”Fel” Tjernlund vann Kolmårdsdubbeln före världsmästare

Det är Josefin Tjernlund som debuterade på EM förra året och tillhör orienteringslandslaget. Men det var tvillingsystern Ellinor, som liksom Josefin sedan förra säsongen tävlar för Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren, som på söndagen tog hem segern i riktigt skarp konkurrens i Kolmårdsdubbelns medeldistans. Närmast bakom sig hade hon ukrainska VM-silvermedaljören Nadja Volynska och ryska femfaldiga VM-medlajören Tatiana Ryabkina 21 respektive 23 sekunder bakom, och längre ned i listan fanns namn som dubbla världsmästaren Emma Klingenberg från Danmark och svenska EM-silvermedaljörerna Karolin Ohlsson och Lilian Forsgren (som ju också är Tisaren- och landslagslöpare men som slutade först på 40:e plats). Att Tjernlund startade som 45:a av 63 löpare i tävlingen kan ju ha hjälpt i snöspåren, men å andra sidan startade de flesta tunga namn också ganska sent (tvillingsystern Josefin, som blev fyra, 25 sekunder bakom och bara fyra sekunder från andraplatsen, startade ytterligare fyra minuter efter). Även Ellinor Eriksson, som ju bytt till Tisaren inför årets säsong, blev topp tio med en niondeplats, och i herrklassen tog Gustav Hindér en stark femteplats, 3.14 bakom segraren Jonas Leandersson (Södertälje-Nykvarns dubble världsmästare).
I morgon fortsätter Kolmårdsdubbeln med stafett, där Tisaren bland annat har två urstarka damlag till start i Ellinor Tjernlund/Rebecka Nylin/Andreas Svensson och Ellinor Eriksson/Lilian Forsgren/Josefin Tjernlund. Med mindre än två veckor kvar till Tiomila börjar det bli dags att visa form för de som vill springa de tuffaste sträckorna där.

Gustav Hindér hade inte bara längst skägg utan var därtill femte snabbast i Kolmårdsdubbelns medeldistans. Foto: Laila Hallmén
Ellinor Tjernlund skrällde med seger i Kolmårdsdubbelns medeldistans framför massor av VM- och EM-medaljörer. Foto: Laila Hallmén

Martin Regborn gjorde precis som på lördagen – och sökte sig bort från de snödrabbade områdena, och därmed också de största tävlingarna, för att istället springa på barmark i Västmanland. Den här gången blev det dock ändå tävling, i Bruksdubbelns långdistans som EM-bronsmedaljören i disciplinen sprang hem med över nio minuters marginal till tvåan, Ärlas Jonathan Rosendahl. ”Mestadels rolig terräng och bra bana med en del kluriga långsträckor. Kul med seger i barndomsskogarna! Känns som att den fysiska formen är där den ska nu när de viktiga tävlingarna drar igång med start i Huskvarna nästa söndag”, skriver Regborn på instagram.

Jag snackade för övrigt både med Olivia Hansson om fjärdeplatsen i Nordenskiöldsloppet i går kväll (läs den pluslåsta artikeln här) och med Emilia Fahlin om dagens comeback efter tre veckors sjukdomsfrånvaro i eftermiddags (läs den pluslåstar artikeln här).

Ekström får vänta på världscupchansen – och Attås är fortfarande kungen av vinterserien

Martin Johansson, som var den ende som slog Axel Ekström i söndagens lopp i Idre, fick chansen i världscupen i Lillehammer – men inte Garphytteåkaren. Det stod klart när förbundskapten Rikard Grip i dag presenterade truppen till helgens minitour i Norge. Så liten var alltså marginalen – en placering upp i Idre och det hade kunnat vara Ekström som tog sista platsen i svenska laget vid sidan om Calle Halfvarsson, Marcus Hellner, Emil Jönsson, Teodor Peterson och Oskar Svensson. Ekström får nu istället alltså den träningsperiod han hade tänkt sig fram till Skandinaviska cupens första deltävling som körs på samma banor helgen därpå.

