Dubbelseger för länslöparna på döv-SM – och Regborn bland de anmälda till sprint-SM i Örebro

Jag rapporterade ju om både senior-, junior- och ungdoms-SM i orientering i helgen, men det avgjordes också ett orienterings-SM för döva och hörselskadade. Precis som ungdomarna fick de bara en distans, men i deras fall var det långdistansen som ställdes in. Det hela avgjordes i samband med Nässjö OK:s medeldistanstävling med drygt 400 startande på lördagen, men i själva mästerskapet fanns bara sju löpare (varav fyra i herrseniorklassen). Två av herrarna stämplade dessutom bort sig – så till slut återstod bara de två länslöparna: Jesper Melin och Rihards Darzins, som i vanliga fall springer för Garphyttans IF respektive Almby IK men på dövsidan båda representerar Nerike IF. Melin var starkare från start och i mål över tolv minuter före, 1.01.50 mot 1.14.24.

Nästa SM är sprint- och sprintstafett-SM som ju avgörs i Örebro helgen 10–11 oktober. Området som är avlyst är i södra Örebro, från Grönpepparparkens IP i väster till Almby kyrka i öster, från Almbyplan i norr till Sörbybacken i söder. Anmälan stänger på söndag, efteranmälan en vecka senare, men redan nu är 320 löpare och 25 lag anmälda. Bland dem helgens dubble SM-medaljör Martin Regborn, som alltså verkar få ställa upp trots att det är hemmaplan. Kul! Även Lilian Forsgren, som ju tog sensationellt SM-silver i medeldistans i lördags, finns med.

Jag pratade med Emilia Fahlin om fredagens handoperation, som gjort att hon efter tolv raka världsmästerskap tvingats kasta in handduken till VM på lördag, i går. Artikeln finns ute på na.se nu, och där berättar hon bland annat att hon inte utesluter comeback redan i SM på Tierp arena nästa helg.

Emilia Fahlin bröt handen – bryter Girot och missar sannolikt VM (och en första titt på startlistorna till helgens löpartävlingar)

I går skrev jag ju något slängigt om att Emilia Fahlin tog det lugnt när hon var klar med sitt jobb i Giro d’Italia och med all rätt inte hade bråttom i mål. Men verkligheten på måndagens etapp såg helt annorlunda ut, visade det sig i dag. Fahlin bröt nämligen ett ben i högerhanden redan efter 20 kilometer, och slet sig sedan runt de 150 sista kilometerna med smärta och en högerhand som var allt mindre brukbar ju längre dagen gick. Hon hade först svårt att växla och bromsa, och till slut kunde hon knappt hålla i styret – inte optimalt i 60 kilometer i timmen nedför serpentinvägar … Men i mål skulle hon, för att eventuellt kunna starta dagen därpå. Nu visade en snabb röntgen att metakarpalbenet ut mot lillfingret var av, och då fanns det förstås ingen möjlighet att fortsätta, och Fahlin kom därför inte till start på dagens etapp (där Cecilie Uttrup Ludwig försvarade sin fjärdeplats i sammandraget, med hjälp av de fyra andra cyklisterna som finns kvar i tävlingen för FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope).
Fahlin kommer flyga hem till Sverige under onsdagen för nya undersökningar och få sin rehabilitering planerad. VM körs redan nästa lördag, tolv dagar efter smällen, och det är förstås högst osannolikt att hon kan komma till start där, om det inte går att trolla fram någon typ av specialskydd. Oklart om hela hösten är i fara, eller om en comeback i oktober är möjlig (cykelsäsongen är ju längre än vanligt i år, på grund av att så mycket blev uppskjutet under våren och sommaren).
Vad det var som hände när handen gick sönder? Det berättade Fahlin för mig i den här artikeln (där hon även berättar om vad hon tror om VM-chanserna), men den korta versionen är att hon skulle ta emot en drickflaska från en ledare som stod och langade vid sidan av vägen, och att den i 45–50 kilometer i timmen träffade handen på ett otroligt oturligt sätt och slog sönder benet.
Jag frågade också Fahlin vad hon hade fått för upplevelse av de tre Giroetapperna hon han köra före skadan.
– Det var tufft. Väldigt hårda banor, riktigt varmt och långa dagar på cykeln. Men just nu är det tuffaste att jag inte får en möjlighet att fortsätta fajtas och köra klart. Det är givetvis inte optimalt, men det går inte att fortsätta med en bruten hand, sa hon.

