Fjugestaloppet – seger för Gerdevåg, comeback för Attås och dagen efter för Impola, Hansson och van Sitteren

Bob Impola gjorde det, Liduina van Sitteren likaså, liksom Olivia Hansson: Körde en dubbel med tävlingar både onsdag och torsdag, alltså. På onsdagen vann Karlslunds meriterade långloppslängdskidåkare Impola (tvåa i Vasaloppet i vintras) och Hansson (tvåa i Nordenskiöldsloppet i vintras) den första riktiga etappen i rullskidtouren Moto tour, en flack etapp utanför Kumla med medvind på vägen hem vilket gav riktigt hög fart och snabba tider (20.48 på Impola, som var fyra sekunder före Viktor Hansson i mål; 23.23 på Hansson, som var drygt 5,5 minuter före Paulina Hellström). Totalt var det hela 33 startande, deltagarrekord för Moto tour (bland de startande fanns en av de mindre kända Impola-bröderna, Tom, liksom JVM-skidorienteraren Filip Jacobsson för andra gången i rad, och fjolårstotalsegraren Robert Brundin återställde något av ordningen med en tredjeplats efter att ha varit längre ned i listan i prologen senast).
Samtidigt sprang Liduina van Sitteren hem en femteplats i sju kilometer långa Finspångs stadslopp (närmast före Kumlas veteran Åsa Höög och också före rutienrade löpare Cecilia Kleist och Frida Södermark) på 27.07, 2.06 bakom segrande Ida-Maria Nicklasson som liksom herrsegraren Abraham Adhanom (21.17) ju tog SM-brons i halvmaraton så sent som i lördags.

Och i dag tävlade alltså Impola, Hansson och van Sitteren igen, i Fjugestaloppet, säsongens sjunde individuella deltävling i långloppscupen. Det bjöds fem kilometer med varierat underlag (gräs, grusväg, lite skogsväg) med start och mål på Sannabadet, och en annan som tävlat intensivt på slutet (Göteborgsvarvet i lördags, seriematch i söndags) tog hem segern och därmed också ledningen i cupen: Josefin Gerdevåg. Gerdevåg avverkade banan på 18.55, sex sekunder snabbare än van Sitteren som i sin tur hade nästa två minuter till godo på Starts Marie Dasler (som ju avverkade Ö till ö Utö i helgen) på tredjeplatsen (20.47) och drygt det på KFUM Örebros Antje Torstensson på fjärdeplatsen (2.28). Hansson tog en meriterande poäng i cupen genom att knipa sjätteplatsen (den sista som ger poäng) åtta sekunder före ÖAIK:s Karin Karlsson.
På herrsidan tog Impola tre poäng, genom en fjärdeplats 14 sekunder bakom segrande Daniel Attås, elitorienteraren från Hallsberg som understundom varit precis utanför landslaget men som fått hela våren förstörd av magproblem. Nu kutade Attås på 16.51 och vann tre sekunder före Starts Per Arvidsson och ytterligare sju före KFUM Örebros Oskar Hansson, medan Impola alltså var fyra och Andreas Ingberg femma (de fem var inom 16 sekunder, den tidigare storlöparen Mattias Nätterlund, som fortsätter smyga igång efter ett års uppehåll, var 50 sekunder bakom på sjätteplatsen). Ingberg går upp på tredje plats i cupen genom sin femteplats, bakom Jack Karlsson och Per Sjögren som stod över i dag.

Själv sprang jag den helt nya distansen i Fjugestaloppetfamiljen, Fjugestaloppet trail. Ett 15-kilometerslopp (15,4, om man ska vara petig, med 200 härliga höjdmeter) som dock bara till tio procent bestod av trail och resten grus- och skogsvägar och lite igenväxt elljusspår (räknar man även spåret som ”trail” så kommer man upp i 3,5 kilometer). Det var ändå mycket trevligt (om än inte riktigt vad jag hade väntat mig med all väglöpning), och det är ju fantastiskt fint där i kanten av Närkeslätten. Tyvärr fick jag rejäla problem med magen redan efter sex kilometer, och kunde inte plåga mig som jag tänkt mig. Öppnade i rimlig takt med en förhoppning om att kunna öka på andra halvan (jag visste inte att det skulle vara den något tuffare delen av banan), men fick i stället slå av tills bara tre kilometer återstod och jag kände mig hyfsat säker på att jag inte skulle behöva stanna och spy. Jag vet inte om det var värmen eller det oljeflötiga brödet jag tog till lunchen på Örebro ölhall som gjorde det, men magen ville inte springa i dag, alls. Låg sexa och tog in på femman, Tisarens Emil Nylin, när magen inte ville lira mer, och blev omsprungen först av en herrduo (tror det var Dennis Bergström och Joakim Jansson som konstigt nog nu är placerade efter mig i resultatlistan, måhända sprang de fel någonstans, vilket jag hörde att fler gjorde) vid sexkilometersmarkeringen och därefter av ledarduon i damklassen (Frida Nilsson, hon som även vann Grisrundan för två veckor sedan men som jag fortfarande inte vet varifrån hon kommer, och Tisarens Lovisa Persson) vid elvakilometersmarkeringen. Nilsson och KFUM Örebros Jacob Eriksson vann premiärupplagan på 1.09.02 respektive 1.05.25, och jag blev åtta (sexa av herrarna) på 1.09.15. Det här var tänkt som sista riktigt hårda passet för mig inför Niesenlauf nästa lördag, men med tanke på att det gick som det gick kanske jag lägger in något kortare hårt under helgen eller på måndag.

