David efter nya SM-gulden: "Vill bli så trött som möjligt på VM"

SK Winners David Andersson, 21, tog alla tre gulden när sprint-SM avgjordes i helgen (totalt fem guld när den här SM-säsongen sammanfattas, mot nio i fjol), och han gjorde det i praktiken utan motstånd då Adam Axelsson tjuvstartade bort sig på andra 500-metersloppet och därmed inte fick något resultat varken på 500 eller i sammandraget (läs mer om Axelssons fadäs här). Jag bytte även några ord David efter SM-succén.

– Jag gjorde det jag skulle och det är alltid kul att vinna guld, men det var synd att Adam försvann. Det hade varit roligt om vi hade mötts även i dag, så det hade blivit lite kamp. SM i all ära, men kampen är något extra och det var synd att vi inte fick köra mot varandra i dag, säger Andersson till Konditionsbloggen.
Nu då, är det helt klart att det blir singeldistans-VM (som avgörs i ryska Kolomna 11–14 februari)?
– Ja, det är klart. Jag åker dit den 8 februari. Innan det blir det en världscuptävling i Stavanger (29–31 januari) som uppladdning. Jag känner att jag ligger väldigt bra i fas, nu är det bara lite speed som krävs.
Blir det fler lopp än 1 500 meter på VM?
– Det är 1 500 som jag är klar för att köra, men jag är reserv på 1 000 och har en bra chans att få köra det också. Men störst fokus är på 1 500, det är ju min distans.
Vad har du för mål?
– Säsongens stora mål var att komma med till VM, och nu när jag är där tittar jag på hur jag ska få det att gå så bra som möjligt. Jag kan absolut inte konkurrera om topp tio, men att jag vill strida om att göra en så bra tid som möjligt. Jag vill helt enkelt bli så trött som möjligt, känna att jag tagit ut allt.

Desto tråkigare nyheter från Åsarna, där Filip Danielsson strök sig från dagens sprint efter att ha brutit gårdagens tiokilometerslopp i den svenska juniorcupen. Något verkar vara fel med Garphyttanåkarens kropp, och nu rinner tiden ut inför uttagningarna till junior-VM i Rumänien i slutet av februari. Danielsson berättar själv om läget på sin blogg: ”Mina prover jag tog i tisdags inte var nå bra utan att mitt HB-värde var på tok för lågt, vilket kan leda till orkeslöshet. Jag brukar ha ett HB på ungefär 160 och tisdagens tester visade på strax under 130, vilket är en kraftig minskning. Så nu är det bara hem och göra allt för att försöka få upp detta och sedan hålla ett extra öga på de så det ligger stabilt hela tiden. Tråkigt att detta ska hända just nu när mitt mål denna säsong är JVM och det är nu alla uttagningar är.”
Bästa resultatet i Åsarna gjorde i stället Zinkgruvans sprintkung Marcus Johansson, som var 14:e i kvalet och tog sig vidare från kvartsfinal till semifinal som lucky loser. Där slutade han dock sist, och fick tolfteplatsen. Klubbkompisen Oscar Johansson och Garphyttans Marucs Lennartsson och Adam Gillman åkte ut i kvartsfinalen i samma klass, H20, precis som Zifs Tom Forsberg i H18.
I Offerdalspropagandan slutade Garphyttans förstaårssenior Axel Ekström på tionde plats, 47 sekunder bakom segrande Arvid Forss, som anförde en tättrio från Åsarna, över tio kilometer. Ekström var dock bara sju sekunder bakom en åkare som Simon Persson, med SM-medaljer och topp tio-placeringar i världscupen på meritlistan.

I skidorienteringstävlingarna i Rättvik fick Degerfors Filip Jacobsson för andra dagen i rad se sig slagen av Oskar Sandberg, Säterbygden. Den här gången med nästan nio minuter över 12,6 kilometer långdistans med segertid på 1.09. I damklassen stämplade suveräne Tove Alexandersson fel, vilket gjorde att Helene Söderlund tog segern och exil-karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson hittade upp på pallen. Erik Rost vann herrklassen i dag igen, även den här gången utan någon vidare konkurrens.