Apropå längdskidåkning finns nu den kompletta resultatlistan från långloppsvärldscupens prolog publicerad, och den visar att det stämmer att Bill Impola, precis som på den preliminära listan, var 25:a i mål, 1.17 bakom segrande Petter Eliassen. Brorsan Bob Impola var 54:a, 2.37 efter. Vi får hoppas att resultatleverantörerna lärt sig en läxa inför La Sgambeda på lördag.

I första deltävlingen i Löpex vinterserie, eller Nattcupen som den också kallas, verkar Martin Regborn mest ha joggat igenom efter lördagens urladdning i Tybblelundshallen. En som däremot alltid tar seriöst på cupen är Daniel Attås. Hallsbergslöparen som fick göra landslagsdebut i fjol har vunnit serien de tre senaste säsongerna och toppar maratontabellen, och på söndagen tog han sin 19:e deltävlingsseger i sin 67:e start i cupen, 42 respektive 47 sekunder före tvåan Gustav Hindér, som liksom Attås kutar för Tisaren, och Garphyttans mountainbikeorienteringsfantom Marcus Jansson.
Hagabys Elin Winblad tog hem en rafflande damklass bara åtta sekunder före Tisarens Lovisa Persson som gjorde en tvåminutersbom till femte kontrollen men sedan plockade sekund för sekund hela vägen på Winblad. Men inte riktig tillräckligt många, alltså. Den 7 december avgörs andra deltävling, sedan väntar jul- och nyårsuppehåll för serien.

Här jagas Regborn av zombies (och, på ett mer seriöst plan, Wiker klar för terräng-NM)

Det är inte varje dag man får se en VM-orienterare bli jagad av zombies på Örebros gator, men så är det heller inte varje dag som Run for your lives arrangeras (kolla in NA:s direktsändning från tillställningen här). Martin Regborn (som i går för första gången någonsin fick en plats i orienteringens A-landslag, läs mer om det här) ställde hur som helst upp i eventet som är mer ploj än löpning (någon resultatlista tror jag inte att de tillverkar), och skrev på instagram efteråt: ”Känns tryggt att veta att man skulle överleva en zombieapokalyps. Så att man slipper gå runt och oroa sig menar jag.”

Tisaren kommer att gå ut i ledning när Smålandskavlen startar om i morgon bitti (den avgörs med två nattsträckor på lördagskvällen och tre dagsträckor på söndagsmorgonen) efter att Rebecka Nylin bara tappat drygt två minuter på dubbla världsmästaren Ida Bobach (över 45 minuters orientering) och sprungit in på tredje plats på första sträckan, och Andrea Svensson sedan gjort en monstersträcka och fört upp Tisaren i ledning med 39 sekunders marginal ned till IFK Göteborg på andra plats och nästan tre minuter till Bobachs Pan Århus på tredje (Svensson tog 5,5 minuter på Pan Århus Anneke Hald Bjørgum på sträckan). Återstarten sker 9.00 i morgon bitti, när Lovisa Persson ger sig ut de där 39 sekunderna före IFK Götebrogs Erica Pettersson. Därefter avslutar tvillingarna Tjernlund för Tisaren. På herrsidan går Tisaren ut som 16:e, 17 minuter bakom där ledande IFK Göteborg, sedan Gustav Hindér tappat 14 minuter som 28:a på första sträckan och Filip Jacobsson hämtat in tolv placeringar men tappat tre minuter till på andra.

