Louise Wiker spurtade om Liduina van Sitteren för första SM-medaljen sedan 2016, favoritsegrar i natt-DM och överraskningar i Kilsbergen trailrun (och cykel-VM blir av, men inte för bröderna Ahlsson)

Ska man agera recensent är det lätt att konstatera: Så här borde maraton-SM alltid vara! Visst, massdeltagande i Stockholm marathon är ju jättekul, men att få följa eliten i 2,5 timmar är ju något helt annat som tv-tittare (lördagens tävlingar på Djurgården sändes direkt på facebook med hygglig kameraproduktion [det hade dock behövts en eller ett par motorcykelkameror till] och kunniga kommentatorer). Och vilken otrolig dramatik det blev, dels i damernas tät, dels om segern (regerande mästaren Mikaela Arfwedson, Spårvägen, drog länge men tvingades till toastopp och då stack Carolina Wikström, LK Roslagen, iväg till guld) men också om bronsmedaljen – och där var det en uppgörelse med mycket länstouch.
Örebro AIK:s Liduina van Sitteren var den enda som hängde på i Arfwedsons och Wikströms tempo i början, och redan vid första varvningen efter 1,8 kilometer hade de tre en lucka på 27 sekunder. Efter sju kilometer tvingades van Sitteren släppa, men hon fortsatte att gå snabbare än alla andra och hade en lucka till sexmannaklungan bakom på 2.45 efter 15,3 kilometer (och då fortfarande bara 2.16 fram till tätduon).
Men sedan mattades van Sitterens tempo. Halvvägs passerade hon på 1.22.13 (en tid som hade varit pers på halvmaran så sent som förra våren), men redan innan hade tempot börjat mattas och förföljarna kommit närmare (men de blev färre och färre ju längre loppet gick). Luckan var 2.23 där, 1.07 efter 28,7 kilometer – och vid 35 kilometer var van Sitteren upphunnen av Louise Wiker, Hässelby, och Johanna Salminen, FK Stuenterna. van Sitteren kunde inte följa, men fullföljde ändå till en femteplats på SM med 2.49.36 (halvorna på på 1.22.13/1.27.23) vilket är ett personligt rekord med 2.38.
Wiker, som är fostrad i Hällefors och som deltagit på två friidrotts-VM på distansen, gick de avslutande sju kilometerna en mäktig kamp med Salminen om bronset. Wiker satte in en riktig kick med några hundra meter kvar och tog sin nionde individuella SM-medalj med fyra sekunders marginal. 2.46.51 (1.24.37/1.22.14) på klockan. Det var Wikers första SM-medalj sedan 2016 (och i maraton sedan bronset före Mikaela Kemppi 2014), i hennes första mara sedan hon bröt på VM 2017 (sedan dess har hon haft skadebekymmer och fått barn).
Exil-örebroaren Fanny Schulstad var länge med i klungan som jagade van Sitteren, men fick släppa strax innan de var ikapp. Hon kom ändå iväg som ensam sexa och och var till slut bara 22 sekunder bakom van Sitteren med 2.49.35 (1.24.36/1.25.23 – hon tog alltså in två minuter jämnt på andra halvan). En sjätteplats var överlägset det bästa Schulstad gjort i något SM-sammanhang (hon var tia på maraton-SM i fjol) medan van Sitteren ju även var femma på halvmaraton-SM på Anderstorp i somras.
På herrsidan stack IS Götas Samuel Russom ifrån Hälles Samuel Tsegay – de båda hade varit ensamma från start – efter 25 kilometer och vann med drygt 1,5 minuter. Erik Anfält var enda länslöpare där och hamnade tidigt i en klunga runt plats 10–15. Han var elva halvvägs men tog sedan successivt på Hälles Robert Alexandersson som sedan totalt tröttnade på sista varvet. Anfält höll till en tiondeplats på 2.27.08 (1.12.28/1.14.40), hans 13:e maraton under 2.30 i karriären (bara en gång tidigare har han sprungit så snabbt på svensk mark, i Stockholm i fjol – när han tog SM-brons 2018 gick det på 2.33.02 i värmen). Det var sjätte gången i rad och sjunde gången totalt som Anfält var topp tio på maraton-SM.

Det har hunnit gå sju år sedan Simone Niggli lade ned sin landslagskarriär efter 23 VM- och tio EM-guld, men 42-åringen från Schweiz visade att hon hållit i träningen när hon sent på fredagskvällen sprang hem guldet i natt-DM före med över två minuters marginal till klubbkompisen Lilian Forsgren, som så sent som i fjol sprang i svenska landslaget. Niggli är tillbaka i Sverige efter några år på hemmaplan, och kommer det här läsåret att jobba på orienteringsgymnasiet i Hallsberg och springa för Tisaren igen, det här var den ”stora” comebacken. DM gick i Rönneshytta, utanför Askersund, och Forsgren öppnade starkast, hade 45 sekunder (virtuellt; det var individuell start) efter åtta av 13 kontroller, men gjorde en minutstor bom till nian och tog ett dåligt vägal till tolvan, medan Niggli sprang väldigt stabilt. Lovisa Persson fullbordade Tisarenpallen, fem minuter bakom Niggli, tre bakom Forsgren.
Martin Regborn var som väntat i en klass för sig och vann med nästan fem minuters marginal till KFUM Örebros Jacob Eriksson (som därmed förstörde en ren Hagabypall – Love Sintring blev trea, knappt åtta minuter bakom, och Oskar Eklöf fyra). Bara ett halvt dygn senare dök Regborn upp på Södermanlands medeldistans-DM söder om Eskilstuna. Det blev seger (utom tävlan, man kan inte ta DM-guld i fel distrikt) med nästan tre minuters marginal.

Jag hade ju satt mina pengar på Jimmy Axelsson inför Kilsbergen trailrun, men Karlslundslöparen, som haft en sån fin säsong i trailskogen, fick nöja sig med tredjeplatsen, 2.18 bakom. I stället fixade Per Arvidsson tredje raka, på 56.47 över drygt 14 kilometer bitvis teknisk stig (slog sitt eget banrekrod med över minuten, extra starkt med tanke på att det var individuell start). Mattias Nätterlund var 22 sekunder efter in i slalombacken men kunde trots sin oomtvistade status som backkung inte ta in mer än en sekund där, och i mål var han 24 bakom (även han under gamla banrekordet, således). Jonathan Kandelin, som stod anmäld i motionsklassen över fem kilometer, sprang ändå långa och blev fyra på retsamma tiden 1.00.01.
Erica Lech skulle ju springa hem Kilsbergen trailrun enkelt – men hon kom inte till start. Det gjorde överraskande nog istället Josefin Gerdevåg (SM-brons i maraton 2012, distriktsrekord i både maraton och halvmaraton), som varit skadedrabbad senaste åren och inte gjort många tävlingar. Nu vann hon 46 sekunder före Starts Frida Nilsson (och över nio mintuer före Maria Johansson, Karlstad, på tredjeplatsen). 1.09.53 blev tiden, knappt fem minuter från Lechs banrekord.

Efter förra veckans smygstart var i princip hela Sverigeeliten i mountainbike i dag samlad, för första gången i år. Huskvarna mtb-tour utgick av coronaskäl men ersattes av endagstävlingen Huskvarna mountain, över sex varv på en 3,8 kilometer lång bana med runt 135 höjdmeter. Matthias Wengelin, som vann smygpremiären förra veckan, fick hårdare konkurrens nu men knep tredjeplatsen 1,5 minuter bakom segrande Emil Lindgren. Axel Lindh fyra, 29 sekunder bakom Wengelin.

