Fahlin hjälpte teamkompisarna till dubbla topp tio-placeringar – och Gustafsson visade framfötterna i landslagskonkurrens

Emilia Fahlin fick, efter de tre senaste veckornas tre topp tio-placeringar, nöja sig med att köra för lagkamraterna Cecilie Uttrup Ludwig och Marta Cavalli i Flandern runt i dag, och det gjorde örebroaren med den äran. Såg ni inte direktsändning får ni kolla ikapp hur hon ledde dem in till den kritiska stigningen Berg Ten Houte med fem mil kvar av den 153 kilometer långa tävlingen. Sedan började kraften sina, och i nästan motlut – Kanarieberg (100 höjdmeter på 1 100 meter cykel för ett snitt på nio procent) orkade hon inte gå med täten när tätklungan splittrades i molekyler. Fahlin gick hem med en stor grupp drygt fem minuter bakom segrande Annemiek van Vleuten som fick en lucka när hon mosade allt i sista backen och kunde hålla undan de sista 14 kilometer till seger med 26 sekunder före en grupp med sex cyklister där både Uttrup Ludwig och Cavalli hade lyckats komma med (FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope var enda lag med två cyklister där framme), men i spurten blev de sist och näst sist i gruppen (Cavalli sexa i tävlingen, Uttrup Ludwig sjua), vilket trots en råstark laginsats fram till sista kilometern lämnade en lite bitter eftersmak för laget.
Jag pratade med Fahlin efteråt för en text ni kan läsa här. Örebrocyklisten har nu tio dagars tävlingsledigt men avslutar sedan våren med tre race på en vecka: Brabantse Pijl den 14 april, Amstel gold race den 18 april och La Flèche Wallonne den 21 april.

Örebroaren Jonatan Gustafsson (som tillhör Sverigeeliten bland de yngre juniorerna i både medeldistanslöpning och orientering) visade verkligen framfötterna när han, som en del av den regionala elitmiljön, fick chansen att mäta sig med den yppersta Sverigeeliten under det fyradagarsläger som svenska landslaget haft i länet under påsken. Det avslutades en sprint i Nora i dag, där Gustafsson var tvåa, 27 sekunder bakom Isac von Krustenstierna men före världsmästare som Gustav Bergman och Jerker Lysell (nu ska man inte dra för stora växlar, eller några alls, av en träningstävling med tanke på att man inte vet vilken insats respektive löpare går in med – men ändå). Tisarens Oskar Andrén, på tillfälligt besök på hemmaplan (han bor numera i Trondheim), var dessutom trea, sex sekunder bakom Gustafsson (Martin Regborn deltog inte i helgens tävlingar, kanske på grund av lokalkännedom – som nere i Askersund, där han precis ritat klart kartan som användes).
Lägret, som var specialanpassat med inför sprint-EM i Danmark i maj, inleddes med en sprintstafett i Örebro i torsdags, där Andrén blev tvåa tillsammans med Sara Hagström och Marianne Haug (det var bara två landslagsherrar på plats på torsdagen, så det fick plockas rejält för att få ihop lagen – som därför bestod av en herrlöpare och två damer per lag), 34 sekunder bakom Emma Ling, Hanna Lundberg och Gustav Bergman och två före Tisarens Lilian Forsgren, Alva Sonesson och von Krustenstierna (Andrén var minuten långsammare än von Krustenstierna i löptid på sista sträckan, men höll undan i spurten). Josefin Tjernlund sprang i laget som blev fyra.
På fredagen sprangs ett kval till lördagens knockoutsprint (Hagström och von Krusenstierna snabbast, Andrén fyra, Forsgren femma, Valter Pettersson åtta, Karin Lindgren nia, i respektive klasser) och på lördagen själva knockoutsprinten på Regborns karta nere i Askersund – och även där höll sig Gustafsson långt framme: Tvåa, sekunden bakom Bergman, i kvartsfinalen. Tvåa igen, sekunden bakom von Krusenstierna, i semifinalen. Men sedan diskad efter finalen (löptiden skulle ha räckt till en sjundeplats). Andrén och Forsgren blev trea i de båda finalerna, bakom Emil Svensk och von Krusenstierna respektive Hanna Lundberg och Emma Bjessmo.
– Detta blir en form av genrep för löparna att testa på och dra lärdomar inför EM. Och detta är ett bra sätt att få till tävlingslika träningar. Uttagningen kommer att göras på EM-testet i sprint och SM i knockoutsprint, men vi kommer även att väga in sprintmeriter sedan tidigare, säger landslagschefen Håkan Carlsson till orienteringsmagasinet.
Sverige har nio dam- och åtta herrplatser på respektive individuell distans på EM.