Skrev en del om terräng-DM i Åsbro här, och egentligen finns väl inte så mycket mer att tillägga än att jag tippade våldsamt fel i herrklassen. Mina förhandsfavoriter Eknor, Andemariam och Eklöf blev trea, fyra och tia. Istället tog Andreas Ingberg hem DM-titeln närast före Fredrik Johnsson, som under stora delar av loppet bildade en tätkvartett med Eknor och Andemariam. ”Första segern någonsin. Riktigt nöjd med hur jag krigade idag och grymt skoj att sparra i den kvartetten vi var under större delen av loppet”, skriver Ingberg på Instagram. Mikaela Kemppi kan man däremot lita på, det tipset var ju stensäkert.
Långloppscupen, som redan var avgjord inför tävlingen, har redan hunnit uppdatera sin totalställning här.

På tal om terränglöpning blev det också häromdagen officiellt att Hälleforsbördiga Louise Wiker får en av de fem första platserna (truppen ska förmodligen kompletteras med ytterligare två namn) till terräng-NM i norska Kristiansand den 12 november (däremot kom inte Haben Kidane med; jag antar att han tackat nej för det vore orimligt att han inte blivit uttagen med tanke på de resultat han gjort i höst, men egentligen ska jag låta det var osagt). Föga överraskande förstås efter SM-bronset i lördags. Frågan nu är om det också kan bära till terräng-EM i december.

Wiker klarade VM-kvalgränsen i Amsterdam: ”Finns så många att tacka …”

Ni minns hur det var sist, va? Louise Wiker klarade VM-kvalgränsen tidigt men blev ändå inte uttagen förrän Isabellah Andersson tvingades tacka nej tätt inpå mästerskapet och drabbades sedan av magras under själva loppet, och fick ”nöja sig” med att friidrotts-VM-debuten gav viktiga lärdomar. Den här gången, inför VM i London nästa år, borde Hälleforsprodukten få ett betydligt tidigare uttagningsbesked och en rejält mycket bättre uppladdning (och ett chans att dra nytta av de där lärdomarna). För på söndagen dyngade hon nämligen till med personligt rekord med över fyra minuter och gick långt under VM-kvalgränsen (läs eminente friidrottsgurun A. Lennart Julins analys av loppet här!) i Amsterdam marathon. Nya perset: 2.36.39 (med åtta minuters marginal bak till Mikaela Larsson är Wiker därmed Sverigetvåa bakom Hässelby-klubbkompisen Isabellah Andersson i år).
”Mitt livs bästa lopp”, skriver Wiker på sin blogg, och fortsätter: ”Jag är så otroligt glad att jag fick allt att stämma i dag. Minst lika glad och tacksam är jag över alla kommentarer på sociala medier, sms och andra grattis jag fått under dagen.” På instragram skriver hon också att ”det finns så många att tacka, men i dag lyfter jag fram Fredrik Uhrbom, farthållaren, Anders Szalkai, tränaren som ger mig bra träningsupplägg men framförallt får mig att våga, och sist men inte minst min man Magnus Thurén som stöttar mig på alla sätt när jag jagar mina drömmar!”

Världscupavslutningen i orientering skrev jag en längre text om här (där Martin Regborn berättar om sin internationella genombrottssäsong och den fortsatta vägen mot världseliten, samt om terräng-SM som avgörs i Västerås till helgen), så den får ni inte missa (Lilian Forsgren avslutade också bra, och skriver på instagram: ”Härlig stämning och kul lopp, lite knackig inledning men riktigt bra fart på slutet”).
På hemmaplan passade många på att kuta Älgfritt i Motala (och Daniel Attås passade på att vinna med Anton Hallor på tredje plats).
Och i Göteborg tog Gustav Hindér, Tisarenlöparen som tävlar för Östra Almby FK när det ska skjutas, en världscupseger och ett SM-silver i orienteringsskytte.

