK Göteborg, det i slutändan blev.
Lilian Forsgren och Gustav Hindér hängde i princip med täten på de två första sträckorna (30 respektive 14 sekunder från ledning vid växling), och Dan Larsson, Valter Pettersson, Tomas Hallmén och Magnus Persson såg till att Tisaren var första lag att ha ute alla sina fyra löpare på fjärdesträckan (upplägget i 25-manna är sådant sträckorna tre–sju löps av fyra löpare ”parallellt”, och löparen på sträcka 23, som kommer direkt efter den sjunde, får inte ge sig iväg förrän alla fyra löpare från den sjunde sträckan är inne; därtill ska man veta att de flesta sträckorna har begränsningar för vilka kön eller åldersklasser som får springa dem).
När Mathias Drage skickade ut Lovisa Persson som sista man på sjätte sträckan var Tisaren fortfarande bara 19 sekunder från ledningen, men Josefin Aronsson (som sprang ett av spåren på den sjätte sträckan) hade en lite tyngre dag i skogen och skickade ut Filip Jacobsson först som tionde löpare på sjundesträckan, 4.55 från täten. Jacobsson tog ikapp fyra placeringar, över 1,5 minuter och var inne till växling bara minuten efter Erik Lindgren (hade han sprungit in före Lindgren hade Per Bjurström på sträcka 23 ändå tvingats vänta, så tiden Tisaren tappade på Aronssons sjättesträcka var i det läget begränsad till 72 sekunder, vilket inte gjorde en enda placering i slutresultatet, så häng inte henne).
Men på slutet tog avsaknaden av Josefin Tjernlund och alla schweizare Tisaren haft tidigare år ut sin rätt: Per Bjurström, Andrea Svensson och Daniel Attås tappade både tid och placeringar på de tre sista sträckorna, från en sjätteplats 3.23 från täten till den slutgiltiga tiondeplatsen, 11.02 bakom. Men då ska man vet att till exempel Attås hade VM-medaljörer som Fredrik Bakkman, Mårten Boström och Johan Runesson mot sig på sistasträckan …
KFUM Örebro blev näst bästa länslag med en 33:e-plats, knappt 23 minuter bakom IFK Göteborg, medan Hagaby (bästa länslag på Tiomila i somras) var 45:a, ytterligare tio minuter från täten (men Filip Dahlgren gjorde en bra sistasträcka, bara 1.48 från sträckseger trots att han fick springa så långt nere i fältet; det räddade tio placeringar).

OK Tisarens lag som tog tiondepaltsen i 25-manna 2018. Foto: Linda Larsson

I världscupfinalen i orientering fortsätter oturen att grina Martin Regborn i ansiktet. I fjol var Örebroorienteraren topp tio i de sju första världscuptävlingarna (fram till förkylningen i finalen som kostade pallplatsen i sammandraget; och lägger man till avslutningen på 2016 så hade han ett tag topp tio-placeringar i 13 av de 14 senaste världscuploppen). Men i år har det bara blivit en enda topp tio-placeringar, åttondeplatsen på VM-sprinten i augusti. Annars har det varit sjukdomar, formdippar eller som i torsdags, strejkande elektronik. Och i dag blev Regborn dessutom diskad för en felstämpling (jag känner inte till bakgrunden, om det var en ren miss eller något annat) i medeldistansen i Tjeckien, där det ändå inte verkar som om han hade varit topp 30, om jag tolkar tiderna rätt. hemmalöparen Milos Nykodym vann, men i herrarnas världscupsammandrag är det fortfarande öppet mellan ex-Tisaren-schweizaren Matthias Kyburz och hans landsman Daniel Hubmann (och i teorin även norrmannen Olav Lundanes).
I gårdagens mixedsprintstafett skickades Regborn ut som 16:e på andrasträckan, 64 sekunder bakom täten, och tog fyra placeringar till tolfte, som William Lind och Emma Bjessmo förvaltade till en 13:e-plats i mål för det svenska andralaget.
Tisarens Josefin Tjernlund skickade ut Max Peter Bejmer i det svenska tredjelaget som 21:a efter förstasträckan, 71 sekunder från tät, och han, Eric Börjeskog och Elin Månsson löpte in laget som 17:e. Schweiz vann, 44 sekunder före Sverige som därmed blev tvåa i stafettvärldscupen. I dag blev Tjernlund 47:a (sjua av de nio svenskarna), 8,5 minuter bakom landslagskompisen Karolin Ohlsson som tog karriärens första individuella världscupseger (Tove Alexandersson har ju redan säkrat femte raka totalsegern).
I morgon avslutas världscupsäsongen med en sprint. Bättre lycka för Regborn då?

Trots att Hostruset i morgon och 25-manna i dag gjorde att de flesta (alla?) meriterade löpare avstod Örebro parkrun i dag kom hela 68 till start i den 74:e upplagan. Annica Sjölund var snabbast av damerna för 14:e gången (23.18 nu), medan Mahfoudh Ameuri tog sin allra första seger på 19.21 (sex sekunder före undertecknat som inte kunda stänga luckan på slutet, trots full insats).

