Ahlsson i utbrytning – och sedan bakom svensk skrällseger i Estland (Plus: Åtta medaljer till länet på junior- och veteran-SM – och Anfälts nya problem inför Ultravasan)

Sverige är sannerligen inte bortskämd med internationella segrar i landsvägscykel, men på fredagen skrällde det till på första etappen av Baltic chain tour, över 164 rätt flacka kilometer med start och mål i Tallinn.
Kumlasonen Jonathan Ahlsson var uppe i utbrytning halvvägs, men orkade framför allt arbeta vidare för laget när han blev inhämtad och var en viktig del i uppdraget av Linus Eriksson Kvist, som till slut var helt överlägsen i en klungspurt där 74 cyklister gjorde upp. ”Att representera landslaget är mäktigt. Att göra det med detta gäng är än mäktigare. Men att ta sin första UCI-seger med detta gäng, iklädd den blågula tröjan, det är ta mig fan mäktigast”, skriver Skånekillen på instagram. Ahlsson fullföljde i mål som 23:a, och blev därmed näst bäste svensk för dagen (alla sex var med i tätklungan vilket gör Sverige till trea i lagtävlingen). Det ger en 15:e-plats i ungdomstävlingen (för U23:or, alltså), men faktum är att han var näst förste 18-åring och femte tonåringen över mållinjen.
I morgon väntar en 159 kilometer lång etapp med 24 (!) grusvägspartier (totalt nästan halva banan) och på söndag avslutas etapploppet med en 167 kilometer och helt flack asfaltsetapp.

Eric Westberg, som i vintras bytte moderklubben Bore mot KFUM Örebro, tog SM-silver på 2 000 meter hinder i P19-klassen – spurtslagen av Mölndals Carl Erixon med blott 31 hundradelar – när junior-SM i friidrott inleddes i Linköping på fredagen. 6.32,79 lyder Westbergs silvertid. Fyra år yngre kubbkompisen Folke Eriksson tog brons på 1 500 meter hinder i P15-klassen på personliga rekordet 4.39,49 – knappt fem sekunder från guld och två från brons men å andra sidan mindre än en halv sekund före fyran. Lucas Asplund blev åtta i samma lopp, på 5.04,39. I samma åldersgrupp åkte både Albert Zieger (på perset 2.07,62) och Viggo Olsson (2.08,28) ut i försöket på 800 meter, trots att de blev trea och fyra i sitt heat (det gick lite för långsamt, trots att de gick i sista heatet och hade tiderna att gå på, och förlorade spurten mot Hässelbys Alexander Hägg och Tranås Gösta Berglund i kampen om de två platserna till morgondagens final). Bättre lycka för Elin Freed, på samma distans i F15, som avancerade till final med kvalets näst snabbaste tid (2.21,94). Däremot åkte kvartetten Tilde Söberg Lager (2.37,15), Julia Gustafsson (2.41,36), Wera Falk (2.57,08) och Vera Lech (3.00,58) ut, liksom Karlskogas Ella Laine (2.30,31).
I veteran-SM på Öland, som också inleddes på fredagen, blev det tre guld och totalt sex medaljer till länet: IF Starts Marie Dasler vann 800 meter i K50 på 2.36,31, Maria Nagle (tidigare Eriksson) vann 5 000 meter i K45 på 19.51,93 och Almbys Bo Persson tog hem samma distans i M70-klassen på 21.00,94. Dasler är anmäld till fem distanser (1 500 meter på lördag och både 400 och 10 000 meter på söndag) och fick på fredagen dessutom med sig ett silver på 5 000 meter (18.59,04, mindre än två sekunder från guldet som Björnstorps Mia Havinder la beslag på). Starts Annica Sjölund (3.07,61 på 800 meter i K50) och Almbys Ljiljlana Persson (26.44,23 på 5 000 meter i K65) tog varsin bronsmedalj.
Båda mästerskapen pågår hela helgen.