Iskallt = inställt (men Axelsson tog silver och Jacobssons supersvit sprack)

Moraloppet blev inställt, Offerdalspropagandan uppskjuten, tredje deltävlingen i Löpex långloppsserie uppskjuten med risk för att bli inställd och JVM-testerna i orientering fick byta tid. Ja, vi snackar alltså om extremkylans härjningar, och allra värst var drabbades alltså andra deltävlingen i svenska långloppscupen i längdskidåkning, Moraloppet, som ändå hade den högsta toleransnivån, -25. Men när starten skulle gå på lördagsmorgonen visade kvicksilvret 28 friska minusgrader, utan hopp om förbättring, och tävlingsjuryn under ledning av Garphyttans Robert Erixson tvingades, och i samråd med tävlingsläkaren Georgios Charalampkis, ta det tråkiga beslutet att ställa in tävlingen, som lockat en beskärd del av världseliten (bland dem bland annat Kopparbergs Bill Impola och Karlslunds Kristina Roberto) till Mora.
I Offerdalspropagandan, där Axel Ekström skulle ha kört mot åkare som Jesper Modin, var köldgränsen satt till -15, och den tävlingen flyttades till söndagen. Oklart dock om det blir nog varmt då heller.
Och vad gäller tredje deltävlingen i Löpex vinterserie, som blev inställd redan på fredagen eftersom prognoserna talade om temperaturer nedåt 20 på Närkeslätten, är det oklart om det tävlingen kommer att arrangeras vid ett senare tillfälle eller helt ställas in.
I Rättvik blev det hur som helst tävling, men skidorienteringen som samlade stora delar av Sverigeeliten på seniorsidan och som på juniorsidan fungerade som JVM-uttagning, sköts fram till efter lunch, då gränsen på -15 klarades. Tove Alexandersson (vem annars?) vann sprinten med över tre minuters (motsvarande över 15 procents) marginal på damsidan, Erik Rost vann herrarnas tävling med ännu mer (men där kom bara två till start, alla andra kastade in handduken i kylan. Degerfors Filip Jacobsson fick för första gången den här säsongen lämna en tävling utan seger, då han blev tvåa bakom Säterbygdens Oskar Sandberg i H20-klassen. I morgon väntar långdistans.
Även i Åsarna, där den andra av fyra helger i svenska juniorcuperna i längdskidor (tillika JVM-test), blev tävlingarna av. Ändå blev det inte alls vad Filip Danielsson tänkt sig. Garphytteåkaren, som inledde säsongen så bra, valde att bryta efter att bara ha varit tolva och nästan 1,5 minuter bakom överlägsne ledaren/sedermera segrare Viktor Thorn, halvvägs i tiokilometersloppet i klassisk stil. Danielsson kände sig ju i dålig form förra helgen, och verkar alltså ha haft det fortsatt tungt i dag. I stället blev klubbkompisen Marcus Lennartsson bästa länsåkare på elfte plats (han låg före Danielsson halvvägs), drygt tre minuter bakom Thorn, med Garphyttans Adam Gillman på 17:e och Zinkgruvans Oscar Johansson på 30:e plats.

Och så var det förstås sprint-SM i skridsko, i Göteborg. En artikel om David Anderssons guld och Adam Axelssons silver hittar ni här, och duellen fortsätter alltså i morgon. Något stafett-SM blev det inte, och när Johan Röjler kastade in handduken och stannade hemma i Örebro avböjde SK Winner att åka 3×1 000 meter utom tävlan, chansen att slå svenska rekordet utan Röjler i laget ansågs nämligen för liten.

Ingen har väl förresten missat min större intervju med Emilia Fahlin på na.se om succéveckan i Argentina? In och läs nu, i sådana fall!

Landslagsåkaren byter klubb: "Satsar på topp sex på JVM"

Efter 2,5 år på orienteringsgymnasiet i Hallsberg tar nu Filip Jacobsson, 18, till slut klivet från småskaliga moderklubben Degerfors OK till elitsatsande Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren. Det avslöjar klubben på sin hemsida.
Jacobsson är ju landets kanske mest lovande skidorienterare just nu, har vunnit samtliga tävlingar han ställt upp i den här säsongen och är uttagen till säsongens första landslagstrupp. Men just i skidorientering kommer Jacobsson att fortsätta köra för Öset Skido, Degerfors, Karlskogas (OK Djerfs) och Kristinehamns gemensamma skidorienteringsklubb. Det är på orienteringssidan som klubbytet nu sker, och kommer förstås framför allt att påverka Jacobssons chanser att prestera toppresultat i de stora stafetterna, som Tiomila och Jukola.
Landslagsorienteraren Daniel Attås, som nu alltså blir klubbkompis med Jacobsson, frågar ut Jacobsson om klubbytet på Tisarens hemsida.
Om stafetterna säger han att han ”mestadels sprungit förstasträckan, för att få vara med i lite drag, men jag gillar när det är lite hetsigt” och att han på Tiomila hoppas på ”en tidig sträcka med mycket folk”. Kommande säsongens mål är i skidorienteringen ”att komma topp sex på något lopp under JVM” och i orienteringen ”att komma hem med en medalj på någon utav SM-tävlingarna”. Och så får han förstås frågan om hur det kommer sig att Degerfors fostrat ännu en jättetalang efter trefaldiga världsmästaren Marlena Ehn (tidigare Jansson) som sedan länge tävlar för Tisaren, men det är inget Jacobsson reflekterat över: ”Nej, faktiskt inte, det måste vara något med skogarna i Degerfors…”