Häromdagen kom också beskedet om att det blir ett cykel-VM efter många om och men. Det flyttar från Schweiz till Italien, och kommer ha start och mål på formel 1-banan Imola – på svintuffa linjeloppsbanor. För damerna blir det 144 kilometer och 2 750 höjdmeter. Linjeloppet kommer gå redan den 26 september, bara sju dagar efter sista etappen i Giro d’Italia. Tufft schema för Emilia Fahlin, alltså, men å andra sidan är det samma förutsättningar för i princip hela dameliten eftersom lejonparten kommer köra girot. Fahlins namn har för övrigt redan nu dykt upp i den preliminära startlistan för premiären av damernas Paris–Roubaix den 25 oktober, och vi vet ju att hon varit där och testat banan, så det är ingen överraskning.
Även om VM blir av så blir det bara för eliten. Inga junior- eller U23-klassen vilket betyder att Kumlabröderna Jacob och Jonathan Ahlsson inte får chansen att VM-debutera. För båda var det sista chansen i respektive klass, Jacob blir senior vid årsskiftet, Jonathan blir U23:a.

Ahlsson-brödernas guld och landslagsuttagning, alla friidrotts-SM-resultaten, Gustafssons och Karlssons landslagsdebuter, Drageryds rekord och annat som hänt i sommar

Konditionsbloggen är tillbaka efter en liten semester, och jag orkar förstås inte gå igenom allt som hänt (även om det är mindre än vanligt på grund av pandemin), men några större grejer att noter:
** Jacob Ahlsson svarade för en dunderskräll när han lyckades klå världstourproffset Tobias Ludvigssons tid och ta SM-guld i tempo. Dessutom tog lillebror Jonathan Ahlsson ett överlägset SM-guld för juniorer. Emilia Fahlin hade en lite tyngre dag och var över två minuter bakom Lisa Nordén, och fick desustom se Nathalie Eklund knipa silvret 23 sekunder före henne. Alla tre – bröderna Ahlsson och Fahlin – är nu uttagna till cykel-EM i Frankrike nästa vecka. Fahlin har också hunnit köra två tävlingar i Italien – världstourtävlingen Strade Bianche som hon bröt i den 40-gradiga hetta och Giro dell’Emilia där hon var med och hjälpte nya lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig till seger.
** I friidrotts-SM i helgen sänkte Rebecca Högberg sitt eget distriktsrekord (och svenska veteranrekord i K35) till 2.06,52, men hon fick nöja sig med en fjärdeplats och skrev efteråt på instagram att hon hoppats på bättre tid (och medalj). Det var ändå fjärde gången i sommar som hon sänkte rekordet på distansen. Å andra sidan ska man veta att hon sprang på 2.05,63 i Närkeracet, men då i mixedheat vilket inte gills för distriktsrekord som jag förstått det.
** Martin Regborn nådde inte distriktsrekord på varken 10 000 eller 5 000 meter under SM, men väl en åttondeplats på den längre distansen (där tempot överlag var för lusigt, Regborn låg med i tätklungan tills två varv återstod) och en elfteplats på 5 000 (där han sladdade från start men passerade några matta killar på slutet). 30.07,62 respektive 14.27,88 är hur som helst tider som ingen annan i distriktet är nära.
** Liduina van Sitteren blev tolva, Louise Wiker 16:e och Fanny Schulstad 20:e på 10 000 meter, Wiker sjua, Lisa Bergdahl åtta och van Sitteren nia på 5 000 meter. Heshlu Andemariam och Linus Rosdal elva respektive 17:e på 10 000, Andemariam 17:e på 5 000. Jonatan Gustafsson och Klara Frih missade final på 1 500 respektive 800 meter.
** Gustafsson, Frih och Jack Karlsson sprang helgen innan Landslagsutmaningen (uttagna i juniorlandslaget, alltså) i Söderhamn (landslagsdebut för Gustafsson och Karlsson, Frih har ju sprungit Finnkampen). Gustafsson var då två sekunder snabbare och var tvåa på 3.56,19 medan Frih var femma på 1 500 meter med 4.39,92 och Karlsson fyra på 3 000 med 8.59,30.
** I Närkeracet vann Elsa Wallenius och Emil Danielsson 3 000-metersloppen, Björn Seifert och Högberg var snabbast på 800 (men Senna Ohlsson vann den rena damklassen på distansen). Det var PB-fest i tävlingen, där Gustafsson sprang på 8.19,51, Karlsson på 8.31,88, Wilhelm Bergentz på 8.32,14 och Michael Welday på 8.38,69. Bland andra.
** Lars Drageryd har satt nytt FKT – rekordtid, alltså – på Bergslagsleden. En helt enorm prestation på vägen till 43 timmar, 58 minuter och 53 sekunder, framför allt då ryggen gav upp de sista fem milen.
** Petra Hanaeus (19.47) och Per Arvidsson (16.17, närmast före Mattias Nätterlund på 16.23) vann IF Starts extrainsatta femkilometerstävling Hostfria ruset förra veckan. I övrigt har det varit mycket sparsamt med långlopp i länet i sommar.
** Erik Anfält blev nia på Kia fjällmaraton i Åre.
** Kristinehamns VM-löpare (i 24-timmars) Sandra Lundqvist vann första upplagan av Bergslagen 100 miles (som ersatte Bergslagsleden på fem dagar) och var tvåa totalt, bara slagen av Hallsbergs Mats Johansson på 21.24.10.
** Mikael Kjellander vann en tajt upplaga av Hjälmartempot två sekunder före Tomas Kåregren efter 138 kilometer och nästan 3,5 timmars cykling runt sjön (inga damer kom till start).

Martin Regborn tog distriktsrekordet – siktar på att springa ännu snabbare på SM (och Valter Pettersson slog banrekordet i Gallaberget trailrun)

Inte sedan 1991 har det slagits ett distriktsrekord på herrsidan över 3 000 meter (på långdistans, alltså), och på 10 000 meter hade rekordet stått sig sedan 1986. Samtidigt har damerna sett nya distriktsrekord på alla långdistans-distanser senaste 15 åren. Men i kväll föll till slut så ett herrekord – och det var som väntat Martin Regborn som plockade det på 10 000 meter.
I den stjärnspäckade tävlingen Långlöparnas kväll på Stockholms stadion fick han förvisso nöja sig med en niondeplats – så bra var toppbredden – men han slog ändå Mikael Abrahamssons gamla SM-bronstid 29.48,95 med över sju sekunder när han korsade mållinjen på 29.41,82. Ett resultat som hade räckt till en sjätteplats på SM i fjol.
Ändå var Regborn lite besviken när jag pratade med honom efteråt (läs intervjun här), men då främst med att hans pigga kropp lurade honom att gå med den framharande tätgruppen. Han fick släppa efter runt 2 500 meter och passerade 5 000 meter 16 sekunder bakom tätgruppen (på 14.40,50, snabbare än han sprang på i testloppet på 5 000 meter på GIH den 1 maj och en tid bara Per Sjögren och Markus Bohman gjort i distriktet under 2000-talet – på 5 000 meter, alltså). Andra halvan, som Regborn fick göra helt själv, utan draghjälp (han hade elva sekunder upp och åtta ned till närmaste löpare i mål) gick på 15.01,32 – alltså 21 sekunder långsammare.
Direkt efteråt annonserade han start i friidrotts-SM i Uppsala (10 000-metersloppet löps på fredagen den 14 augusti), och då siktar han på att bättra tiden ytterligare.
IF Start-fostrade Heshlu Andemariam var 1,26 sekunder från att klara 30 minuter medan Regborns KFUM Örebro-klubbkompisar Jonatan Gustafsson, Jack Karlsson och Axel Sandberg gjorde 31.02,21, 31.40,26 respektive 33.39,09. Zinkgruvefostrade Johanna Eriksson och Hälleforsfostrade Louise Wiker var åtta och nia av damerna på 35.22,17 respektive 35.49,92. Wilhelm Bergentz fick bryta på grund av magstrul. Även Fanny Schulstad klev av.
Ullevis Suldan Hassan vann tävlingen på Stockholms stadion på 28.31,75 i sin debut på 10 000 meter. Bara åtta svenskar har sprungit snabbare genom tider, även om det saknades 36 sekunder till Jonny Danielssons 31 år gamla svenska rekord. Rutinerade maratonspecialisterna David Nilsson, Högby, och Mustafa Mohamed, Hälle, var närmast bakom på 28.32,82 respektive 28.38.05.
Roslagens Carolina Wikström gick med 32.46,94 in som sjunde bästa svensk genom tiderna på distansen och över 53 sekunder före tvåan Johanna Salminen, FK Studenterna, i mål.
Eskilstunas jättetalang Emil Millán de la Oliva, 18, bättrade sitt eget svenska juniorrekord med över åtta sekunder, till 29.19,03.
Alla fyra heaten går att se i repris här.
Regborn hade sedan tidigare distriktsrekordet på 3 000 meter inomhus.