Rusakulan vertikal uppskjutet till augusti – ingen långloppscup förrän tidigast den 13 maj

Av allt att döma kommer det inte ske några som helst lättnader i de svenska coroanrestriktionerna förrän tidigast den 3 maj, och därmed kommer det totala tävlingsförbudet för alla idrottare under elitnivå att kvarstå ytterligare en månad. Det dystra beskedet fick arrangörerna i Random events att i går fatt det ofrånkomliga beslutet att skjuta upp Rusakulan vertikal tour, som skulle ha avgjorts 12–14–16 april. ”Vi har väntat in i det sista för att om möjligt kunna genomför årets tävling som planerat. Nu har dock tiden runnit ut och vi kommer inte kunna genomföra touren i april på ett sådant sätt som känns rimligt”, skriver de på sin instagram. Men de ger inte upp utan skjuter istället fram touren till efter sommaren, med nya startdatum 23, 25 respektive 27 augusti.
Beskedet innebär att att de sex första deltävlingarna i långloppscupen (Nora marathon, Startmilen, Örebro AIK halvmaraton Rusakulan vertikal, Kumla stadslopp och Wedevågsloppet) nu alla är inställda eller uppskjutna och att tidigast möjliga start för touren blir Vintrosaloppet den 13 maj. Arrangörerna i Vinrosa IS har inbjudan ute för tävlingen och tar emot anmälningar.

FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futurscope har nu bekräftat den laguppställning inför Flandern runt som jag skrev var preliminär häromdagen – med Emilia Fahlin och Cecilie Uttrup Ludwig i spetsen. I princip varenda toppcyklist i hela världen kommer finnas med i det där startfältet – tittar man på världsrankningens topp 25 saknas bara spanska Margarita Victoria García (18:e på rankningen) och nederländska Lorena Wiebes (25:a). Alla andra är med i den här superklassikern som kommer bli stenhård.

Fahlin laddad inför Flandern runt: ”D-dagen för vårcyklingen” (22:a på nya världsrankningen)

Emilia Fahlin har ju visat storform på slutet – nia och sexa i de två senaste värdstourtävlingarna – och på söndag är det dags för vårsäsongens höjdpunkt: Flandern runt. När jag pratade med Fahlin efter Gent–Wevelgem i söndags bytte vi några ord inför tävlingen, och Örebrocyklistens entusiasm gick inte att ta miste på:
– Det är D-dagen för vårcyklingen. Det ska bli väldigt kul. Och att jag fick med mig ett fint resultat här (i Gent–Wevelgem) gör att jag kan komma till Flandern med ett mycket större lugn. Jag är imponerade av mig själv, hur bra det gått de senaste helgerna. Att jag kunnat fortsätta klättra och göra bättre och bättre, jag har tänkt att det här flowet och den här streaken inte kan fortsätta, men jag har ändå lyft mig tävling för tävling. Toppformen är inte där än – jag har inte så sprudlande ben som jag vil ha, absolut inte – och det finns mycket kvar att jobba på. Men för att vara den här tiden på året har det gått väldigt bra, och jag ser fram emot att komma till Flandern med ett starkt lag som har en väldigt stor hunger. Själv kommer jag in utan press och kan ha kul och njuta, säger Fahlin.
Enligt den preliminära laganmälan, som ännu inte bekräftats, byter hennes team FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope ut norska Stine Borgli mot australiska Brodie Chapman inför söndagen (båda körde det lite mindre loppet Dwars door Vlaanderen i dag, där FDJ körde för Borgli som tog en tiondeplats). Laget i övrigt består av franska Maëlle Grossetête och Eugénie Duval – och så de tre toppcyklisterna Fahlin, Cecilie Uttrup Ludwig och Marta Cavalli. Danskan lär vara förstavalet som kapten i en sådan här tävlingen, men vem teamet ska satsa på som andrakort bestäms troligen inte förrän på lagmötet på lördag.
– Vi har ett par–tre starka kort och kan spela en lagtaktik. Banan är lite mer klättrarvänig, och finalen är oförändrad jämfört med senast: Stentuff. Taaienberg på slutet. Den är knallhård, och där måste man ha topp-topp-ben för att gå med över. Men en bra dag, så … , säger Fahlin.
Damerna startar och går i mål i Oudenaarde (herrarna startar i Antwerpen) och ska precis som i Omloop Het Nieuwsblad häromveckan uppför Kapelmuur (redan efter 85 av 157 kilometer). Totalt ska damerna uppför tio namngivna stigningar varav fyra gatstensbeklädda. Lägg därtill ytterligare fyra platta gatstenspartier och ett av säsongens längsta lopp så kommer det bli rejält utslagsgivande.
De senaste 15 åren har sett 15 olika vinnare. Chantal van den Broek-Blaak vann i fjol, Marta Bastianelli och Anna van der Breggen åren dessförinnan. Fahlin var 76 i fjol (körde för Uttrup Ludwig i ett race som var flyttat till oktober, efter VM och handskadan) och har aldrig varit topp 20.
Eurosport sänder de två sista timmarna med start 16.35 (utan kommentering) eller 16.48 (med Roberto Vacchi).
Fahin seglade för övrigt upp till 22:a plats på världsrankningen (plus nio placeringar jämfört med förra veckan) efter sjätteplatsen i Gent–Wevelgem. Det är bara en placering från hennes all time high, 21:a-platsen veckan efter fjärdeplatsen på VM 2018. Hade Fahlin vunnit spurten om femteplatsen mot Marta Bastianelli hade hon hållit italienskan bakom sig och dessutom passerat Lauren Stephens för 20:e plats på rankningen. Elisa Longo Borghini, som hämtades in 300 meter före målet i Wevelgem, toppar.
På världstourens egen rankning (där man samlar poäng som i en världscup) är Fahlin 15:e efter tre race. Söndagens segrare Marianne Vos toppar.