Föranmälan till DM (och veteran-DM) över 5 000 meter, som avgörs i Hallsberg på söndag förmiddag, går ut i morgon, och nu har en lista över de 34 som hittills anmält sig presenterats. De starkaste namnen hittills är Markus Bohman, William Wickholm, Noha Olsson, Per Arvidsson, Axel Sandberg och Marie Dasler. Mest anmärkningsvärt är att Liduina van Sitteren, regerande mästaren som brukar springa varenda lopp som erbjuds i länet, ännu inte anmält sig. Förmodligen är det bara en tidsfråga. Löpare som Erik Anfält, Mattias Nätterlund, Jonathan Kandelin och Josefin Gerdevåg springer i stället Bergslagleden ultra på lördag. Blir tufft att kombinera med ett snabbt 5 000-meterslopp dagen därpå, till och med för löpare av den kalibern. Jimmy Axelsson springer Talludden trail på söndag.

Fahlin i låååång Giroetapp (och SM blir av!), Andrén snabbast i norska mästerskapet och Nilsson vann Askermountain mudrace för tredje året i rad (minst)

Göra klart jobbet, och sedan ta sig till mål utan att bränna de sista energireserverna. Det verkar vara Emilia Fahlins melodi i Giro d’Italia (ja, i förrgår underlättade ju en punktering på ett av grusvägspartierna verkligen inte saken), där fjärde etappen i dag avgjordes – en av proffscyklingens längsta etapper någonsin på damsidan, 17 dessutom rätt kuperade mil mellan Assisi och Tivoli.
Lizzy Banks och slovenska överraskningen Eugenia Bujak, som inte har något med sammandraget att göra, kom loss och var drygt en minut före de andra i mål. Återigen var det målgång uppför, med sedvanligt avsprucken klunga. Redan totalledande Annemiek van Vleuten fick 15 sekunder till på nya totaltvåan Katarzyna Niewiadoma (som passerade Anna van der Breggen, som tvingaes släppa 37 sekunder på van Vleuten i dag), medan Cecilie Uttrup Ludwig – som Fahlin kör för – hade en ny stark dag men tvingades släppa tillbaka 21 sekunder efter att ha hämtat in tio på van Vleuten med andraplatsen i går. I sammandraget har van Vleuten nu 1.56 på Niewiadoma som i sin tur är sju sekunder före van der Breggen och 1.07 före Ludwig.
Fahlin tog mållinjen som 108:e cyklist av 120 startande för dagen, nio minuter och 41 sekudner efter att Banks passerat den. I sammandraget innebär det nio placeringar ned, till 71:a plats, 25.44 bakom. Men det betyder förstås ingenting alls i ett lopp där hon kör för någon annans skull.
I morgon väntar en snällare etapp, med både start och mål i Terracina. Förvisso ska en drygt 600 höjdmeter lång backe besegras efter fem mil, men totalt är etappen bara 110 kilometer lång och efter backen bär det mest nedåt till mål.
Girot avslutas på lördag.
För övrigt är det nu klart att det blir ett cykel-SM (utöver redan avgjorda tempo- och kortdistans-SM) i höst, trots allt. Det blir inte Sälen och inte Uppsala utan Tierp arena (förvisso nära Uppsala), en motorbana och flygplats där det tidigare bland annat körts STCC. Helt platt, förstås, och ett varv på 7,6 kilometer som damerna preliminärt ska köra 15 varv (herrjuniorerna, med Jonathan Ahlsson, kör lika många – herrarna, med Jacob Ahlsson kör 23). Damer och herrjuniorer tävlar den 3 oktober, herrar och damjuniorer dagen därpå. Kommer Fahlin till start blir det därmed på bekostnad av belgiska världstourtävlingen Liège-Bastogne-Liège.

