Efter persslakten på halvmaran – Erica Lech tvåa på Lidingöloppet (och Regborn vann orienteringskampen, Bergentz fyra och Nilsson bröt van Sitterens supersvit)

Erica Lech går från klarhet till klarhet just nu. Förra veckan seger i halvmaran Kalmar Malkars 21KM, pers med över fem minuter och in som femma på distansen i distriktets genom tiderna-lista. I dag tvåa på i vad jag tror var debuten på Lidingöloppet. Örebro AIK-löparen var en av 23 specialinbjudna löpare till 30-kilometersdistansen (bara eliten fick chansen i år, på grund av coronapandemin), och hade bara Örgrytes Hanna Kumlin före sig i mål. Som referens hade tiden 2.05.42 räckt till en tiondeplats i fjol, som sjunde bästa svenska, 1,5 minuter före Liduina van Sitteren (som dock tagit jättestora kliv framåt sedan dess).
De allra vassaste löparna valde dock 15-kilometersdistansen på lördagen, och där tog sig Ullevis Charlotta Fougberg om Hälles Meraf Bahta på andra halvan och vann med över en minut, på 52.11. Bäst av länslöparna blev Zinkgruvanfostrade Johanna Eriksson (Motala AIF) med en sjätteplats på 56.02 följt av Louise Wiker som tia på 57.37, Liduina van Sitteren som 16:e på 59.47 och Lisa Bergdahl som 18:e på 1.01.05.
Martin Regborn tog den prestigefyllda titeln som bästa orienterare på herrsidan med en åttondeplats på 47.05, fyra sekunder före Emil Svensk och över minuten före Gustav Bergman som tvålade till honom två gånger om på orienterings-SM förra helgen (men Regborn slog ju Bergman även på friidrotts-SM). Samuel Russom, IS Göta, vann på 45.38, sju sekunder före Hälles Samuel Tsegay. Ex-örebroaren Heshlu Andemariam 26:a på 49.32.
Ännu närmare pallen var dock Wilhelm Bergentz i P19-klassen över tio kilometer, där han blev trea på 33.23, 1.13 bakom segrande Jonathan Edman, IFK Umeå, och 23 sekunder från Väsbys Hampus Månsson på tredjeplatsen.
Fredrik Johnsson bröt på 30 kilometer.

I korta terräng-DM i spåret i Vretstorp blev det inte, som jag hade tippat, Klara Frih som bröt Liduina van Sitterens nästa två år långa DM-svit – utan Frida Nilsson som gick in på 16.40 över de fyra kilometerna och med den tiden var 19 sekunder före 17 år yngre konkurrenten som fick nöja sig med ett guld i F17-klassen. Ytterligare fyra år yngre Elin Freed (en 14-åring som bor i Glanshammar och tävlar för KFUM Örebro) tog ännu mer överraskande bronset före hemmalöparen Therese Fjordäng och Marie Dasler: Freed hade 17.38, Fjordäng 17.51 och Dasler 17.59.
Alla utom Fjordäng blev dessutom guldmedaljörer i sina respektive åldersklasser: Nilsson i yngsta veteranklassen K35, Frih i äldre juniorklassen F19, Freed i yngre juniorklassen F17, och Dasler i K50 (å andra sidan fick Fjordäng ett silver i lagklassen, med sitt Vretstorp, bakom IF Start). Veteranguld tog också Maria Eriksson (K40, 18.09), Therese Persson (K45, 18.31), Irene Ikonen (K55, 20.51) och Lilijana Persson (K65, 24.12). Av 16 damer till start fick 15 med sig medalj hem …
På herrsidan ”skrällde” OK Tisarens talangfulla orienteringsjunior Valter Pettersson, 18, och tog guldet på 13.40, sex respektive åtta sekunder före KFUM Örebro-duon Axel Sandberg och William Wickholm (Enhörnas Johan Ek-Larsson var dock snabbast av alla på 13.19, men utom tävlan). Per Sjögren blev DM-fyra för andra helgen i rad (i söndags på 5 000 meter), men distanserad med 45 sekunder av Pettersson. Pettersson tog DM-guld även i P19, Per Sjögren i M40 och i lag (med KFUM Örebro – Örebro AIK tog veteranlagguldet). Ännu ett utropstecken: Tisarens 16-åring Emil Larsson var sjätte snabbast av alla med 14.33 och tog förstås DM-guld i P17. Mathias Viktorsson (M35, 14.46), Magnus Mossberg (M45, 15.42), Mikael Persson (M50, 16.33), Mikael Hansson (M55, 17.31) och Hans Backström (M65, 19.15) fick också med sig DM-titlar hem från Vretstorps folkpark.