hPå hemmaplan vann Valter Pettersson Gallaberget trailrun på vad jag tror var banrekord (jag har inte lyckats rekvirera den officiella resultatlistan än, och har ingen aning alls om damklassen, tyvärr). Enligt orienteringsjunioren Petterssons egen Strava-profil gick de tio bitvis rätt tekniska stigkilometerna på 38.56, vilket är nästan minuten (55 sekunder) snabbare än vad Jonas Nilsson gjorde där 2017. Till och med formstarka Jimmy Axelsson fick se sig slagen, men även han gick under Nilssons gamla rekordtid (39.29 på Axelssons Strava): ”Rktigt bra lopp”, skriver Pettersson i sin träningsdagbok och fortsätter: ”Låg i rygg i början då det gick ganska fort och låg kvar tills det var tre kilometer kvar. Ökade farten ganska mycket och var lite rädd att inte orka resten av banan, men det höll.” Får återkomma med mer från Gallaberget i morgon!

Rusakulan vertikal kastas ut från långloppscupen (på grund av coronabegränsat startfält) – och här är topprestationerna i småtävlingarna som ändå blev av i helgen (Tjernlund! Sintring! Schulstad! Andameryem! Sundström!)

Skrev ju häromdagen om att Rusakulan vertikal tour faktiskt kommer att genomföras som tidigare bestämt (om än med max 50 deltagare per dag) om inte regeringen dessförinnan beslutar om ännu hårdare restriktioner, bland annat tack vare att loppet alltid sprungits med individuell start och man därtill kommer att sprida ut de startande ännu mer samt minimera närkontakt vid nummerlapps- och prisutdelningar. Men att tillåta 50 deltagare duger inte för långloppscupen, och därför stryks nu loppet (eller rättare sagt onsdagens etapp) därifrån. Det var ju första gången som Rusakulan skulle ha varit med i cupen, men nu får de alltså snällt vänta till nästa år. ”Självklart tycker vi det är tråkigt men har full förståelse för det beslut som är fattat” skriver arrangörerna i Random events på sin facebooksida. Nora marathon genomfördes ju som den första deltävling i cupen, men därefter är nu deltävling två–sju samt deltävling nio inställda (eller, i fallet med korta terräng-DM, uppskjutet på obestämd tid). Enda loppet fram till den 1 juni som ännu inte är inställt är Vintrosaloppet den 21 maj.
Rusakulan vertikal tour har för övrigt släppt startlistorna. Sex löpare är anmälda till hela touren, och vi snackar sex riktigt starka löpare (samtliga herrar, faktiskt): Mattias Nätterlund har ju skarpt uppåtgående kurva efter löparcomebacken, Jonathan Kandelin är alltid stark i Kilsbergen, Jimmy Axelsson var kanske länets trailkung förra året och därtill finns starka Oskar Hansson, ultraveteranen Hasse Byrén och Stefan Sager. Till onsdagen är även löpare som Mathias Viktorsson och Martin Bergman anmälda (men fortfarnade inte en enda kvinna!). Banorna är också släppta, och där kan man se att måndagen (20 april) bjuder på mountainbikestigen hela vägen upp till toppen (den vägen som man springer ned från Rusakulan på Bergslagsleden ultra), fredagen (24 april) bjuder på klättringen rakt söderifrån mot toppen (obanat) och onsdagen (22 april) som alltså har mål nere i Klockhammar för första gången kommer ha en slinga väster om den vanliga banan (jag kan dock inte utröna om det är vägen upp eller ned, men skulle tro ned).

Tisarens landslagsorienterare Josefin Tjernlund, som flyttat till Örebro, har tävlat sparsamt i vår, men fanns med i dagens träningstävling i Laxåterräng med det vackra namnet Staplabergskubbet. En långdistans med masstart som Hagabys Love Sintring vann (han verkar vara i bra slag nu, vann ju Ullmax vinterserie och var snabbast i träningstävlingen i Kilsbergen förra helgen) nästan åtta minuter före KFUM Örebros Jacob Eriksson. Tjernlund var femma av samtliga 13 på långa banan, 13 minuter före näst bästa dam (Milans Josefin Erlandsson). Mest slående med resultatlistan är att så väldigt många felstämplade, totalt 21 av 66 startande över tre distanser.
Nämnde för övrigt Milans initiativ med öppna träningsbanor lite kort på bloggen i fredags. Nu har de lagt ut en längre text på sin hemsida, där de förklarar att träningarna ersätter de sex inställda poängtävlingarna.

Det löptävlas lite grann också, med små startfält. På Stockholm stadion sprangs 10 000 meter och en timme (Studenternas Johanna Salminen slog nytt svenskt rekord med 17 077 meter!), och ex-örebroaren Fanny Schulstad passade på att krossa sitt veckogamla milpers (då var det förvisso landsväg, så inte direkt jämförbart, men den tiden var bättre än hennes tidigare 10 000-meterspers), 36.05 från Spring snyggt-loppet med 35.30,32. På Djurgården sprang förre IF Start-löparen (nu Stockholmsboende och tävlandes för IFK Lidingö Heshlu Andameryem (som jag tror namnet ska stavas, tidigare har man ofta skrivit Andemariam) Spåretmilen, tio kilometer landsväg, på 31.01. En vass tid, men då ska man veta att han var tvåa bakom John Kingstedt i Spring snyggt-loppet på supertiden 30.43.42 förra veckan.
I Örebro sprang 14 grabbar (de flesta från Mikael Kroons träningsgrupp) en träningstävling över milen, arrangerad av just Kroon. Tim Sundström var, precis som på träningstävlingen på halva distansen på Örebro parkrun-banan förra vecka) snabbast av alla med 31.20 (men bara sekunden före Gustav Nordling). Jack Karlsson trea på riktigt starka 31.30 och sedan följde William Wickholm på 32.59, Michael Welday på 33.01 och Jonatan Gustafsson på 33.09. Allt enligt Kroons instagram. Tävlingen löptes på numera insomnade Milseriens gamla bana på Väster i Örebro, runt Västhaga och Varbergaskogen, men hade ändå namnet Lilla Startmilen.