Så följer du Fahlins medaljjakt i cykel-VM, Beata Falks magiska banrekord på Bergslagsleden och Hagabys dubbla guld (och mycket mer …)

Vi börjar med det viktigaste – för vid sidan om Louise Wiker (två friidrotts-VM) och Martin Regborn (fem raka orienterings-VM, även om orientering inte är en lika stor sport internationellt) har länet inga atleter som uppträder i samma globala mästerskap, samma världsarenor som Emilia Fahlin. I morgon är det dags, och det mesta som går att skriva inför lagtempot har jag redan skrivit (bland annat min artikel på na.se tidigare i dag), men några fakta som är viktiga att ha inför morgondagen: Totalt deltar tolv lag, och Fahlin och hennes lagkompisar i Wiggle-High5 startar som nummer sju, 10.28 på förmiddagen, medan de båda huvudfavoriterna Boels-Dolmans och Sunweb går ut näst sist och sist, 10.40 respektive 10.43, och därmed har alla andras tider att gå på. Tidtagningen går att följa här, och sändningen i SVT 1 och SVT play (länk har ännu inte kommit ut) startar 10.10, samtidigt som Bepink ger sig iväg som första lag. Kom ihåg att tiden tas när den fjärde cyklisten, av de sex i laget, korsar mållinjen. Den slutgiltiga startlistan hittar ni här.

Lilian Forsgren gick, som en av 36 löpare vidare till kvartsfinal i dagens knockoutsprint i Euromeeting, B-EM i orientering, i Danmark. Men väl i kvarten slutade hon femma av sex löpare (topp tre avancerade till semifinal) och blev utslagen. Forsgren vann sedan H-finalen (om man numrerar från A och nedåt) hela elva sekunder före tvåan Andrea Roggo, Schweiz (det var dagens största segermarginal i något heat över huvud taget, som jag kunnat hitta). Oskar Andréns dag tog slut redan i kvalet, han blev 15:e man i sitt kvalheat (hade behövt vara topp tolv men missade med fem sekunder) och tvåa i herrarnas D-final (fråga mig inte hur man delade in de heaten, om en som åkte ut i kvalet hamnade i D-final och en som åkte ut i kvartsfinal fick springa H-final …). Forsgrens och Tjernlunds tidigare klubbkompis (i OK Tisaren) Matthias Kyburz, Schweiz, vann herrloppet medan Karolin Ohlsson anförde en svensk trippel på damsidan. I morgon av slutas Euromeeting med ”vanlig” individuell sprint.

Matthias Wengelin ligger 54:a efter första dagen i sin debut i mountainbikeendurons världsserie Enduro world series, i Spanien. Wengelin var som bäst 42:a på en av lördagens specialsträckor. Tävlingen fortsätter i morgon.

Viktor Larsson tog rejäl revansch för 30:e-platsen i går, när världscupfinalen i mountainbikeorientering inleddes, när han körde in på elfte plats i dagens långdistans  i Portugal. Larsson var 14.12 bakom segrande hemmaåkaren Davide Machado över drygt 37 kilometer (fågelvägen). De 25 poängen Larsson körde in gör att han går förbi bland annat Garphyttans Marcus Jansson, som inte finns på plats i Portugal, upp på en 20:e-plats i världscupsammandraget. I morgon avslutas världscupsäsongen med en sprint.

I Laxå såg Filip Jacobsson till att Tisaren var i ledning efter första sträckan i herrstafetten på DM, men Erik Lindgren tappade fyra placeringar och över 7,5 minuter på andrasträckan, och när Martin Regborn får gå ut i en DM-stafett med en ledning på över minuten (till Tisarens andralag som i det läget var uppe på andraplatsen) så kan det förstås bara sluta på ett sätt. Daniel Attås, i Tisarens förstalag, tog förvisso in sju sekunder på Regborn och sprang upp sitt lag på en andraplats, men Hagabys segermarginal blev ändå 6,5 minuter (i laget ingick förutom Regborn också Love Sintring och Jakob Wallenhammar, det var Wallenhammar som sprang så starkt på andrasträckan). KFUM Örebro tog bronset, 7.20 bakom, efter en solid laginsats av Jonatan Gustafsson, Oskar Arlebo och Jacob Eriksson.
Om Hagabys herrlag var favoriter så svarade klubbens damlag för en skräll när de också grejade guld. Förhandsfavoriterna OK Tisaren var före i sista växlingen, men Nina Hallor tappade över 22 minuter på sistasträckan och laget blev fyra. I stället kunde Hagaby (med Benita Månsson, Amelie Wallenhammar och Karin Persson), som länge låg trea och var nästan sex minuter bakom ledande Milan vid sista växlingen, ta guldet 1.36 före Noraklubben (med Lisa Westerberg, Josefin Erlandsson och Saga Sander). KFUM Örebro fixade bronset med 41 sekunders marginal (om än nästan 22 minuter bakom täten) efter en grym förstasträcka av Anette Carlsson (i ledningen så långt) följt av Sofie Yngström och Kristin Jacobsson.
Malin Wiklund, Almby, och William Pommer, Stora Tuna, vann Tivedsorienteringen som avgjordes samtidigt som stafett-DM (med ett skralt startfält).
I Värmlands-DM i medeldistans vann Djerfs Frida Johansson guld i juniorklassen närmast före klubbkompisen Amanda Jansson, men det blev inga medaljer till Karlskoga eller Degerfors i huvudklasserna.

