Dags igen för kamp om 15 000 kronor – och svenskt rekord i nytt backyard-lopp

Wedevågsloppets mest klassiska banrekord är från 1990: Jonny Danielssons 30 blankt (samme Danielsson som alltjämt har det svenska rekordet på 10 000 meter, 27.55,74, satt året innan) över de 10,2 kilometerna asfalt. Men en småkylig majdag för två år sedan dök Eskilstunas Abraham Adhanom upp och kammade hem både rekordet och bonuschecken på 15 000 kronor för besväret (löparlänets kanske fetaste pris!), med en tid som var fem sekunder snabbare: 29.55. På lördag är det dags för Wedevågsloppet igen. Då avlöps den 29:e upplagan av tävlingen, och även om någon startlista ännu inte publicerats misstänker jag att Mikaela Kemppi dyker och går för femte segern på fem tävlingar i långloppscupen den här säsongen (och det hade varit kul att se nyligen junior-EM-kvalade Lisa Bergdahl, som i fjol kom trea men som i år har höjt sin kapacitet rejält). För damerna är det Olga Mitchourinas 35.36 från 1993 som man ska under för att casha in de 15 000 kronorna, en tid Solnas Bekelu Beji bara ar 30 sekunder ifrån i fjol (Bergdahl var däremot drygt fem minuter över den tiden, Kemppi, som blev tvåa i loppet, knappt tre minuter över). På herrsidan kommer inte Erik Anfält till start. Han springer (om han springer, han verkar av instagram att döma dras med en förkylning) i stället Run Stockholm.

Helgen som gick avgjordes för övrigt första upplagan av Trosa backyard ultra (jag talade lite om det i livesändningen från Svampenmaran, om ni var med hela vägen där). Det är Sveriges tredje backyard ultra-lopp, efter Lur som startade 2015 (jag sprang då) och Örebro som startade i fjol (jag sprang då också). I Trosa sprang jag dock inte (banan innehöll för mycket asfalt; och så var det ju min jobbhelg), men det är kul att konceptet sprider sig och dessutom bjöds på nya svenska rekord (eller; ”rekord på svensk mark”, för det är ju en svensk – Johan Steene [som för övrigt dök upp i Trosa och sprang ett varv] – som har världsrekordet på 49 timmar) med 33 timmar för herrar (Richard Andersson från Lund) och 31 timmar för damer (Nina Eibring från Kristinehamn, som vann Örebro backyard ultra förra året). Daniel Johansson från Vretstorp är bästa länslöparen jag lyckats identifiera i listan, med 16 timmar (vilket ger drygt 107 kilometer). För övrigt blir det ytterligare två backyard ultras i Sverige i sommar (totalt fem alltså), i Älvdalen backyard ultra som krockar med Örebro helgen 17–18 juni och Backyard ultra Sydkusten i Trelleborg 8–9 juli.

Och för övrigt får ni se till att kolla in orienterings-SM-sidan på na.se med jämna mellanrum, framför allt före och efter en tävlingshelg som nu, när ultra-SM avgörs i Lekhyttan på lördag. I går snackade jag med Tove Alexandersson och i dag bjuder min nyaste kollega Amanda Sundström snackat med Hagabys medaljhopp Viktor Larsson.

Gräfnings topp tio i långloppsdebuten för Karlslund – och Torstensson djävulskt bra (bokstavligen!) i ultradebuten

Ingen lördagsblogg borde väl betyda dubbel söndagsblogg, right? Well, kanske ändå inte. Men ett svep över konditionsidrottsvärlden (i det här fallet snarare konditionsidrottslänet, förvisso) ska man väl ändå kunna bjussa på.