Fahlin tog hjälpryttarrollen i Flandern runt: ”Hundra procent fokus på den uppgiften” (och Johnsson slog inofficiellt distriktsrekord i backyardlöpning)

I dag avgjordes Flandern runt, och Emilia Fahlin hade som väntat en hjälpryttarroll åt danska lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig, som var trea i klassikertävlingen i fjol (då hon tävlade för Bigla). Jag kollade Eurosports sändning, men det var svårt att se exakt när Fahlin åkte av klungan (jag skulle tippa att det skedde Kruisburg-Hotond med knappt tre mil kvar, men jag låter det vara osagt). Det var hur som helst där som Chantal van der Broek-Blaak kom loss i tät, och därifrån lyckades hon hålla undan till seger med 61 sekunders marginal till teamkompisen Amy Pieters, som vann spurten om andraplatsen i den klunga som misslyckades med att jaga ikapp segraren. Uttrup Ludwig fanns med där, men hamnade fel i position på upploppet, fastnade ute vid kravallstaktetet och fick slå av på takten och rullade in som sist i den gruppen och 16:e i loppet. Nästa grupp (däremellan fanns tre cyklister i ett ingemansland) var sex minuter bakom täten medan Fahlin tog mål med en grupp tio minuter bakom (på 76:e plats, men det är ju av akademiskt intresse när man arbetar åt någon annan).
– Jag hade hundra procent fokus på den uppgiften och jag tycker ändå att den var godkänd. Sedan känner jag ju att min nivå inte är den ska vara men det är bara att acceptera med skador och allt som varit den senaste tiden, säger Fahlin i ett pressmeddelande från Vårgårda CK (som bevakar de svenska proffsen).
Fahlin finns alltjämt med i laguppställningen tisdagens världstourlopp Brugge–De Panne, som Uttrup Ludwig står över. Därmed skulle Fahlin, i normala fall, vara FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscopes starkaste namn, men i nuvarande form (efter sensommarens skadekänningar och den nyopererade, brutna handen) får vi se vem de kommer satsa på.
Med nuvarande pandemiutveckling är allt förstås mycket osäkert, men i kalendern finns därefter tredagarstävlingen Madrid challenge som avslutning på världstoursäsongen (6–8 november) och dessförinnan franska Bertagne tour 28 oktober–1 november) på lägre internationell nivå, dit Uttrup Ludwig är preliminäranmäld i FDJ:s ännu inte fulltaliga lag.

Årets VM i backyard ultra pågår för fullt, men länets hopp Leonora Johnsson tvingades kliva av nu vid 22-tiden, efter att ha avverkat 32 varv (214,5 kilometer). Med det delade hon sjundeplatsen, av 15 startande (som näst bästa dam, men det finns inga könsklasser i backyardlöpning), i Sveriges tävling (som pågår för fullt uppe i Älvdalen) och, om jag läser rätt i de något haltande liveresultaten så blev det en 82:a-plats av 300 startande i världen, varav plats 17 av 69 kvinnor (om man hade räknat dem för sig. Leonora var dessutom bäst av alla i världen under 25 år (och, tror jag, trea av dem under 30). Jag är också ganska säker på att ingen länslöpare tidigare klarat 32 varv i en backyardtävling, så ett inofficiellt distriktsrekord lär vi kunna räkna in (totalt, för både herrar och damer). Det dröjer nog ytterligare minst ett dygn innan det koras en världsmästare, för många vill fortsätta länge. Sex svenska löpare gav sig ut på 34:e varvet nu vid 23.

Helgens höjdare – Fahlin i Flandern runt, Pettersson utmanas i Åsbro och Johnsson i backyard-VM

1) Flandern runt
Med tanke på att Europa återigen börjat stängas ned i vad som verkar vara en andra våg av coronasmitta år man nog vara glad över varje cykeltävling som hinner avgöras – och Flandern runt är ju verkligen en av årets stora höjdpunkter. Med nio pavéavsnitt och elva namngivna stigningar över de 135 kilometerna kommer att ta ut sin rätt. Inte minst kommer den sista riktiga knäppan – 2,2 kilometer långa Oude Kwaremont med totalt 93 höjdmeter, bara kullersten och en maxlutning på elva procent att bli avgörande. rån toppen är det mindre än 17 kilometer till mål. Emilia Fahlin har tävlingen som en av sina favoriter, men har aldrig riktigt fått ut sin potential, måhända en del på grund av att den alltid tidigare (men inte i år på grund av pandemin) går på våren, då hon haft en del allergilika symptom och sällan fått ut sitt max. I fjol var hon 23:a. I år är hon en del i det starkaste lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope kan ställa på benen – danska Cecilie Uttrup Ludwig lär bli kapten i tävlingen medan hon och Fahlin flankeras av norska Stine Borgli, franska Eugénie Duval och australiska Brodie Chapman och Lauren Kitchen. Hela världseliten finns på startlinjen, och bland dem namn som Marianne Vos, Annemiek van Vleuten, Anna van der Breggen, Lizzie Deignan, Elisa Longo Borghini och Elle van Dijk.
Redan på tisdag avgörs ännu en världstourtävling i Belgien, Brugge–De Panne. I FDJ:s preliminära lag dit är Uttrup Ludwig och Chapman utbytta mot franska Clara Copponi och Maëlle Grossetête.

