Regborn 15:e på terräng-SM: ”Tyvärr ville kroppen inte vara med och leka”

Efter lördagens medaljregn över länet blev det bara en sjättedels bronsmedalj när terräng-SM avslutades på söndagen. Eller ja, hur man nu ska räkna. För Haben Kidane, som väl kan sägas vara si sådär hälften länslöpare efter sina år i Hällefors (har numera lämnat både ort och klubb, precis som Louise Wiker) var en tredjedel av i Eskilstunas lag-SM-brons i P19-klassen. Men ändå var det kanske den medaljen som betydde allra mest av de länet fick under SM-dagarna i Västerås – eftersom det var Kidanes första någonsin (vilket visar sig inte minst av de tre utropstecknen han själv slängde in på instagram efteråt).
Kidane var dessutom en av fyra i tätkvartetten individuellt, men fick ge sig mot Oliver Löfqvist, Spårvägen, klubbkompisen Merih Hagos och Ullevis Hussein Ibrahim, alla inom fem sekunder från fyran Kidane (femman Kriger Ahmed, Örgryte, var 24 sekunder bakom). ”Jag är jätteglad att jag var med och krigade i dag, men det visade sig verkligen att jag inte har tränat bra på två månader på grund av förkylning och de krånglande vaderna efter Lidingöloppet”, skriver Kidane på instagram.
Trots att hela sju P19-killar ska tas ut till junior-NM i Kristiansand den 12 november, och Kidane vann på Lidingö och var fyra på SM, verkar han ha gett upp hoppet om att komma med dit: ”Säsongen är över nu för min del och det är dags att dra igång träningen till nästa”, skriver han på instagram.

Martin Regborn lyckades inte riktigt utmana löpareliten som han (och jag) trott, och EM-medaljören och VM-sjuan i orientering fick nöja sig med en 15:e-plats i herrarnas långa terräng-SM över tolv kilometer (drygt två minuter bakom segraren Abraham Adhanom, Eskilstuna, 1,5 från medalj och 14 sekunder bakom klubbkompisen Linus Rosdal som blev bäste Örebrolöpare på tolfte plats).
änkte ge friidrottarna en match men tyvärr ville kroppen inte vara med och leka. ”Tömde uppenbarligen det allra sista i Schweiz förra helgen. Kunde åtminstone ta hem spurtuppgörelsen om 15:e-platsen. Nu väntar rejält med vila innan det är dags att starta arbetet mot orienterings-VM 2017″, skriver Regborn på instagram.

Louise Wiker stod, förnuftigt nog, över söndagens lopp (och publicerade istället en mycket läsvärd racerapport från lördagens medaljsuccé på sin blogg) vilket gjorde att Mikaela Kemppi blev ensam länslöpare i damernas långa terräng-SM. Debut i sammanhanget för Kemppi som blev 13:e över 8 000 meter, drygt tre minuter bakom segrande Charlotta Fougberg (silver i går, men i dag var inte Sarah Lahti med) och drygt 1,5 från medalj.
I Svealansdmästerskapen för 13- och 14-åringar, som avgjordes på SM-banorna på söndagsmorgonen, var Wilhelm Bergentz snabbast av alla killar och avverkade tvåkilometersvarvet på 6.45, spurtade in sekunden före Dennis Holmstedt, Westmannia, för seger i P14-klassen. Därmed blev det guld för både mor och son i Västerås i helgen (Erika vann ju D40 i går, och var snabbaste veteran av alla, D35 inräknat, i tävlingen).

Själv sprang jag provlöpningen på Örebro parkrun i förmiddags, men mycket mer om det i morgon!