Efter en del återbud – bland annat från Andrea Svensson, som imponerade så i världscupdebuten förra helgen – har Tisaren nu spikat sina lag till Jukola. Lilian Forsgren, som sprang EM i maj, dras med ”lite problem med återhämtning efter tidigare sjukdomar” och väljer att springa i andralaget, så förstalaget på damsidan – som med Svensson och Forsgren hade varit en topp tio-kandidat – består nu av Linnea Claesdotter, Lovisa Persson, Ellinor Tjernlund och Josefin Tjernlund. Inte så illa det heller, förstås, och med ett ankare och spurtess som Josefin på sistasträckan kan många placeringar plockas där, om det finns slagläge. I herrlaget springer Valter Pettersson på förstasträckan och följs av Daniel Forsgren (tidigare Martinsson, har gift sig med Lilian i sommar), Gustav Hindér, Johan Aronsson, Emil Larsson, Anton Hallor och Oskar Andrén.
Damerna startar 13.45 på lördagen, herrarna 23.00. Jag har inte lyckats utröna om några andra länsklubbar kommer till start (på Jukolas hemsida finns än så länga bara damernas laguppställningar publicerade, och där hittar jag i varje fall inga andra än Tisarens två lag).
Tisaren hade tidigt en ambition om att ställa upp med ett renodlat damlag i herrstafetten, men det är inte klart om de får ihop ett sådant lag med tanke på återbuden – och hur det i sådana fall kommer att formeras.

Det vill sig ju aldrig riktigt när Erik Anfält ska springa Ultravasan – det kommer alltid en skada eller pandemi i vägen. Den här gången skulle det bli fjärde gången gillt (hittills har han aldrig kommit till start i 90-kilometersloppet, men han tog ju en mäktig seger på halvdistansen 45 kilometer 2016, på det som då var banrekord och numera är den näst snabbast tiden genom tiderna), men det känns tveksamt när man läser ultramarathon.se:s genomgång inför loppet på söndag:
– Jag har dragit på mig någon överansträngning/inflammation i musklerna ovanför och kring revbenet, vilket jag fick för 1,5 vecka sedan. Löpning har inte varit görligt sedan dess. Det börjar kännas lite bättre, dock inte tillräckligt bra, än i alla fall, säger Anfält till dem.

Dubbla silvermedaljer och distriktsrekord på stafett-SM – och Anfälts mardrömsuppladdning och galna felspring

Det känns som att jag i gårdagens blogg nästan utlovade ett guld till KFUM Örebro-grabbarna på 3×800 meter på stafett-SM i dag, men allt kan som bekant hända i löpning och så blev nu inte fallet. I stället blev det silver, 0,89 sekunder bakom Hammarby. Det trots att Hammarby ställde upp med ett lag med årsbästan på 2.09–2.09–2.05 medan KFUM:s killar hade 2.06–2.09–2.05 och på papperet därmed tre sekunders marginal. Viggo Olsson, Albert Ziegler och Folke Eriksson hade hur som helst hur god marginal som helst bakåt och tog silvret över 17 sekunder före Mölndal. Nästan lika stor var marginalen till Tobias Tranderyd, Jack Karlssons och Jonatan Gustavssons sju år gamla distriktsrekord på distansen. Den nya rekordtiden skrivs till 6.17,25 (den gamla var 6.33,5).
I skadade Wilhelm Bergentz frånvaro fixade lagkompisarna i P19-laget – Noha Olsson, Henrik Franzén och Bergentz-ersättare Kevin Bodén – ändå silver bakom Mölndal på samma distans och raderade dessutom ut ett 31 år gammalt distriktsrekord. 5.52,01 på KFUM-laget gav sju sekunder upp och nästan 16 ned till Upsala på tredjeplatsen – och var nästan sju sekunder bättre än Anders Sjöberg (min gamla NA-kollega), Jonas Rosengren och Andreas Hugossons tidigare distriktsrekord från 1990 (5.58,69).
F15-laget var nio sekunder från medalj. De matchade, förutom Elin Freed som ankare, också Tilde Söberg Lager och Julia Gustafsson och gick i mål på 7.38,57 (15 sekunder över IF Starts 45 [!] år gamla distriktsrekord).