Och här är länken för att följa tredje etappen av Tour de San Luis, över 121 kilometer med tre stigningar, den högsta över ett 1 041 högt ”berg”, men klättringen börjar på 750-metersnivån, så det är inga alptoppar vi snackar om direkt. Jag Facebookchattade med Fahlin efter fjärdeplatsen i går, och den intervjun kommer i onsdagens pappers-NA, som går att köpa som e-tidning på na.se tidigt i morgon bitti.
Fick för övrigt ett pressmeddelande tidigare i dag där Emilia Fahlin, precis som det brukade vara i Wiggle-Honda, hyllades för sitt lagarbete. Den här gången alltså i Alé-Cipollini, av nya lagkompisen Marta Tagliaferro som Fahlin drog fram till seger: ”Det här var en klar lagseger, tjejerna drev på och jobbat stenhårt. Emilia gjorde ett perfekt jobb i slutet och satte upp mig för en ’ren’ spurt. Jag är väldigt lycklig, det här är en väldigt viktig seger”, säger Tagliaferro i ett pressmeddelande.

Fahlin fyra i Argentina – drog lagkompisen till seger

Jösses, vilken rysare! Har precis sett Emilia Fahlin bli fyra i andra etappen av Tour de San Luis i Argentina, över 98,6 kilometer med start och mål i Villa Mercedes, via en skakig webb-tv-sändning (men allt är förlåtet om man får se tävlingarna överhuvudtaget, för det är banne mig inte ofta!). En av Örebrocyklistens allra finaste framgångar på senare år, den bästa individuella placeringen i ett internationellt lopp för Fahlin på flera år. Och dessutom var placeringen mest en bisak, eller bonus, med tanke på att hon tog den i syfte att tillsammans med Anna Trevisi dra fram lagkompisen Marta Tagliaferro till etappseger och totalledning i touren – vilket lyckades.
Så snacka om att Fahlin fått en flygande start i nya stallet Alé-Cipollini. Dagens stora framgång adderar till hjälpryttarjobbet när Jasinska Malgorzata vann och Trevisi blev trea i Gran prix San Luis i lördags, och alldeles nyss såg jag Alé-Cipollini-teamet göra ett grymt uppdrag som ledde Marta Tagliaferro till seger på andra etappen i Tour de San Luis.
I morgon väntar den första av två bergsetapper, och på onsdag är det dags för ett tempolopp över 12,8 kilometer där det sannerligen kommer bli spännande att se Fahlin, som ju inte alls ska vara i form den här tiden på året (hennes säsongsmål är OS och VM) och som mest tar det här som tävlingsträning.

Hemma i snön har Filip Jacobsson, förstås, tagits ut i vinterns första juniorlandslag i skidorientering. Degerforsaren har ju vunnit allt han ställt upp i vinter, och får nu köra juniorlandskampen i Luleå helgen 23-24 januari tillsammans med Kalle Henriksson, Gammelstads IF, och Oskar Sandberg, Säterbygden, i svenska H20-laget.

Winner vinnare andra dan – och Jacobsson varje dag

Första dagen av allround-SM blev ju ingen jättehöjdare ur SK Winners perspektiv (fem medaljer, veteran-SM inräknat, men inget guld), men på söndagen lossande det rejält för Örebroklubben. Först tog Markus Hjalmarsson veteran-SM-guld på 1 000 meter (och Tony Ehrnström brons), sedan försvarade David Andersson senior-SM-guldet på specialdistans 1 500 meter (på, för förhållandena, finfina 1.58,33) och Adam Axelsson tog bronset. Därefter tog Markus Hjalmarsson veteransilvret på 3 000 meter och så avslutades SM-helgen med herrarnas 10 000-meterslopp (där alla som gick i mål blev medaljörer!) med silver till Andersson och brons till David Hjalmarsson. Ja, allra sist räknades förstås de prestigefyllda totalresultaten ihop, och Andersson kunde kvittera ut sitt andra guld för dagen efter att ha klämt sig före Trollhättans Nils van der Poel med 0,73 poängs margina (167,681 mot 168,410), trots att Andersson var närmare 50 sekunder bakom sin förra klubbkamrat från Trollhättan i 10 000-metersloppet. Dessutom fick David Hjalmarsson inkassera ett brons i allround-SM eftersom alla andra ju bröt (men det kanske var elakt skrivet, han låg trots allt trea av fem efter första dagen). Därtill tog Markus Hjalmarsson och Ehrnström guld respektive brons sammanlagt i H35.
Det där var en lång sammanställning, men kortfattat kan Andersson alltså summera det allround-SM där han var satt att försvara fem guld med två guld (1 500, allround) och tre silver (5 000, 10 000, lagtempo) medan Adam Axelsson tog ett silver (lagtempo) och ett brons (1 500 meter) och David Hjalmarsson samlade ihop ett silver (lagtempo) och tre brons (5 000, 10 000 och allround – Axelsson fick därmed rätt i sin förhandsanalys). Totalt alltså nio seniormedaljer till Winner (men van der Poel får dela SM-kungtiteln med Andersson på tre guld och två silver; men där Andersson tog det mest prestigefyllda guldet).