Jag skrev ju om Tisarens Oskar Andréns lite tuffare inledning på det norska mästerskapet i orientering (17:e på långdistans, 35:a på medel) förra veckan, men missade att notera den betydligt roligare avslutningen i går: För sin norska klubb IL Leik var han snabbast av alla – åtta sekunder före Freidigs Mats Eidsmo – på förstasträckan på stafetten som avslutade mästerskapsveckan.
Leik föll sedan tillbaka till 17:e plats efter att Ola Keiserås tappat 7,5 minuter på andra och Andreas Sølberg ytterligare fem minuter på sistasträckan (Freidig höll däremot i och vann, med Vegard Kittilsen och Håvard Sandstad Eidsmo, jagad av Magne Dæhli i spurten, på de två sista sträckorna).
I fjol dubblerade han mästerskapen, men i år kommer Andrén inte till start i SM till helgen.

Resultatlistorna från söndagseftermiddagens Askermountain mudrace är nu publicerade (evenemanget hette ”5:th and last”, men jag hoppas verkligen inte att det var sista upplagan eftersom jag hittills aldrig haft möjlighet att springa). Janne Werner tog sin första seger på 35.08 medan Frida Nilsson tog åtminstone tredje raka (jag har inte hittat resultatlistor från de två första åren) och därtill var näst snabbast overall bakom Werner, bara 53 sekunder bakom (och över två minuter före herrtvåan Alexander Swärd på 38.13. Anna Bergendal, som jag tror är samma person som spelat i damallsvenskan i fotboll med Tyresö, blev näst bästa dam på 41.51. Tomas Galmén och Linda Samuelsson treor.

Bergdahl svensk mästare – och Regborn och Niggli fullbordade DM-grandslamen

Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl är svensk mästare – på den något udda distansen 3×1 500 meter. som andralänk mellan Gaël de Connick och Sara Christiansson i Göteborgsklubben Sävedalens lag sprang var hon på söndagen med och tog segern 17 sekunder före IFK Göteborg. Segrartiden? 14.01,90. Stafett-SM avgjordes på Slottskogsvallen i Göteborg, och på just den här distansen var det bara Göteborgsklubbar till start. Men en seger är ju alltid en seger och ett SM-guld ett SM-guld. Några Örebrolag kom inte till start på någon distans i årets stafett-SM.

Med sprint-, sprintstafett- och stafett-DM coronainställda blev det bara distriktsmästerskap på tre orienteringsdistanser i Örebro läns distrikt i år – och bra två mästare på seniorsidan: Martin Regborn och Simone Niggli tog på söndagen nämligen sina tredje guld för säsongen i lika överlägsen stil som de två första, på natt- och långdistans. Nu stod medeldistans på programmet, och Niggli vann med över 7,5 minuters marginal över fyra kilometer orientering. Lovisa Persson och Anna Hallmén (drygt elva minuter bakom) såg till att det blev en helpall för Tisaren. På herrsidan stack Tisarens Johan Aronsson upp och tog silvret åtta sekunder före Filip Dahlgren (som var tvåa på långdistansen i går), medan Gustav Hindér missade medalj med just åtta sekunder.
Nästa helg avgörs SM i medel- och långdistans, men utan Niggli på startlinjen. Det står klart när efteranmälningstiden går ut nu vid midnatt. Tisaren har ändå elva löpare till start, KFUM Örebro sju, Hagaby fyra, Djerf två och Milan en.

Emilia Fahlin kör som bekant för lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig i Giro d’Italia, och det går fortsatt bra för danskan. Efter gårdagens fjärdeplats slutade hon i dag tvåa, endast slagen av självaste Marianne Vos över den 142 kilometer långa etappen med start i Santa Fiora och målgång uppför i Assisi. Vos fick två sekunders lucka, medan Ludwig i sin tur hade tre sekunder på trean Elisa Longo Borghini. Ludwig behåller därmed fjärdeplatsen i sammandraget, 2.38 bakom Annemiek van Vleuten, och är tvåa i både poäng- och bergspristävlingarna. Fahlin var 2.12 bakom i mål, som 78:a.
I morgon körs den 170 kilometer långa etappen mellan Assisi och Tivoli som har några riktigt saftiga stigningar på vägen.

Även om det inte publicerades någon regelrätt resultatlista från Norasjön runt, den klassiska halvmaran som i år avgjordes coronasäkert, med individuell start, så har en lista med alla löpares tider lagts ut, i bokstavsordning. Det är löparnas egna tider som listas, så helt tillförlitligt är det måhända inte, men fyra löpare gick i varje fall under 1.30: Tom Imopla (som ingår i brödraskaran med längdskidåkarna Bill, Bob och Jack) på 1.27.10, Niklas Hasselwander på 1.28.29, Per-Erik Lundin på 1.29.00 och Frida Nilsson på 1.29.17.

