Gerdevågs väg till nytt distriktsrekord i maraton: ”Hade märkligt nog många mentala svackor”

Josefin Gerdevåg gjorde vad hon inte ens själv vågat hoppas på – slog sitt eget personliga rekord och därmed även distriktsrekordet (eftersom hon redan hade det) på maratondistansen när hon klippte till med 2.42.49 i Valencia marathon på söndagsförmiddagen. Jag skrev lite med Gerdevåg häromdagen, och då baissade hon sina chanser och sa att hon inte längre – som när hon anmält sig – vågade hoppas på pers på grund av skadekänningar under hösten, utan att hon i stället siktade mot 2.48 (en drömgräns för många maratonlöpare eftersom det innebär att gå under fyra minuter per kilometer i snitt).
Men faktum är alltså att Gerdevåg trots allt lyckades hålla hela vägen till pers. Enligt de officiella mellantiderna, som man verkar få ta med en nypa salt, gjorde Gerdevåg första halvan på 1.20.21 och andra på 1.22.28, första milen på 37.56  (det togs inga mellantider vid 20 kilometer, så de två nästa milen får man uppskatta till 38.16 respektive 38.54) och milen mellan 30 och 40 kilometer på 39.30.
”Jag hade märkligt nog många mentala svackor under loppet. Sista tio kilometerna var jag feg, ville få till ett pb, bromsade lite, vilket inte var smart, kände mig ännu tröttare då”, skriver Gerdevåg, men fortsätter: ”Men jag är väldigt nöjd! Mitt första pb på nästan tre år. Det ger även mersmak!”
Gerdevågs tidigare pers låg på 2.43.40 och var från Frankfurt 2015 (hon har också distriktsrekordet på halvmaraton och, tillsammans med Erika Bergentz och Lisa Brorson, på 3×1 500 meter, och Gerdevåg har totalt slagit distriktsrekord vid fem tillfällen), då hon slog Mikaela Kemppis årsgamla 2.45.57 på samma bana. som i sin tur var en förbättring av Ann Sundströms då över 30 år gamla rekord (2.48.53 från Stockholm marathon 1983).
Gerevåg blev 26:a i loppet som vanns av etiopiska Ashete Dido på 2.21.14. Hanna Lindholm dyngade till med supertiden 2.30.37 som gör henne till Sveriges näst snabbaste maratonlöpare någonsin bakom Isabellah Andersson. Också Cecilia Norrbom, Johanna Bäcklund och Lisa Ring in på tider något snabbare än Gerdevåg (2.35, 2.39 respektive 2.41). Tiden gör Gerdevåg, som tog SM-brons på just maratondistans 2012, till Sverigenia i år.

På herrsidan hade ju Erik Anfält rätt stora förhoppningar om personligt rekord, som jag skrev om tidigare i veckan, men en förkylning strax före loppet dämpade nog formen mer än han vågade erkänna på förhand, och fick nöja sig med 2.26.29 (1.26 från perset); första halvan på 1.12.04 och andra på 1.14.25, milarna (med en nypa salt) på 33.59–34.18–34.59–35.31. ”Fick slita rätt hårt i dag. Ingenting gratis. Kändes redan från start. Även om bortförklaringar är grymt trista måste jag ändå konstatera att förkylningar sällan är bra för formen”, skriver Anfält på instagram och tillägger han ”kämpade trots allt in min fjärde snabbaste mara (hittills)”. Ja, och så tillägger han förhoppningsfullt: ”Känner mig dock riktigt ‘revanschsugen’ redan nu, så det blir minst en hård marasatsning till innan jag trappar ned.”
Thomas Chaillou var också på väg mot en riktigt bra tid, men tappade rejält på andra halvan och landade på 2.29.36 (1.12.58/1.16.38).
Örebro AIK.s Jonas Nilsson och en förkylningsmärkt Jonathan Kandelin gjorde gjorde 2.33.19 respektive 3.01.08 i sina maradebuter. Nilssons tid är så bra att han slår sig in som 21:a i distriktet genom alla tider och trea bakom Anfält och Chaillou under 2000-talet. Andreas Ingberg dyngpersade med över fem minuter när han noterade 2.35.06 och klättrade från 56:e till 28:e plats genom tiderna i distriktet, och Martin Ingberg persade med över tre minuter när han sprang in på 2.50.44. Av örebroare gick också Johan Flodén (2.57.10), Thomas Lindahl (3.03.44), Fredrik Hartman (3.04.47) och Markus Liljenroth (3.09.28) under 3.10 medan Marie Dasler (3.11.37) persade med 36 sekunder.
Årets löptävling i länet, som jag skrev på förhand, blev det verkligen i Valencia.

View this post on Instagram

Valencia Maraton✔️ Aldrig sprungit distansen och ännu mindre kunnat tränat för den. Skador och sjukdomar har hållit mig mer eller mindre helt borta från löpning den senaste månaden. Osäker på start ända tills jag faktiskt ställde mig där och valde att iaf starta med 5km och eventuellt kliva av där. Men känslan var rätt bra trots skyhög puls. Halvmaran på 1:23 men började bli jobbigt redan där. Vid 28km kom det stora raset med kramper. Blev blandad gång/jogg sista 12km men i mål tog jag mig på 03:00:43 och jag kan inte vara mer nöjd över min asfaltsmaradebut med dessa förutsättningar🤧😁 Stort grattis alla @orebroaik1964 löpare som många krossade sina pbn idag! Även min fina @nkarlssson mosade sitt pb med 4min och tack för du fick med mig på en asfaltsmara😅 Nu blir det någon extra cerveza till kvällen 👌🏼 Och tack för all support från hemmaplan❤️❤️ #örebroaik #valenciamarathon #löpning

A post shared by Jonathan Kandelin (@jonathankandelin) on

I långloppsvärldscupen Ski classics individuella prolog, som följde på lagprologen i fredags och tillsammans med lördagens fristilslopp La Sgambeda, blev Maria Gräfnings, som hemma i Sverige tävlar för Karlslund men i internationella sammanhang i år för Team Parkettpartner, tog en åttondeplats, 2.14 bakom Britta Johansson Norgren (som genom att vinna för andra gången i helgen verkligen visade att hon blir att räkna med även denna säsong) över de 28 kilometerna. Gräfnings låg med i tätgruppen, som då bestod av ett drygt tiotal åkare, i lite mer än en mil innan repet gick.
Bob Impola hade inte någon av de där ”två dagarna om året”, som han snackade om på förhand och gick i mål i en liten klunga nästan fyra minuter bakom täten, som 48:a i herrloppet.
Ski classics drar igång på allvar, med första långloppet, i Seefeld den 12 januari.