Jimmy Axelsson följde upp förra helgens seger i Talluden trailrun med en ny – i rullskidcupen Moto tours sista deltävling, 35 kilometer med start från Närkes Kil till Mogetorp och därefter en avslutning tillbaka till Garphyttan och uppför Ånnabodabacken. Robert Brundin, som redan säkrat totalsegern, var 51 sekunder bakom i mål, trean Daniel Olsson över 1,5 minuter. Segern var Axelssons tredje raka i deltävlingar han ställt upp i, men en svagare start på säsongen och en missad etapp gjorde att han slutade 72 poäng bakom Brundin (hade han vunnit den deltävling han missade hade det ändå ”bara” bara gjort 38 poäng i sammandraget, så det saknades mer än så).
Olivia Hansson, som också redan säkrat totalen, var ensam dam till start och gick i mål som 13:e av de 20 åkarna, 15 minuter bakom Axelsson vars segertid skrevs till 1.28.11.
Mattias Fritz tog tredjeplatsen i sammandraget på herrsidan efter en tiondeplats på lördagen (Adam Nyrén blev fyra både på lördagen och totalt, hade behövt bli tvåa för att ta sig förbi) medan Åsa Fjellström och Nelly Mårtensson tar andra- och tredjeplatserna på damsidan.

Hansson överlägsen – men Axelsson skrällde och tog klubbmästartiteln från Brundin (och Fahlin kör för Uttrup Ludwig i Giro d’Italia)

Onsdagens etapp i Moto tour i Yxe, strax norr om Järle, dubblerade som klubbmästerskap i rullskidor för Karlslunds IF – och på herrsidan bjöds det på en knall när Jimmy Axelsson (som jag fick äta upp att jag hade som favorit inför Kilsbergen trailrun i lördags) besegrade regerande mästaren Robert Brundin med sju sekunders marginal över 14 kilometer med individuell start. Axelsson var bara fyra i motsvarande tävling förra året, men fick KM-silvret då eftersom tvåan och trean tävlade för andra klubbar.
I touren räckte resultat ändå för att Brundin skulle säkra en ny totalseger, med en etapp kvar (han hade bara behövt starta i dag för att det skulle vara i hamn). Det är tajtare om andraplatsen mellan Jimmy Axelsson (143 poäng), Mattias Fritz (137), Adam Nyrén (125) och Oskar Ekholm (123). Daniel Olsson var trea i tävlingen, 1.25 bakom Axelsson, men varken han eller fyran Viktor Hansson kör för Karlslund, så femman Fritz fick KM-bronset (Patrick Hansson, åtta i mål, fick H45-guldet).
På damsidan blev det som väntat klar seger för redan klara toursegraren Olivia Hansson – även om hon i dag äntligen fick motstånd i sin egen klass. Åsa Fjellström var tre minuter bakom och Nelly Mårtensson, som inte kör för Karlslund, var drygt åtta minuter bakom på tredje plats.
Fjellström går upp som ny tvåa i sammandraget före Mårtensson.
Finalen är en 35 kilometer lång masstart med start i Närkes Kil lördagen den 26 september.