Han blir favorit i premiären av Fjugestaloppet trail

I morgon avgörs Fjugestaloppet, säsongens sjunde individuella deltävling i långloppscupen, och i går kväll släpptes startlistorna. Själv finns jag med på den för trailloppet över 15 kilometer, som bjuder ett litet men naggande gott startfält med legendaren Hasse Byrén och Ola Hellström, som kanske får ses som favorit efter sin vinst i Grisrundan förra långhelgen. Men det är femkilometersloppet som är deltävling i cupen, och där kommer Örebro AIK med löpare som cupfavoriten Liduina van Sietteren, Mattias Nätterlund och Erik Högkvist medan IF Start mönstrar starka namn som Per Arvidsson, Marie Dasler, Hugo Örn i P15-klassen, Johan Ingjald. KFUM Örebro har däremot ännu inte föranmält fler än Antje Torstensson och hennes son Neo, så vi får väl se om några av alla deras topplöpare dyker upp.

Redan i kväll avgörs säsongens första ”riktiga” deltävling i rullskidornas Moto tour, efter förra veckans prolog på GIH:s löparbanor som bara gav varsin deltagarpoäng till de som ställde upp (eftersom deltagarpoängen eskalerar efter hur många lopp man ställer upp i – det första loppet för säsongen ger en poäng, det sjätte sex och så vidare – kan de ändå bli viktiga; men i kväll körs det för första gången om ”riktiga” poäng). Det vankas nio kilometer med start och mål i Ekeby (utanför Kumla) och vändpunkt i Sköllersta, med en hygglig stigning på första halvan.

Länets nya traillopp i Fjugesta – och ”Örebros tuffaste terränglopp” ersätter Karlslundsloppet

Länet har fått ett nytt traillopp. Lite i skymundan har Fjugestaloppet, var femkilometerslopp på grusvägar är huvudklass och ingår i långloppscupen, inför året startat ett 15-kilometerslopp under namnet Fjugestaloppet trail som enligt inbjuda avgörs i ”delvis krävande med både mer teknisk och kuperad löpning i vackra Lekebergslag”. Tävlingarna avgörs samtidigt, nästa torsdag den 24 maj, och man kan därför inte dubblera och springa båda. Men visst är det kul att länet fått ännu ett traillopp, efter att både Käglanloppet, Sixtorpsloppen och Energi- och miljöloppet försvunnit finns ju inte många kvar, i varje fall inte av kortare art än ultraloppen Munkastigen trialrun, Silverleden på en dag, Bergslagsleden trialrun, Bergslagsleden på fem dagar och Kloten–Nyberget. Egentligen är det väl bara Kilsbergen trailrun och Gallaberget trailrun (som ännu inte bekräftat datum för årets lopp) som bjuder riktig stiglöpning på kortare sträckor än maraton (ja, Svartåloppet och Östansjöloppet bjuder ju stigar åtminstone bitvis) här i länet, så mer trail behövs. Och givetvis ska jag springa premiärupplagan, om jag får vara hel och frisk till nästa torsdag.