View this post on Instagram

Träningstävling 2 4/4 Idag bjöds 10 Km ” Lilla Startmilen” Milseriebanan med start nära Längbro och ett asfaltsvarv runt i Västhaga. Väder 6 grader , 7 m/s västlig vind. 14 man starkt startfält där en trio anförde i täten och pallen bjöd på snabba tider i det något blåsiga vädret. Snabb avslutning av Tim med sista km på 2.46! Många pb:n av det starka Örebrogänget som idag gästades av några sugna utifrån! Förstapris i loppet var en liten chokladbit! 10 km Startlista/ Resultatlista Tim Sundström 31.20 Gustav Nordling 31.21 Jack Karlsson 31.30 William Wickholm 32.59 Micael Weldai 33.01 Jonathan Gustavsson 33.09 Kristoffer Tengroth Hässelby 33.15 Axel Sandberg 33.16 Jonas Andersson 33.17 Hugo Ström 33.19 Ulricehamn Alexander Larsson 33.45 Albin Andersson Hammarby 35.21 Melker Forsberg 35.28 Erik Wigle SAN Fransisco 36.36

A post shared by Mikael Kroon (@kroonmikael) on

Dovra trail (och Örebro crazy trailrun) flyttas – då blir det superkrock för terränglöpningen

Nu har arrangörerna bakom Ullmax trailserie beslutat sig för att inte bara skjuta upp Örebro crazy trailrun (från 26 april) till det tidigare meddelade reservdatumet 4 oktober (tävlingen blir därmed final i stället för premiär i serien) utan också att flytta Dovra trail från 24 maj till söndagen den 23 augusti. Det innebär att det blir en riktigt fet trailkrock den helgen. Jag är ju med och arrangerar Porla Brunnsloppet, som åtminstone delvis är rätt grötig trail, på lördagen medan Wadköpingslöpet – som berömmer sig om att ha länets tuffaste bana – avgörs på söndagen. Dessutom går junior-SM, som kan suga upp en del av KFUM Örebros duktiga löpare, i Linköping den helgen (och Ultravasan, Vasastafetten, Ultravasan 45, Trailvasan, Vasakvartetten, Sälen fjällmaraton och Idre fjällmaraton den helgen). Och på torsdagen innan är det Blodomloppet i Örebro. Tredje deltävlingen – som nu blir den andra – i Ullmax trailserie är för övrigt Talludden trail som ligger kvar på den 20 september.
Klart är också att Tisarträffen, tvådagarsorienteringstävlingen som skulle ha avgjorts 25–26 april ställs in. Det har kollega Katarina Hanslep skrivit en text om som ni hittar här. Och ungdomsfriidrottstävlingen GIF-spelen, i Glanshammar, den 16 maj ställs också in.
Nu väntar vi främst på besked från Rusakulan vertikal tour (20–22–24 april), Svampen 6-timmars (1 maj), terräng-DM i Vretstorp (6 maj) och Hälleforsterrängen (9 maj).

Vi uppdaterar listan över löp- och orienteringstävlingar i länet som hittills ställts in eller flyttats på grund av coronapandemin:
14 mars: Örebro parkrun.
19 mars: Veteranorientering, deltävling ett (Örebro).
21 mars: Örebro parkrun.
22 mars: Varvetmilen.
26 mars: Veteranorientering, deltävling två (Askersund).
28 mars: Örebro parkrun.
28–29 mars: Marsspelen.
2 april: Veteranorientering, deltävling tre (Örebro).
4 april: Örebro parkrun.
4 april: Startmilen (långloppscupen).
4 april: Lanna night trail.
11 april: Örebro parkrun.
15 april: Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen).
16 april: Veteranorientering, deltävling fyra (Hallsberg).
18 april: Örebro parkrun.
18 april: Boforsloppet.
19 april: Letälvsträffen.
23 april: Veteranorientering, deltävling fem (Örebro).
25 april: Örebro parkrun.
25 april: Munkastigen trailrun.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen).
25 april: Tisarträffen, dag ett.
26 april: Örebro crazy trail (flyttat till 4 oktober).
26 april: Tisarträffen, dag två.
27 april: Karlslundsvarvet.
2 maj: Wedevågsloppet (långloppscupen).
16 maj: GIF-spelen.
24 maj: Dovra trail (flyttat till 23 augusti).
26 maj: Gubbracet.
27 maj: Vårruset Örebro.

Det sprangs ju för övrigt faktiskt lite orientering i dag, om än med maxgräns på 50 deltagare vid sprinten i Kumla. 23 dök upp, och Erik Berzell, som bor i Uppsala men tävlar för Järla, vann med en jättemarginal, nästan två minuter före Tisarens Valter Pettersson, som hade ju en jättespännande juniorsäsong framför sig fram tills coronan slog till. Karin Lindgren, KFUM Örebro, var överlägset snabbaste dam, nästan fem minuter före Almbys Sofie Bodin.
OK Milan har för övrigt startat en ny träningstävlingsserien, Skymningsserien, där Per Eklöf och Therese Korkeakoski var snabbast i premiären för två veckor sedan. På tisdag avgörs den andra deltävlingen, vilket är nästa orienteringstävling i programmet, och den enda under den kommande veckan. ”På grund av [coronan] har vi inga omklädningsrum utan man får byta om ute och duscha hemma. Vi kommer inte ha någon form av stämpling utan man springer förbi i närheten av kontrollen. För er i riskgrupper och andra som inte kan vara med kommer kontrollerna och sitta ute till lördag”, skriver Milan på sin hemsida. Ett vettig lösning i kristider.

I går avgjordes för övrigt Spring snyggt-loppet, ett specialarrangemang av Springa snyggt-podden (med bland andra John Kingstedt, som slog världsrekord med barnvagn i Startmilen i fjol), och även om jag inte hittat någon resultatlista har jag sett att ex-örebroaren Fanny Schulstad sprang hem ett präktigt tiokilometerspers med 36.05.

Danielsson med en comeback som kan ge världscupplats, dubbla titelförsvar i Arena run och Noha Olsson in på historisk topp tre-lista med parkrunpers