Nu har lagen inför Giro d’Italia släppts, och det blir för Emilia Fahlins stall FDJ-Nouvell Aquitaine-Futuroscope som väntat danskan Cecilie Uttrup Ludwig som blir kapten. Fahlin delar hjälpryttaruppdraget med australierna Brodie Chapman och Lauren Kitchen, norskan Stine Borgli och franska Évita Muzic.
Tävlingen inleds med lagtempo på fredag (laget var ute och rekade banan i dag, men hade vissa svårigheter eftersom herrarnas Tirreno–Adriatico drog förbi på samma sträckning under dagen) och fortsätter sedan med åtta för det mesta svintuffa etapper de följande åtta dagarna. Jag pratade med Fahlin i dag, och vid lunchtid i morgon kommer en artikel om hennes syn på Girot och på VM, som avgörs bara sju dagar efter etapploppets avslutande. Håll utkik på na.se!

Fahlin nia efter spurt om segern i Tour for all – och Hansson/Brundin dominerade i vanlig ordning när Moto tour drog igång

Emilia Fahlin avslutade sin insats i Tour for all – hennes debut som Zwiftcyklist – med en niondeplats i dag. Det var hennes första topp tio-placering, och den kom efter en finish som var helt olik utbrytningarna, solokörningarna och de tidiga spurtattackerna på de tidigare etapperna. Här var 13 cyklister (av 40 startande) samlade hela vägen in, och gjorde upp om det. Leah Dixon, Storbritannien och Team Tibco, var vassast medan Fahlin alltså blev nia, tre sekunder bakom (men i en riktig cykeltävling hade hon sannolikt fått samma tid som segraren, det såg inte ut att vara några klara luckor mellan dem).
Niondeplatsen gav 17 poäng i tävlingen (som är en lagtävling, man räknar inte individuella poäng), de enda 17 som Fahlins stall FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope körde ihop i dag (det blev inga bergsprispoäng och ingen av hennes lagkompisar Jade Wiel eller Clara Copponi blev topp 25).
I går var Fahlin 20:e.
Dagens resultat gör att FDJ-stallet nu ramlar ned till sistaplatsen av de nio lag som är med i touren, sex poäng bakom Drops-teamet som tog 25 poäng i dag.I morgon avslutas tävlingen, och då kör Stine Borgli, Evita Muzic, Brodie Chapman och Shara Gillow för FDJ.
Dixons Team Tibco leder närmast före Canyon Sram och CCC-Liv.

I går var det premiär för årets Moto tour, och man kan ju tycka att det borde vara ett speciellt år – men allt var precis som vanligt. Över de 22 kilometerna med (mass-)start och mål vid Kilsbergsvallen (och vändpunkt i Närkes Kil) vann Olivia Hansson och Robert Brundin precis som vanligt, på 58.56 respektive 53.46. Hansson var ensam dam till start (men var före 15 av 24 herrar) medan Brundin var över två minuter före närmaste konkurrenterna Mattias Fritz och Daniel Olsson (Fritz var sekunden före). Nästa etapp körs onsdag om två veckor, 15 kilometer med individuell start, med start och mål vid Brändåsen.

Den här sammanställningen över friidrottens inställda och uppskjutna tävlingar hade jag för övrigt inte hittat till förrän nu. Där kan man bland annat läsa att det fortfarande är möjligt att det blir ett klubb-för-klubb-baserat lag-SM-kval den 21 maj, att stafett-SM är uppskjutet (ännu inte inställt) och att tittar på möjligheter att arrangera 100-kilometers-SM i Halmstad trots att själva SM-veckan ställts in.

Jag tror förresten jag glömt tipsa er om mitt reportage om Josefin Tjernlund, som publicerades på na.se häromdagen. Kolla in det här!

En enda löpare, Åsbros Albin Wallgren i P13-klassen, tog chansen att springa 800 meter när första löparkvällen i Närkes pappersspel avgjordes i går. Minst tre onsdagar till bjuds det möjlighet för alla under 19 år att springa tävlingslopp i Hallsberg (nästa vecka 800 meter, därefter 1 000 respektive 1 500 meter). Jag skrev lite om upplägget här.