Samtidigt läser jag också att Karlslunds IF har tagit beslut om en ersättning till Karlslundsloppet, som lades ned efter de senaste årens bekymmer (2016 visade funktionärer löpare fel, vilket gjorde att loppet i efterhand ströks ur långloppscupen, och 2017 var loppet aldrig med i cupen och fick sedermera ställas in bara dagar innan start på grund av för få anmälda). Det nya loppet heter Wadköpingslöpet, med en klar hänvisning till Kifs stora vinterarrangemang Wadköpingsloppet, och ska bli ”Örebros tuffaste terränglopp” enligt den mycket preliminära hemsidan. Enligt dispensansökan blir längden 14 kilometer. Tävlingen kommer att avgöras den 23 september, näst sista söndagen i september (i stället för sista lördagen i september som Karlslundsloppet hade som tävlingsdag). Mer information lär följa.

Sjögren slog äldsta rekordet – och Attås tog tung seger i Fjugestaloppet

Lite för mycket som hänt senaste dygnet – lite för lite tid att teckna ned allt. Så här blir en mer övergripande odyssé runt konditionsidrottslänet:

** Martin Regborn fortsatte i dag sin urstarka streak av resultat som inleddes med elitseriesegern i Huskvarna, fortsatte med Tiomilakrossen i Göteborg, andraplatsen i elitseriesprinten i Bollnäs och segern i VM-testet i medeldistans i Estland (sjundeplatsen i långdistansen där är väl glömd?). I dag vann Regborn kvalet och slutade på fjärde plats, en sekund från pallen, i finalen i den sprint som inledde världscupsäsongen i orientering. Jag skrev en del om det, och om Lilian Forsgrens och Josefin Tjernlunds prestationer, i en öppen artikel på na.se här.

** KFUM Örebros herrlag avancerade från division 1 Svealand till nästa års lag-SM-kval i friidrott genom seger i dagens seriematch i Eskilstuna (läs allt om det i den här pluslåsta texten), och i den bidrog medel- och och långdistanslöparna med två andra- och två tredjeplatser på fyra lopp. Mest noterbart att Per Sjögren slog Åke Durkfeldts 65 år gamla distriktseteranrekord i över 3 000 meter i M35-klassen (IFK Lindesbergs-löparen, född 1917, sprang på 8.53,8 den 31 juli 1954, Sjögren kutade på 8.45,40 i dag efter att ha fått draghjälp av Eskilstunas Nasir Dawuod; därmed har Sjögren nu M35-distriktsrekorden på 1 500–5 000 meter inomhus och 3 000–5 000 meter utomhus), Jonatan Gustafsson blev tvåa (av löparna som tillhörde lag i division 1) över 1 500 meter på 4.14,14 och Alexander Larsson (2.05,02 på 800 meter) och Melker Forsberg (6.55,29 på 2 000 meter hinder) tog tredjeplatser. KFUM:s damlag blev tvåa, och där hade det räckt att Josefin Gerdevåg vunnit sin spurtuppgörelse mot Huddinges Camilla Elofsson på 1 500 meter för att laget skulle klämt sig förbi och tagit lag-SM-kvalplatsen även på damsidan. Men Gerdevåg var fem hundradelar bakom Elofsson över mållinjen, och fick ge sig även över 3 000 meter där hon var nio tio tiondelar bakom Huddingelöparen. Ida Pettersson (7.32,85 på 1 500 meter hinder) och Linnéa Bodin (3.10,44 på 800 meter) bidrog med två respektive en poäng som trea och fyra av fyra lag.

** Med få av långlopscupens vanliga topplöpare på plats vann Julia Johnsson och Daniel Attås det fem kilometer långa Fjugestaloppet i går. Tisarenorienteraren Attås, som sprang för svenska landslaget i euromeeting för snart två år sedan, noterade 16.23,1 på den lätt kuperade banan med blandat underlag, och vann 21 sekunder före Per Arvidsson, IF Start (men Attås klubbkompis i Tisaren, Filip Jacobsson, sprang var egentligen tvåa och bara fyra sekunder bakom, men sprang utom tävlan i motionsklassen). Johnsson vann på 20.54,9 fem sekunder före Maria Eriksson, IF Start. Enda påverkan på toppstriden i långloppscupen var att Heshlu Andemariam, som toppar herrklassen tack vare många starter tidigt under säsongen, blev fyra och inkasserade tre nya poäng.

** Inte särskilt långt från Fjugesta avgjordes samtidigt första deltävlingen i lokala rullskidscupen Moto eagle tour, och precis som förra året kopplade Olivia Hansson och Robert Brundin greppet om sammandraget från start, med segertider på 41.04 respektive 46.53 över 17 kilometer. Brundin vann med en drygt minutstor marginal till Daniel Olsson, medan Hansson var enda dam (men nia totalt av 22 startande).