Och så till sist ett litet instagramsvep från Åstadsloppet i går:

Bild från gårdagens Å-stadslopp. Detta är ett lopp som ligger mig extremt varmt om hjärtat. 2006, som 30-åring, sprang jag loppet för första gången. Tiden då blev 1.31, om jag inte missminner mig. Jag var riktigt nöjd med det, började springa lite mer och året därpå sprang jag på 1.18. Sen följde några år med mycket skador och annat strul. Men 2010, 34 år gammal, vinner jag loppet och sänker mitt pb med över 3 min till 1.11. Det var då jag på något sätt blev löpare på riktigt. Vid tiden för förra årets lopp var jag i kanonslag. Det var inte klasslöparen @davidnilssons . Så våra olika formstatusar gör att vi springer ihop, växeldrar och småsnackar i 15 – 16 km. Sen säger David ödmjukt att han tänkte prova att höja tempot lite. Det gör han, det gör inte jag :). Jag lyckas dock hålla ihop loppet bra och kommer i mål, ca halvminuten efter David, på 1.08.49. SUB 69 på halvmaran för första och hittills enda gången. Det var ett riktigt häftigt lopp som jag alltid kommer att minnas. Tack för det SUB 100 LL David Nilsson! Åter till gårdagens lopp. I mål på fjärdeplats på 1.13.00. Alltså över fyra minuter sämre än förra året. Men jag är faktiskt riktigt nöjd med det. Har en helt annan (mycket sämre) träningsbakgrund i år. I torsdags gjorde jag mitt första "kvalitetslöppass" på 5 veckor. 5 km i 3.30-tempo och jag var tvärslut. Så gårdagens lopp var ett stort steg i rätt riktning. Frankfurt Marathon ligger 14 dagar bort. Får se hur jag gör med det loppet. Min baksida är i alla fall väldigt mycket bättre än den har varit på väldligt länge. Men den är inte helt bra. Foto: IF Start #salomonrunningswe #åstadsloppet #örebroaik #kanskefrankfurtmarathon

A photo posted by Erik Anfält (@runanfalt) on

Nätterlund snabbast uppför backen någonsin – och Anfält slog sitt eget rekord: ”Men fjolårets lopp var bättre”

Visst går det att kuta tre lopp på en vecka. Efter asfaltsmilarna Blodomloppet i Västerås och Hälsloppet i Huddinge så tog Mattias Nätterlund hem Kilsbergen trailrun med start och mål i Ånnaboda. Och inte nog med det – Örebro AIK-löparen passade dessutom på att notera den snabbaste tiden någonsin i tävlingssammanhang uppför Södra Storstenshöjdens slalombacke (från botten, där extremparken brukar vara belägen under Battle of vikings, till Storstenen): 4.01. Nätterlund slog rekordet uppför backen när han var tvåa bakom Per Sjögren 2014 (4.10) och förbättrade det när han var tvåa bakom Filip Dahlgren i fjol (4.09). I år klämde han till med 4.01 på väg mot seger med 2.36 före Fredrikshofs Thomas Chaillou. Nätterlund persade med nästan två minuter i det 14 kilometer långa stigloppet och var mindre än minuten från VM-orienterare Dahlgrens banrekrod från i fjol.
På damsidan var Erika Bergentz, som springer för nya klubben Thorén Track & Field, totalt överlägsen (fått blodad tand på kuperade stiglopp efter Sälen fjällmaraton, kanske) och var över fem minuter före IF Starts Kajsa Rosdal i mål. Bergentz var bara två sekunder från Karin Forsbergs backrekord, men nästan 5,5 minuter från Forsbergs banrekord.
Loppet ingår i långloppscupen där Nätterlund passerade Erik Anfält (som sprang Bergsleden ultra istället, se nedan) för tredjeplatsen på herrsidan medan topp fem inte påverkades alls på damsidan (ingen ställde upp).