Bara dagar kvar till Valencia marathon – hur snabbt kan det gå för Anfält och Gerdevåg? ”#pbjakt”

Senaste månaderna har mitt instagramflöde (jag följer väldigt många löpare från länet) fyllts med träningsbilder inför Valencia marathon. På söndag morgon smäller det. Då avgörs tävlingen där löpare som Erik Anfält, Marie Dasler, Martin Ingerg, Fredrik Johnsson och Ludvig Börjesson redan i fjol mätte sina krafter. Anfält tvingades då kliva av halvvägs på grund av skadekänningar, men nu gör han ett nytt försök, och den här gången är dessutom Josefin Gerdevåg med i planet till Spanien. De båda är ju etta (Gerdevåg på 2.43.40) respektive trea (Anfält på 2.25.03, drygt tre minuter bakom Lars Hagbergs och Rolf Barrs rekordtider från tidigt 80-tal) i distriktet genom tiderna, och det ska bli mycket spännande att se vad de kan prestera i Valencia. Anfält tog ju SM-brons just på maran i somras, och har rapporterat bra form på instagram på slutet, bland annat gjorde han förra veckan tolv kilometer på 39.46 (3.19-tempo) på träning förra veckan och skrev att ”motsvarande pass inför mina senaste maror i Rotterdam i våras och Stocholm i somras har gått något långsammare så formen känns rätt lovande” och avslutade meddelandet med ”#pbjakt”, vilket alltså skulle innebär att han går för sub 2.25. För det krävs en fart på 3.25 per kilometer – i 42,2 kilometer. Förhoppningsvis stör inte den mindre förkylning han åkt på alltför mycket.
Har inte varit riktigt lika öppen med sina mål på sociala medier, men ”50 minuter jogg” på 49.06 häromdagen vittnar om att formen är i antågande. Dessutom har hon skaffat sig ett par Nike Vaporfly, så bara skorna ska ju göra en hel del tid …
Innan helgen är här ska jag försöka få tag i en fullständig lista över Valencia-startande länslöpare.

Favoritsegrar i Karlslundsspåret och första kvinnan från länet som klarade Kullamannen 100 miles (och gör inte som jag och missa inte Allhelgona swimrun!)

Det blev dubbla favoritsegrar i den 53:e upplagan av Kilsbergsleden. Nå, Erik Anfält kom och efteranmälde sig i den egna klubbens mest klassiska tävling, och när väl den anmälan var inlämnad så var det förstås inget snack om saken. KFUM Örebros fransman Thomas Chaillou utmanade förvisso, men i slutändan var Anfält 40 sekunder före Chaillou. Redan klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson, IF Start, blev trea på 51.42 med klubbkompisen Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten) ytterligare en minut bakom.
Och på damsidan var det förstås inget som helst snack om att SM-trean Johanna Eriksson (på 10 000 meter) skulle avgå med segern. Hon korsade mållinjen efter att ha avverkat de 14,7 kilometerna på 54.21, 3,5 minuter före redan klara långloppscupsvinnaren Liduina van Sitteren (57.52) och ytterligare drygt tre minuter före trean Josefin Gerdevåg (1.01.01; hon sprang tävlingen som en del i ett långpass) och mer än tre till före fyra Cecilia Svedin (1.04.18).
Chaillous andraplats tar honom upp på tredje plats i långloppscupen medan det inte blev några förändringar i toppen på damsidan. Cupen avslutas med Lucialoppet i Östansjö den 8 december.
Får man vara lite gnällig var det, ur ett föräldraperspektiv, lite svårt med anmälan till Kilsbergsleden i år. Det framgick inte i anmälan vilka åldersklasser som skulle springa i vilken klass, och efteråt gjordes det heller inga separata åldersklassresultatlistor (och tydligen fick de som sprang 1,2 kilometer inte ens några tider). Tidigare år har det ju varit full klassindelning från sju år och uppåt. Och på samma sätt verkar veteranklassen också ha försvunnit. Nåja, arrangemanget som sådant (banan, vätskestationer, funktionärer som visar vägen och tar hand om alla, prisutdelningen efteråt) var lika fint som vanligt, och den här novemberdagen bjöd ju på strålande väder!