Fahlin om EM-tempot: ”Jag ska pusha 
på gränserna”

Så blev det officiellt. Emilia Fahlin får, som enda svensk, köra såväl tempo- som linjeloppet i EM, som flyttats från Nice och Monaco till Plumelec, längre norrut i Frankrike på grund av terrordådet den 14 juli. Tempoloppet körs nästa torsdag, den 15 september, och linjeloppet två dagar senare. Efter dagens etapp i belgiska Lotto tour fick jag tag i Fahlin, för att höra hur hon ser på comebacken, tre år efter sitt senaste mästerskapstempot – och hur den nya tempohojen egentligen fungerade.

– Jag fick den förra veckan och har fått ställa in den på egen hand än så länge, och det är ju ganska mycket att tänka på när det handlar om en tempocykel jämfört med en linjehoj. Det har varit lite mekjobb (skratt). Men jag har fått till en position som jag är rätt så nöjd med, och jag hade en bra känsla i går. Det var kul att äntligen få köra på en riktig, aerodynamisk tempohoj, och den var helt klart godkänd. Känsla var ganska bra i går, och det var kul att det räckte så långt (tia, bara sex sekunder från pallen mot stora delar av världseliten över 4,4 kilometer tempoprolog) trots att jag kände att jag saknade det lilla extra i benen. Jag känner mig lite trött och sliten efter OS och segern i Vårgårda, det har varit en lång säsong och jag har inte gjort någon speciell förberedelse inför den här veckan, utan tränat på för att få lite grund inför EM. Tanken är att tävla mig i form den här veckan och sedan göra de sista finjusteringarna när vi är på plats i Plumelec på måndag, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
Att det nu är klart att det blir tempo i EM då, hur är känslan?
– Klart det är kul. Det är första gången proffsen får delta i EM, och bara det är en rolig grej. Och att få köra tempo igen är ju något jag strävat efter.
Hur passar banorna (här finns alla kartor, höjdkurvor och startlistor)?
– Jag har inte stenkoll i och med att det blev flyttat från Nice. Egentligen skulle tempot ha varit ganska platt, rätt lätt hemåt. Nu verkar det bli lite mer böljande terräng med en rejäl backe på slutet, och då passar det helt plötsligt andra cyklister. Hade det varit plattare hade det passat mig lite bättre, men är jag i kanonform klarar jag även en lite tuffare bana. Det blir lättare att säga något om den när jag är på plats. Linjebanan körde jag åtminstone delar av häromåret, och den är ganska tuff. Det är åtta varv på en 14-kilometersbana där målet är på toppen av en 1,8 kilometer lång backe, och så är det ytterligare en tuff backe på varet. Blir det körning uppför dem kommer det bli tufft utslag.
Vad har du för mål med comebacken i tempot?
– Vi får se hur banans karaktär passar och hur formen är. Men det bästa med det här är att jag får chansen att få rutin och tävlingsvana från tempo igen. Jag får öva på att ladda upp, hitta rätt känslor, alla små vanor och förberedelser, hur det ska kännas. Att pusha på gränsen. Sedan får vi se om jag får köra tempot på VM också, det hoppas jag, så jag kan lägga lite större fokus på det inför kommande år. Det ser jag som det allra viktigaste med den här starten.
Hur var dagen (Fahlin körde för italienska lagkompisen Marta Bastianelli, och rullade själv i mål som 37:a efter att ha fullgjort uppdraget), då?
– Lagkompisen (Bastianelli) blev fyra, så vi var inte helt nöjda inom laget, det gick inte hela vägen fram. Och jag själv fick göra ganska mycket jobb, mer än jag ville ha gjort. Det saknades lite från de andra lagkompisarna, det finns grejer att förbättra de närmaste dagarna.

Hemma i länet avgjordes i kväll sjätte deltävlingen, av nio, i rullskidcupen Moto eagle tour. Efter att Bob Impola vunnit tre (samtliga han kört) och Robert Brundin två av de fem första tävlingarna blev det i kväll en ny segrare i Daniel Olsson. Brundin blev återigen tvåa (han har varit etta–tvåa–tvåa–etta–fyra–tvåa i år), 24 sekunder bakom Olsson, och Larz Andersson trea. Olivia Hansson vann damklassen som enda startande (igen) och var sjua totalt av 17 startande.