I O-ringens frånvaro har topporienterarna spridits ut över landet den här veckan. Martin Regborn sprang hem OK Hällens medeldistans i går, 1.11 före STora Tunas Olle Kalered på andraplatsen. I samma tävling blev Tisaren-duon Linnea Claesdotter och värdscupladdande Andrea Svensson tvåa och trea bakom Olivia Nilsson.
Jonatan Gustafsson sprang Barkenträffen i Smedjebacken, Dalarna, och tog en tredjeplats i söndagens medeldistans, knappt 2,5 minuter bakom Malungs Johan Bäckman. Gustafsson stod däremot över lördagens tävling, även den över medeldistans, där Milans Saga Sander tog en sjätteplats (6,5 minuter bakom Synnøve Bråten) och KFUM Örebros Jacob Eriksson slutade tia (5,5 minuter bakom Bäckman som vann då också).
På hemmaplan arrangerades Gif-ringen i Garphyttans IF:s regi, och även om mycket få löpare lyckades fullfölja alla fem sträckorna så fixade Simone Niggli och Matthias Niggli en familjedubbel genom att vinna dam- och herrklasserna (ja, lägg därtill att barnen Anja, Lars och Malin vann D10, H10 respektive D14 så har ni en fullständig familjetriumf). Simone var för övrigt snabbast alla fem dagarna, två gånger närmast före skidorienterings-EM-medaljören Åsa Zetterberg-Eriksson och en gång före fjolårets skidorienterings-JVM-guldmedaljören Elin Schagerström. Tävlingarna gick uppe i Kilsbergen.

Erik Anfält gjorde comeback på de lite större arenorna när han sprang Salomon 27K, en 27 kilometer lång fjällöpningstävling som är en del av fjällmaratonveckan i Åre, i går. Men uppladdningen och starten blev sämsta tänkbara. Örebrolöparen, som har SM-brons i maraton på meritlistan, anlände med nattåget bara tio minuter före start och sprang sedan rejält fel bara fem kilometer in i loppet. Han han springa en hel kilometer åt fel håll innan han upptäckte sitt misstag och vände, och fick alltså ihop 29 kilometer i stället för 27 … ”Tävlingen var därmed helt över för min del och motivationen borta men jag tog mig ändå i mål på ett hyggligt sätt och därmed blev det ett bra träningspass och kroppen kändes tämligen stark och det var fint att springa på fjället”, skriver Anfält på instagram. Med tanke på det var det imponerande att han ändå blev 34:a av 405 löpare (oj, vad han lär ha fått springa i sicksack för att komma förbi).
Norgeboende katalanen Kilian Jornet, av många rankad som världens bästa bergslöpare genom alla tider, gjorde en sällsynt start i Sverige och vann med drygt tre minuters marginal till norska Thomas Fremo på andraplatsen. Inga andra länslöpare på topp 100, vad jag kan se i resultatlistan i varje fall.

Fahlins fjärde topp tio-placering på fem dagar, Jonathan Ahlsson bästa tonåring i Estland och nästan rent hus av KFUM-löparna i lag-SM-kvalet

Femte etappen – då tog Emilia Fahlin sin fjärde topp tio-placering i Thüringen runt. I dag var hon sjua efter en klungspurt om andraplatsen, sex sekunder bakom totalledaren Lucinda Brand som mot alla odds lyckades attackera ensam med tre kilometer kvar och hålla undan till seger – en ruskig styrkeprestation efter 143 småkuperade kilometer som avslutades med en lätt utförskörning och högfartsspurt sista fyra kilometerna. För sammandraget innebär det att Brands ledning utökades från fem till 17 sekunder, och att hon därmed i praktiken avgjort tävlingen inför söndagens plattare etapp som lär sluta i en spurtuppgörelse (man får tio bonussekunder för seger, så 17 ger säkerheten att det räcker att ligga med i tätklungan). Fahlin är kvar på sin sjätteplats, nu 46 istället för 32 sekunder bakom Brand, men till pallen växte avståndet bara från 24 till 26 sekunder.
Efter söndagens avslutning, med start och mål i Gotha, har Fahlin bara en enda tävlingsdag kvar före OS i Tokyo.