View this post on Instagram

Visst, säsongen är över, men loppen tar ju inte slut för det! Två veckor efter årets sista mållopp, och efter nio dagar med hostan från helvetet (men inget annat sjukdomssymptom) var det dags för #kilsbergsleden i dag. Hade en vag förhoppning om att gå under timmen (4.05-snitt), men kände att första kilometerns 4.10-fart var för hög och fick backa av. Halvvägs fick jag kramp i diafragman, men när det släppte kom jag in i en ovanlig runners high-känsla i tre-fyra kilometer; farten god, pulsen på 93 procent av max, men jag kände mig knappt andfådd. Sista kilometerna gick jag om ett par i uppförsbackarna, som jag gillar mest, men sista kilometern, utför och platt, var en plåga som vanligt. I mål på 1.03.34 (4.19-snitt), varav 49 minuter över 90 procent av maxpuls. Långt från timmen, men i varje fall pers. Nöjd. Det var ju träning det handlade om. Min #naturerunning-vän @crossfitmercedes var grymt stark på femkilometaren, men hade inte så stora förhoppningar om mig och hade inte hunnit ur värmestugan för att heja när jag gick i mål. 😂😂 Tack @orebroaik1964 för fint lopp! Foto: @jonea1980 (som själv sprang 10,6 kilometer i rekordfart!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Tuffaste löparen i Karlslundsspåret var kanske ändå Rihards Darzins, som hade sprungit Örebro parkrun bara någon timme innan. 19.45 på femkilometaren följdes av 1.05.05 på 14,7. Veteranen Åsa Höög (19.15) och unge Noha Olsson (18.51) var snabbast av alla i den 78:e upplagan av Örebro parkrun (där konditionsbloggskändisen Danny Hallmén gjorde sin sjätte start och förbättrade parkrunperset till 20.27).

Nere i Skåne löptes det också på lördagen: Kullamannen, Sveriges förmodligen hårdaste trailtävling. Eftersom det inte är lopp som går under friidrottsförbundets tävlingssanktionering så saknas det ofta klubbuppifter i resultatlistan, vilket gör det svårt att hitta alla länslöpare. Men karlskogingen Leonora Johnsson sprang i varje fall in på åttonde plats över kungadistansen 100 miles (tio mil på Skåneleden följt av tre varv i ”dödens zon”) på lite under 32 timmar och en kvart (superrutinerade klättrarkungen Petter Restorp, som var elva på UTMB i höst, vann på 17.58) vilket är en superprestation (i fjol kom bara fyra damer i mål, så tuff är banan) medan Örebro AIK:s Ola Hellström blev 27:a i den ursprungliga tävlingen, över 22-kilometersvarvet som är ”dödens zon” på 2.08.08.

Ett viktigt arrangemang som missades i helgens höjdare i går: Alla helgona swimrun (som i år verkar ha bytt namn till Allhelgona swimrun) uppe i Ånnaboda på söndagen (starten går 12.00). Det utlovas fler byten mellan disciplinerna i år (fem hundrameterlånga simningar, sex löpningar), men totaldistansen är ungefär densamma som de tidigare två upplagorna: Fem kilometer löpning och 500 meter simning. Det är mer ett evenemang än en tävling, där det viktiga är att samlas och samla in pengar under hashtagen #hejabarncancerfonden.

Favoritsegrar i Åstadsloppet – Anfält tog sin tredje: ”Det är jag otroligt lycklig över”

I finfinaste höstväder avgjordes Åstadsloppet – och det slutade med favoritsegrar för Örebro AIK-löpare på både dam- och herrsidan. Liduina van Sitteren var helt överlägsen och hennes 1.25.54 (42 sekunder långsammare än när hon blev fyra i fjol, men då var konkurrensen en annan) räckte till seger med över fem minuters marginal. Tvåa blev Karlslunds Maja Blom, 33, en doldis (för mig) som bara förekommit sporadiskt på bloggen, som när hon vann Svartåloppet i augusti eller blev trea i Idre fjällmaratons 28-kilometersklass någon vecka senare. Västerås Åsa Bergman knep tredjeplatsen medan Örebro AIK:s AnneMarie Eldholm var tredje bästa länslöpare på tredjeplatsen. De tre sprang in på 1.31.01, 1.31.11 respektive 1.31.58.
Erik Anfält tog sin tredje seger och nionde pallplats (tre av varje, han har dessutom en fjärdeplats på meritlistan) i loppet där han stod överst på pallen 2010 och 2011 (förra året stod ju Anfält som segrare i ungefär ett dygn, innan två felaktiga diskningar plockades bort). Den här gången trodde ju jag att han främst skulle utmanas KFUM Örebros Thomas Chaillou, men istället var det Uppsalas Thomas Stevens som orkade följa längst. I mål skiljde bara tio sekunder till Anfälts fördel, 1.10.10 mot 1.11.20. Linköpings Fredrik Eriksson tog tredjeplats på 1.12 medan Chaillou fick nöja sig med fjärde (näst bästa länslöpare) på 1.12.59 (Jonas Nilsson var tredje bästa länslöpare). ”Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över”, skriver Anfält bland annat i ett känslosamt inlägg på instagram (se nedan).
I långloppscupen lyckades Andreas Ingberg (1.19.37) ta exakt de två poäng han behövde för att hålla liv i cupen till långa terräng-DM nästa lördag (”årets skitlopp” skrev Ingberg på sitt låsta instagramkonto och fortsatte ”efter en öppning på 17.10 första fem kilometerna så var det god natt. Kravlade in på sämsta tiden på fem år.”). För att Ingberg ska nå ikapp Per Arvidsson (1.16.36) i cupen krävs nu att han vinner de tre tävlingar som återstår samtidigt som Arvidsson inte är bättre än trea (i Kilsbergsleden och Lucialoppet) eller femma (i DM).
Fellingsbrofostrade förra U23-landslagslöparen Lisa Bergdahl vann som väntat femkilometersloppet (17.45; tvåan Frida Nilsson, Örebro AIK, sprang på 19.08) precis som KFUM Örebros 20-åring William Wickholm som noterade finfina 15.30 (16-årige Noha Olsson, Thoren, tvåa på lika fina 16.44).
Karin Forsberg fick för första gången i år (?) se sig slagen hemma i länet, men det krävdes en löpare utifrån – Akeles Cecilia Kleist som var sex sekunder snabbare i milloppet (37.51 mot 37.57). På herrsidan återupprepades resultatet från Hostruset förra veckan: Markus Bohman (33.07) några sekunder före Jonatan Gustafsson (33.09). 16-årige Wilhelm Bergentz (34.56) då som nu fyra.