Askermountain mudrace löptes ju under söndagen, men resultatlista väntas inte förrän i morgon kväll.

Fahlin hjälpte Ludwig till fjärdeplats i Girot – och Regborn och Niggli DM-segrare igen

Att få se några tv-sändningar från Giro d’Italia verkar, sjukt nog, bara vara att glömma det här året. I varje fall annat än sparsmakade highlights. Men av resultaten att döma gjorde Emilia Fahlin i varje fall ett gott jobb på lördagen, när första linjeetappen avgjordes. Danska lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig, som Fahlin kör för, slutade nämligen fyra på etappen och avancerade till samma position i mästerskapet medan Fahlin kunde slå av mot slutet och rulla i mål knappt 14 minuter bakom täten (att släppa en stor lucka kan bli viktigt för att själv få chansen att komma med i en utbrytning längre fram – då är man inte längre ett hot om sammandraget).
– Laget var riktigt starkt hela dagen. De servade mig med vattenflaskor och såg till att jag hade bra position. Jag tror vi är ganska nöjda och vi gav allt vi hade, säger Ludwig i en intervju på stallets facebooksida.
Nederländska Annemiek van Vleuten, som är regerande världsmästare och som vunnit Girot två senaste åren, kom loss i ett brant grusvägsparti, och trots att hon fick strul med cykeln vann hon 1.16 före Anna van der Breggen och Katarzyna Niewiadoma. I sammandraget leder van Vleuten med 1.18. Skillnaden beror på fredagens lagtempo, där Fahlins FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope var elva, 1.20 bakom Trek-Segafredo som vann.
I morgon väntar 142 kilometer lång etapp med tre backar på första halvan följt av avslutning uppför, och på måndag körs den brutala 17-milaetappen från Assisi till Tivoli.

Martin Regborn och Simone Niggli följde upp sina guld i natt-DM förra helgen med nya när orienterings långdistans-DM i dag avgjordes i skogarna utanför Nora. Och det var minst lika överlägset den här gången. Regborn, som får ses som en av de absoluta favoriterna till SM-guldet på samma distans nästa helg, vann med över 7,5 minuter till tvåan, klubbkompisen och förre VM-tian i långdistans Filip Dahlgren (Tisarens Gustav Hindér på tredjeplatsen var nästan tolv minuter bakom).
Niggli vann med nästan sex minuter (då var varken Lilian Forsgren, systrarna Tjernlund eller Andrea Svensson med) ned till tvåan Lovisa Persson, som i sin tur hade tre minuters marginal på trea Josefine Wallenhammar (som hade en kvart på fyran Elin Vinblad …).
Karin Lindgren och Linus Malm vann juniorklasserna.
I morgon fortsätter DM-helgen med medeldistans, dessutom stänger efteranmälan till SM i medel- och långdistans. Niggli finns fortfarande inte bland de anmälda, men än finns tid …
I Värmlands medeldistans-DM var Djerfs Rasmus Pettersson enda länslöpare i någon av de mer prestigefyllda klasserna, och tog hem äldsta juniorklassen med nästan två minuters marginal till OK Tyrs Oskar Nyman.
Förra året var Tisarens Oskar Andrén femma på norska mästerskapen i medeldistans, men den positionen lyckades han inte försvara i dag: Han missade rejält redan i inledningen och var över tre minuter efter vid första mellantiden. I mål över sex minuter bakom segrande HÅvard Sandstad Eidsmo, på 35:e plats.