När tvådagarstävlingen Tour of Estonia i dag avslutades med ett kriterium i Tartu (Tartu GP) visade Jonathan Ahlsson återigen vilket framtidsnamn han är. 18-åringen från Kumla, som liksom brorsan Jacob tävlar för Motalas halvprofessionella lag, körde in som 28:a (och näst bästa svensk) av 101 startande (varav sex i svenska U23-landslagets dräkter) i sin andra internationella proffstävling (den första var den i går). Klubbkamraten Hugo Forssell var starkast av svenskarna för dagen och var 16:e man i mål i en klunga som splittrats i småbitar i den stenhårda målbacken (som passerades 16 gånger!), 1.11 bakom segrande hemmacyklisten Karl Patrick Lauk.
Resultatet gjorde att Forssell klättrade till en slutgiltig tredjeplats i ungdomstävlingen (U23) medan Jonathan blev fyra (de tre före var 21, 22 och 22 år gamla, så man kan säga att Jonathan har åren för sig). I sammandraget, som Lauk också tog hem, blev Forssell 16:e man och Jonathan 28:a. Jacob blev, liksom 48 andra cyklister, avplockad på grund av varvning eller varvningsrisk på den korta slingan.

I lag-SM-kvalet i friidrott gjorde medel- och långdistanslöparna som var på plats (nästan) rent hus – men det räckte inte för varken herrarna eller damerna i KFUM Örebro. Herrarna blev till slut tvåa, tio poäng bakom Upsala IF som tog enda platsen till lag-SM-finalen. KFUM föll främst på hoppgrenarna där Rasmus Carlsson rev ut sig på ingångshöjden i stavhopp (han gick in på 4,66 när alla utom en hade rivit ut sig redan på 4,00 …) och de unga längd- och trestegshopparna inte hade någon chans mot mer rutinerat motstånd. På damsidan lämnade KFUM tomt i tre grenar (bland annat på 5 000 meter och 3 000 meter hinder), vilket gjorde att laget inte kunde utmana Huddinge (som tog finalplatsen med en poängs marginal) eller Täby.
Men de riktiga prestationerna:
** På herrsidan dominerade Jonatan Gustafsson (seger med 16 sekunder på 1 500 meter), Wilhelm Bergentz (seger med 22 sekunder på 5 000 meter) och Noha Olsson (seger med 57 sekunder på 3 000 meter hinder) sina lopp och tog det mest som träningspass. Till exempel sprang Bergentz 3 400 meter i 3.10-fart innan han ledigt växlade tempo och avslutade med fyra varv i 2.50. Både han och Gustafsson tog det som ett kvalitetspass inför Göteborgs GP på onsdag. Henrik Franzén blev mer pressad i årsdebuten, men höll undan till seger med 22 hundradelars marginal på 800 meter. Därmed 16 av 16 möjliga poäng på medel- och långdistans KFUM-grabbarna.
** Rebecca Högberg tog det lugnt på 800 meter och såg ”bara” till att vinna på 2.31. Det är hennes sämsta noterade tid någonsin på distansen och 26 sekunder över perset från augusti. Men det spelar ju ingen som helst roll i en sådan här tävling där placeringarna är allt. Hon dubblerade dessutom med 400 meter, där segermarginal blev större än på 800 (ja, sen sprang hon också avslutningssträckan för en tredjeplats på 4×100 meter). Elin Freed var enda länslöparen som tappade poäng på Källbrinks IP, men så ställdes också 15-åringen mot Hanna Lindholm, som klarat OS-kvalgränsen (men inte blivit uttagen) på maraton. Huddingelöparen sprang 1 500 meter på 4.32, Freed tog andraplatsen på 4.58.
Båda KFUM-lagen behåller sina platser i lag-SM-kvalet till nästa år. En intervju med Högberg, som kollega Elena Lövholm gjort, hittar ni här.