2) Långa terräng-DM
Valter Pettersson förebådade sitt sprint-SM-guld i orientering när han chockade hela länets löparelit och tog hem korta terräng-DM för tre veckor sedan – men när fyra kilometer byts mot tio kommer det bli tuffare för 18-åringen (som förvisso har hemmaplansfördel i Åsbro). Dessutom vässas konkurrensen – in i leken kommer Martin Regborn, Filip Dahlgren, Wilhelm Berngentz, Noha Olsson och Michael Welday, namn som saknades senast. På damsidan bröts ju Liduina van Sitterens långa DM-svit senast, på grund av att hon prioriterade Lidingöloppet. Nu finns ingen som kan stoppa enne, och lika självskriven är Frida Nilsson på andraplatsen. Det lär bli tajtare om tredjeplatsen mellan bland andra Maria Eriksson och Therese Persson. Tävlingen, som avgörs i Åsbro och där alla åldersklasser springer tio kilometer, är den första i länet sedan Nora marathon i våras som officiellt har klasser för veteraner över 70 år (även om jag vet att några bland annat sprang Östansjöloppet).

3) VM i backyard ultra
När det började ploppa upp backyard ultra-tävlingar runt hela världen utnämndes den ursprungliga tävlingen, den som Gary Cantrell startade på sin bakgård i Tennesse för snart tio år sedan, till världsmästerskap. När den tävlingen, på grund av corona- och därav följande reserestriktioner inte gick att genomföra i år har istället ett virtuellt världsmästerskap arrangerats av Cantrell, och starten går på lördag (14.00 svensk tid). Ett 20-tal länder har fått nominera varsin trupp om 15 löpare och mätt ut sin egen 6,7-kilometersbana, och sedan avgörs helt enkelt en backyard ultra i respektive land, samtidigt. Vinnaren är den löparen som är sist kvar i det land som är sist kvar – men här är också kruxet, precis som i vanliga fall får man inte fortsätta att springa ensam, så för att ha möjlighet att göra upp om VM-titeln måste ett land ha minst två löpare kvar. Det här lockar många av Sveriges allra starkaste ultradistanslöpare till Älvdalen i helgen (som Anna Carlsson, Johnny Hällneby, André Rangelind, Torbjörn Gyllenbring, Lisa Amundsson), och i den kategorin kvalar numera Karlskogas Leonora Johnsson (högst densamma som supportade mig under 24-timmars för två veckor sedan). Jag är lite jävig i det här fallet och kommer hålla både tummar och tår för att Leonora kommer långt.
USA, med superstjärnor som Courtney Dauwalter, regerande världsmästaren Maggie Guterl, Amelia Boone, Joe Fejes och Mike Wardian är förstås storfavoriter (speciellt som Sverige saknar Johan Steene).

Kort summering (Fahlin!, Anfält!, Regborn!) med liten semester på gång

I dag blir det en kortare blogg, och i morgon åker jag faktiskt till fjällen på en veckas semester, så närmaste tiden får ni klara utan blogguppdateringar. Tur det inte är någon deltävling i långloppscupen eller att Fahlin tävlar något närmaste veckan …

** Emilia Fahlin gjorde ett nytt, starkt lopp i Flandern runt i dag – även om benen den här gången inte räckte för att hänga med över de två sista backarna. Jag pratade med henne efter 23:e-platsen, och hon var både trött och glad. Läs mer i den här (pluslåsta) artikeln!

** Erik Anfält och Jonas Nilsson överträffade alla förväntningar och persade båda i Rotterdam marathon. Tiderna gör dem till trea och fyra i distriktet genom alla tider (ja, Anfält var det redan innan), och till de två bästa under 2000-talet (Anfält har de sex bästa tiderna av en länslöpare det här årtusendet, Nilsson har den sjunde). Anfält, som fyller 43 år just i dag, sprang första halvan på 1.11.40 och andra på 1.12.58 för totalt 2.24.38. Nilsson sprang på 2.27.04 (1.12.04/1.15.00). Jag pratade med båda efteråt, och ni kan läsa mer i den här (pluslåsta) artikeln!

** Martin Regborn sprang är på landslagsläger i Norge och och har sprungit norska elittävlingen Norwegian spring med övriga landslaget. I lördagens medeldistans blev han sexa, distanserad med drygt två minuter av Emil Svensk (av svenskar var även Albin Ridefelt före) och i söndagens långdistans tog han en fjärdeplats, drygt 2,5 minuter bakom Ridefeldt (även William Lindh och Johan Runesson var före). Även Tisarens Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren, som sprungit för landslaget tidigare men i år inte har någon officiell plats i någon trupp, fanns på plats. Tjernlund blev tolva respektive 18:e, Forsgren 17:e respektive 22:a i de båda tävlingarna. Tove Alexanderson vann båda.