Filip Danielsson är tillbaka med besked. Två veckor före Svenska skidspelen (världscuptävlingen i Falun, alltså) tog han i dag en åttondeplats i 15-kilometersloppet i fristil på samma banor, bara 26 sekunder från en pallplats, när Sverigecupens femte deltävling för säsongen avgjordes på Lugnet. A-landslagsåkaren Viktor Thorn, som i helgen gör comeback efter sommarens ryggoperation, följde upp gårdagens sprintseger med en ny vinst, 17 sekunder före Åsarnas Markus Ruus och 57 före Danielsson. Axel Ekström, som nyss är tillbaka från sjukdomen som tvingade honom att avbryta Tour de ski, blev tolva, 20 sekunder bakom sin gamla klubbkompis Danielsson. Även Garphyttans Adam Gillman lyckades klämma sig in topp 30 med en 26:e-plats, 2.03 bakom Thorn.
I går var Zinkgruvans Markus Johansson, inte helt oväntat, bäste länsåkare med en 13:e-plats i sprinten. han var trea i första kvartsfinalen och hade en semifinalplats ända tills Simon Andersson noterade en bättre lucky loser-tid i sista kvarten. Filip Danielsson var bara sex hundradelar bakom Johansson i den där kvartsfinalen och också alltså nära semifinal medan Garphyttans Marcus Lennartsson var fyra i en annan kvartsfinal. Ekström och de övriga länsåkarna överlevde inte kvalet.
Om helgens resultat räcker för att ge Danielsson en av de 15 svenska herrplatserna till Svenska skidspelen återstår förstås att se, men känslan är att han ligger ganska bra. Han visade gott gry tidigt på säsongen och har nu en uppåtgående kurva igen.
Juniorerna körde sprint i dag (i fristil, till skillnad från seniorerna i går) och Granbergsdals juniorlandslagsdebutant Ludvig Berg tog en tredjeplats i den nordiska juniorlandskampen (som ger en bronsmedalj i junior-NM) – trots att han fyra i mål i H18-klassen. Vinnaren Edvin Anger, IFK Hedemora, var nämligen inte uttagen i svenska landslaget och räknades därmed bort ur landskampen. I varje fall om jag förstått det något snåriga regelverket rätt. Måns Skoglund, Täby, var tvåa i mål och vann i sådana fall juniorlandskampen närmast före norrmannen Johannes Lønnestad Flåten. På fredagen blev Berg Ludvig 18:e totalt och 13:e i juniorlandskampen (om man räknar med fyra amerikaner, annars nia), 1.35 bakom segrande finländaren Niko Anttola över tio kilometer i klassisk stil.
Två av Garphyttans åtta juniorer till start tog sig till kvartsfinal – Emil Hagström blev fyra i sin och 18:e totalt, skidorienteraren Elin Schagerström sexa i sin och 27:a totalt (både i den äldre juniorklassen, H20 respektive D20). I gårdagens distanslopp i klassisk stil var Schagerström den enda topp 30 med just en 30:e-plats.
I morgon körs Kopparskidan, mixedstafetten med tre sträckor över fem, 1,5 respektive fem kilometer. Filip Danielsson kör förstasträckan för SK Bores förstalag medan Garphyttan ställer upp med Adam Gillman/Marcus Lennartsson/Elin Schagerström respektive Lucas Lennartsson/Emil Hagström/Ronja Andersdotter. Axel Ekström står över trots att IFK Mora har sex lag till start. Ungdomarna kör distriktsstafett där Örebro län har tvingats stryka sitt tjejlag, men killarna kör med Sebastian Rilde/Nils Schagerström/Filip Andersson över 3×5 kilometer. Det ska också bli någon typ av nationsstafett i juniorlandskampen, men dit har jag inte lyckats hitta startlistor.

I Arena run, vinterhalvårets största hinderbanespektakel i Sverige (inne i Friends arena) blev det för andra året i rad dubbelseger för de Örebroanknutna löparna. ÖSK Innebandys gamla stjärna Fanny Schulstad (som jag skrev om i samband med Stockholm marathon i somras) och IF Starts Cimmie Wignell, som blev sexa på engelska milen i Tybblelundshallen så sent som i torsdags, vann lika överlägset på dam- respektive herrsidan. Schulstad var exakt två minuter före tvåan Emilia Todorvska Elias – som i det här sammanhanget tävlade för samma lag, Team Printosz, som Schulstad – och Wignell vann 2.12 före Thomas Pickelner. De behövde 48 respektive 42,5 minuter på sig för den millånga banan med ett ganska stort antal hinder.

Och i Örebro parkrun smackade en annan av löparna från engelska milen – KFUM Örebros Noha Olsson – till med ett saftigt banpers – 16.12 mot tidigare 16.30 (från augusti). Därmed var han snabbast av alla för nionde gången och klättrade förbi Wilhelm Bergentz och Hector Haines upp på tredje plats bland de som sprungit snabbast på banan någonsin (bara Tim Sundström, 15.52, och Per Sjögren, 16.10, är snabbare). Petra Hanaeus var snabbaste dam för 24:e gången (med 21.31, perset är drygt två minuter snabbare än så), och är därmed bara tre vinster bakom Johan Ingjald i maratontabellen. Fler snabba löpare fanns med i den 138:e upplagan av tävlingen – Oskar Hansson sprang på 17.53, Per Arvidsson på 18 blankt och Ingjald på 18.41.

Regborns rekord och världscuppall, van Sitterens nästanrekord och nya segrar, Fahlins säsongsavslutning och rankningshopp, Schulstads rekord, Nätterlunds klubbyte och nya trailloppet (och lite till)

Blogguppehållet blev ett par dagar längre än jag hade räknat med, men nu är vi igång igen! Jag kommer inte att gå igenom allt som hänt medan jag var borta, men ett par nedslag blir det:
** Först och främst har ju väldigt mycket handlat om Martin Regborn. Förra helgen dundrade ju VM-orienteraren till med praktfulla banrekordet 14.41 i Hostruset, en putsning av hans eget från 2016 med 16 sekunder (trots att han även den här gången fick göra hela jobbet själv, med tvåan Jack Karlsson på behöriga avstånd 45 sekunder bakom; ”Kändes dessutom som att det fanns betydlig snabbare tider i kroppen med lite draghjälp och torr bana”, skrev Regborn på sin blogg). Och sedan följde han upp med att ta karriärens femte pallplats i världscupen (en andraplats i sprintstafett) och säkra en åttondeplats i världscupens sammandrag trots en smärre skandal som kostade ett par placeringar. Dessutom fick Oskar Andrén göra debut i världscupen (han flög på eget bevåg till Kina för att springa PWT och blev på något sätt andrareserv, men fick i slutändan springa alla tre tävlingarna för Sverige, och i tisdagens sprint fick han med sig sina första världscuppoäng), och både Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund fick med sig topp 15-placeringar.
** Liduina van Sitteren gjorde som hon brukar och vann även Hostruset på 17.52 (över 1,5 minuter före Petra Hanaeus och Mikaela Kemppi), och följe i lördags upp med att nosa på Karin Forsbergs banrekord på Örebro parkrun. 18.12 gav totalsegern för van Sitteren (sekunden före Erik Jansson), men var två sekunder för långsamt för att ta Forsbergs rekord. Hostruset-lördagen var vana vinnarna Johan Ingjald och Bella Lagrange snabbast runt parkrunfemman.
** Notera också att exil-örebroaren Fanny Schulstad blev tredje bästa svensk i Frankfurt marathon på 2.46.16 (efter fina splitten 1.24.08/1.22.08), personligt rekord med nästan åtta minuter.
** Emilia Fahlin avslutade säsongen med nästan lika bra som hon startade den (senastionellt, med tanke på skadan) och en topp tio-placering (en niondeplats för att vara exakt) i världstourloppet Tour of Guangxi i Kina. MEd det var hon bäst i laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope (som hon kör för även nästa år). På den säsongsavslutande rankningen (som ligger till grund för OS-kvalet där Fahlin behövde vara topp 100 för att ge Sverige platser i både linjelopp och tempo) hamnade hon därmed på 72:a plats (innan kraschen i våras var hon topp 15, men eftersom rankningen räknas på rullande helår tappade hon väldigt mycket när hon var borta i tre månader). Ytterligare fyra svenskar finns på topp 500, men ingen mer på topp 100 (Hanna Nilsson är 125:a och Lisa Nordén 155:a).
** På nyhetsfronten kan det noteras några klubbyten inför friidrottens tävlingsårsskifte om ett par veckor: Mest anmärkningsvärt att Mattias Nätterlund, som ju är igång på allvar med sin satsning efter något års uppehåll, går från Örebro AIK till IF Start. Andreas Österlund, Therese och Fredrik Fjordäng och Anders Frisk går samtliga från ÖAIK till Vretstorp och Jacob Halvarsson lämnar Karlslund för Örebro AIK.
** Dessutom kan vi konstatera att lördagen den 9 november just blivit ännu mer packat av löptävlingar: Förutom sedvanliga Örebro parkrun 9.30 och sedan tidigare annonserade Höstloppet i Vretstorp 11.00 och Markanatten i Markaskogen 16.30 kommer nu även Örebro 3K Trail i Random events regi klockan 14.00. Ska vi gissa att Johan Ingjald och/eller Rihard Darzins försöker klämma samtliga fyra och klocka in 27 tävlingskilometern den dagen? Jag skulle inte bli förvånad … Nå, den senaste i raden av tävlingar är en, som namnet antyder, tre kilometer lång traillöpning med individuell start och start och mål vid Sörbybacken (själva banan går i Sörbyskogen) i Örebro.
** I morgon väntas fler nyheter då Ola Nordahl och gänget kommer att presentera sina sex lopp 2019 (sedan tidigare har det ju avslöjats att det blir Örebro backyard ultra som vanligt vid Kristihimmelsfärd, Säfsen sommarbackyard och ett par sextimmarslopp, men i morgon väntar mer exakta besked).