Som jag påpekade redan i rubriken är Filip Jacobsson just nu vinnare varje dag han ställer sig på längdskidorna och hänger på kartstället. Efter dubbla segrarna i Finland för ett par veckor sedan pulvriserade degerforsaren i helgen motståndet i Boden. På söndagen vann han långdistansen i svenska juniorcupen med nästan sex minuters marginal till tvåan. Fyra tävlingar, fyra segrar så här långt, alltså.

Garphyttans Axel Ekström efteranmälde sig till 42-kilometersloppet i Vålådalen och hängde på täten tämligen länge. Sju åkare höll ihop hela vägen in i mål och gjorde upp i spurtstrid, där Jerry Ahrlin besegrade åkare som Jörgen Brink, Oskar Svärd och Anders Södergren. Där bakom en en lucka på på runt två minuter till ytterligare sex åkare; bland dem Ekström som slutade på 13:e plats totalt, 2,5 minuter bakom. Sara Lindborg kom däremot inte till start.

I går, lördag, hade Eskilstuna FI för övrigt öppet klubbmästerskap över 3 000 meter inomhus, och Haben Kidane knep andraplatsen bakom Nasir Dawoud, rapporterar Friidrottsnyheter på twitter. Kidane löpte på 9.13,74.

Inget guld för Andersson – och Axelsson strök sig

Förra säsongen tog han samtliga nio SM-guld som var uppe på bordet i skridsko. Men när SK Winners David Andersson i dag inledde årets SM-säsong med att försöka försvara de båda över 5 000 meter och i lagtempo sket det sig direkt. Andersson, som inte tävlat på en längre distans än 1 500 meter i år (men som i lördagens NA berättade att han hade en ”superkänsla” i kroppen som han inte känt på flera år, åtminstone före veckans förkylning med tillhörande bihåleproblem; och som har ett nysatt svenskt rekord på 1 000 meter som bekräftelse på känslan), fick nöja sig med silver på båda distanserna.
Först blev han slagen med nästan nio sekunder över 5 000 meter av förre klubbkompisen Nils van der Poel (som är förstaårssenior men dominerat de längre distanserna i Sverige senaste säsongerna, och visade att formen är intakt trots höstens militärtjänstgöring).
Sedan fick Andersson, tillsammans med Adam Axelsson och David Hjalmarsson, se sig slagna med 4,5 sekunder över lagtempot som mätte 3 200 meter (åtta varv på Ruddalens oval). van der Poel-anförade Trollhättan passade dessutom på att snuva Winner på sitt årsgamla svenska rekord (för klubblag) på distansen med en dryg sekund (då, i fjolårets SM, låg Axelsson hemma och kurerade hjärnskakning, och ersattes av Johan Röjler). Den här gången fyllde Röjler, som inte deltog individuellt, för övrigt ut Winners andralag som slutade på fjärde plats.
Men dagen slutade ändå i dur för Andersson som leder sammandraget i allround-SM med nästan 1,5 poäng efter två av fyra distanser. van der Poel är tvåa och Hjalmarsson trea, dock bara 0,034 sekunder före fyran Erik Wetterdal (Hjalmarsson slog för övrigt till med en tredjeplats på 5 000 meter och kan liksom Andersson lägga två medaljer på nattduksbordet i kväll).
Axelsson? Tja, efter att ha slutat tvåa på 500 meter (men varit över en sekund bakom Andersson) beslutade han sig för att stryka sig från 5 000-metersloppet. Axelsson fick ändå med sig karriärens fjärde senior-SM-medalj, från lagtempot, och kan nu satsa allt på 1 500-metersloppet på söndagen, medan övriga måste ha det avslutande 10 000-metersloppet i bakhuvudet.
I veteran-SM tog Winners Markus Hjalmarsson och Tony Ehrnström silver respektive brons på 1 500 meter, och Hjalmarsson leder allround-SM inför söndagen.