** Tisarens lag blev åtta både på dam- och herrsidan i Kolmårdskavlen. Ellinor Tjernlund sprang upp laget fyra placeringar med en fin sistasträcka medan Filip Jacobsson (femma på förstasträckan) och Daniel Attås (åttonde bästa löptid, sprang upp laget från tionde till sjunde) imponerade mest på herrsidan, av tidernas att döma. Hagabys lag, utan Regborn men med Filip Dahlgren, var bara fem minuter bakom Tisarens herrar, på tionde plats.

Helgens höjdare – Anfält och Nilsson jagar tider i Rotterdam, Fahlin i Flandern och senaste nytt om ”Jesus” världsrekordförsök i Örebro

1) Marathon Rotterdam
Alldeles nyss ramlade ett (pluslåst) reportage om Jonas Nilsson, som gjorde sådana sensationell maratondebut i Valencia i höstas, ut på na.se. Han är en av två länslöpare som springer på de platta nederländska gatorna med start 10.00 på söndag morgon (det kommer vara 14 grader varmt, bara en lätt bris och ingen risk för nederbörd; perfekt löparväder, helt enkelt). Den andre är Erik Anfält, som på sin 43-årsdag kommer att gå för personligt rekord tillika den bästa tiden av en distriktslöpare de senaste 35 åren, alltså att understiga 2.25.03 från Valencia 2015. Om allt stämmer kanske, kanske han till och med kan närma sig de båda löparna som finns före på genom tiderna-listan i distriktet: Lars Hagberg (2.21.46 1983) och Rolf Barr (2.21.50 1984).
En kort tillbakablick på Anfälts fem bästa maratonlopp:
Valencia marathon 2015 (2.25.03): 1.11.30 på första halvan, 1.13.33 på andra. ”Vad du än skriver måste det framgå att jag är nöjd. Nöjd men inte mätt. En åtta på en tiogradig skala.”
Marathon Rotterdam 2018 (2.25.18): 1.11.01 på första halvan, 1.14.17 på andra. ”Spände bågen rejält från start. 15 sekunder från pb. Lite surt men skit samma.”
Marathon Rotterdam 2016 (2.25.53): 1.10.20 på första halvan (distriktsrekordsfart), 1.14.33 på andra.”Öppnade offensivt. I efterhand för offensivt. Men ibland måste man spänna bågen och chansa.”
Valencia marathon 2018 (2.26.29): 1.12.04 på första halvan, 1.14.25 på andra. ”Måste jag konstatera att förkylningar sällan är bra för formen.”
Kiel marathon 2015 (2.27.02): Strax under 1.12 på första halvan, strax över 1.15 på andra. ”Den sista veckan har jag varit lite småförkyld, så jag var osäker på var jag stod när jag kom hit. Jag visste inte hur det skulle slå, så jag körde på.”

2) Flandern runt
Jag gick igenom valda delar av startlistan i går och skrev ju en hel del annat om Emilia Fahlin tidigare i veckan. Så nu blir det bara några ord om banan. Vi snackar 159 kilometer med sju pavéavsnitt om totalt 9,6 kilometer och tio namngivna stigningar (plus ytterligare en handfull rätt tuffa men namnlösa motlut. Mest mytomspunnen är nog Muur van Geraardsbergen, med gatusten och en snittlutning på 9,3 procent (92 höjdmeter på 1 075 meter) och en maximal stigning på 19,9 procent. Kruisberg, med pavé på vägen upp, är en annan klassiker liksom Oude Kwaremont, den näst sista stigningen, som bjuder på riktigt ojämn och svår pavé under större delen av de 111 höjdmeterna. Sista milen till målet i Oudenaarde är snällare, men det gäller att överleva de första 15 … Starten går 10.55 (officiella starten 11.10) och målgången är beräknad till någon gång mellan 15.10 och 15.30. Eurosport sänder direkt under mer än sju timmar, med start 10.15, men det återstår att se hur mycket de visar av damtävlingen.

3) Startmilen
Jag har ju tidigare berättat om John Kingstedts världsrekordförsök (tio kilometer med barnvagn), och jag sms:ade med ”Jesus” (som han kallas på grund av sitt hår) för några timmar sedan, rädd att hans finfina form som gjorde att han årsdebuterade på halvmaran (utan vagn) redan förra helgen skulle hota ställa in deltagande i Örebro. Men så är inte fallet, Kingstedt startar: ”Träningen har gått kalas! Fram tills pollen … Sprang en halvmara i Holland med ambitionen 64 minuter förra veckan, men blev helt sänkt av björk. Tappar all syresättning. Men jag är inte så vek att jag ställer in nu när jag haussat upp detta. Men nog är jag orolig. Hoppas på regn och att kroppen inte är för nedgången”, skriver han.
Tävlingen är ju, precis som vanligt, den första i långloppscupen, och båda de regerande mästarna – Liduina van Sitteren och Per Arvidsson – kommer till start. Favoriter (av de föranmälda som jag känner igen) är ändå Josefin Gerdevåg (vart står hon efter vårens strul med baksidan?) och Cecilia Kleist (IK Akele) på damsidan och Tim Sundström, Linus Rosdal, Västerås Efrem Bhrane (1.53 på 800 meter i fjol), Jonatan Gustafsson och Markus Bohman på herrsidan.