Jag fick tyvärr bryta mitt stora mållopp för året, Bergslagsleden ultra, på grund av magras (min först DNF i karriären), och det är med sorg i bröstet jag läser att min fullt rimliga målsättningstid hade räckt till en åttondeplats i mål, som bästa länslöpare på herrsidan (och en löpare som låg bakom mig när jag tvingades kliva av efter drygt 16 kilometer var sexa i mål på en tid som var fyra minuter bättre än jag siktat på – och då hade jag ändå haft rejält ont i magen länge och gjort två stopp i skogen). Mer om det i ett separat inlägg.
Beata Falk, örebroaren som tog junior-VM-guld i orientering 2008 men aldrig lyckades slå igenom som senior, gjorde hur som helst ett fantastiskt lopp och slog Sandra Lundqvists banrekord med över 22 minuter för nya noteringen 4.18.12. Även tvåan Johanna Gelfgren, Täby, gick under det tidigare rekordet trots att hon var distanserad med över 18,5 minuter. Camilla Bloss, Ärla, blev trea medan IF Starts Kajsa Rosdal blev näst bästa länslöpare (bästa från en länsklubb, Falk springer numera för OK Kåre) på femteplatsen, 44.38 bakom (på 5.02.50).
På herrsidan lämnade Markus Living, Falukillen som har svenskt rekord och är 18:e på världsbästalistan genom tiderna i Beer mile (googla om ni inte känner till grenen!), övriga bakom sig från start och ledde med tre minuter redan i Mogetorp. I mål var avståndet över 13,5 minuter till tvåan Björn Morén, Akele, och nästan 19 minuter till trean Simon Karlsson, Ärla. Livings segertid skrevs till 3.44.13, mindre än 5,5 minuter från Erik Anfälts banrekord från i fjol (Anfält var föranmäld till årets lopp, men avstod start för att istället springa Wadköpingslöpet i morgon och framför allt ladda hårt mot Lidingöloppet nästa helg). Starts Johan Ingjald låg fyra vid första mellantiden, i Mogetorp, men sedan måste något ha hänt, för på Rusakulan var han åtta, i Blankhult 17:e och i mål 22:a. Bästa länslöpare blev istället Örebro AIK:s Johan Lundqvist på tolfteplatsen, med tiden 4.49.21.

72:a upplagan av Örebro parkrun var Noha Olsson återigen snabbast, även om han tog det mer än minuten lugnare än förra veckan. Thorenlöparen vann nu på 18.45, medan Elena Skoblina var snabbaste dam på 21.10 (i sin allra första parkrun).

Dahlgren 37 sekunder från SM-medalj – tre Hagabylöpare topp elva inför stafett-SM (och så gick det i Bergslagsloppet)

Visst, Filip Dahlgren har gjort en hel del fina resultat den här säsongen och var femma på O-ringen i somras. Men då saknades en hel del topplöpare som valde att VM-ladda i stället för att springa i den krävande Höga kusten-terrängen. Därför kan dagens fjärdeplats på långdistans-SM söder om Jönköping klassas som Örebrolöparens stora comeback efter de fyra år som gått sedan hans tiondeplats på VM-långdistansen i Italien 2014, som följdes av år av skadebekymmer. I dag kunde Dahlgren lika gärna ha tagit medalj, han hade tredje bästa tiden fram till den 16:e av de 21 kontrollerna, tolv minuter före mål på en omvittnat tuff bana (med en segrartid på 1.40). Men till den 17:e kontrollen gjorde Dahlgren en liten miss som kostade 46 sekunder jämfört med Stora Tunas Emil Svensk, som knep guldet 37 sekunder före Dahlgren på tredjeplatsen (upp till segrande Gustav Bergman och Ruslan Glebov, båda OK Ravinen hade Dahlgren 7.17 respektive 3.58). Eftersom Glebov springer för Ukrainas landslag var Dahlgren alltså tredje bästa ”svensk”, vilket väl bör innebära en plats i Håkan Carlssons landslag till världscupfinalen, i sådana fall ännu ett stort steg på comebackvägen.
Dahlgrens klubbkompis Martin Regborn, som varit Hagabys ledande löpare i många år (Dahlgren sprang ju för IFK Lidingö när han var med i landslaget senast), hade också medaljchans. Det var han som smet upp på tredjeplatsen efter Dahlgrens bom, men sedan gjorde han själv en tabbe på den 19:e kontrollen (tappade en minut på svensk) och slutade på femte plats, 30 sekunder bakom Dahlgren, 1.07 bakom Svensk.
Som grädde på moset blev Viktor Larsson, den tredje länken i Hagabys lag till stafett-SM nästa helg, elva, fem minuter bakom klubbkompisarna. Ingen klubb matchade den toppbredden i dag, IFK Göteborg var närmast med placeringarna 8-10-14 (Stora Tuna hade 3-9-två brutna/diskade, OK Ravinen 1-2-ingen mer).
Tisarens två bidrag i herrfinalen, Gustav Hindér och Daniel Attås, slutade på 23:e respektive 36:e plats. Hagabys fjärdegubbe Love Sintring smet in däremellan, som 29:a.
Tisarens landslagslöpare gjorde ett stabilt lopp, men lyckades inte försvara SM-bronset från Klockhammar i fjol, utan fick nöja sig med en sjätteplats, drygt 17 minuter bakom omöjliga Tove Alexandersson (27:e SM-guldet) men bara 4,5 minuter från Elin Månsson, IFK Göteborg, på tredjeplatsen. Lilian Forsgren bröt redan efter fyra kontroller, jag har inte hört varför, medan Josefins syster Ellinor Tjernlund blev 18:e, och klubbkompisarna Andrea Svensson och Lovisa Persson blev 20:e respektive 23:a, nio-tio minuter bakom Josefin.
KFUM Örebros Jonatan Gustafsson (elva i H20), Milans Saga Sander (15:e i D20) och Garphyttans Elin Schagerström (16:e i D18) tog de mest framskjutna placeringarna i juniorklasserna.