Degerfors Filip Jacobsson fortsätter visa tidig storform. På lördagen följde skidorienteraren upp de båda segrarna i Finland med att krossa sina svenska konkurrenter med nästan tre minuters marginal efter 51 minuters åkning i medeldistanstävlingen i Boden. Av 17 delsträckor (mellan kontroller) var Jacobsson snabbast på elva och tvåa på fyra. I morgon avslutas tävlingshelgen i Boden med långdistans.

Helgens höjdare – Axelsson varnar för outsider: "Stark på längre distanser"

1. Allround-SM i skridsko
Dags för säsongens första mästerskap i skridsko, allround-SM. SK Winners David Andersson tog ju samtliga nio SM-guld förra säsongen (500, 1 000, 1 500, 5 000, 10 000, sprint-SM, allround-SM, lagtempo och stafett) och får i helgen, om han tillfrisknar, chansen att försvara de första fem (500, 1 000, sprint-SM och stafett avgörs under sprint-SM 16-17 januari. Klubbkompisen Adam Axelsson, från Kumla, jagar för sin del karriärens första individuella SM-guld (han har två stafett-SM-guld och ett individuellt brons på 1 500 meter, annars har senior-SM för jämnan krockat med junior-SM tidigare). Det vankas 500 meter (ej SM-status som distans, men del i allround-SM), 5 000 och lagtempo på lördagen och 1 500 meter och 10 000 på söndagen.
Men Axelsson varnar också för en tredje Winner-åkare, David Hjalmarsson.
– Han är stark på längre distanser och skulle kunna ta en medalj på 5 000 eller 10 000 meter, säger Axelsson till Konditionsbloggen.

2. Skidorientering i Boden
Tja, det händer ju inte skitmycket så här helgen före jul. Men alla skidorienterare som tänkt aspirera på en plats på EM, junior-VM och ungdoms-EM, som alla avgörs i österrikiska Obertilliach 29 februari–7 mars, gör bäst i att redan nu börja visa form. Det vill förstås Degerfors Filip Jacobsson, som körde JVM redan i fjol och ännu inte ens är sistaårsjunior. Men till start i helgen finns också hans klubbkompis, exil-karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson, som tog EM-brons i stafett 2008 och kanske kan sätta de yngre kollegorna på plats. Största stjärnan? Givetvis Tove Alexandersson. Det vankas medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen.

3. Vålådalen classic
Inga länsåkare föranmälda till söndagens 42-kilometersdrabbning i Vålådalen, som kickar igång den svenska långloppssäsongen. Däremot Sara Lindborg, som i långloppsvärldsucpen tävlar för Örebrobaserade Team Skistart.com men nationellt tävlar för sin klubb, Östersunds SK. I går, torsdag, var hon fyra i Daniel Karslsons minne på Östersunds skidstadion, slagen med elva sekunder av Åsarnas Frida Hallquist över 6,6 kilometers fristilsåkning (men egentligen var Ebba Andersson, i juniorklass, snabbast av alla damer, 33 sekunder före Hallquist). I den tävlingen startade också Garphyttans Axel Ekström (som ju sedan en tid tillbaka bor och studerar just i Östersund), och slutade sexa, bara 16 sekunder bakom VM-åkaren Carl Quicklund, Östersund, över 9,9 kilometer.

Inställda tävlingar är också tävlingar, väl?