Bubblare: Maria Gräfnings kör Ugra ski marathon, finalen i Fis Worldloppet cup, och Bob Impola Reistadløpet, näst sista tävlingen i Ski classics, som jag skrev om häromdagen. Och Tisaren ställer upp med starkt lag i Kolmårdsdubbeln, där det bjuds medeldistans på lördagen och stafett på söndagen.

Linus Larsson topp tio i Norra Garberg hill climb – och så avslutas skidsäsongen

Karlslunds Linus Larsson, som ju liksom klubbkompisen Olivia Hansson tog hem sammandraget i svenska långloppscupen, har inte lagt ned säsongen, tvärtom. I helgen körde han andra upplagan av Norra Garberg hill climb, en 19 kilometer lång tävling med start på Mora skidstadion och som efter femkilometerspasseringen i Eldris klättrar 380 höjdmeter upp till målet i Norra Garberg. Larsson blev tia i tävlingen på 58.28, drygt fem minuter bakom Östervålas Pontus Nordström som även vann premiärupplagan i fjol. Nästan hel svenska, nationella långloppseliten var på plats. Helgen som kommer åker Larsson (precis som bland andra Anton Hallor) 55 kilometer långa Årefjällsloppet (som 2013–2016, men inte nu längre, ingick i långloppsvärldscupen Ski classics), som i år har start i Trillevallen och mål i Edsåsdalen.
Det är förstås inte förstås inte enda skidtävlingen i helgen – båda långloppsvärldscuperna har tävlingar. Ski classics kör Reistadløpet i nord-Norge, ett 50 kilometer långt lopp som bjuder på hela tävlingsseriens grymmaste klättring, nästan 500 höjdmeter på 5,5 kilometer från Fossmyra upp till Orta. Något som gör att till och med de mest förhärdade stakarna brukar tvingas lägga på fästvalla. Bob Impola är förstås på plats. Och Fis Wordloppet cup, där Maria Gräfnings redan säkrat totalsegern, avslutar säsongen med 50 kilometer långa fristillsloppet Ugra ski marathon i ryska Chanty-Mansijsk, långt bort på andra sidan Uralbergen. Ski classics har ju däremot ett lopp kvar, finska Ylläs–Levi nästa helg.
Den svenska tävlingssäsongen avslutas (med några få, små undantag) helgen därpå med Fjälltoppshelgen i Bruksvallarna, som inleds med säsongens sista SM-tävling, i sprintstafett, torsdagen den 11 april. Anmälningstiden går inte ut förrän på måndag, och det återstår att se om Garphyttan får till något lag (eller IFK Mora, med Axel Ekström), men klart redan nu är att Filip Danielsson kommer att köra för SK Bores andralag. Danielsson är också anmäld till 35 kilometer långa (och, kan jag intyga, superfina) Fjälltoppsloppet på lördagen.

FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope har nu släppt laget till söndagens Flandern runt, som ju är något av höjdpunkten under cyklingens vårsäsong. Vid sidan om Emilia Fahlin kommer det franska laget att matcha tyska Charlotte Becker, australiska Shara Gillow och Lauren Kitchen och franska Eugénie Duval och Maelle Grossetete. Det är nog helt och fullt det bästa man kan ställa på benen, helt enkelt. Sara Mustonen, som ju faktiskt var före Fahlin i mål i Gent–Wevelgem i söndags, kommer till start för itt Health-Mate-Cyclelive och i princip hela världseliten är förstås på plts, med allt från Kirsten Wild (som vann dubbelt på världstouren förr aveckan), Marianne Vos, Annemiek van Vleuten, Marta Bastianelli, Chloe Hosking och så vidare och så vidare …

Fyra små cykelnyheter (runt Emilia Fahlin) och ny chef för längdlandslaget

Ryktet om bloggens död är klart överdrivet, trots två dagars tystnad. Vad den beror på? Att jag glömt strömsladden till bärbara datorn på jobbet och varit ledig måndag–tisdag. Utan batteri – ingen blogg. Nå, tillbaka igen inleder vi med senaste uppdateringen kring Emilia Fahlin.