Förhandsfavoriten Emil Lindgren, Sätercyklisten som kört OS och tagit VM-guld i sprint, vann 69 kilometer långa mountainbikeloppet Bergslagsloppet med start och mål i Ånnaboda. Lindgren gick ifrån och vann med 51 sekunders marginal före Täbys Mikael Flockhart och ytterligare en minut före Johan Norén. Garphyttans egna Marcus Jansson, som utan kartställ på hojen tävlar för CK Hymer, blev fyra, 27 sekunder från pallen, medan Johan ”Limpan” Lindbom, som ni kunde läsa om i mitt förhandsreportage, blev sjua, mindre än tre minuter från segern och 1.21 från pallen, före tidigare EM-cyklisten och örebroaren Axel Lindh (som i år kör för Härnösand). Endurostjärnan Joakim Ljunggren från Karlskoga (nio VM-medaljer) debuterade med en 46:e-plats, drygt 40 minuter bakom täten (Ljunggren är ingen duvunge i konditionsidrottssammanhang, han har tidigare bland annat kört Vasaloppet). Bara tio damer kom till start, och Emmy Thelberg, Team TCM, vann med nästan 18 minuters marginal till tvåan Louise Rundqvist, Värnamo, och med ytterligare åtta ned till trean Anna Rutkvist, CK Natén. Örebroaren Malin Öhrman körde i motionsklass, men var snabbaste länscyklist, 40 minuter bakom Thelberg men minuten före Almbys Linnéa Angerman.
Konditionsbloggsbekantingen Per Sjögren (känd både som långdistanslöpare av svensk toppklass och länets mest allrounda konditionsatlet) vann 46-kilometersklassen med över två minuters marginal. Almbys Louise Ehrlin var snabbaste dam på den distansen, trots att hon kör i F16-klassen, medan örebroaren Mia Nilsson var snabbaste senior i samma klass drygt tre minuter före Garphyttans skidåkartalang Ronja Andersdotter.

View this post on Instagram

@bergslagsloppet idag känslan dom senaste veckorna har vart ganska kass känts seg o degig. Inte haft det där klippet kroppen känts lite som att jag lämna kvar benen i Motala på Långlopps SM. Så idag var inte motivationen på topp men jag gillar verkligen banan här hemma. Så satte mål som vanligt att gå med så länge det går får vi se vad det räcker till… Va med första loopen och ut för första utför så hamna jag lite långt ner i fältet men kom ut som 3a men då hade @emillindgrenracing och @axellindh gasat iväg en bit.. Låg sen med och slogs om 4e platsen tyvärr var dom lite starkare uppför 4a o 5a och lagom då började pysa från bak hjulet hade fått punka 😓 Men rullade på och hoppades det skulle täta vilket det gjorde men tyvärr nästan helt tomt så sista 6-7 km vart en resa för att inte behöva stanna o fylla luft.. tyvärr hann @denniswahlqvist ikapp o gick förbi så sluta 7a i ett riktigt starkt start fält. Tack för alla hejarop och familjen Ehrlin som ännu engång fixar lagning i mästar klass.. #unoforsbergcykel #ufrt #iamspecialized #specialized #specializednordic #vittoriatiers #vittoriamtb #fuelledbyscience #sisenergy #shimanonordic #sörbybacken #krafftmåleri #industrihandelisverigeab #almbyik #Bergslagsloppet #sockdoping #pullthatsockup 📸@palle.johansson @bergslagsloppet