Dubbel showdown i Lekeberg – och här är länets oväntade sprintmästare

Det är ju inte varje dag det är Lekebergs kommun som står i fokus i Konditionsbloggen, men plötsligt händer det. I går, onsdag, var det nämligen dubbla tilldragelser i det som sett till folkmängd är en av Sveriges 50 minsta kommuner. Vi snackar förstås Fjugestaloppet – men också andra deltävlingen i rullskidcupen Moto eagle tour.
Fjugestaloppet är enda deltävlingen långloppscupen på en månad (mellan Spartacusstafetten 15 maj och Fröviloppet 18 juni). Örebro AIK-duon Jakob Nilsson och Annika Larsson tog hem segrarna på 17.10,3 respektive 21.01,6 när ingen av de riktiga kanonerna dök upp (Stockholm marathon på lördag är förstås en delförklaring). Nilsson tog tredje cupförstaplatsen (bäst av länslöpare, alltså) på sju deltävlingar och drygade ut sin tidiga ledning i cupen. 14-årige Melker Forsbergs 19.26,8 (seger med över 2,5 minuter i P15-klassen, tolva totalt i herrklassen) kanske ändå var starkaste resultatet. Kollega Peter Eriksson var på plats och tog lite bilder.
En som inte kommer kuta Stockholm marathon i år är Bob Impola (mer känd som längdskidåkare men 45:e svensk och 70:e totalt i maratondebuten i Stockholm i fjol på 2.43.20). Så han passade på att köra, och krossa konkurrensen, i Moto eagle tour som kördes över 17 kilometer med start uppför Sättranbacken på gamla E18 mellan Karlskoga och Örebro och som sedan svängde in på vägen mot Mullhyttan och vände tillbaka vid Ålunda för målgång vid Lekhyttekiosken. Impola ryckte redan i den inledande backen och höll undan till seger med nästan en minut före Robert Brundin, som knäckte Viktor Hansson genom Lekhyttan, rapporterar arrangören (och femman, efter photofinishtorsk mot Frank Kiereck) Mats Carlberg. Olivia Hansson ensam dam till start, spöade flera gubbar och var bara två sekunder bakom Kiereck/Carlberg. Totalt 21 åkare till start – ”kul med massor av folk. Speciellt i vasaklassen som kör träningsskidor rullmotstånd två”, skriver Carlberg.

För övrigt bommade jag att rapportera från orienteringens sprint-DM i Hallsberg i lördags. Hade helt enkelt missat att Örebro län, precis som åtta andra distrikt, valt att lägga sitt sprintmästerskap mitt under brinnande EM. Så någon ny prestigeduell mellan Martin Regborn och Daniel Attås, likt den i fjol, blev det alltså inte. Näe, i stället tog fem löpare utom tävlan, från andra distrikt, de fem första platserna i herrklassen, medan samtliga DM-medaljer gick till Hagabylöpar; guldet till sexan Harald Larsson, Hagaby, silvret till tian Ulf Hallmén och bronset till Tobias Karlsson, 14:e och sist i mål.
På damsidan var det åtminstone ettan, tvåan och trean som tog DM-medaljerna i Malin Johansson, Anette Carlsson och Lisa Westerberg, Tylöskog, KFUM Örebro respektive OK Milan, men utan Lilian Forsgren, systrarna Tjernlund och en rad andra topplöpare kändes inte heller det som äkte DM-klass … Men man kan ju inte göra annat än att slå de löpare som ställer upp.
Saga Sander och Per Karlsson mästare i juniorklasserna, Lisa Hallmén och ovan nämnda Melker Forsberg vinnare i äldsta ungdomsklasserna.
Resten av DM-tävlingarna avgörs 3–11 september

Bommarna som sänkte Dahlgren: "Tror VM är kört nu"