Johan Eriksson ”gav bort” tredje raka segern i Vasaloppstrippeln – och Fahlins lag på bakfoten inför lagtempot som inleder Girot: ”Finns rum för förbättring, om man säger så …”

2018 noterade nu 51-årige Johan Eriksson, från Kopparberg, tidernas alltjämt snabbaste totaltid på Vasaloppstrippeln – alltså den sammanlagda tiden för Vasaloppet, Cykelvasan och Ultravasan: 15.41.09 (5.52.15+2.59.11+6.49.43). Även i fjol hade han snabbaste totaltiden av alla med 16.44.25 (6.23.27+3.05.37+7.15.21) men årets upplaga av trippeln blev ju rejält rumphuggen när bara Vasaloppet kunde avgöras som vanligt. De två andra avgjordes under en devisen ”Hemmavasan” där alla hugade fick nio dagar på sig att genomföra Cykelvasan och/eller Ultravasan. Eriksson tog chansen och följde upp sitt 4.57.42-Vasalopp från i våras med fina 7.08.31 i löpningen, men gav sedan mer eller mindre bort ”totalsegern” när han cyklade på beskedliga 5.11.05 och trots det bara var 11,5 minuter bakom Värnamos Björn Rubensson som nu fick istället var den som fick bästa totaltiden (Eriksson var ändå klar tvåa). Eriksson är förresten en god gammal löpare med ett 2.33-maraton och många bra ultradistanstävlingar på meritlistan.
Att jag skriver om honom just nu beror på att Vasaloppet bara häromdagen sammanställde det sista av resultat runt Vasaloppstrippeln. Totalt sex personer från länet klarade den i år – näst snabbast Lindesbergs Henrik Nordin med 23.41.30 medan Siri Nälsén från Örebro var enda dam på 33.01.42.

I morgon startar som bekant Giro d’Italia med Emilia Fahlin (min intervju inför tävlingen kan ni läsa här), och här är förutsättningarna inför första etappen: Det handlar om ett lagtempo över 16,8 kilometer inne i den vackra medeltidsstaden Grosseto i Toscana. Det är pannkaksplatt och egentligen bara tre riktiga 90-graderskurvor, i övrigt i princip helt rakt. För lagets skulle handlar det om att köra så hårt det bara går för att inte kaptenen Cecilie Uttrup Ludwig ska hamna på bakfoten från början. Laget har dock inte hunnit träna ihop sig särskilt mycket på den här väldigt speciella tävlingsformen som Fahlin var VM-fyra i 2015.
– Vi ligger kanske lite efter där, för när vi var på laglägret inför säsongen var tempocyklarna inte klara att köra på, så det blev inte någon lagtempoträning alls. Och när vi var ute och skulle reka i onsdags blev det inte heller som planerat eftersom vägarna var avstängda för att herrarna körde Tirreno–Adriatico där, så det blev en kompromiss. Men vi fick se delar av banan i alla fall, och vi försökte träna lite men det märktes att vi inte gjort det på länge. Det finns rum för förbättring, om man säger så, när det gäller vilka som passar efter varandra och hur vi ska få kommunikationen att rulla smidigt, sa Fahlin till mig i onsdags eftermiddag.
14.00 rullar första laget iväg för sina 17 kilometer. 12.05 på lördag drar Girot igång på riktigt med första linjeetappen, 124,8 kilometer med start i Civitella Paganico och mål i Arcidosso.

Hansson överlägsen – men Axelsson skrällde och tog klubbmästartiteln från Brundin (och Fahlin kör för Uttrup Ludwig i Giro d’Italia)

Onsdagens etapp i Moto tour i Yxe, strax norr om Järle, dubblerade som klubbmästerskap i rullskidor för Karlslunds IF – och på herrsidan bjöds det på en knall när Jimmy Axelsson (som jag fick äta upp att jag hade som favorit inför Kilsbergen trailrun i lördags) besegrade regerande mästaren Robert Brundin med sju sekunders marginal över 14 kilometer med individuell start. Axelsson var bara fyra i motsvarande tävling förra året, men fick KM-silvret då eftersom tvåan och trean tävlade för andra klubbar.
I touren räckte resultat ändå för att Brundin skulle säkra en ny totalseger, med en etapp kvar (han hade bara behövt starta i dag för att det skulle vara i hamn). Det är tajtare om andraplatsen mellan Jimmy Axelsson (143 poäng), Mattias Fritz (137), Adam Nyrén (125) och Oskar Ekholm (123). Daniel Olsson var trea i tävlingen, 1.25 bakom Axelsson, men varken han eller fyran Viktor Hansson kör för Karlslund, så femman Fritz fick KM-bronset (Patrick Hansson, åtta i mål, fick H45-guldet).
På damsidan blev det som väntat klar seger för redan klara toursegraren Olivia Hansson – även om hon i dag äntligen fick motstånd i sin egen klass. Åsa Fjellström var tre minuter bakom och Nelly Mårtensson, som inte kör för Karlslund, var drygt åtta minuter bakom på tredje plats.
Fjellström går upp som ny tvåa i sammandraget före Mårtensson.
Finalen är en 35 kilometer lång masstart med start i Närkes Kil lördagen den 26 september.