A post shared by Johan "Limpan" Lindbom (@johan_limpan_lindbom) on

Fjugestaloppet – seger för Gerdevåg, comeback för Attås och dagen efter för Impola, Hansson och van Sitteren

Bob Impola gjorde det, Liduina van Sitteren likaså, liksom Olivia Hansson: Körde en dubbel med tävlingar både onsdag och torsdag, alltså. På onsdagen vann Karlslunds meriterade långloppslängdskidåkare Impola (tvåa i Vasaloppet i vintras) och Hansson (tvåa i Nordenskiöldsloppet i vintras) den första riktiga etappen i rullskidtouren Moto tour, en flack etapp utanför Kumla med medvind på vägen hem vilket gav riktigt hög fart och snabba tider (20.48 på Impola, som var fyra sekunder före Viktor Hansson i mål; 23.23 på Hansson, som var drygt 5,5 minuter före Paulina Hellström). Totalt var det hela 33 startande, deltagarrekord för Moto tour (bland de startande fanns en av de mindre kända Impola-bröderna, Tom, liksom JVM-skidorienteraren Filip Jacobsson för andra gången i rad, och fjolårstotalsegraren Robert Brundin återställde något av ordningen med en tredjeplats efter att ha varit längre ned i listan i prologen senast).
Samtidigt sprang Liduina van Sitteren hem en femteplats i sju kilometer långa Finspångs stadslopp (närmast före Kumlas veteran Åsa Höög och också före rutienrade löpare Cecilia Kleist och Frida Södermark) på 27.07, 2.06 bakom segrande Ida-Maria Nicklasson som liksom herrsegraren Abraham Adhanom (21.17) ju tog SM-brons i halvmaraton så sent som i lördags.

Och i dag tävlade alltså Impola, Hansson och van Sitteren igen, i Fjugestaloppet, säsongens sjunde individuella deltävling i långloppscupen. Det bjöds fem kilometer med varierat underlag (gräs, grusväg, lite skogsväg) med start och mål på Sannabadet, och en annan som tävlat intensivt på slutet (Göteborgsvarvet i lördags, seriematch i söndags) tog hem segern och därmed också ledningen i cupen: Josefin Gerdevåg. Gerdevåg avverkade banan på 18.55, sex sekunder snabbare än van Sitteren som i sin tur hade nästa två minuter till godo på Starts Marie Dasler (som ju avverkade Ö till ö Utö i helgen) på tredjeplatsen (20.47) och drygt det på KFUM Örebros Antje Torstensson på fjärdeplatsen (2.28). Hansson tog en meriterande poäng i cupen genom att knipa sjätteplatsen (den sista som ger poäng) åtta sekunder före ÖAIK:s Karin Karlsson.
På herrsidan tog Impola tre poäng, genom en fjärdeplats 14 sekunder bakom segrande Daniel Attås, elitorienteraren från Hallsberg som understundom varit precis utanför landslaget men som fått hela våren förstörd av magproblem. Nu kutade Attås på 16.51 och vann tre sekunder före Starts Per Arvidsson och ytterligare sju före KFUM Örebros Oskar Hansson, medan Impola alltså var fyra och Andreas Ingberg femma (de fem var inom 16 sekunder, den tidigare storlöparen Mattias Nätterlund, som fortsätter smyga igång efter ett års uppehåll, var 50 sekunder bakom på sjätteplatsen). Ingberg går upp på tredje plats i cupen genom sin femteplats, bakom Jack Karlsson och Per Sjögren som stod över i dag.

Själv sprang jag den helt nya distansen i Fjugestaloppetfamiljen, Fjugestaloppet trail. Ett 15-kilometerslopp (15,4, om man ska vara petig, med 200 härliga höjdmeter) som dock bara till tio procent bestod av trail och resten grus- och skogsvägar och lite igenväxt elljusspår (räknar man även spåret som ”trail” så kommer man upp i 3,5 kilometer). Det var ändå mycket trevligt (om än inte riktigt vad jag hade väntat mig med all väglöpning), och det är ju fantastiskt fint där i kanten av Närkeslätten. Tyvärr fick jag rejäla problem med magen redan efter sex kilometer, och kunde inte plåga mig som jag tänkt mig. Öppnade i rimlig takt med en förhoppning om att kunna öka på andra halvan (jag visste inte att det skulle vara den något tuffare delen av banan), men fick i stället slå av tills bara tre kilometer återstod och jag kände mig hyfsat säker på att jag inte skulle behöva stanna och spy. Jag vet inte om det var värmen eller det oljeflötiga brödet jag tog till lunchen på Örebro ölhall som gjorde det, men magen ville inte springa i dag, alls. Låg sexa och tog in på femman, Tisarens Emil Nylin, när magen inte ville lira mer, och blev omsprungen först av en herrduo (tror det var Dennis Bergström och Joakim Jansson som konstigt nog nu är placerade efter mig i resultatlistan, måhända sprang de fel någonstans, vilket jag hörde att fler gjorde) vid sexkilometersmarkeringen och därefter av ledarduon i damklassen (Frida Nilsson, hon som även vann Grisrundan för två veckor sedan men som jag fortfarande inte vet varifrån hon kommer, och Tisarens Lovisa Persson) vid elvakilometersmarkeringen. Nilsson och KFUM Örebros Jacob Eriksson vann premiärupplagan på 1.09.02 respektive 1.05.25, och jag blev åtta (sexa av herrarna) på 1.09.15. Det här var tänkt som sista riktigt hårda passet för mig inför Niesenlauf nästa lördag, men med tanke på att det gick som det gick kanske jag lägger in något kortare hårt under helgen eller på måndag.