Motivationsserien, de fyra träningstävlingarna på lika många lördagar som nu i maj mättat tävlingshungern hos löpare i fyra Örebroklubbar, avslutades i dag med ett tiokilometerslopp på Milseriens bana dit 15 löpare var föranmälda men där bara nio ännu lämnat in tider. Av dem var Marie Dasler (41.26) och Oskar Hansson (36.14) snabbast.

Efter persslakten på halvmaran – Erica Lech tvåa på Lidingöloppet (och Regborn vann orienteringskampen, Bergentz fyra och Nilsson bröt van Sitterens supersvit)

Erica Lech går från klarhet till klarhet just nu. Förra veckan seger i halvmaran Kalmar Malkars 21KM, pers med över fem minuter och in som femma på distansen i distriktets genom tiderna-lista. I dag tvåa på i vad jag tror var debuten på Lidingöloppet. Örebro AIK-löparen var en av 23 specialinbjudna löpare till 30-kilometersdistansen (bara eliten fick chansen i år, på grund av coronapandemin), och hade bara Örgrytes Hanna Kumlin före sig i mål. Som referens hade tiden 2.05.42 räckt till en tiondeplats i fjol, som sjunde bästa svenska, 1,5 minuter före Liduina van Sitteren (som dock tagit jättestora kliv framåt sedan dess).
De allra vassaste löparna valde dock 15-kilometersdistansen på lördagen, och där tog sig Ullevis Charlotta Fougberg om Hälles Meraf Bahta på andra halvan och vann med över en minut, på 52.11. Bäst av länslöparna blev Zinkgruvanfostrade Johanna Eriksson (Motala AIF) med en sjätteplats på 56.02 följt av Louise Wiker som tia på 57.37, Liduina van Sitteren som 16:e på 59.47 och Lisa Bergdahl som 18:e på 1.01.05.
Martin Regborn tog den prestigefyllda titeln som bästa orienterare på herrsidan med en åttondeplats på 47.05, fyra sekunder före Emil Svensk och över minuten före Gustav Bergman som tvålade till honom två gånger om på orienterings-SM förra helgen (men Regborn slog ju Bergman även på friidrotts-SM). Samuel Russom, IS Göta, vann på 45.38, sju sekunder före Hälles Samuel Tsegay. Ex-örebroaren Heshlu Andemariam 26:a på 49.32.
Ännu närmare pallen var dock Wilhelm Bergentz i P19-klassen över tio kilometer, där han blev trea på 33.23, 1.13 bakom segrande Jonathan Edman, IFK Umeå, och 23 sekunder från Väsbys Hampus Månsson på tredjeplatsen.
Fredrik Johnsson bröt på 30 kilometer.

I korta terräng-DM i spåret i Vretstorp blev det inte, som jag hade tippat, Klara Frih som bröt Liduina van Sitterens nästa två år långa DM-svit – utan Frida Nilsson som gick in på 16.40 över de fyra kilometerna och med den tiden var 19 sekunder före 17 år yngre konkurrenten som fick nöja sig med ett guld i F17-klassen. Ytterligare fyra år yngre Elin Freed (en 14-åring som bor i Glanshammar och tävlar för KFUM Örebro) tog ännu mer överraskande bronset före hemmalöparen Therese Fjordäng och Marie Dasler: Freed hade 17.38, Fjordäng 17.51 och Dasler 17.59.
Alla utom Fjordäng blev dessutom guldmedaljörer i sina respektive åldersklasser: Nilsson i yngsta veteranklassen K35, Frih i äldre juniorklassen F19, Freed i yngre juniorklassen F17, och Dasler i K50 (å andra sidan fick Fjordäng ett silver i lagklassen, med sitt Vretstorp, bakom IF Start). Veteranguld tog också Maria Eriksson (K40, 18.09), Therese Persson (K45, 18.31), Irene Ikonen (K55, 20.51) och Lilijana Persson (K65, 24.12). Av 16 damer till start fick 15 med sig medalj hem …
På herrsidan ”skrällde” OK Tisarens talangfulla orienteringsjunior Valter Pettersson, 18, och tog guldet på 13.40, sex respektive åtta sekunder före KFUM Örebro-duon Axel Sandberg och William Wickholm (Enhörnas Johan Ek-Larsson var dock snabbast av alla på 13.19, men utom tävlan). Per Sjögren blev DM-fyra för andra helgen i rad (i söndags på 5 000 meter), men distanserad med 45 sekunder av Pettersson. Pettersson tog DM-guld även i P19, Per Sjögren i M40 och i lag (med KFUM Örebro – Örebro AIK tog veteranlagguldet). Ännu ett utropstecken: Tisarens 16-åring Emil Larsson var sjätte snabbast av alla med 14.33 och tog förstås DM-guld i P17. Mathias Viktorsson (M35, 14.46), Magnus Mossberg (M45, 15.42), Mikael Persson (M50, 16.33), Mikael Hansson (M55, 17.31) och Hans Backström (M65, 19.15) fick också med sig DM-titlar hem från Vretstorps folkpark.