View this post on Instagram

Hyfsat beslutsam och beredd att göra jobbet idag. Nämligen att försöka bärga min tredje seger i loppet som ligger mig så varmt om hjärtat, Å-stadsloppet. Det var liksom i detta lopp som "allt" började. Eller allt och allt 🙂 men det var i alla fall här som jag 2006 sprang in på 1.31 och började tycka om löpning på riktigt allvar. Och kärleken till löpningen och loppet består än. När jag på startlinjen idag "scannade av" konkurrenterna bestämde jag mig för att försöka göra loppet den "hårda vägen" (trycka på från start och hoppas att det ska bära in i mål). Min ultrasatsning i sommar har knappast gjort mig speedigare så någon spurtuppgörelse ville jag inte ha 😃. Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över. Den första jag fick krama om i mål var min 10 åriga son som precis sprungit i mål i sitt första millopp (53.59) tillsammans med sin kompis Adam och @springandersspring. Vissa lördagar är bättre än andra. Detta var en sån. 📸1,3,[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] #åstadsloppet #örebroaik #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Trots att hela 953 löpare (plus ett stort antal barn) sprang Åstadsloppet fanns 54 kvar som ställde upp i Örebro parkruns 75:e upplaga. Bland dem: Per Sjögren, som på grund av återkommande skadekänningar sprungit mycket lite i år (i fjol var han ju bland annat topp tio på både 5 000 och 10 000 meter på friidrotts-SM), som sprang in på 18.46 med joggingvagn … Sara Moser var snabbaste dam på 25.50.

Tove Alexandersson sprang hem världscupfinalen i skyrunning, det 29 kilometer långa Limone skyrace, vid Gardasjön i Italien, med över 2 500 höjdmeter. Men det fanns fler orienterare på startlinjen – och bland dem Lilian Forsgren som sprang in som 42:a.

Fahlins fjärdeplats det mäktigaste under bloggåren (och van Sitteren topp tio av svenskarna i Lidingöloppet)

Emilia Fahlins fjärdeplats på VM i dag var nog den mäktigaste insats jag sett en konditionsidrottare från länet utföra under mina sju år på NA. Kan inte påminna mig om något som ens kommer i närheten. Eller jo; Martin Regborns bronslopp på EM 2016 var häftigt att följa, och Fahlins seger i Vårgårda samma år. Men just att alla odds var emot Fahlin gjorde det här tillfället ännu mer speciellt, i mina ögon, även om det slutade utan medalj. Hon tappade kontakten med de hon gick in i, i den tuffa backen strax söder om Innsbruck, på alla tre varven, men krigade sig varje gång tillbaka: Första gången tillbaka till huvudklungan, andra gången tillbaka till bronsfajten, tredje gången till kampen om en fjärdeplats som hon vann. Och efteråt var känslan just den, som Fahlin själv gav uttryck för när jag pratade med henne någon timme senare, att hon vann en fjärdeplats snarare än förlorade en medalj (det enda snöpliga i sammanhanget är att det var Fahlins tredje fjärdeplats i VM, om man räknar in de två tidigare i lagtempo, men än väntar hon på första medaljen). För Fahlin avslutas säsongen med den franska tempotävlingen Chrono des Nations om två veckor. Och redan nästa år är det ju VM i Storbritannien, på en bana som på pappret ska passa henne betydligt bättre …

Klubbkompisarna (i Örebro AIK) Liduina van Sitteren och Erik Anfält blev tionde respektive elfte bästa svensk i dam- och herrklasserna i Lidingöloppet i dag. van Sitteren persade med över två minuter och sprang in som 14:e dam, på 2.07.53, knappt 15 minuter bakom segrande kenyanen Sylvia Medugu, som var drygt en minut före första svensk, Huddinges Hanna Lindholm (OK Tisarens Josefin Tjernlund var näst bästa länslöpare på 19:e-platsen, 2,5 minuter bakom van Sitteren). Anfält var 1.40 bakom sin perstid från 2015 (1.46.06 som då gjorde honom till näst bästa svensk, i dag hade den tiden räckt till en åttondeplats av svenskarna) men mer än minuten snabbare än i fjol. Då var han precis före Johan Olsson i mål, men den här gången fick han se sig slagen av den gamle skidkungen som var placeringen före i mål. KFUM Örebros Linus Rosdal, som var bäste svensk i Lidingöloppet 2015 och tvåa i Ultravasan 45 i år, låg jämnt med Anfält första 5,7 kilometerna (enligt mellantiderna), men valde sedan av någon anledning att kliva av. I stället blev Örebro IAK.s Jonas Nilsson (51:a på 1.53.36) näst bästa länslöpare.
Lindebygdens Asta Sjöberg vann veteranklassen för 80-plussare, över fyra kilometer, med över 5,5 minuters marginal. Sjöberg sprang på 24.31 och slog därmed också alla 80-åriga gubbar utom en. IF Starts Heshlu Andemariam tog en tiondeplats i M22-klassen (som springer 15 kilometer) på 53.32.

Örebro parkrun lockade, i samarbete med Sveriges Radio Örebro och till fördel för Världens barn, hela 167 löpare till lördagens upplaga (den 73:e sedan starten). Jag vet inte hur mycket som samlades in i bössorna på plats, men 42 av oss (jo, jag sprang också) har skickat in pengar digitalt, och den insamlingen är upp i 5 970 kronor än så länge. Dagen till ära dök Tim Sundström, som har distriktsrekord på 1 500 meter både inom- och utomhus och därtill banrekord på Örebros parkrunbana, upp och sprang på 16.21 (29 sekunder över sitt pers från juni i fjol). Degerforsaren och Tisaren-orienteraren Filip Jacobsson gjorde debut i sammanhanget med 17.13, och Thorens Noha Olsson, som vunnit tre gånger i september, blev trea på 17.37. Mikaela Kemppi var ensam dam under 20 minuter (Petrea Hanaeus var tvåa på 20.45) och tog därmed sin femte seger på åtta starter (men två av dem gjorde hon när foten var ganska nyopererad).