Jonas Nilssons sensationella segertid i Åstadsloppet – och Regborns sträckseger i 25-manna (och fyra svenska veteranmästare i terränglöpning)

Nog tänkte man att Jonas Nilsson skulle kunna vara med och göra upp i täten av Åstadsloppet – men faktum är att den 27-årige Örebro AIK-löparen, som bara satsat seriöst på löpning i två år, stack direkt i starten och drog iväg till seger med över två minuter på halvmaran. Och dessutom på en tid som gör honom till den näst bäste länslöparen de senaste 30 åren: 1.08.30 var till exempel 19 sekunder snabbare än Erik Anfälts klubbrekord (det var pers med över två minuter). Om man betänker att Anfält samma höst (2015, även han satte sitt pers i Åstadsloppet) sprang Valencia marathon på 2.25.03 så börjar man ju undra vad Nilsson, som persade med 2.27.04 i Rotterdam i våras, kan göra i Malaga maraton i december. Jag snackade med Nilsson efteråt, och den intervjun kan ni läsa här (där all annan bevakning från Åstadsloppet finns inlänkad).
Tvåa i Åstadsloppet var för övrigt Linus Rosdal, som efteranmälde sig på fredagen men förmodligen inte var helt återställd efter succémaran i Berlin för två veckor sedan. Han är den ende länslöparen som sprungit snabbare än Nilsson på halvmaran sedan 80-talet (1.07.46 när han sprang för KFUM Örebro 2016, numera springer han ju för Linköpingsklubben Akele). Regerande segraren Erik Anfält, som har tre segrar och nio pallplatser i Åstadsloppet, fick nöja sig med en femteplats i sviterna av sin hälsporre (han tog dock hem segern i den nya lagklassen tillsammans med Mikaela Kemppi i ”Team Larra – Milen ska in”). 16-årige ungdomsfinnkamparen Wilhelm Bergentz sprang på sensationella 1.14.22 in som sexa och tredje bästa länslöpare, före klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson (i övrigt hände inte så mycket i kampn om platserna bakom honom i cupen).
Liduina van Sitteren var bästa länslöpare på damsidan, men en bit från pers, på 1.22.20. Det gjorde inte att hon drygade ut sin redan klara seger i långloppscupen – för hon har redan nått maximala 72 poäng. Där tog sig däremot Mikaela Kemppi förbi Petra Hanaeus (Kemppi var sexa, som tredje bästa länslöpare bakom Erica Lech, på 1.25.48, Petra Hanaeus gick in där bakom på 1.27.36), Kemppi är nu uppe på 52 poäng i cupen mot Hanaeus 50 med tre deltävlingar kvar.
Kalmarlöparen David Nilsson, som för två veckor sedan noterade Sveriges bäst maratontid på 29 år, vann tiokilometersdistansen på 30.54 – banrekord med 49 sekunder och 1.46 snabbare än tvåan, KFUM Örebros 20-åring Jack Karlsson. Ex-örebroaren Fanny Schulstad, som numera bor i Stockholm, vann milloppet med nästan tre minuter marginal.

25-manna
Vad: Stafetten som enligt egen utsago utser världens bästa klubb, eftersom 25 löpare ingår i varje lag.
Resultatlista.
Toppresultat från länet: Tisaren sprang in en sjätteplats (som tredje bästa svenska lag), klubbens bästa placering sedan 2016 (då de blev femma) och sjätte topp tio-placeringen under 2000-talet. Filip Jacobsson växlade först på 66:e plats efter förstasträckan, men Lilian Forsgren sprang förbi 53 lag på andrasträckan. Efter tidstapp på de inledande parallella sträckorna var laget nere på 27:e plats, men de starka damlöparna plockade upp klubben på topp tio igen, och Josefin Tjernlund avslutade med att plocka en placering på sistasträckan. Martin Regborn skickade ut Hagaby i ledning med 51 sekunder efter förstasträckan (där 380 lag gav sig ut samtidigt), närmast före Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson.
Notera: KFUM Örebro passerade Hagaby redan på tredje sträckan och blev näst bästa länslag med en 25:e-plats. I laget fanns starka asfaltslöpare som Per Sjögren, Jonatan Gustafsson (24:a på förstasträckan, 3.14 bakom Regborn) och Melker Forsberg.

Terräng-SM
Vad: Svenskt mästerskap i terränglöpning, i Umeå.
Resultatlista.
Lokala medaljer: Veteran-SM-guld till Starts Marie Dasler (K50), Rose-Marie Enmalm (K65) och Ann-Britt Eriksson (K70) och Almbys Bo Persson (M70), brons till Starts Maria Eriksson (K40) och Annica Sjölund (K50) och Almbys Ljiljana Persson (K65) och lagsilver till Starts Dasler, Eriksson och Sjölund.
Notera: Louise Wiker strök sig, men i stället efteranmälde sig Lis Bergdahl, så en exillänslöpare byttes mot en annan i elitklassen, vars korta distans (fyra kilometer) avgjordes på lördagen. Bergdahl, som kommer från Fellingsbro men bor i Göteborg och springer för Sävedalen, blev sexa, 44 sekunder bakom segrande Hällelöparen Sammrawit Mengsteab och 32 sekunder från bronset. I morgon löps tiokilometersdistansen.

Season opening race i Inzell
Vad: Europeisk säsongsöppning i skridsko, i Tyskland.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: 36,90 på 500 meter (vilket gav en 17:e-plats av 44 startande), 1.13.19 på 1 000 meter.
Notera: Axelsson förbättrade sig 21 hundradelar på 500 och nästan en sekund på 1 000 meter (men då sträckte han sig i starten senast) jämfört med förra helgen, och var nu bara 22 hundradelar från perset på 500, satt på den snabba isen i Calgary i våras. Jämfört med samma tävling förra året är Axelsson nio tiondelar snabbare. Det säger en del om utvecklingen.

Örebro parkrun
Vad: 125:e upplagan av femkilometersloppet.
Resultatlista.
Snabbast: Sara Gunnarsson på 21.42 och Tommy Theoren på 19.19.
Notera: Åstadsloppet snodde förstås en hel del löpare från parkruntävlingen, som lockade 37 procent färre än förra veckan.