Jimmy Axelsson följde upp förra helgens seger i Talluden trailrun med en ny – i rullskidcupen Moto tours sista deltävling, 35 kilometer med start från Närkes Kil till Mogetorp och därefter en avslutning tillbaka till Garphyttan och uppför Ånnabodabacken. Robert Brundin, som redan säkrat totalsegern, var 51 sekunder bakom i mål, trean Daniel Olsson över 1,5 minuter. Segern var Axelssons tredje raka i deltävlingar han ställt upp i, men en svagare start på säsongen och en missad etapp gjorde att han slutade 72 poäng bakom Brundin (hade han vunnit den deltävling han missade hade det ändå ”bara” bara gjort 38 poäng i sammandraget, så det saknades mer än så).
Olivia Hansson, som också redan säkrat totalen, var ensam dam till start och gick i mål som 13:e av de 20 åkarna, 15 minuter bakom Axelsson vars segertid skrevs till 1.28.11.
Mattias Fritz tog tredjeplatsen i sammandraget på herrsidan efter en tiondeplats på lördagen (Adam Nyrén blev fyra både på lördagen och totalt, hade behövt bli tvåa för att ta sig förbi) medan Åsa Fjellström och Nelly Mårtensson tar andra- och tredjeplatserna på damsidan.

Rebecca Högberg spöade två finskor med ”årets sämsta lopp” i ny svensk storseger – och Sverigeettan vann Närke-DM på 800 meter

Rebecca Högbergs perfekta Finnkampssvit – aldrig slagen av en finländska i sina fyra första grenstarter (400 och 4×400 2009 och 2010) – sprack förvisso i dag när hon fick släppa iväg Sara Kuivisto till grenseger i Tammerfors, men det betydde inget i det stora hela eftersom den överlägsna svenska segern på damsidan var säkrad redan innan 800-metersloppet löptes.
Högberg följde i rygg på Kuivisto och Lovisa Lindh som drev upp farten från start (hela loppet går att se här), men öppningstempot på 1.02,25 (på Kuivisto, kanske 1.03 på Högberg) var lite för hårt för dagen och redan vid klockringningen fick KFUM Örebro-löparen börja släppa. På bortre rakan blev avståndet till de två där framme allt större, och in på upploppet sneglade Högberg över axeln och försäkrade sig mest om att ingen annan finländska skulle få komma förbi. Att 21 år yngre supertalangen Alice Magnell Millán, Eskilstuna, (som la sig sist från start och var långt efter vi varvningen) spelade ju mindre roll. 2.07,82 på klockan hade varit pers och distriktsrekord i våras men nu 1,2 sekunder över.
”Ett av årets sämsta lopp”, konstaterar Högberg själv på instagram (hon har sprungit snabbare än så vid fyra tillfällen), men fortsätter: ”Jag är ändå otroligt nöjd med säsongen i det stora hela” och ”nu ska det bli otroligt skönt att få vila ett par veckor för att sen börja köra på med grundträningen inför inomhussäsongen och där komma tillbaka starkare och snabbare”. Det låter väldigt lovande. Kuivisto vann på 2.03,36, men svenskt på andra, tredje och fjärde plats gav 12–10 blågul favör i grenen och en sammanlagd seger med 221–186 i damkampen, den 18:e under 2000-talet (och varje gång Högberg varit med har det blivit storsegrar). Nästa år avgörs Finnkampen i Göteborg.