Filip Jacobsson och Tim Sundström slog följe inledningsvis. Foto: Jimmy Glinnerås
Konditionsbloggaren spände bågen för att springa under 19 minuter i Örebro parkrun, men kroknade på andra halvan och landade på 19.33. Foto: Jimmy Glinnerås

Fahlin säker på att det hade blivit medalj utan misstaget – och succé för premiären av Wadköpingslöpet (och massor, återigen verkligen massor, annat!)

Emilia Fahlin slutade fyra i lagtempot på VM i dag, för andra gången. Bittert, naturligtvis, att återigen missa medalj med sekunder och den här gången kunde det dessutom ha blivit ett guld om det inte varit för incidenten när lagkompisarna missade att hon inte lyckades återansluta längst bak i ledet – och Fahlin därmed tappat kontakten och aldrig kunde komma tillbaka, vilket gjorde att Wiggle-High5 bara hade fyra cyklister kvar som kunde växeldra in över mållinjen de sista 20 kilometerna, och ett guldläge vid mellantiden förbyttes mot den försmädliga fjärdeplatsen.
– Det känns bara tråkigt att det blev så här. Med fem åkare hade vi absolut varit på medaljplats. Nu gäller det att glömma det här och fokusera mot det individuella tempoloppet, säger Fahlin i ett pressmeddelande.
Jag pratade själv med henne i eftermiddags, och den texten kan ni läsa här (jag skrev också ett snabbt referat utifrån SVT:s sändning som återfinns här).

Premiärupplagan av det tekniskt tuffa trail-/terrängloppet Wadköpingslöpet måste klassas som en succé. Hela 53 löpare kom till start i tävlingsklasserna, varav en hel del namnkunniga. Störst var förstås regerande SM-bronsmedaljören i maraton, Örebros egen Erik Anfält, som dock mycket oväntat fick se sig besegrad av 23 år yngre Jonatan Gustafsson som så sent som i går sprang hem ett DM-brons i orientering till sitt KFUM Örebro. Kanske var det just den i orienteringen förvärvade talangen för att springa i oländig terräng som fällde avgörandet (plus en grym kondition, förstås) till Gustafssons fördel; Hur som helst låg han kloss i rygg på Anfält vid de båda varvningarna för att sedan kliva förbi och vinna med knappt sju sekunder. Trean Per Arvidsson, som leder långloppscupen (där Wadköpingslöpet inte i år, men mycket troligt nästa år, ingår), tog tredjeplatsen knappt 42 sekunder bakom medan Jonas Nilsson, som ju vann Tarstaborgsrundan förra helgen, var distanserad med 1.22 på fjärdeplatsen (även femman Johan Bäckman, Malung, sexan Mattias Nätterlund, Örebro AIK, sjuan Linus Larsson, mest känd som skidåkare från Karlslund, och åttan Andreas Ingberg, Örebro AIK, är ju löpare som brukar vara goda nog för att kunna vinna lopp, vilket säger en hel del om bredden på topp på stigarna i Karlslund den här söndagen).
På damsidan hittade Karin Forsberg rätt efter förra helgens felspringning på Tarstaborgsrundan, och visade ingen pardon när hon vann med över fyra minuters marginal. 48.31 på Forsberg, 52.51 på tvåan Frida Nilsson och 53.31 på trean Maria Eriksson (som ju vann i Pålsboda förra helgen).
Banrekorden lyder 48.31,2 på damsidan (vilket kan bli svårslaget även om Forsberg tappade lite tempo; varvtiderna 15.46, 16.15, 16.29) och 42.18,5 på herrsidan (varvtiderna på Gustafsson 14.00, 14.19, 13.59).

View this post on Instagram

Grymt skoj lopp idag! #Wadköpingslöpet, 3 varv på en riktigt teknisk och tuff 3,5 kilometers slinga i Karlsundsskogen. Lite "arenakänsla" över det hela. Häftigt! Gjorde ett tappert försök att visa ungtupparna att gammal fortfarande är äldst 😃. Men väl i mål fick jag nöja mig med att vara näst äldst. Bra så. Äldst, eller i hans fall snarast snabbast, blev 19-årige @jjonatangustafsson. Tack för sparring och snygg spurt 💪💣💥. Nu hoppas jag att denna genomkörare ska bidra till toppform till nästa helg och #Lidingöloppet. Eller toppform tror jag nog egentligen inte. Känner mig lite för seg för det. Men man kan ju alltid hoppas. Större under har skett 😉 📸@photobyglinneras #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Örebroaren Matthias Wengelin lyckades inte följa upp lördagens fina inledning i sin debut i mountainbikeendurons världscup Enduro world series. Han gjorde förvisso en helt okej insats på dagens första sträcka men råkade sedan ut för ett kedjebrott, som kostade sex minuter, på den andra och fastnade i den tredje med ena foten i ett träd och drog omkull rejält. ”Slog till med säsongens hårdaste vurpa … Vet inte riktigt hur kroppen lyckades hålla ihop men det gjorde den”, skriver Wengelin på instagram. Han tappade därmed från den 54:e-plats han låg på efter lördagen till en slutgiltig 172:a-plats i värlsdcupdeltävlingen, men det är ju inte så mycket att säga om efter det missflytet … Wengelin åker nu direkt från spanska Ainsa till italienska Ligure för världscupfinalen nästa helg.

Axel Lindh, som liksom Wengelin bor i Örebro men tävlar för en klubb utanför distriktet (i Lindhs fall Härnösand), körde i stället världscupen i mountainbikesprint i belgiska Antwerpen, och tog en 16:e-plats i kvalet men åkte sedan ut i åttondelsfinal efter att ha hamnat i ett tufft heat med kvalsegraren Jeoren van Eck och 17:e-palcerade Felix Klausmann. Lindh slutade därmed 18:e i totalen, precis utanför världscuppoängen (som går till topp 16).