Persson och Attås säkrade totalsegrarna i vintercupen

Nu är det klart: Daniel Attås och Lovisa Persson vinner sammandraget i Löpex vinterserie, orienteringsserien som också går under namnet Nattcupen. Båda säkrade segern i hemmaterräng i kväll, efter varsin seger, trots att en deltävling återstår av cupen och trots att den ger extrapoäng i totalen.
För Attås var det fjärde raka totalsegern i tävlingsserien, han är bäst genom tiderna (sedan starten 2002) med 25 segrar på 76 starter i tävlingen. För Persson var det första totalsegern efter en andraplats i fjol.
Liksom förra veckan (man får väl även ny skylla på snön) bröt mer än hälften av de startande i herrklassen, och faktum är att Attås bara var fyra ute i skogen efter 40 av de 53 minuter han sprang. Men sedan stämplade Jonas Andersson (Roxen) och Jonatan Gustafsson (KFUM Örebro) fel, och Victor Hansson (Jönköping) tappade 1,5 minuter på en bom och var 56 sekunder bakom i mål. Persson hade en rakare resa till segern. Gick loss med nästan minuten till första kontrollen och höll sedan avståndet, var 1.51 före klubbkompisen och tidigare totalsegraren Rebecka Nylin i mål.

Allt om Karlslunds hyllningar av Vasaloppstvåan Bob Impola hittar ni här, och en text om att Filip Danielsson blivit uttagen till Holmenkollens femmil på lördag hittar ni här!

Därför bröt Regborn i Laxå – och Linus Larsson först att besegra Tobias Karlsson

Tobias Karlsson har ju gjort en finfin smygcomeback i Tour de Kif i vinter med tre raka segrar och dessutom ett DM-silver i stafett, men på onsdagen fick han stryk av Linus Larsson, som inlett den nationella långloppssäsongen väldigt bra, i tourens femte etapp som dessutom dubblerade som klubbmästerskap över tio kilometer fristil. Larsson avverkade distansen på 26.14 trots tio centimeter blötsnö, medan Karlsson var tvåa i mål på 25.53 (han klarade Garphyttans förstaårssenior Kevin Henriksson med fem sekunders marginal). Liduina van Sitteren, mer känd som löpare och tvåa bakom Mikaela Kemppi i långloppscupen 2017, var ensam dam till start och tog KM-guldet på 43.49. Tobias Karlsson och Olivia Hansson behåller dock ledningen i sammandraget. Nästa onsdag fortsätter touren med klubbmästerskap i klassisk stil.

I Laxå tog Lovisa Persson sin tredje (alla hon sprungit) och Daniel Attås sin andra seger för säsongen när fjärde deltävlingen av Löpex vinterserie, även kallad Nattcupen. Världscupfyran Martin Regborn kom till start i herrklassen, men bröt efter en halvtimme. ”Kände mig inte helt hundra så joggade runt och skippade några kontroller”, skriver han på twitter. Med Regborn ute ur leken vann Attås med 68 sekunder före Jönköpings Victor Hansson. Persson hade 2.23 ned till Tove Pettersson, OK Roxen, medan Tisarens Rebecka Nylin blev trea ytterligare 13 sekunder bakom. Därmed behåller Nylin ledningen i sammandraget eftersom Persson stått över en tävling (Nylin har varit tvåa-tvåa-trea-trea). På herrsidan har Attås nu ett bastant grepp om sin femte raka titel med resultatraden tvåa–tvåa–etta–etta. Fyra deltävlingar återstår, härnäst löps det i Örebro den 11 februari.

Filip Danielssons elfteplats i U23-VM, som bästa svensk och som han själv beskriver på sin blogg som ”ett grisigt 15-kilometerslopp” som på en ”grymt tuff bana blandat med lite höjd slet riktigt hårt”? Jo, det har jag skrivit mer om i en pluslåst artikel som ni hittar här!

Och så konstaterar vi att det inte blir något Ice race vintage den här lördagen heller. ”Nej, nej, nej. Isen är fortfarande inte nog säker för att vi ska våga fullfölja arrangemanget. Men det verkar komma kallare dagar framöver, och vi hoppas att det kommer hjälpa. Håll tummarna”, skriver arrangörerna på sin facebooksida.