Nu har lagen inför Giro d’Italia släppts, och det blir för Emilia Fahlins stall FDJ-Nouvell Aquitaine-Futuroscope som väntat danskan Cecilie Uttrup Ludwig som blir kapten. Fahlin delar hjälpryttaruppdraget med australierna Brodie Chapman och Lauren Kitchen, norskan Stine Borgli och franska Évita Muzic.
Tävlingen inleds med lagtempo på fredag (laget var ute och rekade banan i dag, men hade vissa svårigheter eftersom herrarnas Tirreno–Adriatico drog förbi på samma sträckning under dagen) och fortsätter sedan med åtta för det mesta svintuffa etapper de följande åtta dagarna. Jag pratade med Fahlin i dag, och vid lunchtid i morgon kommer en artikel om hennes syn på Girot och på VM, som avgörs bara sju dagar efter etapploppets avslutande. Håll utkik på na.se!

Fahlin äntligen topp åtta på världstouren igen – och Regborn ställde av övriga orienteringseliten i första tävlingen (plus: Bergdahls superpers och seger, van Sitteren vann igen, Nätterlund tog hem kampen)

Klockan börjar bli mycket, så vi kör bara några korta noteringar från senaste dygnets konditionsidrottande:
** Emilia Fahlin vann klungspurten om sjundeplatsen, bakom sex utbrytare, i La Course i dag. Det är Fahlins bästa placering på världstouren efter förra årets huvudskada, och alla topp åtta-placeringar på högsta nivå är väldigt viktiga ur SOK:s synvinkel inför OS (om det nu blir av nästa år). Fahlin har ju skakat fram en kvalplats åt Sverige, men har ännu inte blivit uttagen. Nu har hon ännu en gång visat att hon har topp åtta potential. Jag pratade med Fahlin efteråt, artikeln kan ni läsa här. Fahlins nästa tävling är Giro d’Italia med start nästa fredag. Jonathan Ahlsson stängde cykel-EM med en 48:e-plats i går.
** Martin Regborn visade klass när säsongens första svenska orienteringstävling med riktigt elitstartfält avgjordes sent omsider avgjordes utanför Västervik på lördagen. Över sex kilometer och 35 minuter medeldistans var Regborn nästan minuten före tvåan Anton Johansson och minst 1.42 före övriga 97. Ett riktigt statement, men också en extra knäck – hur surt är det inte för honom att alla internationella tävlingar (utom Euromeeting) blivit inställda när Regborn verkar vara i sitt livs form? Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund var nia, tia, 19:e och 26:a. Forsgren var drygt fem minuter bakom som vanligt överlägsna Tove Alexandersson, knappt tre minuter från andraplatsen. I morgon är det dags för långdistans.
** Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl kom sent igång med sin säsong, men i dag vann hon 5 000 meter vid Göteborg GP på 16.56,07 – personligt rekord med över nio sekunder (och då var personbästat tre år gammalt, i sommarens två lopp har hon inte varit under 17.15!).
** Liduina van Sitteren avslutade (?!) veckan med att vinna Östansjöloppet på 38.39 över tio kilometer ganska krävande terräng. Tisarens Ewa Pettersson, som jag hade dålig koll på, bjöd dock riktigt bra motstånd och gick i mål bara 52 sekunder bakom (Petra Hanaeus trea på 43.34). På herrsidan vann Starts Mattias Nätterlund kampen mot Örebro AIK-duon Jonas Nilsson och Gustaf Leonardsson – 35.46 på Nätterlund mot 35.54 på Nilsson och 36.48 på Leonardsson. De två sistnämnda sparrade varandra i det här annorlunda loppet där löparna startar två och två.
** Karlskogas Anna Ferletta var enda länslöpare på medel- eller långdistans på USM i löpgrenar i Norrköping i dag, och tog en niondeplats på 800 meter i F15-klassen med personliga rekordet 2.24,47 (Alice Magnell Millán, som redan varit i senior-SM-final, vann förstås).