Almbys Johan ”Limpan” Lindbom säkrad en topp tio-placering (en niondeplats) totalt i den svenska långloppscupen i mountainbike under sin debutsäsong i elitklassen när han på lördagen blev åtta i säsongsavslutningen Västgötaloppet, över 80 kilometer. Lindbom var med i kampen om femteplatsen, men fick ge sig mot bland andra Cykelvasasegraren Michael Olsson i en grupp som var sju minuter bakom segrande Lucas Eriksson. Marcus Jansson, från Garphyttan, var ytterligare fem minuter bakom på tiondeplatsen.

Maria Gräfnings, som i klubbsammanhang representerar Karlslund, blev tvåa, en sekund bakom ”omöjliga” Britta Johansson Norgren men tre före Kari Vikhagen Gjeitnes och mer än 6,5 minuter före alla andra över Vasaloppsdistansen 90 kilometer i värmländska rullskidtävlingen Klarälvsloppet i dag. Örebrocyklisten Jacob Ahlsson blev tia i en cykeltävling med samma namn och på samma bana dagen innan, i en grupp som gjorde upp om fjärdeplatsen, drygt 20 sekunder bakom tre utbrytare.

Hälleforsfostrade Louise Wiker tog på lördagen en andraplats i Kilstaloppet, en miltävling i Stockholm. Trots hård blåst sprang hon på 36.41 och var minuten bakom segrande Yitayish Agidew.

I två mycket tajta individuella sprintlopp, som avslutade ”B-EM” i orientering, Euromeeting, i Danmark i dag, slutade Lilian Forsgren 24:a och Oskar Andrén 35:a, 1.24 respektive 1.28 bakom täten. Forsgren var faktiskt bara 62 sekunder från pallen trots att hon alltså var 21 placeringar bort … Svenska Karolin Ohlsson och nyzeeländaren Tim Robertson tog hem segrarna. För Forsgren är det nu bara att ladda om för världscupfinalen om två veckor, dit hon är reserv i det svenska laget.

Hagabusys Viktor Larsson hade ingen av sina bättre dagar när mountainbikeorienteringens världscup avslutades med sprint i portugisiska Odemira i dag. Larsson slutade först på 30:e plats av 43 cyklister, distanserad med över fyra minuter av segrande tjecken Vojtech Ludvik. Larsson blir ändå bäste svensk i årets världscup med en 21:a-plats i sammandraget, fyra placeringar före Garphyttans Marcus Jansson som stod över finalhelgen. Jansson tog dock säsongens främsta svenska placering på herrsidan, en sjätteplats på långdistansen vid EM i Ungern i juni.

Karlskogaklubben OK Djerfs Frida Johansson, Maja Welander och Amanda Jansson, som alla fortfarande egentligen är juniorer, tog silver i Värmlands orienterings-DM i stafett i damklassen, även om de var över 17 minuter bakom segrande Tyr (med ex-karlskogingen Linda Take som ankare).

Ny vecka – nya SM-medaljer ska delas ut (och Anfält klar för Lidingöloppet)

Det blev ju inga medaljer till länslöparna vid långdistans-SM i orientering i går, men väl tre topp sex-placeringar i elitklasserna med Filip Dahlgrens fjärdeplats som den bästa och mest anmärkningsvärda placeringen. Jag tog ett längre snack med Dahlgren i eftermiddags – om framgången, de senaste årens skador och varför han inte är så sugen på världscupavslutningen i oktober – för en artikel som ramlar ut på na.se vid 7.30 i morgon bitti. Missa inte den!
Men redan till helgen bjuds det ju nya medaljchanser, när medeldistans- och stafett-SM avgörs i de småländska skogarna söder om Jönköping. Anmälan stängde i går kväll, och hela 24 seniorer och 13 juniorer från länet har anmält sig. Favoriter till de framskjutna placeringarna är de vanliga, med Martin Regborn, Dahlgren, Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund som de hetaste aspiranterna, men även Viktor Larsson sprang ju riktigt bra i söndags.
Just Larssons framfart gör ju att stafett-SM på söndag blir extra spännande. Ingen annan klubb hade tre löpare topp elva på långdistans-SM, så nu får Hagaby leva med att vara en av favoriterna bland de 85 lag som kommer till start. Även Tisarens damlag, som kan formeras på lite olika sätt (laguppställningen behöver inte lämnas in förrän efter medeldistansfinalen på lördag), tillhör medaljkandidaterna. Blir spännande!

Kul också att Erik Anfält, efter förkylningen som satte stopp för Ultravasan, köttar på. Efter segrar och banrekord i Sälen fjällmaraton (nya banan) och Helsingborg marathon meddelade han i dag på instagram att han om två veckor kommer att göra sitt sjätte Lidingölopp. 2015 var han näst bäste svensk, tio sekunder bakom KFUM Örebros Linus Rosdal, på perset 1.46.05, och i fjol gick han ifrån skidlegendaren Johan Olsson på slutet och blev 20:e totalt på 1.48.55. Ja, och så kommer Anfält att utmana sitt maratonpers i Valencia i december.
Även Rosdal är redan anmäld till Lidingöloppet, så det kan bli en ny, mäktig duell. Han var ju visat bra form på slutet och var tvåa på Ultravasan 45. Klara för elitledet på Lidingö är också löpare som långloppscupens ledare Per Arvidsson, Örebro AIK:s Mattias Nätterlund och Fredrik Johnsson.