Wikers galna dubbeljobb – dagarna efter monstermaran

Jag har inte haft tid att ringa och dubbelkolla om hon verkligen kommer till start, och på sociala medier har det (vad jag sett) inte nämnts. Men bara en sådan sak som att Louise Wiker är anmäld både till lördagens lopp över 4 000 meter och söndagens över 8 000 meter när terräng-SM går av stapeln i Västerås är förstås anmärkningsvärt med tanke på den Hälleforsfostrade friidrotts-VM-löparens superprestation i Amsterdam marathon i söndags. En sådan borde naturligtvis ta betydligt mer än sex dygn att återhämta sig från, men samtidigt vet man sedan gammalt att Wiker är hård som få andra i branschen och sprang in som sjua på 36.26 i Tjejmilen bara exakt just sex dagar efter den psykiskt betydligt tuffare VM-maran i Peking i fjol (och då hade hon ju dessutom viss jetlag dessutom). Så, nog kan man se Wiker stå på startlinjen på lördag och jaga en landslagsplats till NM i Kristiansand den 12 november (där Sverige verkar ha ambitionen att ställa upp med fullt lag, sju damer) och vidare mot EM i italienska Chia den 11 december (dit det krävs ”en god möjlighet att bli bland de 25 bästa” för att få åka).
Vilka finns emot, då? Tja, Sara Lahti, svensk friidrotts kanske mest lovande långdistansare på 2000-talet, dyker upp för att försvara guldet på korta distansen, hinderspecialisten Charlotta Fougberg (med sju terräng-SM-medaljer på prishyllan) springer båda, och sedan finns ju namn som Sara Holmgren, Frida Aspnäs och Cecilia Norrbom (som alla springer båda distanserna) i startlistan. Liksom en viss Mikaela Kemppi, Örebro AIK:s egna landslagslöpare som värmde upp med seger i Åstadsloppet i helgen och utmanar Sverigeeliten på åtta kilometer på söndag efter att ha mött de egna åldersklasskumpanerna i D40 på halva distansen på lördagen (veteran-SM avgörs bara över en distans per åldersklass, i D40 alltså 4 000 meter). Detsamma gäller för övrigt för Erica Lech som springer D35 på lördagen.
Erika Bergentz, som numera tävlar för Thorén track and field, har vunnit de två senaste terräng-SM:n i D40-klassen, och får nu gälla som silverfavorit bakom Kemppi (Bergentz står sedan över söndagens övningar).
Jag måste erkänna att jag ändå är allra mest spänd inför att få se Martin Regborn utmana Sverigeeliten utan karta igen efter en säsong där han tagit kliv efter kliv rent fysiskt och så sent som för två veckor sedan gjorde fem kilometer asfalt under 15 minuter utan att känna att det var riktigt nära max. Han kutar, liksom klubbkompisen i KFUM Örebro Linus Rosdal (en riktig terräng-SM-specialist!) ”bara” söndagens tolvkilometersdistans. Där får de möta Abraham Adhanom, Mikael Ekvall, Anders Kleist, Nasir Dawoud, Lars Södergård, Elmar Engholm, Olle Walleräng, Fredrik Uhrbom (som var farthållare åt Wiker i Amsterdam) och massor av andra toppnamn (Linus var 16:e och Martin 18:e i fjol, drygt två minuter bakom täten).
Mattias Nätterlund, som ju bor i Västerås, gör en lite överraskande start på hemmaplan, men långlubbaren nöjer sig med lördagens fyra kilometer.
Störst medaljchans av de lokala löparna, om vi undantar veteranklasserna, har exil-Hällefors-löparen Haben Kidane, som ju vann Lidingöloppets P19-klass och nu möter ungefär samma motstånd i terräng-SM-klassen över sex kilometer (han uttalade ju tidigt inför årets säsong att just junior-EM i december var hans stora mål; jag vet inte hur det ser ut med hans medborgarskap och om han är tillgänglig, men är alla papper på plats har han naturligtvis en jättechans att nå dit med nuvarande form).
Sedan har vi naturligtvis allroundkungen Per Sjögrens start i tuff konkurrens i H35-klassen (där även Oskar Arlebo ställer upp) att se fram emot (Fredrik Johnsson kutar i H40 som startar samtidigt).
KFUM Örebro mönstrar också sex ungdomslöpare (samtliga klasser springer 4 000 meter): Jack Karlsson, Jonathan Gustavsson och Tobias Tranderyd i P17, William Schults och Olle Tyrsmo i P16 och Lisa Hallmén i F15 (och så kutar Noha Olsson, KFUM Örebro, och Wilhelm Bergentz, Thorén track and field, Svealandsmästerskapen i terränglöpning för P14 som avgörs på samma bana på söndagsmorgonen).
Banan, ja. Det var ju det också. Den är 2 000 meter lång (det är därför alla distanser är jämnt delbara med 2 000, man kör helt enkelt X antal varv på den) och har fått kritik både för att den är platt (det är en enda, men relativt brant, backe på 15 höjdmeter som startar 1 450 meter in på varet med krönet 450 meter före mål) och tråkig (den går runt på ett gärde med fotbollsplaner, med backen i ett litet skogsparti precis intill). Men kanske räcker det till för att skapa intressanta lopp ändå.