Bergentz vann DM i fel sport, Attås slog Dahlgren och uppskjuten monstertävling

Veteran-EM-silvermedaljören och veteran-SM-segraren Erika Bergentz drogs ju med skador under större delen av löparsäsongen, även om hon ju blev trea i D40-klassen i Göteborgsvarvet och vann Vasakvartetten. Men inget ont som inte har något gott med sig – kan man inte springa får man alternativträna, och Bergentz visade att hon skött rehaben perfekt när hon på onsdagen tog DM-guld i längdskidåkning. Visst, det var en stafett, men faktum är att Bergentz hade bästa åktid på båda sina sträckor (och de enda som noterade bättre åktider var Bergentz lagkompis Tina Åkesson och Karlslunds långloppspecialist Olivia Hansson).
Tävlingen kördes på konstsnöspåret i Ånnaboda, som nu är cirka 1 700 meter långt, och seniorerna åkte två varv per sträcka, två sträckor per lagmedlem, i tvåmannalag. Bergentz och Åkesson (som representerar Garphyttan) vann till slut 2.19 före Hansson och Paulina Hellström (Karlslund). Åsa Fjellström och Elin Winblad tog bronset ytterligare 33 sekunder bakom.
På herrsidan var segermarginalen ännu större, och med samma utgång: Garphyttan före Karlslund. Emil Hagström och Joel Lager var snabbast på alla fyra sträckorna och vann 2.26 före Robert Brundin och Tobias Karlsson (smygcomebacken fortsätter!) med Dan Larsson och Erik Svensson på tredjeplatsen.
Hela 52 tvåmannalag kom till start.

Slaget om Kilsbergen. Del 1 Ikväll är det efter 1 års vila dags för länets skidderby, kanske förutom duellen Mora Vs. Falun Borlänge på SM stafetten kanske Sveriges största rivalmöte? På 2000 – talet uppstod det som skulle bli ”slaget om Kilsbergen", en sprintstafett infördes som distriktsmästerskap istället för 3×10 km. Succéns kom direkt med 10 lag till start första året och sedan har det alltjämt varit mellan 15-30 lag till start. Rivaliteten mellan slättens giganter Karlslunds IF och bergens talangfabrik Garphyttans IF har alltid funnits där. Garphyttan med de tyngsta meriterna på nationell nivå och Karlslund som vuxit sig starkare år efter år som etablerad långloppsklubb med flera åkare i långloppselit. Garphyttan med sin blomstrande ungdomsverksamhet mot Karlslund med sin fina verksamhet för vuxna och lite aggressivare värvningstaktik runt elitåkare. Fler klubbar har såklart åkt i stafetterna fast hittills har ingen utan ovan nämnda frångått med segern i herrklassen. I damklassen har Zinkgruvans IF lånat titeln några gånger fast även här är det KIF och GIF som normalt slåss om titeln Kilsbergens drottningar. Rivalitet är ordet… Något som också hörts de gånger Örebroarna tagit titeln länets snabbaste i Vasaloppet. Då har det mullrats från bergen… ”Jag får gratulera till det, trots att du är Karlslundare, men det får inte hända igen. ” Historik Under det unga 2000 hade GIF via bröderna Torben och Tryggve Malm knallhårda strider mot Karlslund, ofta anförda av Klas Larsson och Mats Carlberg. Pokalen vandrade från år till år mellan bergen och slätten. När Karlslund värvade hem storåkaren Daniel Cornelius vidtog en lång period av KIF segrar. Vid det här laget fostrade Garphyttan fram en ung kille vid namn Patrik Karlsson. Garphyttan letade sig närmre och närmre och år 2009 fick den nu pilsnabbe Karlsson köra hem guldet. Med sig i laget då på klassiska sträckorna hade han en heroisk kämpande Joel Hultin som överträffade sig själv och bet sig fast i de stakstarka Karlslundarna. Insatsen gav slagläge och sedemera en knock out för Patrik på fristilssträckorna Giflägret utbrast glatt – änligen! Så gött att få sätta dit de där ”kaxiga” =) forts.

A post shared by Karlslunds IF Skidor (@kifpower) on

Slaget om Kilsbergen. Dela gärna egna minnen och psyka i kommentarfältet. Del 2 Därefter följde många år av Gifdominans… Tills Karlslund värvade över ovan nämnde Karlsson med orden. ”Kan vi inte slå dem får vi värva sönder dem”  Sagt och gjort, 2013 till dags dato är det Karlslund som varit i förarsätet oftast framförda av Tobias Karlsson med ovan nämnda fristilsvirtuos Patrik Karlsson. På damsidan gjorde Karlslund detsamma, Olivia Hansson åkte hem på tok för mycket till GIF. Vilket innebar att operation ”söndervärvning” togs till. Fast… Gif de fyller ju på med brutala åkare och  i dagsläget står GIF som skyhöga favoriter om man ställer upp mangrant, problemet är bara att mitt i veckan är det svårt att få hem stjärnor som Axel Ekström, Joel Lager mfl. Så ikväll kommer pokalen åter hemföras till Närkeslätten. Garphyttans IF, juniorerna, Kevin Henriksson och Jack Karlsson får vänta. Pensionärerna i Garphyttan, Danne Olsson och Per Wedin, de får längta, men mer än så blir det inte. Till Norabygdens Skidklubb med Johan Karbing och Klas Larsson. Tack för att ni deltager. Almby IK, skönt med fler cityvargar på jakt. Men bytet är vårt!! . . Ikväll åker pokalerna hem till där de hör hemma, till the home of KIF power! #kifpower