Fahlins nästa utmaning: Giro d’Italia (och här är länslöparna som får springa maraton-SM)

Emilia Fahlin brukar alltid vara rak och ärlig och inte sådär överdrivet ödmjuk som somliga andra idrottare. Pratar inte ned sig själv. I vanliga fall. Men både inför VM i fjol trodde hon inte ens att hon skulle komma i mål, men slutade ändå på en 15:e-plats. Och inför dagens EM-start trodde hon inte på någonting, efter att ha haft en månad med riktigt dålig känsla i kroppen som påverkat både träningsmängden och prestationerna på tävling. Båda gångerna med all rätt, måste man säga. Fjolårets huvudskada höll henne borta från tävlandet i fem månader och träning i över tre, mitt under säsongen. Och nu kom hon alltså återigen in på bakfoten. Men trots det överraskade Fahlin sig själv och alla andra igen. Hon fick gräva djupt och kriga hårt, men på något sätt lyckades hon krigade sig tillbaka till tätklungan flera gånger, och i mål spurtade hon om en sjätteplats och blev elva. Sensationellt bra, med tanke på förutsättningarna (även om det för SOK:s del förstås hade varit ännu bättre om hon lyckats knipa tre placeringar till i spurten …).
Jag pratade med henne efteråt, och hon var sprudlande glad över kämpainsatsen, placeringen och att kroppen äntligen kändes lite bättre. Jag passade förstås också på att fråga vad som händer efter lördagens La Course (mer om den tävlingen på bloggen i morgon), och svaret var en skräll: Giro d’Italia. Varför en skräll? Jo, därför att Fahlin ofta valt bort de långa etapploppen. Girot, som på damsidan oftast varit nio–tio etapper långt (i år nio), har hon förvisso kört sex gånger, men bara en gång de senaste fem åren. Då, 2018, blev hon 69:a i sammandraget efter att som bäst ha blivit sjua på tempoprologen och nia på en linjeetapp. Det är hennes enda topp tio-placeringar i loppet, 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015 blev hon utan.
Girot körs normalt i juli, men startar i år i Grosseto, norr om Rom på italienska västkusten, den 11 september och har mål i Motta Montecorvino (mittemellan Neapel och Bari, längre söderut i Italien) åtta dagar senare.
– Valet var mellan Girot och Boels ladies tour, och det blev inställt, men jag hade ändå hoppats få köra Girot i år. Jag tror att det är bra att få ett stort etapplopp i benen inför oktober (som blir en intensiv månad då alla vårklassikerna i Belgien ska köras, plus för första gången Paris–Roubaix), och det passar när det inte är så många race direkt efter (det är elva dagar mellan sista etappen på Girot och Vallonska pilen), sa Fahlin om valet att köra tävlingen i år.
Men först väntar alltså La Course på lördag.

Stockholm marathon ställdes ju in först på ordinarie datum i juni och sedan på reservdatumet i september, men ett SM blir det ändå, på en 6,7-kilometersbana (backyardlängd!) på norra Djurgården nästa lördag, den 5 september. 40 herrar startar 9.00, 40 damer 13.00. Kvalkriterierna är förstås strikta, herrar måste ha gjort under 2.30 på maraton eller 1.08 på halvmaran under 2019 eller 2020, damerna under 3.00 respektive 1.20. Eftersom 80 löpare med de meriterna inte anmälda sig så har arrangörerna därefter fyllt på med wildcards och löpare som gjort något sämre tider (2.35/3.06, 1.12/1.25).
I morgon ska nya bekräftade start- och reservlistor publiceras, men som det såg ut när den nuvarande publicerades förra fredagen fanns Erik Anfält (SM-brons 2018!) med som 13:e-seedade herrlöpare och Louise Wiker som femteseedade damlöpare, Fanny Schulstad som sjundeseedad och Liduina van Sitteren som tolfteseedad. Dessutom fanns Erica Lech, som sprang så himlas tarkt på Dovra trail i söndags, som andrareserv (jag tror hon kommit in, men låter det vara osagt). Det är starka startfält med Mikaela Arfwedson, Charlotta Fougberg, Carolina Wikström, Mustafa Mohamed, Samuel Tsegay och Adhanom Abraha i topp (men ingen David Nilsson, tyvärr), och av lokala löpare saknar man väl främst Linus Rosdal (och hela och formstarka Josefin Gerdevåg, Jonas Nilsson och Mikaela Kemppi, förstås, plus Johanna Eriksson om vi räknar den Zinkgruvanfostrade Motalabon som länslöpare fortfarande).
Det ska bli spännande att se om det dyker upp några nya namn på listan i morgon.