I Bergslagsleden ultra, 47,5-kilometersloppet med start i Digerberget, mål i Ånnaboda och ett par extrasvängar utöver Bergslagsleden (Rusakulan, Falkaberget, Södra Storstenshöjdens slalombacke) som ger loppet totalt över 1 200 höjmedeter, försvarade Erik Anfält sin seger från i fjol, och putsade dessutom sitt eget banrekord med nio sekunder (vilket ger ett snitt på 19 hundradelar per kilometer …).
– Men egentligen gjorde jag ett bättre lopp förra året. I dag gick det väl bra i 35 kilometer, men sedan hade jag krampkänningar och uppförs slalombacken fick jag gå hela vägen, i fjol sprang jag. Men då la jag bort massor av tid på grund av felspringningar, och så var vädret sämre, säger Anfält till Konditionsbloggen (konditionsbloggaren sprang själv loppet och stötte ihop med Anfält på den efterföljande middagen; min racerapport kommer i början av veckan).
Den här gången sken septembersolen, i fjol vräkte regnet ned. Då var Anfält i kanonslag, nu har han skadebekymmer.
– Det har varit lite olika saker, bland annat har jag haft problem med lårens baksidor och så har jag börjat få krampkänningar väldigt ofta, något jag inte alls haft problem med innan. Jag tror att det beror på att något är fel i ryggen, så jag ska iväg och träffa en specialist, säger Anfält som meddelar att han troligen avstår Lidingöloppet men som alltjämt siktar på en bra tid i Frankfurt marathon.
Anfälts klubbkompis Ludvig Börjesson tog andraplatsen, bara 5.41 bakom. Nästan på sekunden det avståndet skiljde i Blankhult, efter 31,5 kilometer, därefter sprang de båda jämnt. IFK Noras Per Eklöf, som varit tvåa i de två tidigare upplagorna av loppet, var trea i Blankhult, fem minuter före fyran Edvin Karlsson, men tappade sedan fart och var omsprungen med nio minuters marginal när löparna passerade Ånnaboda för första gången, och 15,5 minuter efter i mål. Karlsson trea, Eklöf fyra.
På damsidan stack Sandra Lundqvist, Kristinehamn, iväg redan i starten, men KFUM Örebros Anette Carlsson släppte aldrig mer än någon minut och var mindre än tre bakom i mål. IF Starts Maria Eriksson trea i mål, dryga halvtimmen bakom.

Orienterings-DM fortsatte på söndagen med långdistans (en tävling som tangerade Bergslagsleden ultra rent geografiskt, vissa inskolningssträckan gick på Bergslagsleden vid Lockhyttan, och några av seniorernas kontroller satt nära leden). Tisarens EM-löpare Josefin Tjernlund, som stod över medeldistansen i går, var tillbaka nu och tog en programenlig seger. Men Ellinor Eriksson, gårdagsvinnaren, pressade henne hårt och visade att formen är god inför SM-hösten. Enligt winsplits beräkningar la Eriksson bort 1.52 på två bommar, och i mål skiljde just 1.54. I övrigt sprang de båda löparna alltså jämnt. Hagabys Elin Vinblad tog bronset, men hon var över 14 minuter efter.
Herrpallen var identisk med gårdagen: Martin Regborn, som tog EM-brons i just långdistans i maj, vann med över sex minuters marginal före Tisarens ex-landslagslöpare Daniel Attås, som i sin hade knappa minuten ned till trean Gustav Hindér.
På fredag är det dags för natt-DM, på söndag stafett-DM. Sedan väntar två SM-helger.

Matthias Wengelin fick efter sin inledande tre raka segrar lämna svenska långloppscupen i mountainbike besegrad. För andra loppet i rad av Michael Olsson, Serne Allebike, som kom loss solo i 100 kilometer långa Bockstensturen i Varberg och var nästan tre minuter före Örebros VM_femma som i sin tur vann en spurtduell mot Varbergs Fredrik Edin. Grythyttans Fredrik Berg blev elva efter att tidigare ha varit topp tio i fem av sex deltävlingar han kört.
Wengelins vapendragare och Almbyklubbkompis Axel Lindh testade istället landsvägsbenen, men fick nöja sig med 40:e plats i 180 kilometer långa Tre Berg som Alexander Wetterhall vann programenligt före tre lagkompisar i arrangörsklubben Tre Berg CK. I fredagens uppvärmning, 100 kilometer långa Tre Berg GP, gick det bättre, med en tiondeplats för Lindh (enligt hans Instagram, jag hittar ingen resultatlista.