Helgens stora begivenhet var förstås Marcialonga, och Maria Gräfnings gjorde debut i långloppsvärldscupen som Karlslundsåkare och fortsatte prestera på den höga nivå hon höll 2014, när hon senast åkte de stora långloppen regelbundet. Faluåkaren, som bytte till Örebroklubben inför årets säsong tillsammans med sin bror Kalle, fick förvisso släppa när det eldades på i tätgruppen någon mil in i den på grund av snöbristen förkortade italienska klassikern, men gick med i en klunga med hyperrutinerade schweiziskan Seraina Boner, norskan Kari Vikhagen Gjeitnes och österrikiskan Barbara Jezersek som låg sjua–tia. Uppför den avslutande Cascataklättringen fick hon dock ge sig mot konkurrenterna, och slutade därmed på tionde plats, minuten bakom Gjeitnes som var starkast i gruppen och tog sjundeplatsen och drygt 10,5 minuter bakom segrande Katerina Smutna, som spurtade ned Britta Johansson Norgren. Sara Lindborg, som tävlar för Örebroanknutna Team Serneke, var best of the rest och tog tredjeplatsen 4.22 bakom toppduon efter att ha kört ifrån Astrid Øyre Slind med över 40 sekunder uppför den drygt två kilometer långa backen till målet.
Bröderna Impola låg väl med inledningsvis, men sedan var det som vanligt de senaste loppen: Bill fick släppa först, och sedan också Bob, som höll ihop och räddade några cuppoäng som 47:a i mål (Bill blev 62:a) men var nästan sju minuter bakom täten (där Tord Asle Gjerdalen vann närmast före ytterligare sju norrmän. Bob tappade därmed till fjärde plats i U26-tävlingen som han ledde efter de två första deltävlingarna (prologen och La sgambeda) och i sammanlagda cupen tappade han från 14:e till 19:e placering.

Skrinnaren David Anderssons försök att kvala till allround-VM via starka resultat i världscupen i Berlin föll inte så väl ut. 1.50,47 på 1 500 meter (drygt två sekunder över årsbästat) och 6.46,87 på 5 000 (drygt åtta över personbästat) lär inte räcka så långt, och förbundskapten Mattias Hadders konstaterade krasst på twitter att han lämnade Berlin ”utan några större framgångar”. Det Andersson ändå kan ta med sig är erfarenheten av att tävla i världscupens A-division, där han nu för första gången fick vara med (på 1 500 meter) efter de starka resultaten i Heerenveen i december.

Det passar väl rätt bra att säga att Antje Torstensson stod för en djävulskt bra ultradistansdebut när hon noterade 66,66 kilometer på de sex timmarna på 200-metersovalen i Våxnäshallen i Karlstad 6-timmars (det motsvarar 5.24 minuter per kilometer).  ”I ledning i cirka fyra timmar. Sen blev avsaknad av rutin och långpass påtagliga”, twittrar Örebrolöparen som blev omsprungen av Victoria Borg (Vingåkerlöparen som har hallrekordet i maraton i Tybblelundsallen) som till slut hann varva Torstensson 18 gånger och passera den magiska sjumilagränsen innan målskottet ljöd (det har bara 15 svenska damer genom tiderna klarat om den här listan är uppdaterad, men Borg har faktiskt ett pers på 72 590 meter, vilket hon inte riktigt mäktade med i lördags) och noterade 70,32 kilometer. Stämmer listan var Torstenssons notering för övrigt distriktsrekord på sex timmar (drygt 2,5 kilometer längre än Laxås Åsa Carlsson noterade i Skövdes sextimmarslopp 2008), men det låter jag alltså vara osagt (herrarnas distriktsrekord satte Örebro AIK:s Hugo Liss redan 1985; 84 390 meter).
I herrklassen blev örebroaren Daniel Johansson, som tävlar för LK Gränslöst, trea på 67,83 kilometer (grymma hemmalöparen André Rangelind vann på 82,33 kilometer!).

När de två första grenarna i skidorienterings-SM tvingades byta helg och ort på grund av snöbrist (förra helgen mot den här helgen, Sollefteå mot Skellefteå) så kom inte en enda länsåkare till start.

I morgon stänger för övrigt anmälan till två första distanserna vid längdskids-SM i Söderhamn. Vill ni redan spana in nu vilka som kommer till start går det att se här. Och på tisdagkväll, svensk tid, drar avgörs första distansen i U23-VM i längdskidor, med Axel Ekström. Det lär därmed bli mycket skidor på bloggen i veckan!