I mountainbikeväg följdes gårdagens Huskvarna mountain i dag upp med Hallbyrundan, i Jönköping, och en ny pallplats för örebroaren Matthias Wengelin, den här gången en andraplats bakom Emil Lindgren som vann för andra dagen i rad (1,5 minuter bakom). Axel Lindh var fyra i går, femma i dag, ytterligare 1,5 minuter bakom.

Vinnarna på medeldistans i Närkes ungdoms-DM i friidrott heter Elin Freed (Glanshammars IF står hon för i resultatlistan, men jag tror hon tävlar för KFUM Örebro sedan ett par veckor tillbaka; F15, 800 meter på 2.18,76 – en tid halvsekunden över den som redan gör henne till Sverigetrea i F14-klassen, som hon egentligen sorterar under, i år), Viggo Olsson (KFUM Örebro; P15, 800 meter på 2.08,85 – som är Sverigeetta i P14 med 2.06,09 som han gjorde i Täby open för tre veckor sedan), Tuva Frih (Åsbro Goif; F13, 600 meter på 2.02,42) och Hampus Östring (KFUM Örebro; P13, 600 meter på 1.50,97). Några längre distanser springs i DM-sammanhang för de här åldersklasserna.

Efter segrar både lördag och söndag har jag inte lyckats hitta Martin Regborn i någon resultatlista i dag, men Tisarens Ellinor Eriksson och Erik Lindgren dök upp i Stockholmsdistriktets mästerskap i medeldistans, och där var det som sig bör många starka namn med: Eriksson blev åtta, 4.22 bakom segrande ex-landslagslöparen Emma Bjessmo och Lindgren blev 16:e, 10.25 bakom en viss Gustav Bergman (åtta VM-medaljer) och namn som Johan Runesson, Simon Hector och Jens Rönnols.

Ekström klar för Davos – återvänder till banan där han slog igenom i världscupen (och Wickholm nära Gustafssons ”rekord” på 1 000 meter)

Axel Ekström får, som jag tippade i gårdagens blogginlägg (men i övrigt var det inte många rätt …), chansen även i Davos. Därmed kommer han hålla sviten vid liv och ha kört alla distanstävlingar i världscupen före Tour de ski. Det betyder förstås att han ligger jäkligt bra till för en plats även där. Men redan i Davos kommer Ekström ha säsongens bästa chanser till poängplacering hittills. Formen är uppåtgående, det är betydligt färre norrmän på startlinjen jämfört med i Lillehammar (åtta i stället för 15), det är Ekströms favoritdistans på menyn (15 kilometer fristil) och det är en bana han har väldigt bra minnen på (på dagen för tre år sedan, den 10 december 2016, gjorde Ekström sin ”riktiga” världscupdebut just i Davos, och tog världscuppoäng över dubbla distansen). Banan är utslagsgivande med 183 höjdmeter per femkilometersvarv (alltså 550 över 15 kilometer) där lejonparten finns på varvets första halva, som i mångt och mycket är en lång klättring på 84 meter med några korta utförsbackar (med höjdförlust) som avbrott. Dessutom ligger Davos uppe i Alperna, så banans högsta punkt är över 1 630 meter över havsnivån.
Calle Halfvarsson står över den här helgen också, efter sin förkylning, så Ekströms lagkompisar på söndag blir liksom i Lillehammar Jens Burman, Johan Häggström och Björn Sandström, plus Karl-Johan Westberg och Gustaf Berglund (av dem är det bara Häggström som dubblerar och även kör lördagens sprint). Filip Danielsson får alltså som väntat lämna laget, liksom Marcus Ruus.
Danielsson ska istället köra premiären i skandinaviska cupen, i finska Vuokatti. Han står över fredagens sprint i fristil men är anmäld både till lördagens masstartslopp (30 kilometer i klassisk stil) och söndagens distanslopp (15 kilometer i fristil).