Och så till sist några ord om Gyttorps Bibben Nordbloms chanser att ta sin fjärde VM-titel i swimrun i morgon, måndag (NA visar den officiella direktsändningen från loppet på na.se med start 5.45 på morgonen, loppet startar 15 minuter senare):
Bibben tävlar i år tillsammans med fjolårssegraren Maja Tesch, som då bröt Bibbens och hennes mamma Lotta Nilssons segersvit. Deras lag heter Head Swimming (det är sponsornamn all the way i swimrunsporten) och har nummer 103. Teschs lagkompis i fjolårets guldlag, Annika Ericsson, bildar i år lag Addnature med erkänt duktiga Kristin Larsson, som gick in i väggen på väg mot tredjeplatsen i fjol. Även amerikanska laget Godd ’Nuff med Sara McLarty och Misty Beccera, var på väg mot något stort i fjol, men gick ut för hårt och kroknade, de har säkert samlat på sig värdefull rutin till i år. Och Team Ultraswimrun med Christine Andersen och Johanna Wallensten varnas det också för.
Bibben och Lotta har fortfarande banrekordet på 10.26.31, men Bibben tror att det kommer krävas betydligt bättre tider än så i årets tävling (om vädret blir så bra som utlovats, börjar det blåsa och bli strömt kan bara det göra en timme på sluttiden).
– Jag tror det kommer krävas en tid under tio timmar för att ens hamna på pallen i år, för konkurrensen är riktigt tuff. Maja och jag har lagt upp en plan för att klara det, säger Bibben.
Hon har också trimmat utrustningen för att tjäna viktig tid: Hon har vänt på dolmen (flytverktyget som swimrunatleterna har mellan benen) uppochned för att förbättra flytförmågan, hon har skaffat nya trailskor som ger bättre fäste på de glashala klipphällarna, skippat långa strumpor och skaffat en tunnare våtdräkt för att minska motståndet i vattnet och, kanske viktigast av allt, skaffat en styvare lina som gör att hon och Maja på ett mer effektivt sätt kan dra varandra i simning (där kommer Bibben ligga först) och löpning (där Maja är starkare) så att linan inte fjädrar lika mycket.

Tvåan Anette Carlsson, segraren Sandra Lundqvist, trea Maria Eriksson och fyra Anette Jonsson efter målgång i Bergslagsleden ultra.  Foto: Anders Eriksson
Tvåan Anette Carlsson, segraren Sandra Lundqvist, trea Maria Eriksson och fyra Anette Jonsson efter målgång i Bergslagsleden ultra. Foto: Anders Eriksson
Erik Anfält med medaljen efter andra raka segern i Bergslagsleden ultra.  Foto: Anders Eriksson
Erik Anfält med medaljen efter andra raka segern i Bergslagsleden ultra. Foto: Anders Eriksson

 

Webb-tv med Wengelins galna spurtseger: ”Jäkligt tajt”

I fredags fick han nöja sig med en tiondeplats i cykelenduro-SM efter att kedjan gått av. Men när örebroaren Matthias Wengelin, som blev VM-femma i sprint förra veckan, var tillbaka i vanlig mountainbikeomgivning igen plockade han hem säsongens tredje seger på fyra starter i årets långloppscup i mountainbike när Mörskuggejakten avgjordes i Rättvik. Men det satt hyfsat långt inne. Spana in segerspurten här:

Wengelin, i den svenska mästartröjan och med den celestefärgade Bianchihojen, vann alltså spurten mot Norrtäljes Mikael Flockhart med 16 hundradelars marginal, efter 70 kilometer tuff tävling. ”Fick lov att väcka spurtbenen i dag , blev jäkligt tajt men hade marginalerna på min sida”, twittrar Örebrocyklisten. Grythyttans Fredrik Berg, som varit topp tio i varenda deltävling så här långt under säsongen, fick nöja sig med en 14:e-plats på söndagen, men behåller ändå med liten marginal andraplatsen i sammandraget före just Wengelin (Serneke Allebikes Michael Olsson, trea på söndagen, leder sammandraget; Wengelin har ju tagit målflagg i tre av fem deltävlingar [de har han också vunnit] varför han ”bara” är trea).