Första SM-guldet för Martin Regborn – och topplaceringar i Stockholm marathon

Kanske säger reaktionerna jag fick från kollegorna på redaktionen något om hur konstigt det är att Martin Regborn inte vunnit något SM-guld (nå; två ungdoms- och två junior-SM-guld, men inte på seniorsidan) förrän i dag. ”Är det sant? Jag trodde han vann jämt”, sa en. Nå. Konkurrensen i svensk orientering är ju så grym att till och med en världsklasslöpare som Martin Regborn (som är guldkandidat i varenda VM-lopp han ställer upp i) fått vänta till 27 års ålder innan han i dag fick kliva högst upp på pallen, på sprint-SM.
Kollega Elena Lövholm ringde upp honom i Hudiksvall, och i segerintervjun berättade Regborn bland annat att han egentligen såg lördagens tävling som formtoppning inför nästa veckas världscuppremiär.
– Jag använde det här lite som en del av formtoppningen inför det, så det känns kul att få ett formbesked, säger Regborn bland annat i den (pluslåsta) artikeln.
Regborn gick ut sist i finalen på SM efter sin överlägsna seger i fredagens kval, och gick en kamp främst mot Emil Svensks och Isac von Krusenstiernas tider. Kollar man på tiderna mellan kontrollerna var Krusenstierna ”jämsides” (det är ju individuell start) med Regborn efter åtta av de 13,5 minuterna, men på slutet drog örebroaren ifrån och vann tre sekunder före Svensk som var ytterligare två sekunder före Krusenstierna.
Tisarens Oskar Andrén, som haft en sån fin vår och verkar vara på väg mot landslagsklass (han har ju sprungit i landslagsdräkt i Euromeeting) löpte på exakt samma tid som sexfaldiga VM-medaljören Gustav Bergman för att dela fjärdeplatsen. Det betyder att han nu varit fyra i sprint både i norska och svenska mästerskapen, två helger efter varandra.
Regborn har tidigare tagit silver i sprint-SM 2014 och 2018, silver i ultralång 2014 och brons i medeldistans 2016, så det här var karriärens femte senior-SM-medalj.
Tisarens Lilian Forsgren, som har tre SM-brons i nattorientering men inget i dagsljus, var bara tio sekunder från att lugga Helena Bergman på bronset i dag, men fick nöja sig med en fjärdeplats, en minut bakom segrande Karolin Ohlsson (som liksom Regborn överraskande inte hade något individuellt SM-guld innan). Klubbkompisen Josefin Tjernlund var sjua, 29 sekunder bakom Forsgren.
Jonatan Gustafsson var bara en sekund från SM-guld i den äldre juniorklassen, H20, som Växjös Gustav Runefors dock snuvade KFUM Örebro-löparen på. Finns det en öppen sprintplats i JVM-truppen efter ett så starkt resultat? Jag vet inte, jag har inte lyckats hitta någon information om det. KFUM Örebros Melker Forsberg och Tisarens Valter Pettersson dessutom femma och sexa i yngre juniorklassen, H18, 1.08 respektive 1.17 bakom segrande Samuel Pihlstöm, Landehof, och 19 respektive 28 sekunder från medalj.

Svensk maratonlöpning har ju aldrig varit starkare på damsidan än just den här våren, och även om inte Sverigetvåan Charlotta Fougberg kom till start var det ett fullpackat SM-fält i Stockholm marathon i dag, där tre redan klarat kvalgränsen till höstens VM. I sådan konkurrens (Spårvägens Mikaela Larsson vann på 2.36.32, före Johanna Bäcklund och Hanna Lindholm) var det förstås kul att se fyra länslöpare på topp 13. Distriktsrekordhållaren Josefin Gerdevåg, som haft en vår fylld av skadekänningar, var sjua av SM-löparna på Stockholms-perset 2.46.59. Mikaela Kemppi, som tävlat mycket sparsamt efter sin fotoperation förra året, var nia på Stockholms-perset 2.48.39 (seger i D45-klassen med över en kvart!). Förra elitinnebandyspelaren Fanny Schulstad (som bor i Stockholm och springer för Runacademy IF) var nia på 2.52.14 (pers med 18 minuter, tror jag). Och Liduina van Sitteren var 13:e på 2.54.17 (ett pers på maratondistansen med över fem minuter, och ett Stockholms-pers med över 6,5 minuter, vilket säger en hel del om hur mycket hon gått framåt senaste året). Etiopiska Aberash Fayesa vann på 2.33.38.
Även på herrsidan var fältet packat med starka svenska löpare, och Erik Anfält blev nia i SM-klassen trots att han sprang sju minuter snabbare än när han tog brons i fjol (man får förstås ta med vädret som en faktor här). Stockholms-pers även för Anfält, 2.26.02 (Adhanom Abraha tog SM-guld på 2.16.48, Nigussie Sahlesilassie, Etiopien, vann på 2.10.10). Det var Anfälts tredje mara under 2.30 på mindre än två månader (perset 2.24.38 i Rotterdam i början av april, 2.29.34 som farthållare åt Hanna Lindholm i Hamburg tre veckor senare). Han var tredje bästa svensk (fyra av SM-löparna) i H40-klassen. Linus Rosdal, som bytt KFUM Örebro mot IK Akele inför årets säsong, blev tolva på 2.28.18, Sören Forsberg vann H55-klassen med nästan sex minuters marginal när han sprang i mål på 2.49.55.
Finaste priset av alla under lördagen fick dock Hälleforsbördiga Louise Wiker, som sprang maraton i VM för två år sedan, då hon blev mamma för första gången. Det berättar hon själv om på instagram.

Mycket mer om allt annat som hände på lördagen bloggas det om i morgon!

Schagerström avslutade JVM med nytt silver – och Fahlin tog sensationell sjundeplats på världstouren: ”Både överraskad och glad”

Sverige var återigen favorit att ta en medalj i stafetten på junior-VM i skidorientering – och efter fjolårets misslyckande knöt damerna i år ihop det och fixade ett silver bakom suveräna Ryssland. Vintrosas och Garphyttans IF:s Elin Schagerström, som i torsdags tog ett individuellt silver i sprinten, körde liksom förra året (då hon fick ett helt hopplöst läge men körde upp Sverige från tionde till sjätte plats) sistasträckan, men skickades den här gången ut på en trygg medaljplats, med dryga minuten bak till Schweiz på tredjeplatsen och nästan tre till fyran Norge. Åt Ryssland fanns inget att göra, sprintvärldsmästaren Sofia Westin tappade 1.33 på förstasträckan och Sveriges mest osäkra kort, Sofia Berglund på andrasträckan, ytterligare drygt tre minuter, men Schagerström gjorde ett solitt lopp och gick i mål 2.15 före Norge, som körde upp sig till brons. Ryssland var i sin tur 6.13 före.
Silvret var Schagerströms andra på fyra dagar, och faktum är ju att hon har ett år kvar som junior i internationella sammanhang. Nästa säsong lär hon ha alla möjligheter att utmana om nya medaljer i sitt tredje och sista junior-VM, om allt går enligt plan.