A post shared by Karlslunds IF Skidor (@kifpower) on

På onsdagskvällen avgjordes också första deltävlingen i Löpex vinterserie (också känd som Nattcupen) sedan årsskiftet, och i Martin Regborns frånvaro (han är på landslagsläger i Spanien) passade en hel del råttor på att dansa på bordet, eller vad man nu säger. I en masstartstävling i Brickebacken luftade skadeförföljde VM-löparen Filip Dahlgren benen för första gången på länge och tog en tredjeplats bakom Tisaren-duon Daniel Attås, som sprungit flera landslagsuppdrag, och Filip Jacobsson, som är förstaårssenior efter ett par juniorår där han inte riktigt fick ut sin fulla potential (i helgen debuterade han ju dessutom som senior i skidorientering, där han har JVM-medaljer på meritlistan). Jacobsson ledde 40 minuter in i tävlingen, men ett par missar på slutet gjorde att Attås gick ifrån och vann med 74 sekunder efter 45 minuters löpning. Dahlgren var ytterligare drygt en minut bakom. Även konditionsbloggsbekantingar som Jonatan Gustafsson (femma) och Per Sjögren (14:e) fanns med i resultatlistan.
På damsidan tog Lovisa Persson, Tisaren, andra segern på två starter, men det satt långt inne mot Saga Sander, Milan, som bara var sex sekunder bakom. Tisarens Rebecka Nylin trea, 1.40 efter, och behåller därmed ledningen i sammandraget.
På herrsidan tog Attås över ledningen från Regborn. Nästa deltävling löps i Laxå den 31 januari.

Och så till sist ett tråkigt besked: Det blir, trots is som bär, inget Ice race vintage på lördag. Monstertävlingen – 200 kilometer skridsko på Hjälmarens is – är inställd på grund av det ymniga snöfallet.
Arrangörerna av tävlingen, som varje år avgörs den första lördagen då isen är duglig, skriver själva på facebook: ”Vi är besvikna att vi trots all vår tidigare entusiasm tvingas tillkännage att det inte blir något lopp på lördag den 20 januari. Isen är täckt med 10–15 centimeter snö efter det senaste dygnets kraftiga snöfall. Vi har varit i kontakt med de som skottar isen på Rynningeviken, och de har informerat oss om att isen under snön är för tunn för att de ska kunna ge sig ut. Vi hoppas att det håller sig kallt och klart så att vi får möjlighet att köra tävlingen väldigt snart.”

Regborn vann igen i Nattcupen (och i Julseriens premiär): ”Vinterträning at its finest”

Martin Regborn tog andra raka segern (och 13:e totalt på 40 starter) när andra etappen i årets upplaga av Löpex vinterserie, också känd som Nattcupen, avgjordes i kväll. Tävlingen avgjordes utanför Nora, och liksom i premiären för ett par veckor sedan (som dock avgjordes i dagsljus) vann världscupfyran från Örebro närmast före Tisarens Daniel Attås. Attås var i rygg på Reborn till andra kontrollen i masstarten, fick sedan släppa över fyra minuter men var ”bara” 2.43 bakom i mål efter en stark avslutning. Jonas Andersson, som tävlar för Linköpingsklubben OK Roxen, var trea men slagen med över åtta minuter.
”Är personligen inget större fan av nattorientering, men i kväll var det faktiskt riktigt kul! Milan bjöd som vanligt på härligt fuskgafflade banor och rejäl terräng. Barmark och ett par minusgrader. Vinterträning at its finest!”, skriver Regborn på instagram.
I damklassen tog Tisarens Rebecka Nylin andra raka andraplatsen vilket räcker till ledning i cupens sammandrag då ingen av de båda vinnarna (Lovisa Persson senast, hemmalöparen Josefin Erlandsson den här gången, med en marginal på 2.04) sprungit båda tävlingarna. Även här var det Roxen på tredjeplatsen, genom Tove Pettersson, 3.42 bakom.
Cupen tar nu uppehåll över jul-, nyår- och trettonhelger, och startar om den 17 januari. Under två månader därefter avgörs de sex sista deltävlingarna.
Men var lugn: Det ska orienteras innan dess. Julserien i Arboga startade i söndags, och regerande mästare Regborn tog förstås hem segern där också … De tre avslutande deltävlingarna avgörs andra advent, tredje advent och annandag jul.