Uppe i Härnösand blev Wengelins klubbkompis Axel Lindh trea i deltävlingen i svenska mountainbikecupen.

Gustav Hindér lyckades inte följa upp lördagens överraskande SM-brons i orienteringsskyttets sprintdisciplin med en ny medalj i söndagens masstartslopp, utan fick nöja sig med en femteplats, över elva minuter från medaljerna och nästan 20 bakom segrande Andreas Holmqvist, I15.

I Jönköping avgjordes en halvironmantävling med ett stort gäng Örebroatleter till start (dock strök sig Morgan Pätsi efter sommarens skadeproblem). Av namn jag brukar skriva om här på Konditionsbloggen var väl Mårten Vidlund, swimrunentusiasten, den mest namnkunnige. Han slutade på 588:e plats totalt, 86:a i H45-klassen, på tiden 5.22.28. Han var 31:a efter simningen, men tappade både i cykel och löpning.

Hindér sköt hem SM-medalj – slog VM-löpare

Gustav Hindér, 20, har ofta passerat under radarn på Konditionsbloggen – Tisarenlöparen smyger lite bakom klubbens största stjärnor även om han tagit plats i Tiomilalaget två år i rad (men i år fick han kasta in handduken i sista stund på grund av sjukdom). Men i dag dammade Gunnilsesonen, som började tävla för Hallsbergs- och Kumlaklubben 2014, till med ett SM-brons på egen hand – i orienteringsskytte. Tisaren har ju en fin tradition i den något udda gamla militärgrenen – så sent som 2014 kammade syskonen Andrea och Leif Svensson (samma Andrea som blev juniorvärldsmästare i vanlig orientering i fjol men dragits med knäproblem i år) rent på junior-VM med tre guld var (i långdistans, sprint och stafett). Men att Hindér skulle skjuta hem en medalj var rejält oväntat, om man ska tro orienteringsskyttets egen hemsida. Hindér slog bland andra Lars Jakobsson, som tävlade på VM så sent som förra veckan. Starkaste utmanaren om medaljen var dock egna klubbkamraten (i orienteringsskytte tävlar Hindér för Örebroklubben Östra Almby FK) Mikael Pihel, en 42-åring från Hallsberg som missade pallen med två sekunders marginal. Martin Jansson, Häverödal, tog guldet. I morgon avslutas SM-helgen (orienteringsskytte-SM ingår i SM-veckan i Norrköping) med masstart.

Annars, då? Tja, Almbys EM-cyklist Axel Lindh slutade på femte plats i Citysprinten i Härnösand, en sorts uppvärmning inför morgondagens deltävling i svenska cupen. I Göta Kanal triathlon, där en hel del länsatleter deltog i motionsklasserna, tog Örebro AIK:s Camilla Jarleskog en tredjeplats i damernas huvudklass över olympisk distans, på tiden 2.40.32. Och så simmade ett stort antal länshjältar Vansbrosimningen (Örebro Simallians Anton Wallin blev topp 50 i herrklassen på 37.14,6, annars var det tunt med topplaceringar).