Jag missade för övrigt att Triumfglasspelen avgjordes i söndags, men så var det. Men faktum är att det var nere och nosades på de snabbaste tider som någonsin noterats av en länslöpare på 1 000 meters-distansen i den här hallen (något officiellt 1 000-metersekord finns inte, och löpare som sprungit snabbare utomhus har inte fått med sina bästa innetider i någon statistik, så hur många – om någon – av de 50 löpare som sprungit snabbare än Jonatan Gustafssons 2.34,22 utomhus även gjort det inne vet ingen). Nå, i herrheatet i söndags var William Wickholm bara 58 hundradelar från Gustafssons toppnotering när han sprang in på 2.34,80 (och då ska man veta att Gustafsson satte den tiden i början av förra innesäsongen – för att mot slutet av densamma vara i sådan form att han tog sig till SM-final på 1 500 meter).
Eftersom Markus Bohman gjort 2.34,42 och Jack Karlsson 2.34,45 så är Wickholm därmed fyra av tusenmeterslöpare inomhus (i varje fall i modern tid) i länet. Och alla fyra ingår i Mikael Kroons träningsgrupp … Det gör för övrigt även tvåan i loppet, Noha Olsson, som slog till med 2.39,46 (och då ska man komma ihåg att han är 17, fyra år yngre än Wickholm). Stocksäters Viktor Sjökvist var snabbast i 17-årsklassen (Olsson har fått flytta upp efter tävlingsårsskiftet den 15 november) med 2.49,54, liksom Glanshammars Elin Freed på 3.19,34.
De yngre ungdomarna sprang i stället 800 och 600 meter.
Hade Wickholm eller Olsson ställt upp – och presterat samma tid – i Inneseriens 1 000-meterslopp förra veckan hade de noterat 84,30 respektive 84.03 poäng och slutat på tredje plats.

Wignell (eller Hundermark?) snabbast i premiären av Inneserien

Ingen var riktigt nära Jonatan Gustafssons 2.34,22 från i fjol när Inneserien i Tybblelundshallen drog igång med 1 000-metersloppet i helgen. Hinderbanespecialisten och militära femkamparen Cimmie Wignell (2.50,32), Starts unge Hugo Örn (2.50,93), Noras veteran Rodney Hundermark (2.52,03) och Örebro AIK-duon Pär Johansson (2.53,85)och Philip Sander (2.56,70) pressade ändå varandra till tider en bra bit under tre minuter i A-heatet.
Klara Frih var anmäld men kom inte till start, så snabbaste dam blev i stället – som vanligt – Liduina van Sitteren (3.15,69), men hon hade bara halvminuten till godo på Glanshammars 13-åring Elin Freed (3.16,29) som vann korta terräng-DM i sin åldersklass i maj och som slagit en hel del åldersbundna klubbrekord i GIF.
Kvällens stora vinnare var dock inte Wignell, utan Hundermark. Enligt den omräkningstabell för kön och ålder som gäller i serien – som består av fyra deltävlingar där de tre bästa resultaten räknas – var Hundermarks tid nämligen värd 88,69 poäng (för att den motsvarade 88,69 procent av ett tänkt världsrekord för 51-åringar), om jag nu räknat rätt. Det är i sådana fall den nionde högsta poängen någon någonsin noterat i serien, men jag låter det vara oskrivet tills de officiella uträkningarna publicerats.
Lars Lundegård var inte mycket sämre med 84,89 poäng för 3.03,35, Örns tid var värd 80,81, Freeds 79,58 och Catharina Wahlstedt 5.37,09 motsvarade 78,80 procent av ett tänkt världsrekord för 76-åriga damer.
Totalt kom 52 löpare till start (56 var föranmälda; i A-heatet föll förutom Frih också Arturs Steinbergs bort), och det får väl anses väldigt starkt för en så plågsam distans som tusen meter.
Serien fortsätter med miletävlingen den 31 januari och 2 000 meter den 11 februari innan den avslutas med 3 000 meter den 13 mars.