Emilia Fahlin slog till med en smått sensationell sjundeplats (som gav 60 viktiga världsrankningspoäng i jakten på en OS-plats åt Sverige, och som också gav en sådan där topp åtta-plats som SOK vill se) i italienska världstourtävlingen Trofeo Alfredo Binda. Efter fjolåret vet alla att Örebrocyklisten har den kapaciteten, men sjukdomar höll henne i princip helt borta från träningar i tre av fyra veckor inför förra helgens premiär i Belgien (då hon blev avplockad på fredagen och bröt på söndagen), så med det i åtanke var det här resultaten verkligen speciellt.
Åtta cyklister kom loss i tävlingen och hade fortfarande 20 sekunders försprång med tre kilometer kvar, men 200 meter före mål blev de infångade av en klunga på 25 cyklister där Fahlin fanns med bland de fyra–fem första i jakten på slutet. När de båda klungorna gick ihop precis före mållinjen fastnade hon dock lite bakom utbrytarna och fick leta en väg fram först till vänster, sedan till höger, och sedan flyttade hon lite snyggt på en annan cyklist för att till slut hitta en väg framåt. Det kostade mycket kraft och framför allt tid med så få meter kvar till mållinjen, så sjundeplatsen kunde med lite flyt ha varit något ännu bättre. Ni kan se hela upplösningen i den här Youtubesändningen av tävlingen (jag har fixat så den startar med 3,5 kilometer kvar).
– Jag är både överraskad och glad. Jag trodde faktiskt inte jag hade det här i kroppen redan nu. Vi kom i kapp ledargruppen mitt på upploppet och jag letade en öppning för att komma igenom men det fanns ingen hur mycket jag än försökte. Hade vi hunnit upp gruppen 300 meter tidigare, då tror jag det hade kunnat bli en riktig, riktig topplacering. Men vi får försöka ta det i Belgien i de närmaste tävlingarna istället, säger Emilia Fahlin till vargardacycling.se.
Ni kan också se en kort tv-intervju med Fahlin, på engelska, här.
Tävlingarna i Belgien som Fahlin pratar om är Brugge–De Panne på torsdag och Gent–Wevelgem på söndag (och Flandern runt söndagen därpå, förstås). Alla tre världstourtävlingar. Konstigt nog har startlistan redan kommit till söndagens tävling, men inte till torsdagens. Där kommer Fahlins mest meriterade lagkompis Charlotte Becker att göra säsongsdebut (och hon får ta över kaptensnumret som Fahlin hade i helgen, vi får väl se om det har någon inverkan på vem laget kör för). Charlotte Bravard och Eugénie Duval, som båda bröt i dag, kommer vara med då också medan Lauren Kitchen, som var den neda från stallet som tog sig till mållinjen i Nederländerna förra helgen, och Greta Richioud är tillbaka i laget. Däremot får Shara Gillow och Victorie Guilman, som båda tog sig i mål i dag (Gillow långt bak i tätklungan, Guilman i en grupp några minuter bakom) vila då.
Tittar man historiskt sett är en sjundeplats en riktigt bra placering för Fahlin. Damernas världstour drog igång 2016 (och ersatte då världscupen, som innehöll betydligt färre tävlingar, där Fahlin aldrig lyckades ta en topp sju-placering; som bäst 17:e i Vårgårda 2013), och sedan dess har hon tagit sju individuella topp sju-placeringar: En 2016 (segern i Vårgårda), noll 2017 (en i lagtempo), fem 2018 (plus tre i lagtempo) och nu en 2019. Fahlin brukar ju dessutom ha erkänt tufft på vårarna (på grund av allergier och annat) och har bara tagit en topp tio-placering på världstouren från första halvan av året sedan tidigare, i en etapp i Emakumeen Bira den 21 maj 2018 (men tio under perioden augusti–september som brukar vara hennes bästa).

Jonas Nilsson, som sprang så sensationellt bra (2.33.19) i sin maratondebut i Valencia i december vann Varvetmilen i Örebro på nya perset 32.18 (bara 18 sekunder från en plats i SM-klassen i Göteborgsvarvet, alltså). Hässelbys Marcus Åberg och Akeles Fredrik Eriksson var tre respektive 25 sekunder bakom på andra och tredje plats medan Fredrik Johnsson, som jag varnade för i förhandssnacket, var näst bästa länslöpare på fjärdeplatsen med 34.41 (Martin Bäckström vann kampen om att bli bästa OCR-löpare tre sekunder före Jonathan Kandelin, på 35.23 respektive 35.26). Fjolårets långloppscupsvinnare Liduina van Sitteren, som även hon tävlar för Örebro AIK, visade att hon blir att räkna med även i år med 37.58 (58 sekunder från en plats i SM-klass i Göteborg) medan förra ÖSK Innebandy-spelaren Fanny Schulstad var tvåa, bara elva sekunder bakom (och därmed klart bästa OCR-löpare på damsidan), och IF Starts Frida Nilsson tog tredjeplatsen på 40.49. Två damer och 18 herrar klarade gränsen för att få starta i led ett i Göteborgsvarvet.

Axel Ekström revanscherade sig något efter två tyngre dagar och hade tolfte bästa åktiden av alla på dagens jaktstart över 15 kilometer i klassisk stil som avslutade Sverigecupens säsong. Därigenom åkte han upp sig från 43:e till 23:e placering i sammandraget, och blev näst bäste länsåkare bakom Filip Danielsson som med 14:e bästa åktid och tappade från sjunde till tionde plats. Piteås Björn Sandström gick ut med 19 sekunders ledning och drygade ut till seger med 37 före Bores Oscar Persson genom att notera dagens bästa åktid där framme i täten. Ekströms åktid var 1.07 långsammare, Danielssons 1.10. Över tre dagars tävlande var Danielsson 1.44 bakom, Ekström 3.10. Lucas Lennartsson passerade gamle OS-hjälten Lars Nelson för 26:e-platsen i sammandraget medan Adam Gillman blev 34:a (delat med Umeås Robin Norum, lustigt nog, frågan är om man inte hade någon målkamera eller om det dömdes som dött lopp), Marcus Lennartsson 38:a och Markus Johansson 66:a. På juniorsidan fick inte Örebro län ihop något lag varken på dam- eller herrsidan till distriktsstafetten.
Nästa helg är det femmils-SM i Gällivare, som också ingår i en minitour för de som vill köra mer.

Tisaren tog tredjeplatsen i Måsenstafetten, bakom starka IFK Lidingö och Linköpings OK. Lilian Forsgren växlade först av de blivande topplagen, som fyra totalt fem sekunder från andraplatsen, men Lovisa Persson tappade tid på andrasträckan, så Andrea Svensson fick gå ut som femma, 3.21 bakom täten. Hon passerade dock tre lag på sistasträckan, men tvingades också släppa Linköpings VM-löpare Alva Olsson förbi sig och gick i mål på tredje plats (Olsson var snabbast av alla på sistasträckan, Svensson hade tredje bästa löptid), 2.11 bakom segrande IFK Lidingö (med Anna Bachman på sistasträckan, och 1.37 bakom Olssons Linköping. Det på papperet nästan lika starka andralaget med Ellinor Tjernlund, Rebecka Nylin och Josefin Tjernlund slutade på åttonde plats, fem minuter bakom förstalaget.
Martin Regborn hade bäst löptid av alla på andrasträckan i herrtävlingen (13 sekunder före Stora Tunas Joakim Svensk), och sprang upp sitt Hagaby från 49:e plats (Per Carlborg sprang första) till 19:e vid växlingen till Johan Persson. Han och Harald Larsson (herrarna sprang fyra sträckor) förde in laget på 31:a plats, 39 minuter bakom segrande Tampereen Pyrintö. Tisaren blev bästa länsklubb även på herrsidan med en 16:e-plats genom Valter Pettersson (femma på förstasträckan!), Filip Jacobsson, Erik Fernlund och Mathias Drage, 19 minuter bakom täten men 20 före Hagaby.
Nästa helg är det natt-SM, vilket blir högintressant med löpare som regerande mästaren Andrea Svensson och dubbla natt-SM-medaljören Lilian Forsgren i finfin vårform. Anmälningstiden går ut nu vid midnatt.