Virtuella Wadköpingslöpet (man fick springa på den riktiga banan, men under en hel vecka, och skicka in sin tid) har nu äntligen publicerat sin resultatlista. Mattias Nätterlund var som väntat starkast över de tre varven med 43.53 (att jämföra med hans egen segertid 44.00,5 på den riktiga tävlingen i fjol och Jonatan Gustafssons banrekord på 42.18,5 från året innan), men ingen dam gav sig på mer än ett (Ellen Svensson, sex år, var snabbast över det enda med 42.30!).

Fahlin med oroande skadebesked – och evigt unge Johnsson glänste med dunderpers på Stockholms stadion

Emilia Fahlin åkte på en punktering redan efter 30 kilometer i världstourtävlingen GP de Plouay i dag, men krigade sig tillbaka och var med i tätgruppen som, konstigt nog, inte lyckades fånga de två utbrytarna. Drygt 50 cyklister fick därför göra upp om tredjeplatsen, och Fahlin slutade som 19:e. Så långt allt gott, en normal dag på cykeljobbet. Men när jag pratade med Örebros cykelstjärna efteråt kom betydligt mer oroande uppgifter. Hon har den senaste månaden dragits med ordentliga problem med högersidan på kroppen – rygg, höft och ben – och trots undersökningar inte alls kommit tillrätta med de diffusa symptomen. Fahlin kommer att köra torsdagens Europamästerskap (som går över åtta varv på den loop som de avslutade på i dag, så banan kan hon väl) och söndagens La Course, men hon har inga förhoppningar om något toppresultat och kommer efter veckan att utvärdera om det är värt att fortsätta tävla eller om hon måste ta ett brejk för att komma tillrätta med problemen. Läs mer i artikeln här.
Dagens tävling? Den vann förra världsmästaren Lizzie Deignan (tidigare Armitstead) före landsmannen Lizzy Banks; det var de två som var i den fyra mil långa utbrytningen. Italienska Chiara Consonni tog hem klungspurten. Norska Stine Borgli var bästa cykilst i Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope med en tiondeplats och Fahlin var enda svenska till start.

Betydligt roligare var det att följa FK Studenternas senaste arrangemang på Stockholms stadion i  kväll – Sommarspelen, med åtta 5 000-metersheat.
I A-heatet dyngpersade ex-örebroaren Heshlu Andemariam och ex-hälleforsaren Haben Kidane (som gjorde sen säsongspremiär efter skadeproblem) med 14.25,71 (pers med över tio sekunder) respektive 14.48,84 (pers med över 16 sekunder) för fjärde respektive nionde plats (Jonas Leandersson vann på 14.17,30).
Mest imponerande var nog ändå Örebro AIK:s evigt unge Fredrik Johnsson, som 45 år gammal dyngade till med superperset 16.15,76 i C-heatet (enligt mina noteringar var hans tidigare pers 16.58, men han hade fyllt i ”16.55″ när han anmälde sig). En enorm prestation, förstås. ”Bra känsla från start. Riktigt skönt trött vid passering fyra kilometer. Bet ihop. Gjorde jobbet”, skriver Fredrik nöjt på facebook.
Ex-hälleforsaren Louise Wiker sprang i samma heat 16.34,15, VM-löparens bästa 5 000-meterstid sedan 2016 (och en sekund från den bästa sedan perset 16.25 sattes 2012). Liduina van Sitteren, som tog DM-guld på dubbla distansen i lördags och möjligen var lite sliten, var däremot 40 sekunder från perset med 17.30,45.
I morgon ska Johnsson och van Sitteren springa halvmilen igen, men nu på landsväg. I varje fall var det tanken i ursprungsläget, för de är båda anmälda till Örebro AIK:s klubbmästerskap på banvallen. Gustaf Leonardsson och Jonathan Kandelin finns bland andra snabblöpare som är anmälda, liksom Martin Duberg och Björn Engqvist.