** När jag pratade med henne i söndags (för den här artikeln), berättade hon att hon skulle stanna kvar i Belgien hela vecka för att få en resefri vecka, ta hand om kroppen och rekognosera banan inför söndagens Flandern runt.
– Det har varit tufft senaste veckan med tre stenhårda tävlingar (söndag–torsdag–söndag), och det blir bra att få den här veckan för att ladda om och rensa huvudet. Jag gillar banan och tror att det kan bli väldigt kul på söndag med de ben jag har just nu. De korta, tuffa klättringarna borde göra att vi inte blir lika många kvar i finalen då. Det är också en bana där det är svårt för lagen att ha jättekontroll, men är någon bra nog för att klara av en soloattack? Eller kan det bli en liten grupp som går iväg? Drömscenariot för min del är att sitta med i en grupp på 15–18 cyklister i en spurt, det hade varit bra. De har ändrat lite på finalen, så jag ska reka den i veckan, annars har jag ganska bra koll på banan, sa Fahlin då.
Banan ordar vi mer om närmare helgen, men vi snackar i varje fall 159 kilometer cykling med start och mål i Oudenaarde och tio namngivna kullar att ta sig över (plus några minst lika kämpiga stigningar utan namn), den sista 13,5 kilometer före mål.
Vilket lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope ställer upp med är ännu inte offentliggjort, men vid sidan av Fahlin verkar det i varje fall bli Lauren Kitchen och Maelle Grossetete också.
** Sex av Fahlins lagkompisar körde 106 kilometer långa Dwars door Vlaanderen, en tävling på nivån just under världstouren, i dag. Ellen van Dijk gick solo och vann för andra året i rad, 32 sekunder före Marta Bastianelli som var främst i en niomannagrupp. Bäst av Fahlins stallkompisar var Eugénie Duval på en 23:e-plats, i en den största klungan (med runt 90 cyklister) som var drygt två minuter efter van Dijk i mål.
** I dag kom nyheter om att banan för den svenska världstourtävlingen Vårgårda GP, som Fahlin vann 2016 (Sveriges första och hittills enda seger på världstouren), görs om för att bli ännu tuffare. Bland annat byts gruspartierna ut och blir både längre (totalt 29 av 150 kilometer, fördelat på åtta partier) och tuffare (en grusbacke uppges ha 17 procents motlut).
– De grussträckor som fanns tidigare fick ingen direkt påverkan på tävlingen. Så jag föreslog att ta bort dem eller göra dem mer avgörande. Nu inbjuder det till mer offensiv körning, säger förre förbundskaptenen Martin Vestby som varit med som någon typ av konsult när den nya banan lagts fast.
Någon banskiss har ännu inte presenterats (åtminstone inte vad jag hittat). Tävlingen avgörs den 18 augusti.
** Det verkar fortfarande inte finnas något definitivt beslut kring SM i Båstad, som Trafikverket vill stoppa (eller i varje fall inte vill låta gå på de tänkta vägarna). Linjelopp kommer, om det blir av, att köras den 29 juni. Fahlin är som bekant regerande mästare (oklart om hon får behålla mästartröjan ett år till om SM ställs in; jag ska försöka ta reda på det). SM i tempolopp körs i Jönköping dagarna före Vårgårda GP.

Boråskillen Jonas Peterson blev i dag utsedd till ny chef för längdlandslaget efter Rikard Grip, och inom en månad eller så lär vi få se hur han tänker formera sitt landslag (om det blir tre träningsgrupper som senaste säsongen) och om Axel Ekström och/eller Filip Danielsson kommer att ta plats (kanske dröjer det något längre om det stämmer att Peterson tillträder först den 1 maj).
– Vi ville ha en person med bakgrund inom längdskidsporten samtidigt som vi såg en fördel med att komma in med nya ”ögon”. Detta uppfyller Jonas Peterson. Han har erfarenhet av att leda stora organisationer, samt att jobba övergripande med strategiska frågor, säger Svenska skidförbundets längdchef Johan Sares till förbundets hemsida.

Anfälts fina genrep, Hanssons fantastiska andraplats, Garphyttans historiska niondeplats, Vasaloppstvåans skicrosseger i Sörbybacken och allt annat ni kanske missat

Tillbaka efter två veckor semester, alltså, och det går ju inte att i detalj redogöra för allt som hänt när man varit borta (och säkert har jag missat massor, utloggad som jag varit). Men det viktigaste, sport för sport, tänkte jag gå igenom i korthet. Häng på och hojta gärna om det är något viktigt som glömts bort!

Löpning:
** Well, det är ju först nu till helgen som långloppscupen drar igång med Startmilen (återkommer till den, förstås), men redan förra söndagen var det ju millopp i Örebro med Göteborgsvarvets seedningslopp Varvetmilen på Väster, där maratonladdande (Rotterdam marathon på söndag) Erik Anfält sprang hem segern på 32.51 (vilket bådar gott inför Rotterdam). före Simon Karlsson (Ärla) på 33.39 och med Östansjös Jonas Nilsson som näst bäste länslöpare på tredjeplatsen på 35.12, sex sekunder före Örebro AIK:s Andreas Ingberg (ytterligare nio herrlöpare – bland dem Starts David Berg, Karlslunds Jacob Halvarsson och ÖAIK:s Fredrik Härdfeldt och Johan Jongen – fixade tider som räcker för att seeda sig till första startled i Göteborgsvarvet). På damsidan blev Jenny Bursell bästa länsdam på 45.31, vilket gav en sjundeplats totalt, över åtta minuter bakom segrande Karlstadslöparen Sofia Evnert på 37.08 (som tillsammans med tvåan Fanny Lövgren fixade platser i första startled).
** Örebro parkrun har kört två upplagor där Johan Ingjald (som vanligt) och Lotta Persson var snabbast den 24 mars på 18.15 respektive 25.58 och där 13-årige Hugo Örn (i debuten!) och Therese Persson kutade raskast den 31 mars på 19.34 respektive 24.21.