Anfält och Gerdevåg tog dubbelseger och banrekord i Helsingborg – och 52-åriga världsmästaren tog ny vinst

Erik Anfält och Josefin Gerdevåg har till stora delar följts åt under sina maratonkarriärer (som i Utrechts halvmaraton i våras) och i dag slog båda till med varsin seger i Helsingborg marathon. Anfält hade ju laddat för att springa Ultravasan för två veckor sedan, men efter att en förkylning förhindrade den starten har han istället fått hitta nya mål under hösten: Förra helgen sprang han hem Sälen fjällmaraton och i dag alltså ännu en seger, i Helsingborg. Regerande SM-bronsmedaljröen Anfält sprang på 2.30.54 (exakt 1.15.27 på både första och andra halvan!), den tredje bästa tiden han gjort på svensk mark (den bästa utanför Stockholm), knappt sex minuter från perset som är satt i Valencia. I Helsingborg var han nästan nio minuter före tvåan, Götas Johan Gustafsson. Gerdevåg gjorde sin andra start på distansen efter att hon födde barn för drygt 1,5 år sedan, och följde upp 2.53.34 i Stockholm i juni med 2.54.01 (1.26.32 på första halvan, 1.27.29 på andra)  för seger med över sex minuters marginal.
Både Anfält och Gerdevåg slog dessutom banrekord (tidigare 2.31.12 av Klas Johansson respektive 3.03.29 av Malin Holmberg; Gerdevåg blev alltså först under tre timmar i loppets femåriga historia). På instagram skriver Gerdevåg att det dessutom var hennes första seger över maratondistans någonsin, vilket väl i sådana fall beror på att hon bara ställt upp i lopp med internationell konkurrens tidigare.

Innan start var jag lite osäker på hur väl återhämtad jag var efter förra helgens fjällmara. Kändes dock hyfsat bra från start. Bestämde mig då för att dels gå för vinst i loppet men även att "tvinga" mig själv att göra ett försök på nytt banrekord. Blev sololöpning i princip hela loppet. Kändes rätt stabilt även om jag tyckte att det gick segt och tungt mellan 25-35 km. Trodde nästan banrekordet rök där. Men återfick kraften och moralen under de sista lättlöpta och snabba kilometrarna. Grymt nöjd med vinst i loppet på tiden 2.30.54 samt nytt banrekord med "lagoma" 18 sekunder… Tack @helsingborgmarathon för ett mycket trevligt och väl arrangerat maratonlopp 👍👌 #helsingborgmarathon #salomonrunningswe #örebroaik 📸@helsingborgmarathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Hälleforsfostrade Hässelbylöparen Louise Wiker, som gjort två friidrotts-VM men fortfarande inte är helt återställd efter sin fotoperation i vintras, blev bästa länslöpare i klassiska landsvägsloppet Tjejmilen i Stockholm med med en niondeplats på 37.20 (drygt två minuter bakom segrande Ayantu Eshete, Löparakademin). KFUM Örebros Louise Sundström blev 55:a på 42.01 och IF Starts Maria Eriksson 58:a på 42.04.

En annan av Örebros absoluta topplöpare just nu, Liduina van Sitteren, stannade i stället hemma och sprang den 69:e upplagan av Örebro parkrun, där hon bara var fyra sekunder från sitt banpers (den näst bästa tiden på banan bakom Karin Forsberg) med 18.51. Bara 16-årige Thorenlöparen Noha Olsson var snabbare, med 18.34.

I världscupen i orientering i Norge har de riktiga topplaceringarna uteblivit för de tre länslöparna: Martin Regborn var 14:e på fredagens långdistans (7.44 bakom segrande landslagskompisen Gustav Bergman) medan Lilian Forsgren var 28:a (12.40 bakom överlägsna Tove Alexandersson) och Josefin Tjernlund var 68:e (23.47 efter). Och redan på lördagsmorgonens kortare prolog tappade Regborn 2.10, Forsgren 3.03 och Tjernlund 3.54 inför eftermiddagens jaktstarter där avstånden växte till 4.34 för Regborn (26:a i mål, 4.34 bakom segrande William Lind) och slutade med 27:e- respektive 34:e-platser för Forsgren och Tjernlund (9.59 och 11.32 bakom Tove Alexandersson).
I morgon avslutas världscuphelgen i Norge med stafetter.

Tisarens Valter Persson ledde på fredagen ungdoms-SM-sprinten i orientering i H16-klassen efter elva av 14,5 minuters löptid i Gammelstad (utanför Luleå), men la sedan bort halvminuten mellan den 16:e och 17:e kontrollen och kom i mål som sjua, 34 sekunder bakom segrande Gustav Wirén, Attunda OK, i en supertajt tävling med 19 löpare inom en minut (Djerfs Rasmus Pettersson var den 19:e, 59 sekunder bakom). I dag följde han upp med en 13:e-plats på långdistansen 10.13 bakom segrande David Borg, Södertälje-Nykvarn. Pettersson var minuten snabbare och tre placeringar bättre i dag.

Marcus Jansson, Garphyttan, avstod dagens sprinttävling i den svenska mountainbikeorienteringscupen i Säter, men har redan säkrat segern i sammandraget. I hans frånvaro tog årets stjärnskott Viktor Larsson, Hagaby, hem sin andra seger i cupen, 18 sekunder före Jonny Engel, Ravinen (Jansson gick därmed förbi Engel i sammandraget inför finalen i morgon). Tidigare landslagsåkaren Karin E Gustafsson, Hagaby, var elva i damklassen.

Gammal är äldst, om man nu får snacka om kvinnors ålder. Lotta Nilsson, 53, från Nora – med två VM-guld under bältet vann Ö till ö:s sprinttävling The final 15 km (som just går över de 15 sista av Ö till ö:s 69 kilometer långa bana, med mål på Utö i Stockholms skärgård) i par med 19 år yngre Ewa Hellström från Örebro. ”Riktiga” Ö till ö, världsmästerskapet i swimrun, avgörs med start 5.00 på måndagsmorgonen, och där är Nilssons dotter Bibben Nordblom (som hon tog de två VM-gulden tillsammans med) en av favoriterna till pallplatserna med nya partnern Susie Moonan.