SM-medaljer, Lidingöloppssegrar och Wengelins dubbelseger

Har hängt hela dagen på STCC-finalen på Ring Knutstorp och ska precis sätta mig i bilen för de fem-sex timmarna hemåt. Så, det blir bara en väldigt summarisk sammanfattning av en intensiv konditionsidrottslördag i länet.

** Martin Regborn tog karriärens tredje senior-SM-medalj i orientering när han blev trea i medeldistans-SM i Karlskrona, en sekund före Ruslan Glebov och Jonas Leandersson som delade fjärdeplatsen och tre före Johan Runesson på sjätte (Albin Ridefeldt och Gustav Bergman, som tog guld oc hsilver, var 59 respektive 52 sekunder före). Andrea Svensson (silver, D20) och Filip Jacobsson (brons, H20) skänkte också medaljglans åt länet medan Lilian Forsgren fick nöja sig med en sjätteplats i damklassen. I morgon avslutas SM-säsongen med stafetter.
** I veteran-SM:s medeldistans blev det tre brons till länet. KFUM Örebro-paret Malin och Pontus Halldin tog varsin tredjeplats i D40 respektive H45 och Stig Israelsson nådde sama placering i H75.
** Ex-Hälleforslöparen Haben Kidane kutade hem segern i Lidingöloppets P19-klass, över tio kilometer, efter att ha spurtat ned klubbkompisen (i Eskilstuna) Merih Hagos och korsat mållinjen på 33.20. Och över 30 kilometer dök örebroaren Erika Bergentz upp och efteranmälde sig, och sprang in på sjätte plats, på 2.09.19 (18 minuter snabbare än i hennes debut och hittills enda Lidingölopp 1999), medan Linus Rosdal var 20-talet sekunder långsammare än i fjol (1.45.18 nu), när han blev bäste svensk, och fick nöja sig med att vara åttonde blågule löpare i mål i år och 14:e totalt. Mattias Nätterlund blev 50:e man på 1.54.12.
** Emilia Fahlin fick som väntat tufft med den vägg till avslutning som Giro dell’Emilia i Bologna bjuder på (det är snorplatt i 97 av 99 kilometer och sedan är det tioprocentigt motlut, nästan 200 höjdmeter sist två kilometerna) och var drygt fyra minuter bakom segrande Elisa Longo Borghini i mål. Ale-Cipollini-stallet hade överlag en mycket tung dag och hade ingen cyklist på topp 30. Återstår att se om GP Bruno Beghelli i morgon passar bättre. Den tävlingen blir hur som helst Fahlins genrep inför VM.
** Matthias Wengelin gjorde exakt vad som krävdes och tog hem den svenska långloppscupen i mountainbike. VM-femman från Örebro vann finalracet Västgötaloppet, och när tidigare totalledaren Michael Olsson bara blev trea smet Wengelin om i sammandraget och tog förstapriset på 15 000 kronor. Wengelins landslags- och klubbkompis (i Almby) Axel Lindh blev femma.
** Och i den sjunde av nio deltävlingar i lokala rullskidstouren Moto eagle tour (men den kanske finaste tävlingen, Kilsbergen skyrace med prolog bestående av tre individuella klättringar uppför Sanatoriebacken i Garphyttan följt av en jaktstart uppför Ånnabodabacken) tog Robert Brundin säsongens tredje seger (han har också tre andraplatser och en fjärdeplats) på sammanlagda tiden 33.26 uppför alla fyra backarna. Erik Svensson var 38 sekunder efter när de tre prologerna summerades, men förmådde inte hämta igen upp mot Ånnaboda utan tappade i stället ytterligare drygt en minut.