Tja, det skulle i varje fall Ulf Lundell ha hävdat.
Det blev ingen Tour de Kif-premiär på onsdagskvällen, till slut lyckades mildvädret, regnet och vindarna knäcka även det finfina och metertjocka konstsnöspåret i Ånnaboda. ”Det är inte möjligt att åka skidor i Ånnaboda, så dagens första etapp måste tyvärr ställas in! Vi hoppas på köldgrader så vi kan köra tio kilometer fristil om en vecka”, skriver arrangörerna på hemsidan.
Ice race vintage 200k, det av Johan Röjler arrangerade 20-milaloppet på skridskor som hämtat sin inspiration från mytomspunna Elfstedentocht (”elvastadsloppet” som bara avgörs när isen på de holländska kanalerna är tillräckligt tjock; totalt 15 gånger sedan starten 1909 och senast 1997) har hittills alltid ställts in, både premiäråret 2014 och vårvintern 2015. Men i vinter har den trefaldige olympiern Röjler gett sig sjutton på att loppet ska bli av, och därför har han bestämt att det från och med i år inte blir något fast tävlingsdatum – utan att tävlingen, som avgöras på en varvbana med varvningar vid Rävgången, kommer att avgöras den första lördagen som isarna anses tillräckligt tjocka. Beslut tas tre dagar före, på onsdagen. Första negativa beskedet kom därmed den 2 december, det andra i dag. Om det är åkbart nästa vecka? Då smäller det.
Så här skrev jag i papperstidningen om Ice race vintage inför den sedermera inställda premiärupplagan: ”Ice race vintage hämtar inspiration från 1963 års upplaga av Elfstedentocht. Därför måste de tävlande ha tidstypiska kläder, typ skrinnarmössa och tröja i grovstickad ull, inga klappskridskor är tillåtna, och maxtiden för de 20 milen är 10 timmar och 59 minuter – vilket är detsamma som vinnartiden från 1963. ”Det ska bli spännande att se om någon klarar av det och kommer i mål. Det är inte säkert. Materialmässigt kommer vi inte ha mycket bättre utrustning, men förutsättningarna var inte bra 1963. Det var kallt och snöigt och på slutet fick de nästan springa sista biten eftersom snön hade frusit fast i isen. Så där borde vi ha bättre omständigheter”, säger Röjler. ”Men 20 mil på tio timmar gör ändå två mil i timmen, och med lite matpauser och stopp längs vägen kommer det kräva sin karl för att klara av det.” Startskottet för tävlingen, som kommer att starta med en kort löpsträcka från Naturens hus till Rävgången där varvningen kommer att ske, går klockan 5.00.

Bommade för övrigt att Filip Jacobsson, Degerfors landslagsman i skidorientering, fanns på plats och åkte juniorklass i samband med världscuppremiären i finska Ylläs i helgen. Men Karlskoga Tidning hade bättre koll, och berättar att Jacobsson vann både medel- och långdistansen och nu laddar för svensk cuppremiär i Boden i helgen och junior-VM i Österrike i månadsskiftet februari/mars. ”Resultatmässigt skulle det vara väldigt kul att vara topp sex. Då är man på podiet, eller vad man ska säga. Sen vore det hur roligt som helst att komma därifrån med medalj, men det är många duktiga orienterare med”, säger Jacobsson till tidningen angående JVM.

Missade också att landslagsorienteraren Martin Regborn lekte hem Julseriens andra deltävling i Arboga i söndags, nästan 17,5 minuter före Per Eklöf över knappt åtta kilometers orientering. Helgen före spöade faktiskt Milanlöparen Regborn med fem minuter i första etappen. ”Det såg ut som att han sprang så sakta”, sa en källa till Konditionsbloggen, som är van att se Regborn forsa fram över stockar och stenar, om det loppet, ”men sedan hörde jag att tävlingen bara var början på hans långpass, han stack ut och sprang 1,5 timmar till direkt efter målgång.”

Axel Ekström blev för övrigt inte uttagen i landslaget till skandinaviska cupens premiär i Finland. Några startlistor är ännu inte publicerade, så jag har ingen koll på om han ändå åker dit i privat regi.

Lotta femomenala succé – och Morgans besvikelse: "I särklass sämsta"

Lotta Nilsson, 50, från Nora gjorde något som ytterst få svenskar lyckats med genom alla tider (jag har letat efter exakt antal, men jag misstänker att det i varje fall inte rör sig om mer än ett tiotal): Att få med sig en träskål hem från Hawaii. De tilldelas de som slutar topp fem i respektive åldersgrupp i ironman-VM, och Nilsson blev just femma i D50-klassen när det som klassas som en av världens tuffaste tävlingar, alla kategorier, avgjordes natten mot söndag, svensk tid.
Nilsson var sjua upp ur vattnet och cyklade förbi tre (var fjärde snabbast i cykelmomentet), och växlade till löpningen bara sekunder från amerikanskan Colleen de Reuck på sista pallplatsen. Men de Reuck visade sig vara en jävla löpare, och drog den avslutande maran på 3.19 (med 18 minuters marginal snabbast av alla i åldersklassen!) och sprang om allt och alla och vann med 14 minuters marginal till tvåan. Nilsson hade inte lika mycket kräm kvar i benen och fick släppa britten aroline Whittaker och australiskan Jody Gilchrist förbi sig (Nilsson sprang maran på 4.13.28, elfte snabbast), men viktigare var förstås att hon säkrade träskålen genom att spurta ned amerikanskan Leslie Knibb med 1,5 mintuers marginal och därmed korsa mållinjen i Kona som femma på tiden 11.25.07 (hon snittade 1.47 över 100 meter i simningen, cyklade i 33,3 kilometer i timmen och sprang i sexminuterstempo).
Med det var Nilsson alltså femma av 72 i sin åldersgrup, 182:a av 662 damer totalt och 1 156:a av 2 367 startande.