Anfält vinnare i comebacken, 3,5 fjällmaror, Östansjö, Fahlin och fyra nya distriktsmästare

Dagen före dagen före Ultravasan vaknade Erik Anfält upp med halsont, och därmed tvingades örebroaren och SM-bronsmedaljören från Stockholm marathon i juni ställa in den medverkan som jag personligen tror hade slutat med att han utmanat Fritjof Fagerlund om segern, och nästan säkert gett en pallplats. Efter en veckas ”förkylningsrehab” snörde Anfält i dag på sig tävlingsskorna igen och visade åtminstone något av hur bra den där formen verkligen var när han sprang hem Sälen fjällmaraton på nytt banrekord och med över 15 minuter marginal ned till tvåan Andreas Magnusson, Mölnlycke. Tiden: 3.06.21.
Martin Ingberg blev fyra (22.34 efter, drygt fem minuter från pallen), Fredrik Härdfeldt åtta.

Fler fjällmaraton: Örebroaren och hinderbanelöparen Jonathan Kandelin blev femma i första upplagan av 45 kilometer långa Idre fjällmaraton, 38 minuter bakom segrande orienteraren Fredrik Bakkman, Göteborg. Över 28 kilometer på samma ort tog örebroaren Maja Blom en tredjeplats medan Tisarens Erik Fernlund blev femma. Och i Vemdalen fjällmaraton tog trefaldige olympiern Johan Röjler en elfteplats, 50 minuter bakom segrande Hannse Hjalmarsson Göteborg. Och måhända kan man kalla det ett ”halvt fjällmaraton”, det 22 kilometer långa Dundret extreme running där Tisarens Anton Hallor tog en andraplats, mindre än fyra minuter bakom segrande Victor Majbäck.

Friidrotts-SM summerar vi i morgon, men om Martin Regborn (och lite om Louise Wiker) kan ni läsa här!

På hemmaplan befäste Liduina van Sitteren sin ledning i långloppscupen (Maria Eriksson måste börja plocka segrar för att nå ikapp, och Josefin Gerdevåg måste börja springa tävlingar) med en vinst i Östansjöloppet. van Sitteren vann loppet, som avgörs med intervallstart på ett millångt terrängspår, på 39.52, nästan tre minuter före Eriksson som var tvåa och ytterligare 44 sekunder före Antje Wiksten på tredjeplatsen. Samtidigt visade Andreas Ingberg ännu en gång att han är i kanonslag just nu. Efter DM-guldet på 10 000 meter och andraplatsen (bästa länslöpare) i Blodomloppet i torsdags vann Örebro AIK-löparen nu med tre sekunders marginal till klubbkompisen Jonas Nilsson, efter att ha klarat av de tio terrängkilometerna på 35.40. Själv var jag på plats i Östansjö och hejade på åttaåringen (och vaktade Maria Erikssons hund under loppet – en riktigt snäll jycke!). Långloppscupen fortsätter med Kilsbergen trailrun på söndag, då ska jag vara med och springa också!

Tidigare ultralandslagsmannen Sören Forsberg gjorde sin debut i parkrunsammanhang så sent som för två veckor sedan, och följde i dag upp med en seger på parkrunperset 19.09, när det vankades Örebro parkrun med pridetema. Mina Anger var bästa dam på 23.15, även det ett parkrunpers i andra starten.

Lördag = parkrun Start 9:30 vid Naturens hus #örebroparkrun #parkrun #örebro

A post shared by Jimmy Glinnerås (@photobyglinneras) on

Emilia Fahlin har ju haft strålande form på slutet och gjorde kanske sitt livs bästa etapploppsprestation i Tour of Norway förra veckan, men fick slita ont i dagens världstourtävling GP de Plouay i Frankrike, och bröt. Återstår att se hur Fahlin kommer att lägga upp den knappa månad som återstår fram till VM, om det blir Boels ladies tour kommande vecka eller inte, och så vidare. Jag ska forska vidare i saken!

Samtliga damer som ställde upp hamnade på pallen när Örebro läns DM i nattorientering avgjordes utanför Kungsör i går kväll. Karin Persson, Hagaby, tog guldet med 38 sekunders marginal till Milans Josefin Erlandsson medan hennes klubbkompis Jessica Nilsson var distanserad med ytterligare drygt 11,5 minuter. Men ett DM-brons är ett DM-brons! På herrsidan löst Tisaren Gustav Hindér uppgiften bäst och spöade därtill alla löpare från Södermanland och Västmanland som sprang sina natt-DM på samma banor. KFUM Örebros Calle Olsson var tvåa, 7.25 bakom, och höll undan till tredjeplacerade Viktor Larsson, Hagaby, med drygt en minut. Övriga tre herrar missade pallen …
Betydligt bättre uppslutning på medeldistans-DM vid Svenshyttan i dag, förstås, där världscuputtagna EM-silvermedaljören Lilian Forsgren korades till distriktsmästare efter att ha hållit ihop det bäst under andra halvan (tvåan Lovisa Persson, 1.24 bakom, gjorde ett par bommar för mycket). Lisa Westerberg, Milan, knep bronset. Filip Dahlgren – VM-orienterare för några år sedan, därefter hårt skadedrabbad men i somras O-ringen-femma – visade att formen är fortsatt god och vann herrloppet 3.05 före värmlänningen Lukas Olm och 3.21 före DM-silvermedaljören och klubbkompisen Jakob Wallenhammar, medan Hindér såg till att bli helgens hittills ende dubble DM-medaljören genom att följa upp fredagskvällens guld med ett brons (på söndagen avslutas DM-helgen med långdistans). Per Jansson blev som väntat bäste länslöpare i Värmlands natt-DM, men 3,5 minuter från medalj på sin femteplats.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …