Snöstorm stoppade skidorienterarna på EM – och fransmannen vann dubbla orienteringar i länet i helgen

Elin Schagerström skulle ju ändå stått över dagens sprintstafett i skidorienterings-EM i Bulgarien – men faktum är att tävlingen inte alls blev av, på grund av en snöstorm som drog in över tävlingsområdet. Sprintstafetten sköts därför upp till på tisdag, som var mästerskapets enda vilodag (nu blir det tävlingar fyra dagar i rad i stället). I morgon avgörs en medeldistans där Schagerström fått startnummer 17 av 51 damer och går ut 10.33, svensk tid. Lisa Larsen startar sist, vid 11.41 – så vid 12.15 eller så lär det stå klart hur väl Vintrosaåkaren lyckats följa upp 23:e-platsen i sprinten i lördags som också gav en sjundeplacering i U23-VM (även morgondagens medeldistans har status som U23-VM). Efter sprintstafetten på tisdag fortsätter mästerskapet med masstart över långdistans på onsdag och avslutas med stafetter på torsdag.

Örebroboende franske VM-löparen Quentin Rauturier tog en dubbel i helgen när han först var snabbast på den mikrosprint som var en del av lördagens elitträning i Hallsberg (Martin Regborn var näst snabbast, men tappade nästan allt – han var 1.22 bakom i mål – på att inte få syn på åttonde kontrollen; Jonatan Gustafsson stämplade fel och utgick) och sedan tog hem dagens deltävling i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, men i dag i dagsljus, i skogarna utanför Svennevad). De flesta av länets elitorienterare avstod den sistnämnda tävlingen, så först på femteplatsen fanns en som representerar en länsklubb – Tisarens Filip Jacobsson som var drygt 13 minuter bakom Rauturier. Andraplacerade Maxime Bonneau, en Linköpingsbaserad fransman, var över fem minuter bakom men fyra sekunder före trean Johan Mårtensson, IF Hagen, som övertog ledningen i sammandraget. Inga damer ställde upp på långa banan den här gången, men på mellanbanan (damernas officiella tävlingsdistans) kom hela 16 till start. Milans Therese Korkeakoski var överlägset snabbast av dem, vann med över 4,5 minuter till Elisabeth Ahlgren, Linköping, på andraplatsen. Hon var halvminuten före KFUM Örebros Lovisa Gustafsson och Milans Saga Sander på tredje- och fjärdeplatserna. Korkeakoski, som missade premiären, seglade i och med segern upp på fjärde plats i sammandraget, åtta poäng bakom Almbys Emma Lindkvist som toppar.
De starkaste namnen från länet nöjde sig dock med gårdagens mikrosprint, där Ellinor Tjernlund vann med drygt en halvminut till systern Josefin Tjernlund på andraplatsen och nästan tre minuter till Lovisa Persson på tredje.

Säsongens första skidtävling i länet, om man bortser från Tour de Kif, avgjordes i Zinkgruvan på söndagen. Men några resultat har jag ännu inte fått tag i, så vi får återkomma till den.

Täta dueller i Nattcupen – franske VM-orienteraren snabbast i Markaskogen

Lyckades på något sätt glömma av Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) i går, men det gjorde som tur var inte orienterarna. 103 stycken dök upp för den tredje deltävlingen, i Markaskogen i Örebro, snabbast var Quentin Rauturier (herrarnas tävlingsklass), Kerstin Ljungemyr (damernas tävlingsklass) och Ellinor Tjernlund (bästa dam på långa banan). Franske VM-orienteraren Rauturier (som bor i Örebro och jobbar som konsult inom maskinteknik – men tävlar för OK Ravinen) gick tidigt loss i masstarten över åtta kilometer (fågelvägen) och 17 kontroller. Anton Johansson (som också bor i Örebro, men tävlar för OK Orion) knaprade in mot slutet och var bara 26 sekunder bakom i mål, efter att ha legat nia i början och med bara en handfull kontroller kvar varit över 1,5 minuter efter Rauturier som hamnade lite off track på väg mot den 13:e kontrollen men redde ut det hela.
Ljungemyr, som går sista terminen på orienteringsgymnasiet i Hallsberg (men tävlar för moderklubben OK Kolmården), vann en svintajt fajt mot förstaårseleven Julia Forsgren (OK Tyr), klasskompisen Klara Persson (Halmstad OK), till Örebro inflyttade Elin Rindstig (SOK Viljan) och Tisarens Lovisa Persson. De fem var inom halvminuten efter drygt fem kilometer och 40 minuter nattorientering. Persson hade en lucka på över minuten halvvägs, men gjorde sedan en tvåminutersbom och han aldrig ikapp Ljungemyr som övertog ledningen där. Forsgren och Persson låg länge i rygg på Ljungemyr, men hade inget att sätta emot i spurten, och det blev tolv respektive 15 sekunder upp för de båda.
Tisarens världscuplöpare Tjernlund var ohotad dam på långa banan, eftersom klubbkompisen Lilian Forsgren av tiderna att döma inte tog i för fullt (kanske hade annat fokus för dagen). I mål skiljde över tio minuter mellan de båda.
Lindebygdens Sofia Carlsson, Almbys Emma Lindkvist och Milans Jessica Korkeakoski, som delade ledningen i sammandraget inför tävlingen, var elva, 13:e respektive 17:e – och därmed toppar nu Carlsson två poäng före Lindkvist och sex före Korkeakoski på damernas tävlingsbana. På herrsidan behåller Martin Regborn och Filip Dahlgren, som var etta och tvåa i båda tävlingarna före jul (Regborn är just nu på träningsläger i Spanien och kom av förklarliga skäl inte till start), första- och andraplatserna i sammandraget trots att ingen av dem ställde upp den här kvällen. Djerfs Rasmus Pettersson, Tisarens Johan Aronsson och IF Hagens Johan Mårtensson (som går tredje året på Alléskolan) var trea (1.05 bakom Rauturier), femma respektive sexa i deltävlingen – och det gör att de tre nu delar tredjeplatsen i cupen. Tjernlund är bäst av damerna i herrklassen med en delad 14:e-plats.
Notera för övrigt att Jonatan Gustafsson smög igång säsongen med en start den här onsdagskvällen. Jag träffade EM-orienteraren från Örebro kvällen före, under Inneserien i Tybblelundshallen (där han bara tittade förbi), och han berättade att han hoppades kunna göra en liten satsning på innesäsongen i friidrott och göra något bra på 3 000 meter på inne-SM.
Nästa deltävling (den fjärde av totalt åtta) löps i Svennevad nästa söndag, den 23 januari.

Mer orientering:
** OK Milan bjuder in till Stadscupen, stadsorientering i veckans bana-format över fyra deltävlingar (alla över två veckor) med start på måndag. Den första har start och mål vid Norvalla, och alla går i stads- eller hyttmiljö (i Pershyttan).
** Första deltävlingen i Djerfs stadsorientering, som har nytt koncept för året, löptes i kväll och Rasmus Pettersson (som alltså var trea i Ullmax vinterserie i går) vann enkelt före undertecknad. Pettersson på 32.50, jag på 39.15 (övriga minst tre minuter bakom). Det här var seedningslopp inför kommande torsdagar där plupparna ska fram (se gårdagens blogginlägg om det unika konceptet som Rasmus hittat på).

Regborn vann igen – efter fransmannens fadäs (och Wadköpingslöpet gör comeback och Örebro AIK:s öppna KM med för första gången – här är långloppscupens program 2022)

Det såg ut att kunna bli en fin spurtstrid i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) när den första nattetappen avgjordes med masstart och målgång vid Tysslinge raststuga på onsdagskvällen. Men Örebroboende franske landslagsorienteraren Quentin Rauturier läste fel och rusade direkt från näst sista kontrollen mot mål – och var nära att lura med sig Örebros världsstjärna Martin Regborn som strategiskt lag sig i rygg, berättar Regborn i sin träningsdagbok på Strava: ”Liten miss i början och fick jaga ikapp men i övrigt var det mest jag som drog. La mig bakom Quentin till sista för att läsa in långsträckan till målet, men han drog direkt till målet så fick vända tillbaka och blev en uppgörelse mot Filip istället.”
Filip är förstås Filip Dahlgren, Regborns klubbkompis (i Hagaby) och förre landslagsorienteraren, som var tio sekunder bakom tätduon vid näst sista kontrollen men som efter fadäsen stämplade först på sista. Men Regborn var bara två sekunder bakom och var 27 sekunder snabbare till målet, så segermarginalen blev 25. ”Tryckte på ut mot åkern och fick en bra lucka in till mål”, konstaterar Regborn i träningsdagboken. Rauturier använder för sin del en ”ta sig för pannan”-emoji för att beskriva vad han gjorde på slutet …
Johan Mårtensson (Törebodakille som tävlar för IF Hagen men går sista året på orienteringsgymnasiet i Hallsberg och var fyra på medeldistans-SM i H18 i somras) ärvde tredjeplatsen, drygt två minuter bakom Regborn. Vem som var snabbaste dam går inte att utröna i resultatlistan eftersom Ronja Hugg (Stora Tuna) och Tisarens landslagslöpare Ellinor Tjernlund gick i mål på exakt samma sekund och fått delad placering i listan (förmodligen dömdes de som delade segrare). Lovisa Persson tog tredjeplatsen, knappt fyra minuter bakom. Det var på den långa banan, som är mixedklass och herrarnas tävlingsklass medan damernas tävlingsklass traditionellt har varit mellanbanan där KFUM Örebros Lovisa Gustafsson utklassade konkurrenterna och vann med nästan åtta minuter till Therese Korkeakoski och ytterligare två till Jessica Korkeakoski. Noterbart också att Garphyttans landslags-mountainbikeorienterare Karin E Gustafsson ställde upp på den korta banan (som också är mixed) och totalvann den.
Jessica Korkeakoski, Sofia Carlsson och Emma Lindkvist delar ledningen i damklassen efter två av åtta deltävlingar. Regborn och Dahlgren har varit etta och tvåa i de två första på herrsidan och har förstås därmed de placeringarna även i totalen. Cupen tar nu helgledigt och återstartar med en ny nattetapp strax utanför Örebro onsdagen den 12 januari.

På lördag avgörs den sista deltävlingen i årets upplaga av Närkes långloppscup – Lucialoppet i Vretstorp (det skrev jag en hel del om i går). Men redan i dag presenterades programmet för nästa års långloppscup. Wadköpingslöpet, som utgick ur cupen i år (och därmed inte varit med sedan 2019 eftersom fjolårets cup ställdes in) är tillbaka, men de stora nyheterna är att Rusakulan vertikal (som verkar hänga lite i luften för tillfället, någon sanktionsansökan är inte inne) och Wedevågsloppet saknas (Wedevågs IF har heller inte sökt sanktion än, så det är högst oklart om den klassiska tävlingen blir av 2022; i år fanns den med i cupens preliminära program men ställdes in på grund av då rådande covidrestriktioenr) medan Örebro AIK:s öppna klubbmästerskap – en synnerligen välarrangerad tiokilometerstävling fram och tillbaka på banvallen mot Latorp med mål vid Karlslund) för första gången tar plats i cupen. Hässelbys Sanna Mustonen, Sverigetrea på halvmaraton i år, och Hälles ex-örebroare Simon Schagerström dök upp och vann årets upplaga medan Erica Lech och Jonas Nilsson var bästa länslöpare (och klubbmästare eftersom båda springer för ÖAIK).
Cupen kommer nu för första gången verkligen att starta med Nora marathon (2020 gjorde den också det, men då ställdes hela cupen retroaktivt in – och i år ställdes Nora marathon in men inte cupen) och det kan bli distriktsmästerskap i maraton (tidigare år har det varit självklart eftersom det sedan maran i Viby lades ned varit länets enda lopp på distansen – men från nyår är ju distriktet betydligt större, och DM kan lika gärna arrangeras i Västerås, Nyköping eller Karlstad).
Klart är att fyra andra distriktsmästerskap kommer ingå i cupen – korta terräng-DM som är tillbaka på våren efter två år med hösttävlingar, långa terräng-DM på hösten och banloppen över 5 000 och 10 000 meter. Det är däremot inte klart var de tävlingarna kommer att arrangeras – och om de kommer att ingå i cupen även om de hamnar utanför länet.
Tittar vi några år tillbaka så saknas Kilsbergen trailrun (som numera kör utanför friidrottsförbundets regi, som jag förstått det) och Annaloppet (som inte arrangerats sedan 2019) i cupen.
Totalt ingår 25 individuella tävlingar och två stafetter i långloppscupens program för 2022. Det är åtta fler (alla individuella tävlingar) än i år, när tävlingarna kunde dra igång först i slutet av juni men en mindre än senaste normala året 2019.

Samtidigt som långloppscupens program presenteras på Närkes friidrottsförbunds hemsida uppdaterades också listan över sanktionerade tävlingar med tre eftersläntrare: Munkastigen trailun (vars datum den 30 april redan var känt), långloppscupstävlingen Rallarrundan (som dumt nog krockar med lika långa tävlingen Vårruset i Örebro måndagen den 30 maj) och Bergslagsleden ultra (vars vara eller inte vara har varit lite höljt i dunkel, men nu står det klart att det blir en nionde upplaga lördagen den 24 september). Det lite märkliga med listan – eller positiva för oss i Örebro län – är att 36 av de 44 löpartävlingarna som sökt sanktion inför 2022 i det nya jättedistriktet arrangeras här medan det totalt bara är åtta i Värmland, Västmanland och Södermanland.

I går släpptes truppen som får åka i landslagsdräkt i skandinaviska cup-premiären i Beitostølen i helgen. Där fanns varken Axel Ekström, Filip Danielsson eller Markus Johansson – som alla ska åka tävlingarna i Norge – med. Det innebär att de i stället kommer få åka i sina klubblagskläder (och få mindre ekonomisk uppbackning för resan från förbundet), alltså i Moras, Falun-Borlänges respektive Offerdals dräkter. I morgon återkommar jag med en lite titt på banan och vad som väntar i Beitostølen.

Starkt startfält i Lucialoppet (trots att det bara är kamp om en av sex pallplatser i cupen) – precis som i andra deltävlingen i Nattcupen

Långloppscupen må vara avgjord sedan länge, men det blir ändå ett kanonstartfält när den sista deltävlingen avgörs i Vretstorp på lördag, med efterföljande fika och prisutdelning för totalcupen. Lucialoppet, tio kilometer landsväg (rätt platt, lättsprunget, sex kilometer asfalt och fyra grus), är det som ska avverkas innan det blir kaffe och lussebulle.
Herrsegraren Per Arvidsson saknas förvisso bland de föranmälda (efteranmälan är fortfarande öppen), men där finns ettan (Liduina van Sitteren), trean (Petra Hanaeus), fyran (Therese Fjordäng), femman (Thersen Persson) och sexan* (Antje Wiksten) på damsidan (Wiksten som ligger sexa kommer inte hinna nå sex tävlingar i år, och klassificeras därför inte; den egentliga sjätteplatsen ser i stället ut att gå till Malin Sjödin, Kumla SF; några placeringsförändringar mellan de sex i toppen kan det heller inte bli, utom just kring sjätteplatsen) och tvåan (Oskar Hansson), fyran* (Jonathan Kandelin) och femman* (Johan Ingjald) på herrsidan (egentligen är Kandelin och Ingjald trea och fyra eftersom Mattias Nätterlund inte hinner nå sex tävlingar). Om tredjeplatsen bakom Arvidsson och Oskar Hansson är det kamp in på målsnöret: Kandelin, som sprang maran i Valencia i söndags, har fyra poängs försprång på Ingjald. Det innebär att han behöver vara fyra som sämst om Ingjald vinner, femman om Ingjald blir tvåa, sexa om Ingjald blir trea och ta sig i mål om Ingjald är fyra eller sämre (Kandelin har nämligen bara gjort fem tävlingar hittills och måste ha målgång här för att få tillgodoräkna sig ett cupresultat).
Men det finns fler spännande namn i startlistan: Maratonsatsande Jonas Nilsson, Fredrik Johnsson som vann premiären i Inneserien i går, Linköpings Frida Nikesjö som tog lag-SM-brons på terräng-SM tidigare i höstas och Almbys superveteran Bo Persson.
För andra gången finns också en femkilometersklass i Lucialoppet, som än så länge ”bara” lockat ett gäng veteraner med Arne Evertsson i spetsen.

Redan i morgon, onsdag, är det dags för den andra deltävling i Ullmax vinterserie, även känd som Nattcupen, den första för säsongen i mörker och den sista före jul. Det är Hagaby som håller i tävlingen som har start och mål vid Tysslinge raststuga och går i rätt lättlöpt skogsterräng på Närkeslätten (som vanligt på nattetapperna är det masstart – även om det ruckades på den regeln under tävlingsförbudet i fjol, när vinterserien bara var ”träningstävling” …). Martin Regborn och Filip Dahlgren, Hagabys stjärnduo som var etta och tvåa i första tävlingen, är anmäldda nu också, men får den här gången konkurrens av lite starkare namn i Örebroboende franske landslagsmannen Quentin Rauturier, Oskar Eklöf, Johan Aronsson och Rasmus Pettersson. Även Ellinor Tjernlund, Lovisa Persson, Anna Hallmén, Karin Lindgren och Ronja Hugg (från Leksand, tävlar för Stora Tuna) har anmält sig i den långa klassen Almbys Emma Lindkvist, som var tvåa i damernas egentliga tävlingsklass (på mellanbanan) i premiären kanske får gälla som favorit där (ihop med Jessica Korkeakoski och Lovisa Gustafsson, antar jag). Totalt är 76 orienterare anmälda.
Ett gäng av de ovan nämnda, och ytterligare en handfull starka länslöpare, var med och sparrade när Skärblackaklubben OK Denseln i helgen hade träningsläger i Kilsbergen, inför Tiomila i Ånnaboda i maj. Tisarens regerande natt-SM-vinnare Andrea Svensson, som visat superform i höst, var snabbast i lördagsförmiddagens prolog och drygade sedan ut till seger med nästan 6,5 minuters marginal på jaktstarten i mörker. Lilian Forsgren var fyra, Anna Hallmén sexa, Ellinor Tjernlund sjua, Linnea Claesdotter åtta (hon står uppsatt för OK Denseln, oklart om det är fel i resultatlistan eller om hon lämnat Tisaren efter bara ett år i klubben) och Lovisa Persson tia. I prologen deltog även Josefin Tjernlund (fyra där), men hon kom inte till start på eftermiddagen.Örebroaren Anton Johansson (som tävlar för Karlskronaklubben OK Orion) var näst snabbast på herrsidan, nyblivna orienteringsskyttevärldsmästaren Gustav Hindér sexa och Johan Aronsson nia. Valter Pettersson var kvick i prologen men tappade sedan i nattorienteringen.

Tre nya länsnamn in i orienteringslandslaget – men Forsgren och Lysell åker ut (Dessutom: Håkan Carlsson lämnar som förbundskapten – och inga herrseniorer uttagna till terräng-EM)

Jonatan Gustafsson fick göra mästerskapsdebut i EM och både Andrea Svensson och Ellinor Tjernlund gjorde världscupdebut i år. När Svenska orienteringsförbundet, under ledning av landslagschef Håkan Carlsson, på torsdagen offentliggjorde landslagsgrupperna inför 2022 stod det också klart att alla tre nu får en officiell plats i den svenska landslagsvärmen, vilket innebär mer stöttning från förbundet under det kommande året (som möjlighet att åka på läger, men också tillgång till tränare, sjukgymnaster, kostrådgivare och så vidare). För Gustafsson och Tjernlund är det första gången i orienteringslandslaget medan Svensson var med i utvecklingslandslaget redan 2017 (efter att ha tagit JVM-guld i stafett och brons individuellt) men efter några tyngre år nu fått ett andra genombrott. Martin Regborn är förstås given i A-landslaget, där han går in på sitt sjätte år (dessförinnan fyra år i utvecklingslandslaget), medan Lilian Forsgren åker ur landslaget igen (2015 var hon uppe i A-landslaget, sedan har hon åkt in och ut i utvecklingslandslaget). Att stå utanför landslaget innebär dock inte att man inte har chans att få springa mästerskap – vilket Forsgren själv är ett levande bevis för (med EM 2018).
Man kan notera att den totala summan löpare är den största som tagits ut sedan 2014: Tolv löpare i A-landslaget plus 20 i utvecklingslandslaget, men det kan gå åt eftersom det både är sprint-VM (huvudmålet för bland annat Regborn), skogs-EM och world games, utöver världscup och Euromeeting.
– De tolv löpare vi har tagit ut i A-landslaget är de som vi bedömer har medaljnivå under 2022. Vi har ett väldigt starkt landslag och det är häftigt att vi har så många som är på en så hög nivå, säger Carlsson, som ju är örebroare, till orienteringsförbundets hemsida och tillägger om Regborn:
– Martin har haft det jättetufft med skador, men visade med femteplatsen på världscupen i Italien att han är med och krigar om medaljerna igen.
Noterbart är dock att dubble världsmästaren Jerker Lysell, som flyttade till Örebro i augusti men alltjämt tävlar för moderklubben Rehns BK, saknas i trupperna. Det måste vara första gången på mer än tio år som han står utanför.
Vid pressträffen offentliggjordes också att Carlsson från och med nu enbart kommer vara landslagschef och inte dubblera som förbundskapten (den rollen delar nu istället Anneli Östberg och Kalle Dahlin).
– Nu kommer jag att ha mer tid och energi att lägga på långsiktiga frågor för att kunna skapa goda förutsättningar för våra landslag över tid, säger Carlsson till förbundets sida.
Jag har försökt göra en överblick av antalet löpare i orienteringslandslaget över tid och vilka lokala länslöpare i den här generationen som fått chansen, men eftersom Svenska orienteringsförbundet bytt hemsida och media verkar ha varit dålig på att återrapportera de fullständiga trupperna så har jag inte lyckats gräva mig längre tillbaka än till 2015. Hur som helst så debuterade Lilian Forsgren (och Beata Falk, som sedermera lade ned sin elitsatsning, och Johan Runesson, som när han togs i landslaget tillhörde Tisaren men sedan bytte klubb under vintern) i landslaget 2011, Martin Regborn 2013 och Filip Dahlgren troligen 2014.
2015 (totalt 18 löpare i A-landslaget+12 i utvecklingslandslaget): Forsgren och Filip Dahlgren i A-landslaget. Regborn i utvecklingslandslaget. Regborn och Forsgren sprang VM.
2016 (10+24): Dahlgren, Regborn och Forsgren i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM. Regborn, Forsgren och Josefin Tjernlund sprang EM.
2017 (16+17): Regborn i A-landslaget, Forsgren, Andrea Svensson och Tjernlund i utvecklingslandslaget. Regborn sprang VM.
2018 (18+7): Tjernlund och Regborn i A-landslaget. Regborn sprang VM. Regborn, Tjernlund och Forsgren sprang EM.
2019 (13+6): Regborn i A-landslaget. Regborn sprang VM.
2020 (11+7): Regborn i A-landslaget.
2021 (9+12): Regborn i A-landslaget, Forsgren i utvecklingslandslaget. Forsgren och Jonatan Gustafsson sprang EM.
2022 (12+20): Regborn i A-landslaget, Andrea Svensson, Ellinor Tjernlund och Gustafsson i utvecklingslandslaget.

Jag nästan utlovade ju en Linus Rosdal (och gav hopp om en Regborn) i terräng-EM i Dublin i december, men när den första uttagningen till mästerskapet i dag presenterades hade förbundskapten Lorenzo Nesi inte tagit ut en enda herrsenior. Motiveringen är att David Nilsson, som försvarade sitt NM-guld i söndags, prioriterar bort mästerskapet för Valencia marathon, och att det därmed är tveksamt om Sverige kan hitta någon löpare med topp 25-möjlighet individuellt eller mönstra ett lag med topp åtta-potential (vilket är friidrottsförbundets egna krav för att skicka löpare) trots den solklara lagsegern i de nordiska mästerskapen. Uttagningen kan kompletteras fram till den 28 november, men för att fler löpar ska komma ifråga lär nya resultat från terrängtävlingar i Europa krävas.

Rosdal tog NM-guld och Regborn sjua – och Pettersson tog junior-SM-brons

Det blev, på grund av halsontet han vaknade med i går, ingen Wilhelm Bergentz till start i de nordiska mästerskapen i terränglöpning i Huddinge i dag. Därmed försvann med allra största sannolikhet även hans chanser att får springa EM i Dublin den 12 december. Däremot tog en annan Örebrofostrade löpare chansen – Linus Rosdal sprang nämligen in som tredje bästa svensk och fyra totalt i tävlingen, bara två sekunder från en individuell medalj i landslagsdebuten. NM-guld blev det ändå, eftersom han tillsammans med vinnaren David Nilsson och trean Oliver Löfqvist kom att utgöra det svenska laget vars trippelseger bara förstördes av norska tvåa norrmannen Bjørnar Lillefosse. Nilsson försvarade sitt individuella NM-guld med 17 sekunders marginal när han avverkade de sex varven och nio kilometerna vid Lida friluftsgård på 29.11. Lillefosse tvåa på 29.28 medan Löfqvist och Rosdal noterades för 29.35 respektive 29.37. Martin Regborn var nia i mål, men sjua i NM eftersom Napoleon Solomon och John Kingstedt – som var tolv respektive sju sekudner före Örebros orienteringsstjärna – inte var uttagna till själva mästerskapet och därför sprang utom tävlan om NM-positioner. Regborn var femma av de sex svenskarna i NM-laget, sjunde bästa svensk totaltoch bara 20 sekunder bakom Rosdal med tiden 29.57. Uttagningarna till terräng-EM lär komma redan till veckan, och efter den här framgången känns det som att frågan är om det blir en eller två örebroare som får åka till Irland.
Veteranklasserna i terräng-NM hade ju fattigt med deltagare, så nästan alla löpare fick medalj. Från länet tog Maria Nagle (36.31 över 7,5 kilometer i K45), Rose Marie Enmalm (42.44 över 7,5 i K65) och Bo Persson (22.03 över 4,5 kilometer i M70) guld medan Annica Sjölund (42.33 över 7,5 i K50 – dagen efter segern i Örebro parkrun) och Liljana Persson (51.43 över 7,5 i K65) fick varsin silvermedalj.

Valter Pettersson avslutade orienteringssäsongen på bästa sätt när han tog junior-SM-brons i ultralång distans i skogarna utanför Huddinge, i det som var säsongens allra sista SM-tävling i orientering. åtta löpare var med i klungan som gjorde upp om silvret bakom överlägsen Viktor Svensk (och ytterligare fem hade nyss fått släppa tåget), och Pettersson spurtade näst bäst av dem, bara slagen till linjen av Skogslöparnas Benjamin Näslund. Pettersson var två sekunder från silvret, 2.23 från guldet. Bronset var en finfin avslutning på säsongen för Pettersson som redan hunnit med karriärens första senior-SM-medalj i mixedsprintstafett-SM.
Ännu tajtare var det i herrarnas yngre juniorklass där fem löpare var inom tio sekunder och tolv inom minuten bakom segrande Edvin Nilsson, Långhundra, efter nästan 80 minuters orientering (man kan ju fråga sig hur mycket somliga i kön verkligen orienterade, men nu för tiden är det ju helt tillåtet att bara hänga). KFUM Örebros Hugo Örn var med i tåget och slutade åtta, bara 21 sekunder från guld och 15 från medalj. Karin Lindgren slutade 15:e i D18 och Anton Kruse blev 24:a i H18.
I samband med JSM arrangerades något så ovanligt som en patrulltävling för seniorer, där nyblivna svenska nattmästaren Andrea Svensson kamperade ihop med klubbkompisen Ellinor Tjernlund och tog en fjärdeplats över 14 kilometer och nästan 2,5 timmars orientering. Höstlunken kallades tävlingen, som både på herr- (Gustav Bergman) och damsidan (Helena Bergman) såg fyrfaldiga världsmästare som vinnare (ihop med inflyttade örebroaren Anton Johansson respektive Ronja Hugg).

Gustav Hindér fullbordade VM-guldtrippeln, KFUM Örebro har tackat ja till Europacupen i Portugal och firma Regborn/Dahlgren bäst i länet när de äntligen återförenades

Gustav Hindér fullföljde sitt perfekta orienteringsskytte-VM. I dagens stafett hade han bäst tid av alla på andrasträckan och förde upp Sverige från andraplatsen, 44 sekunder bakom svenska andralaget (Robbin Kantarp fick ge sig mot Anders Englid på förstasträckan) till ledning med drygt 1,5 minuter till nya tvåan Finland vid växlingen till Martin Jansson. Johan Eklöv sprang upp svenskan andralaget till silver medan Finland fick nöja sig med brons närmast före Danmark. Bara fyra länder (som totalt ställde tio lag på benen) kom till start i herrstafetten vilket säger något om hur liten orienteringsskyttesporten är, men man kan ju inte göra något annat än att slå dem som ställer upp – och just nu är Hindér bäst i världen.
Mästerskapet i Tjeckien var Hindérs fjärde, och han har fått med sig nio medaljer på tolv startar varav fyra guld.

KFUM Örebro har bestämt sig för att tacka ja till platsen till terränglöpningens Europacup för klubblag som klubbens starka P19-lag sprang till sig genom att vinna lagtävlingen vid terräng-SM i Höganäs förra helgen. De två starkaste löparna därifrån har dock båda fallit ifrån – från och med den 15 november tävlar ju individuella femman Wilhelm Bergentz för Göteborgsklubben Hälle, och nu visar det sig att Eric Westberg, som var sjua, inte kan resa till Portugal på grund av att han prioriterar sin skidorienteringssatsning (där tävlar han för hemmaklubben SK Bore, Westberg bor fortfarande i Torsby men tävlar för KFUM i friidrottstävlingar) – och junior-SM i Mora krockar.
Laget till Portugal kommer istället preliminärt bestå av Noha Olsson (13:e på SM och tredjelänk i laget där), Kevin Bodén (24:a på SM) och Henrik Franzén (som först och främst är 800-meterslöpare och som var fyra på SM i den distansen där han som bäst gjort 1.52,67 – bara 1,5 sekunder från Anders Perssons gamla distriktsrekord i P19-klassen). Alltså exakt samma trio som sprang hem distriktsrekordet på 3×800 meter i P19-klassen (5.52,01) vid stafett-SM i somras (i tidigare mästerskap av den här typen har varje lag bestått av fyra löpare – och allas resultat har räknats – så om inte reglerna ändrats måste KFUM alltså få tag tag i en fjärde löpare på något sätt).
Tävlingen avgörs i portugisiska Oeiras (just utanför Lissabon) söndagen den 6 februari och går över en cirka sex kilometer lång bana. Löparnas placeringar adderas ihop, och det gäller för laget att ha så låg summa som möjligt. Senast mästerskapet arrangeras, 2019 (det är årligen återkommande men har två år i rad blivit coronainställt) representerade Ölandsklubben Högby IF Sverige och hemförde en åttondeplats av 14 lag.
Mästerskapet är inte det mest välkända i friidrottsvärlden, men föregick terräng-EM med mer än 30 år eftersom det har arrangerats för herrseniorer sedan 1962 (de 13 första upplagorna alla i belgiska Arlon), sedan 1982 också för damer och sedan 2006 även för juniorer. På herrjuniorsidan har fyra turkiska klubbar tillsammans vunnit tio av de 14 upplagorna (en portugisisk och en spansk klubb har två segrar var), medan enda svenskan som stått överst på pallen (och då räknar jag alla klasser tillbaka till 1962) är Sarah Lahti som vann individuell i damjuniorklassen 2014.

Tisarens osannolika manfall i Smålandskavlen fortsatte på söndag, och efter att Ellinor Tjernlund, som egentligen skulle ha sprungit sistasträckan, sprungit upp Tisaren från elfte till sjätte plats och minskat avståndet till täten med över fyra minuter med en finfin insats (näst snabbast av alla trots att hon startade 16,5 minuter bakom täten) fick laget bryta. Efter att varken Josefin Tjernlund eller Lilian Forsgren anmält sig, och Andrea Svensson eller Anna Hallmén bytts ut sent, kom inte heller Nina Hallor eller Rebecka Nylin till start i dag, och därmed var det slut på löpare (ja, det var det ju redan innan, Tisaren fick låna in KFUM Örebros Karin Lindgren till en av lördagskvällens sträckor).
Dessutom fick Tisarens herrlag stryk av Hagaby (kanske inte så konstigt med tanke på att Hagaby hade petat in Martin Regborn på sistasträckan – veckan mellan terräng-SM och terräng-NM – men redan före det var Hagaby 1,5 minuter före). Båda lagen sprang upp sig rejält på den första dagsträckan, som startades som jaktstart på gårdagskvällens två i mörker. Hagaby hade förre VM-tian Filip Dahlgren där, och han klättrade 13 platser – från 40:e till 27:e – och hade fjärde bästa löptiden. Tisaren hade Johan Aronsson som sprang upp nio placeringar, från 43:e till 34:e, och Valter Pettersson och Daniel Forsgren fortsatte sedan att plocka placeringar (fyra respektive sex) och såg till att Tisaren slutade 24:a. Men Hagaby var alltså värre: Jakob Wallenhammar höll bra på näst sista och Martin Regborn sprang sedan upp laget tio placeringar – från 28:e till 18:e – med tredje bästa löptiden på sistasträckan. KFUM Örebro, som också låg före Tisaren efter nattsträckorna, plockade tre placeringar på söndagen (Linus Malm, Anton Kruse och Melker Forsberg sprang nu), men föll bakom länskonkurrenten och slutade på 33:e plats.
Just det här att Regborn och Dahlgren sprang tillsammans för Hagaby igen borde man zooma in lite på. När Dahlgren återvände till Hagaby inför 2017 fanns förhoppningar om stafett-SM-medaljer, och det blev en fjärdeplats när duon sprang tillsammans 2019 (samma år som Dahlgren tog silver på ultralånga SM), men annars har Dahlgrens skadebekymmer (som började redan 2014–2015) kraftigt begränsat hans deltagande.
På söndagen avgjordes också en individuell medeldistans i Gränna (framför allt för lördagslöpare som vill springa även på dagen) och där blev Lovisa Persson bästa dam på längsta sträckan (15:e totalt, bland annat hade hon Garphyttans Måns Bergqvist, sexa, före sig).

Terräng-SM-guld till KFUM Örebro i Bergentz sista lopp för klubben (men nu kommer Bergdahl ”hem”) – och Tjernlund och Pettersson med starka resultat i elitseriefinalen

Laget såg ramstarkt ut på papperet – och väl ute på banan på Höganäs flygfält såg Wilhelm Bergentz, Eric Westberg och Noha Olsson till att föra hem det där guldet i lagtävlingen i terräng-SM:s P19-klass som alla tre trängtat efter. För Bergentz och Olsson var det dessutom andra gemensamma guldet efter segern i stafett-SM, över 3×800 meter i P17-klassen 2019 (en säsong som slutade med att båda tog plats i svenska laget till ungdomsfinnkampen). Jag pratade med Noha efteråt, och han var av förståeliga skäl lyrisk över att ha lyckats ordna ett guld 2,5 månader efter att han startat sin militära grundutbildning, vilket gjort att han knappt haft tid att löpträna alls. Läs den artikeln här. Segern gör KFUM Örebro tilldelas en av de två svenska platserna till terränglöpningens Europacup för klubblag i portugisiska Oeiras den 6 februari. Klubben har nu en vecka på sig att besluta sig för om de tackar ja till platsen eller inte. Ekonomin är den stora frågan inför det beslutet, men också att Bergentz nu lämnar klubben. Häromdagen blev det nämligen officiellt att löparen – som i år bland annat slagit distriktsrekord på 5 000 meter i herrklassen och sprungit i juniorlandslaget både i U19-EM i Tallinn och i en landsvägslandskamp i Italien – från och med den 15 november (när det är tävlingsårsskifte och friidrottssäsongen 2022 officiellt startar) kommer att representera Göteborgsklubben Hälle, även om han kommer att bo kvar i Örebro. Därmed skulle Kevin Bodén, som på söndagen var fjärdegubbe i KFUM:s lag, förmodligen ta Bergentz plats vid en eventuell Portugalresa.
Individuellt blev Bergentz femma i söndagens tävling, 18 sekunder bakom segraren (och nye klubbkompisen, i Hälle) Sharmarke Ahmed och bara sex från medalj över de sex kilometerna. Westberg var åtta, 22 sekunder bakom Bergentz, medan Olsson blev 13:e, ytterligare 40 sekunder bakom (Bodén blev 24:a, minuten bakom Olsson). I lagtävlingen gav det KFUM 24 placeringspoäng, mot Mölndal AIK:s 45. En rejäl segermarginal, alltså, och hade någon av Örebros tre topplöpare fallit bort hade Bodéns resultat ändå räckt för att säkra segern.
På seniorsidan gjorde Martin Regborn ett nytt topplopp och slutade sexa. Hässelbys Samuel Russom och Eskilstunas Emil Millán kom loss tidigt, men Regborn låg hela tiden med i gruppen där bakom, som krympte allt mer. Till slut var de bara fyra kvar, och på sista halvvarvet runt den inför söndagen förlängda banan (som nu verkligen var två kilometer för totalt tio på seniorsidan, efter att gårdagens fyra kilometer snarare var 3,6) tvingades han ge sig mot de tre andra. Längst fram tog Russom guldet före Millán på 28.55 respektive 29.04, och 16 sekunder bakom Russom spurtade förre KFUM Örebro-löparen Linus Rosdal hem karriärens första SM-medalj. Regborn var till slut 29 sekunder bakom täten och 13 bakom Rosdal (Hälleforsfostrade IFK Lidingö-löparen Haben Kidane blev 20:e, knappt två minuter bakom täten).
Liduina van Sitteren gjorde karriärens bästa terränglopp och förmodligen säsongens bästa tävling överhuvudtaget när hon sprang in som sjua, knappt 2,5 minuter bakom segrande Hällelöparen Samrawit Mengsteab (som var sju sekunder före IFK Umeås Charlotte Andersson) och mindre än 1,5 från bronset. Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl var 20 sekunder bakom, på åttondeplatsen. Hon byter också klubb vid tävlingsårsskiftet – från Sävedalen som hon representerat de senaste åren till KFUM Örebro.
Och när vi ändå är inne på klubbyten som kommer att ske den 15 november: KFUM Örebros veteran-medeldistansare Lars Lundegård går till IF Start dagen efter inomhus-veteran-SM i Västerås (som avgörs 13–14 november), och där blir han klubbkompis med veteranen Anders Johansson som ansluter från Kvismaredalen.

Hälleforsfostrade Hässelbylöparen Louise Wiker valde att avstå årets terräng-SM – där hon under årens lopp annars håvat in tio medaljer – för att istället springa Rotterdam marathon. Det är oklart om hon bröt (på webb-tv-sändningen från terräng-SM sades att hon gått i mål en bit under 2.40, men hon finns inte i resultatlistan), men hon var hur som helst inte alls nöjd i sin kommentar på instagram efteråt: ”Det blev inte den upplevelse jag hoppats på. Jag bommade på det viktigaste av allt, att stå på startlinjen hel och frisk, så tyvärr kunde jag inte dra nytta av de bra förutsättningarna som fanns idag. Nästa gång!” Wiker har ju tidigare sprungit maran under två friidrotts-VM och har förstås högtställda förväntningar.

På Gotland avslutade Ellinor Tjernlund säsongen i orienteringens elitserie, Swedish league, med att notera tredje bästa löptid i den avslutande jakstarten på säsongens totalresultat, över förkortad långdistans. Därmed kunde hon klättra från femte till fjärde plats i sammandraget genom att vinna en spurt mot Ärlas Susen Lösch, IFK Göteborgs Elin Månsson, Sundsvalls Frida Vikström som alla var inom 15 sekunder. Linnea Claesdotter sprang in som 19:e och Lovisa Persson som 21:a (Järlas Karolin Ohlsson vann över 5,5 minuter före IFK Göteborgs Sara Hagström – Tjernlund var över 13 minuter bakom Ohlsson) medan de övriga starka Tisarenlöparna på plats (som Andrea Svensson, Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren) avstod start. Jonatan Gustafsson blev 13:e på herrsidan (där vann OK Ravinens Gustav Bergman drygt fem minuter före OK Kåres Eskil Kinneberg).
Allra finaste placeringen nöp däremot Valter Pettersson, som försvarade sin tredjeplats i äldsta juniorklassen, H20. Han var drygt sex minuter bakom Stora Tunas Viktor Svensk, men drygade ut rejält till Huskvarnas Joar Hertin som startade tätt bakom men var över minuten bakom i mål. Tisarens utbytesstudent Salla Isoherranen sprang upp sig hela vägen till en åttondeplats i D18 trots att hon bara hann vara med i de tre avslutande tävlingarna.

Tisarens Johan Runesson kunde inte följa upp lördagens guld i masstart är orienteringsskytte-SM i Täby avslutades med sprint på söndagen. I stället fick han nöja sig med brons, nästan 2,5 minuter bakom tätduon som hade en ruskig spurtuppgörelse där Tisarens VM-meriterade Gustav Hindér till slut fick ge sig med sekundmarginal mot Robbin Kantarp, P10 IF. Nina Hallor och Anna Runesson var nia och tia på damsidan.

Jag gjorde ju ett ordentligt förhandstips inför Kvinnersta backyard ultra, och inte fick jag rätt i mycket, men jag tippade åtminstone rätt vinnare och ungefärligt antal varv – för degerforsaren Filip Andersson tog programenligt hem tävlingen på 26 varv/timmar (drygt 174 kilometer). Vintrosas Björn Tikkanen, som jag inte alls nämnde i försnacket, slog personligt distansrekord och tog andraplatsen (på 25 varv, följaktligen), medan Köpings Krister Hägg Lahti tog tredjeplatsen på 24 varv (vilket han berättade för mig att han skulle springa när jag mötte honom strax före start, han är pålitlig). Örebro AIK:s Anna-Karin Larsson blev fyra (och med det bästa dam) på 21 varv, före Kumlas Maria Pettersson på 19 och Lindesbergsbördiga Elin Engström på 18.
Daniel Brånn, SM-fyran i 24-timmarslöpning som var outsider till segern? Han tvingades kliva av ”redan” efter 13 varv. ”Det var magen som ställde till det för mig. Illamående så jag inte fick i mig energi”, skriver han.

Regborn sju sekunder från medalj i terräng-SM: ”Kommer passa mig bättre i morgon” (Plus: Manfall i elitseriefinalen i orientering, Runessons första guld i nya sporten och Sveriges snabbaste 70-plussare kommer från Örebro)

Det har ju varit en illa dold hemlighet att Martin Regborn varit i kanonslag. Senaste två helgerna har han slaktat distriktsrekordet i halvmaraton och tagit silver i sprint på orienterings-SM. Men det slutgiltiga beviset för exakt hur bra Regborn är rent löpmässigt kommer i helgen, när han möter landets allra vassaste i terräng-SM i Höganäs. Lördagens svar? Att han bara är sju sekunder från SM-medaljform, eller två sekunder per kilometer.
Banan på Höganäs flygfält visade sig vara 1,8 snarare än 2,0 kilometer lång, vilket gjorde lördagens tävlingsdistans till 3,6 i stället för fyra kilometer (och morgondagens nio snarare än tio) – och Regborn låg med i den tätgrupp som var tillsammans en bra bit ut på andra varet. Då ryckte Hässelbys Samuel Russom och fick med sig Turebergs Andreas Almgren (egentligen 800-metersspecialist) och Eskilstunas Emil Millán (som slog igenom med en bang som 18-19-åring i fjol men i år dragits med sjukdomsbekymmer och inte tävlat sedan han bröt U22-EM-loppet på 10 000 meter i början av juli).
”Var lite instängd när toppgubbarna ryckte och tappade några meter”, skriver Regborn i sin träningsdagbok på Strava, och det syntes också på tv-bilderna. Han hamnade istället i andraklungan där han spurtade in som åtta – sju sekunder bakom Millán som blev trea och 15 sekunder bakom Almgren som tog guldet med fem sekunders marginal till Russom. Almgren gick in på tio minuter blankt, Regborn alltså på 10.15 (bara fyra sekunder bakom fjärdeplacerade Max Peter Beijer som blev bästa orienteringslöpare i tävlingen). ”Kände mig stark hela vägen. Underlaget rätt fast också så svarade bra för snabblöparna när de tryckte till och jag har inte den speeden. Kommer passa mig bättre i morgon med längre distans”, skriver Regborn vidare på Strava.
Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl blev tolva och Örebro AIK:s Liduina van Sitteren 16:e på 12.42 respektive 12.59 i ett lopp som vanns av Hälles Samrawit Mengesteab (sex respektive åtta sekunder före Sävedalens Sara Christiansson och IFK Umeås Charlotte Andersson som tog övriga pallplatser). Bergdahl hade alltså 57 sekunder till guld och 49 till medalj.
Ett länsguld blev det – till 73-årige örebroaren Bo Persson, som utklassade de övriga 70-plussarna. Han avverkade de fyra kilometerna på 15.37 och var med det 43 sekunder före IFK Halmstads Bo Andersson på andraplatsen i M70-klassen.
Maria Nagle tog brons i K45 (som officiellt sprang åtta kilometer vilket troligen var närmare 7,2) på 30.52,2. Björnstorps Annika Faager var helt överlägsen och vann med över fyra minuter, men Nagle var bara 13 sekunder från silvret (och hade i sin tur två minuters marginal till fyran. Tillsammans med Marie Dasler (fyra i K50 med 31.07) och Annica Sjölund (nia i K50 med 37.24) fixade hon dessutom silver i veteranlagsklassen åt Start, bakom just Björnstorp. Almbys Liljana Persson blev fyra i K65 (21.16 över 3,6 kilometer) Starts Mikael Hansson blev 13:e i M55 (30.54 över 7,2).
På ungdomssidan slog Ella Laine, Karlskoga friidrott, till med en finfin fjärdeplats i F15-klassen (på 13.40), bara 18 sekunder från medalj. KFUM Örebros Lucas Asplund och Johanna Berg blev blev elva i P15 (med 12.28) respektive 17:e i F16 (med 15.50).
I morgon avgörs förutom seniorernas långa distans – med Regborn, Bergdahl och van Sitteren – också juniorklasserna. Precis som i dag direktsänds det gratis på Friidrottskanalen och de viktigaste hålltiderna är 10.25 (P19-klassen med Wilhelm Bergentz, Noha Olsson och KFUM:s starka lag), 12.30 (damernas lopp) och 13.15 (herrarnas tävling).

Det blev rejält manfall för Tisarens löpare när näst sista deltävlingen i orienteringens elitserie, Swedish league, avgjordes på norra Gotland på lördagen. Josefin Tjernlund, Lilian Forsgren och Lovisa Persson försvann alla genom att stämpla fel eller bryta medan Andrea Svensson och Anna Hallmén inte ens kom till start. Ensam kvar på topp blev Ellinor Tjernlund, som sprang hem en sjätteplats i långdistansen, knappt sju minuter bakom segrande Lisa Risby, mindre än tre minuter från pallen – och minuten före Tove Alexandersson (Linnea Claesdotter blev 31:a).
På herrsidan var Jonatan Gustafsson bästa länslöpare på 31:a plats, nästan 20 minuter bakom segrande Gustav Bergman (om man inte räknar Örebroboende fransmannen Quentin Rauturier, som dock tävlar för OK Ravinen, som blev 28:a). Tisarens Daniel Forsgren gick i mål som 46:a.
Så nej, utöver Tjernlunds framgång var det på juniorsidan de bästa placeringarna kom på lördagen: Valter Pettersson var fyra i H20, bara tio sekunder från pallen, Salla Isoherranen var nia i D18 och Hugo Örn 14:e i H18.
I morgon avslutas elitserien med jaktstart på totalresultatet över en avkortad långdistans, där först i mål vinner hela cupen. Ellinor Tjernlund går ut som femma, 5.06 bakom totalledaren Sara Hagström, IFK Göteborg, men ”bara” 2.42 från en pallplats. Josefin Tjernlund går ut som åtta, Andrea Svensson som tolva och Lilian Forsgren som 15:e, 7.42, 10.06 respektive 10.48 bakom Hagström. På herrsidan får Jonatan Gustafsson ge sig iväg som elva, 14.18 bakom Bergman och på juniorsidan går Valter Pettersson ut som trea, 4.18 bakom H20-ledaren Viktor Svensk och i princip tillsammans med fyran Joar Hertin.

Förre världsmästaren Johan Runesson valde bort elitseriefinalen för masstarts-SM i orienteringsskytte i Täby. I den disciplinen tävlar han för sin gamla klubb Tisaren – och på lördagen sprang han hem sitt första SM-guld som orienteringsskytt (i vanlig orientering har han tre). Segern togs med över tre minuters marginal till tvåan Martin Jansson, OK Klemmingen. På damsidan blev Tisarens Anna Runesson åtta. I morgon avslutas orienteringsskytte-SM med sprint.

På hemmaplan var Oskar Hansson, som förra veckan sprang dubbla terräng-DM, och Linda Pettersson snabbast i den 156:e upplagan av Örebro parkrun med 18.11 respektive 26.50.

Tisaren tog SM-brons i sprintstafett efter diskningsdramatik – Petterssons första seniormedalj (och van Sitteren säkrade långloppscupstiteln när Wedin stal rubrikerna i långa terräng-DM)

Tisaren kunde välja och vraka när de satte ihop laget till dagens SM-tävling i mixedsprintstafett – och lyckades onekligen perfekt när de ställde Ellinor Tjernlund, Valter Pettersson, Oskar Andrén och Josefin Tjernlund på banan.
Åt Stora Tuna, som ledde redan innan Tove Alexandersson vag sig ut på sistasträckan, och IFK Göteborg, med Max Peter Bejmer och Sara Hagström på två sista sträckorna, fanns förvisso inget att göra åt – men Tisaren tog brons bakom de lagen sedan Josefin Tjernlund svarat för sin kanske starkaste insats i år och hållit individuella sprintmästaren Karolin Ohlsson stången över sistasträckan. Tjernlund gick ut som just trea, 1.02 före Ohlsson, och höll tredjeplatsen i mål med 15 sekunders marginal.
Sådär såg det däremot inte ut när Tjernlund gick i mål. Då verkade Tisaren för tredje gången på senaste sex åren ha slutat fyra, eftersom Kåres Vilma von Krusenstierna var i mål som trea bara sekunden bakom Hagström. Men Kåres andralöpare, Eskil Kinneberg, visade sig efteråt ha sprungit genom en förbjuden passage, och därför blev laget diskat och Tisaren flyttades upp.
Räknat med de nya förutsättningarna – utan hänsyn till Kåre som sedan plockades ur resultatlistorna – såg Josefins tvillingsyster Ellinor till att Tisaren var fyra vid första växlingen, ihop med trean Stora Tuna, 20 sekunder bakom täten. Pettersson höll fjärdeplatsen på andrasträckan, och Andrén avancerade förbi Göteborg-Majorna (som ledde efter första, tack vare Lina Strand) på tredje, till den position som Josefin förvaltade in i mål.
Det här var Tisarens fjärde SM-medalj genom tiderna efter herrarnas silver 2003 (Dan Larsson, Tomas Hallmén, Joacim Karlsson och Sergej Detkov utgjorde laget – det var fyramanna på den tiden – och ryssen förlorade en rafflande spurtduell om guldet mot Orions Tobias Andersson), damernas brons 2019 (Tjernlunds och Lovisa Persson) och mixedsprintstafettsilvret samma år (Josefin, Andrén, Daniel Attås och Lilian Forsgren).
Den som lär glädjas allra mest åt dagens SM-brons är därmed Valter Pettersson, som blott 19 år gammal och har ytterligare ett år kvar som junior (han var reserv på hemmaplan till junior-VM) och som nu tog sin första senior-SM-medalj efter att i fjol ha vunnit individuella sprint-SM i yngre juniorklassen.
Tisarens andralag, med Lilian Forsgren (som sprungit EM i år, och som har ett VM i just mixedsprintstafett på meritlistan) och Andrea Svensson (som varit topp tio i världscupen i år) på första och sistasträckan blev näst bästa länslag med en 16:e-plats. Daniel Forsgren och Emil Larsson sprang andra- och tredjesträckorna där, och Svensson löpte upp laget åtta placeringar som ankare. Bland annat tog hon sig förbi KFUM Örebro, som slutade 24:a trots EM-löparen Jonatan Gustafssons topplopp på andrasträckan där bara Ravinens Axel Granqvist levererade en bättre sträcktid (Karin Lindgren sprang första, Melker Forsberg tredje och Lovisa Gustafsson sista).
Tisarens tredjelag seedades till B-finalen (bara 39 lag fick vara med i A-heatet med chans på medaljer), och där levererade Salla Isoherranen ett nytt topplopp som ankare och sprang upp laget från 23:e till sjunde plats genom att vara nästan en minut snabbare än någon annan på den 15 minuter långa sträckan …). Lovisa Persson, Tomas Hallmén (han som var med och tog stafettsilver för 18 år sedan) och Noel Helmersson sprang övriga sträckor.
Nästa helg vankas final i elitserien i orientering (Swedish league) och fredagen därpå avgörs årets sista mästerskap, natt-SM för seniorer och ultralånga SM för juniorer.

I går säkrade Per Arvidsson sin tredje (eller fjärde, om man räknar fjolårets inställda) totalseger i Närkelöpningens långloppscup på herrsidan – i dag gjorde Liduina van Sitteren detsamma på damsidan. Enda utmanaren som kvarstod, Marie Dasler, klev av långa terräng-DM i Hällefors – men det spelade ingen roll eftersom topp tre i vilket fall som helst hade räckt för van Sitteren, och Örebro AIK-löparen vann i helt överlägsen stil. Hon forcerade de tio kilometerna terräng i spåren vid Hurtigtorpet på 39.59 – exakt fyra minuter snabbare än tvåan Petra Hanaeus som i sin tur var nästan två minuter före Maria Nagle som knep DM-bronset (de hade 43.59 respektive 45.44). Tillsammans med åttan Annica Sjölund (55.57) tog Hanaeus och Nagle också guld i lagklassen för IF Start (och eventuellt guld i lagveteranklassen, oklart om det delades ut något sådant eller om den tävlingen ställdes in eftersom Start var enda klubben med lag i den klassen).
Men dagens stora snackis från Hällefors måste ändå vara Linus Wedin. Jag tyckte att det var en stor skräll att 14-åringen från Garphyttan tog en fjärdeplats i korta terräng-DM i går – men det här var dagen då han på allvar presenterade sig på länets konditionsidrottsscen. När redan klara cupvinnaren Arvidsson drog en DNF till långa DM uppe i Hällefors (han sprang ett långpass i Örebro istället) så smällde Wedin till med ett DM-guld 19 sekunder för en så stark och meriterad löpare som Mattias Nätterlund (och ytterligare 21 före Jonathan Kandelin som tog bronset). Tiderna? 37.49, 38.08 respektive 38.27 över en mil terräng. Jösses! Wedin har en bakgrund som skidåkare (där tävlar han för Garphyttans IF, i löpning för IF Start) och har åkt en del Moto tour i sommar, men i långloppscupen har han före den här helgen inte tagit en enda poäng i seniorklassen (han var näst bästa junior i Hostruset, så där fick han några poäng i juniorcupen). Främsta tidigare löparmeriterna som jag kan hitta är istället segern på femkilometersdistansen i Kilsbergen trailrun tidigare i höst och en andraplats på Bocksten trailrun nere i Skåne i somras.
Med sig hem från Hällefors fick Wedin inte bara ett utan två DM-guld, eftersom han också vann lagklassen ihop med Start-kompisarna Nätterlund och Johan Ingjald (41.06). Nätterlund vann också veteranlagsguld med Tommy Theoren (42.19) och Mikael Hansson (46.37). Hade det funnits juniorklass på långa DM hade han naturligtvis fått guldet även där, men det finns bara på korta (det vann han i går).
Alla veteranmästare: Anna Karlsson (52.39 i K35, Vretstorp), Mattias Nätterlund (38.08 i M35, Start), Hanna Fridhamre (56.47 i K40, Nora), Roger Elimä (47.27 i M40, Örebro AIK), Petra Hanaeus (43.59 i K45, Start), Tommy Sundberg (39.40 i M45, Hällefors), Annica Sjölund (55.57 i K50, Start), Rodney Hundermark (42.50 i M50, Nora), Tina Forsberg (1.03.53 i K55, Storådalen), Mikael Hansson (46.37 i M55, Start), Peter Grölund (48.23 i M60, Nora), Liljana Persson (1.04.47 i K65, Almby), Per Börjesson (53.38 i M65, Östansjö), Bo Persson (57.56 i M70, Almby), Birgitta Jansson (1.07.15 i K75, Storådalen), Sven-Olof Dahlgren (1.17.05 i M75, Kopparberg), Arne Evertsson (1.29.59 i M80, Storådalen).
På damsidan har Dasler säkrat andraplatsen i långloppscupen bakom van Sitteren, medan fyran Therese Fjordäng alltjämt har möjlighet att ta sig förbi Petra Hanaeus i kampen om tredjeplatsen (men då måste hon vara etta–trea eller tvåa–tvåa på Kilsbergesleden och Lucialoppet samtidigt som Hanaeus inte är bättre än fyra). På herrsidan behöver Nätterlund ställa upp i båda tävlingarna för att ens räknas, annars blir han av med den tredjeplats han ligger på (man måste ställa upp i minst sex tävlingar). Gör han det och tar nio poäng mer än Oskar Hansson så tar han andraplatsen, annars har han bra chans att försvara tredjeplatsen. Löper han inte båda är det däremot ett getingbo om tredjeplatsen där Ingjald, Kandelin, Andreas Adolfsson, Martin Duberg och Tommy Theoren har chansen på tredjeplatsen.
Men nu väntar två tävlingslediga helger på hemmaplan – nästa vecka ligger fokus istället på terräng-SM.