Morgan Pätsi, örebroaren i H35-klassen, hade också som mål att få med sig en träskål hem på planet, men var aldrig nära att lyckas. Allt sket sig för Pätsi, som kom i mål först på 144:e plats i åldersklassen, på tiden 10.33.12 (att jämföra med hans VM-debut för två år sedan på 9.44.47 och hans pers från Kalmar samma år på 9.26.06). Pätsi gjorde ändå en okej simning (1.12.39) och cykling (4.58.20), men föll igenom totalt i löpningen (4.14.58). Hans 40 minuter snabbare löpning på Hawaii 2013 hade gjort över 90 placeringars skillnad i listan, men hade naturligtvis inte varit nog för topp fem (för topp fem krävdes 9.09 i år). Pätsi var bedrövad när Konditionsbloggen fick tag på honom via facebook tidigt i morse, svensk tid.
– Nä, i dag stämde ingenting, för att sammanfatta hela loppet. Det var det i särklass sämsta triathlonrace jag gjort sedan jag började. Simningen blev som det blev, men jag fokuserade på att göra en bra cykling istället, men kände inte den där glädjen jag vanligtvis upplever. Jag fick slita mig uppför alla sega slakmotor samt backar, men kunde trycka hyfsat där det var plattare. Hade föraning redan på cykeln hur löpningen skulle bli och den blev rent ut sagt miserabel från början till slut. Det var första gången jag tvingades gå på en ironman, säger Pätsi till Konditionsbloggen.
–  Jag räddade upp löpningen lite genom att ge allt sista tre kilometerna, tänkte att jag kan i alla fall avsluta med heder i behåll (skratt). . Besviken är jag då formen kändes god, och det känns surt just nu efter alla uppoffringar som krävts både av mig men framförallt av familjen.
–  Jag är riktigt glad för Lotta som tydligen kom femma i sin grupp. Det är jäkligt stort! Gryyymt!

Filip Dahlgren och hans IFK Lidingö lyckades inte försvara titeln som världens bästa klubb när 25-manna avgjordes i går. Garphyttekillen och hans lagkompisar fick nöja sig med en tredjeplats, 2.17 bakom Halden efter drygt fem timmar i Stockholmsskogarna. Tisaren blev som väntat bästa lokala klubb, hämtade upp från en 54:e-plats efter två sträckor och slutade 25:a. Hagabys VM-löpare Martin Regborn svarade dock för starkaste individuella prestationen när han var med i tätklungan in till växling (som sjua) på förstasträckan. Sedan tappade Örebroklubben allteftersom och slutade på 54:e plats i mål. Degerfors Filip Jacobsson vann de yngre juniorernas elitklass (H18) när medeldistanstävlingen 25-mannakorten avgjordes dagen därpå.

Tisarens juniorvärldsmästare Andrea Svensson följde upp fredagens svagare sprint (27:a i mål, sedan diskad) med en topprestation i fredagens långdistans i inofficiella junior-EM, och slutade tvåa, mindre än 1,5 minuter bakom landslagskompisen Sara Hagström i de sydtyska skogarna.
– Väldigt kul att få till ett bra lopp så här i slutet av säsongen. Jag gjorde ett väldigt bra lopp tekniskt och fysiskt funkade det också. I går på sprinten var det ett katastroflopp, så det här satt skönt, säger Svensson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
I dag gick hon ifrån allt och alla på förstasträckan för Sverige i stafetten. Elin Carlsson och Hagström lyckades dock inte förvalta läget, och Sverige fick nöja sig med en fjärdeplats i mål.

Örebroaren och D30-världsmästaren Cecilia Jessenslutade på 35:e plats i militär-OS i Sydkorea när triathlonloppet avgjordes på lördagen. Tisarens Matthias Kyburz avslutade för sitt Schweiz och hämtade in öer två minuter på Ryssland till seger i stafetten, med tio sekunders marginal i den för orienterarna avslutande stafetten. Kyburz kan därmed summera militär-OS med två guld, ett silver och et brons.

För övrigt blev det inget tävlande för Adam Axelsson i Stavanger i helgen.

Attås skräll – 28 sekunder bakom VM-löparen

Efter Filip Dahlgrens SM-brons i långdistans förra helgen kan lördagen ge nya länsmedaljer åt orienterarna. Förutsättningarna finns i varje fall när såväl Dahlgren som Martin Regborn och Lilian Forsgren gjorde vad de skulle i fredagens medeldistanskval och tog sig till lördagens final. Största utropstecknet var dock Daniel Attås, som sprang in som tvåa i sitt kvalheat, bara 28 sekunder bakom VM-löparen William Lind. Fyra länslöpare i finalerna på seniorsidan, således.
I juniorklaserna hittar jag inga stora skrällar även om Degerfors landslagsman Filip Jacobsson levde farligt i H18 och räddade sig till final med två ynka sekunders marginal (han ledde kvalheatet efter sex kontroller men verkar sedan ha gjort en fyraminutersbom, av sträcktiderna att döma, och var nia – de åtta bästa gick till final – vid allra sista kontrollen; spurtade sedan in de nödvändiga sekunderna).
Alla resultat från kvalet nedan.