Sjukdom bakom Axelssons säsongsslut – och han vill sno Röjlers rekord i Örebro

Kumlasonen och skridskotalangen Adam Axelsson visade finfin form över sprint-SM (silver på 1 000 meter, en tjuvstart hindrade honom från att som sämst ta ytterligare två silver) och Vikingaloppet (tre hallrekord) i januari. Men sedan tog säsongen abrupt slut. Orsaken? Tja, den har varit okänd även för Konditionsbloggen fram till i dag, när jag sprang på Adam på Örebro slott, där landshövding Maria Larsson hade bjudit in alla Örebro läns svenska och nordiska mästare samt internationella medaljörer från 2015 (totalt 59 stycken, Axelsson var inbjuden för stafett- och lagtempogulden förra säsongen). Svaret var att han var däckad i influensa i två veckor, och därefter åkte på en magåkomma som gjorde att han tappade fem kilo i vikt. Därför tvingades Axelsson ställa in de båda tävlingshelgerna i Inzell som han planerat (”väldigt trist, för det var kanonförhållanden och alla som var där gjorde riktigt bra tider, dessutom kände jag mig i riktig toppform precis innan sjukdomen slog till, jag har nog aldrig varit bättre”), och han valde även att avstå den säsongsavslutande resan till Calgary han funderat på (”det är ingen idé att åka dit om man känner att man ändå inte kan prestera på topp”). Om han ändå ställer upp i SK Winners avslutningstävling i Behrn arena hade han inte bestämt, men annars ställer Axelsson nu om till cykelsäsongen. Multitalangen Axelsson har ju tidigare cyklat junior-EM och skrivit (men brutit) proffskontrakt, och siktar nu på att försvara titeln i seniorcupen från i fjol.
Apropå SK Winners avslutningstävling kommer Nils van der Poel – Trollhättekillen som tog junior-VM-guld förra säsongen men inför årets säsong låg lågt med satsningen eftersom han skulle göra lumpen men sent omsider kommit igång igen – till Behrn arena för att försöka slå Johan Röjlers rekordnotering på svensk is över 10 000 meter, 14.24,97 från Göteborg 2003. Nils var mindre än en halv sekund från den tiden vid en tävling i Trollähttan för en månad sedan, och tänker nu göra ett nytt, seriöst försök just på Röjlers hemmaplan. Röjlers rekord är dock satt på 400-metersbana medan det i Behrn arena bjuds 250-metersoval. Alltså 40 varv och 80 kurvor i stället för 25 varv och 50 kurvor (”det gör ingen jättestor skillnad i tider, man bygger fart i kurvorna men å andra sidan har man ingenstans att vila på en 250-metersbana”, säger Axelsson). Det verkar för övrigt bli en hel del åkare som ställer upp i tävlingen som traditionsenligt avgörs med 300- och 10 000-meterslopp där resultatet räknas ihop på poäng.
Röjler var för övrigt också på plats på slottet (han var ju med i både lagtempo- och stafettlagen i fjol) och verkade fundera på att ställa upp i Örebro backyard ultra i sommar. Vore skoj!

Helgens avslutning i Löpex vinterserie undrar ni? Jo, Tisarens Gustav Hindér tog ju en fin skalp när han spöade äldre och betydligt mer erfarne klubbkompisen Daniel Attås med över två minuter i Askersundsskogarna, men Attås tog ändå hem totalsegern (det hade ju räckt med en 15:e-plats för att gå om Martin Regborn som är på landslagsläger). För Hindér gjorde segern dock att ha npasserade Anton Hallor i sammandraget och knep en delad tredjeplats med Tomas Hallmén bakom Attås och Regborn. Rebecka Nylin, som redan hade säkrat segern i damklassen, valde den här gången att i stället springa i herrklassen och gick i mål knappt 20 minuter bakom Hindér (och 4,5 minuter bakom Anna Hallmén, bästa dam i herrklassen). I hennes frånvaro knep Milans Josefin Erlandsson segern i damklassen och blev därmed tvåa i sammandraget.

Adam Axelsson och Johan Röjler (och sonen Herman) fick alkoholfritt bubbel vid hyllningen på Örebro slott.
Adam Axelsson och Johan Röjler (och sonen Herman) fick alkoholfritt bubbel vid hyllningen på Örebro slott.