Cykel:
** Emilia Fahlin visade lovande takter efter influensen när hon satt med i huvudklungan in i mål i Dwars door Vlaanderen, genrepet inför Flandern runt förra onsdags, men i själva Flandern runt gick hon sedan i backen och tvingades bryta. Cykeln verkar dock ha tagit mer skada än Fahlin själv, enligt hennes uppdateringar i sociala medier, och hon är redan igång och tränar igen i ett äntligen vårsoligt Spanien.
** Matthias Wengelin och Axel Lindh, som tidigare tävlat för Örebrocyklisterna och Almby och som alltjämt bor i stan, flög ned till Österrike för Kamptal-Klassik-Trophy, en tävling i den inhemska österrikiska mountainbikecupen, för att försöka skaffa sig världsrankningspoäng, men det gick sådär. Lindh blev 23:a och Wengelin 27:a, fem–sex minuter bakom täten. ”Jag var för långsam i början under startloopen och de två första varven (av totalt 5) så jag tappade alldeles för mycket. […] Lyckades inte ta några värdefulla UCI-poäng till rankningen”, skriver Wengelin på sin blogg.

Skidor:
** Olivia Hansson svarade för en riktig bragd när hon tog andraplatsen i 22-milaloppet Nordenskiöldsloppet, världens längsta och kanske tuffaste skidlopp. Karlslundsåkaren var förvisso tre timmar bakom segrande Emilia Lindstedt (ni vet hon som vann Wadköpingsloppet), men disponerade loppet perfekt och plockade placering efter placering efter att ha varit sexa under de första åtta milen och fyra vid vändpunkten efter elva mil. Till slut betalade sig rutinen (Hansson har kört alla upplagor av tävlingen och var fyra både 2016 och 2017) och i mål var Karlslundsåkaren över 53 minuter före trean. Allroundatleten Danny Hallmén, som tänkt sig att staka runt de 22 milen, hade varit sjuk i veckan före tävlingen och tvingades bryta efter tio mil (som han avverkade på 7.04). Bästa länsåkare blev istället Frank Kiereck (tre sekunder före Hansson i mål, som 38:e herråkare). Fredrik Svensson, Strömtorp, blev 58:a och Larz Andersson, Karlslund, 74:a.
** I SM-stafetten svarade Garphyttan, trots Axel Ekströms sjukdom, för en historisk prestation när herrlaget blev nia – föreningens bästa placering i en seniorstafett genom tiderna (minns de historiska framgångarna för juniorlaget för några år sedan, med tre raka SM-guld som första förening). Marcus Lennartsson växlade till brorsan Lucas Lennartsson som 18:e man, Lucas körde upp laget till elfte och Adam Gillman hade femte bästa åktid av alla på sistasträckan (bättre än till exempel Teodor Peterson och Gustav Nordström!) när han tog laget i mål som nia. I sprinten dagen före var tog sig Marcus Lennartsson och Zinkgruvans Markus Johansson till kvartsfinal. Johansson blev sjunde bäste U23-åkare i tävlingen, Lennartsson tionde bästa (totalt var de 19:e och 24:e). I distansloppet över 15 kilometer var Gillman bäste länsåkare med en 25:e-plats (åtta av U23-åkarna) och i den avslutande femmilen var Lucas Lennartsson starkast med en 36:e-plats (Garphyttan var åtta i lagtävlingen). Filip Danielsson? Han åkte på ryggproblem och kom inte till start under SM-veckan.
** I premiärupplagan av Linderännet utklassade Johan Kanto – Lindesbergssonen som ju var målvakt i ÖSK:s juniorlag en gång i tiden, innan han flyttade till Göteborg och sadlade om till längdskidåkning – konkurrenterna och vann miltävlingen på golfbanan med nästan fyra minuters marginal till tvåan Ulf Lekeborn som i sin tur var 1,5 minuter före förre NA-sportmedarbetaren Anders Sjöberg på tredje plats. Ida Danielsson, Filips syster, var snabbaste dam och femma totalt.
** Vasaloppstvåan Bob Impola, Karlslund, tog hem första upplagan av en skicrosstävling (på längdskidor alltså, där man åker både upp och nedför backen) som ingick i säsongsavslutningen i Sörbybacken, närmast före Garphyttans Linus Dudal och Karlslunds Sebastian Torstensson.

Orientering:
** Nej, det mesta är än så länge inställt på grund av snön (till exempel ultradistans-SM i helgen), men i måndags var Martin Regborn (på väg tillbaka efter stukad fotled på landslagsläger, men Startmilen verkar vara i farozonen) och Filip Dahlgren i Södertälje och sprang en öppen klass i Kringelträffen.