Jag tror att jag slår något sorts NA-rekord med nästa 4 600 tecken orientering i morgondagens papperstidning, två rejäla drapor från dagens långdistanstävling i världscupen i Halden. Tja, åtminstone sedan O-ringen var i stan senast. Lilian Forsgren berättar om sin succétävling som kan bära hela vägen till VM och Filip Dahlgren om de tre missarna som kan kosta den platsen. Vad som inte gör sig lika bra i tryck (åtminstone inte för en bredare allmänhet) är vägvals- och sträcktidsanalyser och GPS-tracking. Dahlgren pratar i papperstidningen om tre stora bommar eller felval som kostade en topplacering. Framför allt misstaget till den sjätte kontrollen, där han själv uppskattade att han la bort två minuter när han inte hittade samma lösning öster om tjärnarna (se GPS-trackingen) som bland andra Matthias Kyburz och William Lind gjorde. sträctiderna ger honom rätt. Till femte kontrollen, efter drygt 20 minuters löpning, var Dahlgren sexa, 1.10 bakom Kyburz som ledde redan där (ja, från andra kontrollen och hela vägen in i mål), och vid den sjätte hade han tappat till 14:e plats, 3.22 bakom. Också på Lind, som alltså tog samma väg som Kyburz, tappade Dahlgren omkring två minuter. Dahlgren tappade sedan ytterligare en minut till sjunde kontrollen, och ännu en till den nionde. Därifrån gick han, av sträcktiderna att döma, relativt rent de sista 16 kontrollerna. Dahlgren var redan 6.07 efter Kyburz efter nio kontroller, 8.24 bakom i mål. Utan de där bommarna hade han troligen gjort upp med Olle Boström och William Lind om att bli näst bäste svensk bakom Gustav Bergman. Och om en VM-plats bakom Bergman och Fredrik Johansson.
– Årets VM är nog kört nu. Möjligen att jag kan få en reservplats, men jag tror inte att jag blir uttagen, säger Dahlgren i morgondagens papperstidning.
Han blir kvar på västkusten över helgen, utifall det skulle öppna sig en reservplats efter återbud på söndagens medeldistans, men annars laddar Dahlgren nu om för en intensiv träningsperiod (han var grymt nöjd med att benen kändes höll för att utmana världseliten även om huvudet inte gjorde det i dag) och därefter O-ringen, världscupfinalen och SM.

Lilian Forsgren la också bort en hel del tid i inledningen av dagens långdistans, men räddade upp det med grym löpning andra halvan.
– Jag har fått reda på nu i efterhand att jag tappade tre minuter på en sträcka in mot varvningen. Jag har inte hunnit titta på gps:en, men jag gissar att jag inte tog snabbaste vägvalet, säger Forsgren till Konditionsbloggen.
Det var till den nionde kontrollen, och Forsgren tappade 3.15 på segrande Ida Bobach och 2.40 på tredjeplacerade Svetlana Mironova. Rejält avgörande eftersom det inte skiljde mer än 2.11 mellan Forsgren och pallplacerade Mironova i mål. GPS-trackingen visar att Forsgren sprang över en höjd och söder om en tjärn medan de snabbaste på sträckan undvek höjden och höll norr om tjärnen in mot nian.
Dit fram, efter nio av 16 kontroller låg Forsgren på 22:a plats, men därifrån och in i mål var hon en av de allra snabbaste bakom Bobach och tvåan Tove Alexandersson. Forsgren avverkade den delen på 28.20, att jämföra med Bobachs 26.49, Toves 26.26, och klättrade hela vägen till åttonde plats och blev näst bästa svenska. Svenska konkurrenter som Emma Johansson (29.56) och Annika Billstam (33.57) tappade rejäl med tid på Forsgren där. Förklaringen till succén? Gelen hon tryckte i sig vid varvningen.
– Jag har provat det tidigare i vår, och det ger stor effekt. Nu åt jag en vid varvning, och kände mig mycket piggare under andra halvan. Oavsett om det är placebo eller på riktigt så hjälper det, säger hon.
Man kan inte vara säker på att det här loppet räcker hela vägen till VM, men gör Lilian en bra prestation på helgens sprinttävlingar kan hon boka resan till Skottland. Och även om hon inte är mycket för att spekulera själv höll hon i varje fall med mig om att hon inte försämrade chanserna i dag.
– Ja, att det får man nog tro. Men det där vill jag inte spåna för mycket om just nu, jag avvaktar tills de här tävlingarna är över, säger hon i morgondagens papperstidning.

 

Från Fjugestaloppet har jag inte fått några fler rapporter än det som går att läsa i Peter Erikssons artikel på na.se, att Örebro AIK:s Jonas Olofsson och IF Starts Gabriella Eliasson vann femkilometersloppet. Resultat ska komma under kvällen, står det på hemsidan, men än så länge är det bara barn- och ungdomsklasserna som laddats upp. Vi får nog helt enkelt avvakta tills i morgon bitti.
Redan på lördag är det dags för nästa deltävling i långloppscupen, tolvkilometersloppet Fellingsbrovarvet.

Örebro AIK:s Jonas Olofsson korsar mållinjen som segrare i Fjugestaloppet.  Foto: Peter Eriksson
Örebro AIK:s Jonas Olofsson korsar mållinjen som segrare i Fjugestaloppet. Foto: Peter Eriksson