Orienterings-SM, medeldistans, damer, kvalgrupp A (tio bästa till final): 1) Helena Jansson, Ravinen, 29.50, 16) Lisa Westerberg, Milan, +10.12.
Kvalgrupp B (tio bästa till final): 1) Josefine Engström, Alfta-Ösa, 32.17, 3) Lilian Forsgren, Tisaren, +1.07, 15) Lovisa Persson, do, +5.36, 21) Elsa Ekelin, KFUM Örebro, +10.43, 25) Åsa Zetterberg Eriksson, Djerf, +12.17.
Kvalgrupp C (tio bästa till final): 1) Kajsa Risby, Kåre, 32.21, 14) Marie Pettersson, Djerf, +4.52.
Kvalgrupp D (tio bästa till final):1) Anna Forsberg, Göteborg-Majorna, 32.09, 18) Helena Andersson, Tisaren, +7.58, 33) Rebecka Nylin, do, +19.26.
Herrar, kvalgrupp A (sju bästa till final): 1) Gustav Bergman, Ravinen, 30.41, 3) Filip Dahlgren, IFK Lidingö, +1.58, 19) Jonatan Aronsson, Tisaren, +11.50, 22) Niklas Gustafsson, do, +13.09.
Kvalgrupp B (sju bästa till final): 1) Rassmus Andersson, Linné, 32.05, 20) Per Eklöf, Milan, +9.19, 21) Ivan Forsgren, Tisaren, +11.11.
Kvalgrupp C (sju bästa till final): 1) William Lind, Malungs Skogsmårdarna, 30.58, 2) Daniel Attås, Tisaren, +0.28, 38) Erik Lindgren, KFUM Örebro, +26.24.
Kvalgrupp D (sju bästa till final): 1) Olle Boström, Järla Orientering, 30.02, 15) Tomas Hallmén, Tisaren, +8.51, 19) Oskar Andrén, do, +10.30.
Kvalgrupp E (sju bästa till final): 1) Oleksandr Kratov, Orion, 32.00, 5) Martin Regborn, Hagaby, +0.50, 13) Viktor Larsson, do, +3.22.
Kvalgrupp F (sju bästa till final): 1) Albin Ridefelt, Linné, 29.46, 12) Jakob Wallenhammar, Hagaby, +4.10, 37) Emil Johansson, Tisaren, +20.23, 39) Oscar Andersson, do, +21.16.
D20, kvalgrupp A (15 bästa till final): 1) Sara Hagström, Falköping, 25.31, 2) Ellinor Eriksson, KFUM Örebro, +2.38, 26) Josefine Höög, Hagaby, +23.31.
Kvalgrupp B (15 bästa till final): 1) Johanna Öberg, Ryda, 28.48, 7) Andrea Svensson, Tisaren, +2.48, 16) Nina Hallor, do, +9.32, 17) Elin Lindberg, Djerf, +10.07.
H20, kvalgrupp A (15 bästa till final): 1) Erik Andersson, Orion, 25.30, 4) Gustav Hindér, Tisaren, +2.17, 5) Harald Larsson, Hagaby, +2.40.
Kvalgrupp B (15 bästa till final): 1) Filip Grahn, Hestra, 28.15, 29) Sebastian Agerhäll, Tisaren, +10.10.
D18,valgrupp C (tio bästa till final): 1) Hanna Hänström, Täby, 24.19, 14) Josefin Erlandsson, Milan, +6.18.
Kvalgrupp D (tio bästa till final): 1) Hanna Hugosson, Sundsvall, 25.35, 15) Saga Sander, Milan, +8.30.
H18, kvalgrupp A (åtta bästa till final): 1) Simon Hector, Snättringe, 25.13, 3) Martin Särnbrink, Tisaren, +1.02, 13) Per Karlsson, Tylöskog, +5.03, 23) Jacob Eriksson, KFUM Örebro OK, +18.26.
Kvalgrupp C (åtta bästa till final): 1) Simon Imark, Tullinge SK, 27.20, 8) Filip Jacobsson, Degerfors, +5.05.
Kvalgrupp D (åtta bästa till final): 1) Oscar Johansson, Dacke, 28.28, 19) Jakob Fransson, Milan, +11.03.