SM-brons på medeldistans!! #smblekinge2016 #Orientering #Hagaby #alltidiform #vforvictory

A photo posted by Martin Regborn (@martinregborn) on

Martin Regborn intervjuas av Bosse Magnusson på P4 Örebro efter bronsmedaljen. Foto: Sverker Regborn
Martin Regborn intervjuas av Bosse Magnusson på P4 Örebro efter bronsmedaljen. Hör intervjun här, och Bosses snack med Andrea och Filip här. Foto: Sverker Regborn
Filip Jacobssons och Andrea Svenssons medaljjubel. Foto: Tomas Hallmén
Filip Jacobssons och Andrea Svenssons medaljjubel. Foto: Tomas Hallmén

SM-femma i debuten – som 43-åring: ”Väldigt nöjd och stolt”

Mikaela Kemppi lär vara 43 år gammal. Nu frågar man inte en dam om hennes ålder, och åldern är bara en siffra. Men ändå. Ibland tror man ändå att den ska ha någon påverkan, men förra sommaren sprang Örebrolöparen så bra att hon fick göra landslagsdebut (i A-landslaget alltså, inte i något veteranlandslag …) i samband med Stockholm marathon och i går kväll gjorde hon sitt första friidrotts-SM – och sprang in på en femteplats på 10 000 meter, mindre än nio sekunder från en medalj. Tiden, 35.12,16, var dessutom med nästan 30 sekunders marginal (och då var det gamla perset bara veckogammalt, från DM förra lördagen). Tiden för upp henne på andra plats genom alla tider i distriktsstatistiken, bara slagen av terräng-EM-löparen Karin Sennvalls SM-bronstid från 2010 men 22 hundradelar snabbare än tidigare tvåan Josefin Gerdevåg någonsin kutat.
”Väldigt nöjd och stolt över min prestation i dag. Och det bästa är att det aldrig var någon riktig mental härdsmälta. Det var såkalrt jobbigt, men ändå hanterbart för både kropp och knopp i alla 25 varv”, skriver Kemppi på Instagram.
Kemppi var ändå inte snabbaste löparen från länet i det där loppet, då Hälleforsbördiga Louise Wiker, som bor i Stockholm och tävlar för Hässelby sedan en herrans massa år tillbaka, visade att hon är tillbaka på allvar genom att gå under 35 minuter för första gången den här säsongen. Wiker tog silver, knappt 2,5 sekunder bakom Spårvägens Malin Liljestedt, på 34.54,59.
”Två sekunder från guld. Jag är ändå nöjd, för det är så länge sedan jag fick en medalj. Grattis till mig”, skriver Wiker, som nu har tio SM-medaljer varav fyra guld på meritlistan men som inte hade tagit någon sedan 2013 inför fredagens lopp.
Även Haben Kidane klämde till med ett topplopp på SM. Den nyligen utflyttade Hälleforslöparen var klart yngst i startfältet med sina 18 år, men kutade ändå in på 18:e plats av 24 löpare på nya perset 31.44,25. Ändå hade han önskat mer.
”Att stå på startlinjen med Sverigeeliten är en stor ära. Jag är nöjd med min insats, men jag hade förväntat mig en lite bättre tid. Men, men … Det är bara att jobba på. 31.30 är målet till nästa år – och junior-EM”, skriver han på Instagram.
I 1 500-metersförsöken sprang Tim Sundström, örebroaren som från och med den här säsongen tävlar för Tureberg, ett kontrollerat lopp på 3.54,25 och tog sig med marginal till lördagens final.

Nu på lördagsförmiddagen tog Erika Bergentz, medeldistanslöparen som tagit dubbla veteran-EM-silver men i år gjort en maratonsatsning, hem tredjeplatsen i Sälen fjällmaratons rätt kuperade halvmara. Bergentz var loss tillsammans med Luckstas Johanna Åström vid första mellantiden, efter en knapp halvtimmes löpning (49 sekunder bak till trean då), men på de tekniska partierna tappade Bergentz fart och placeringar och slutade alltså trea, 6.41 bakom Åström.
”Nöjd och glad efter mitt första traillopp! Blev sugen på att träna på de tekniska partierna till nästa år. Låg i täten efter första sex kilometerna där det mest var grusväg, spänger och två rejäla stigningar. Sedan hade jag ingen suck på fjället”, skriver hon på Instagram.

För egen del blev det inställd tävling här nere i Slovakien. På grund av för mycket jobb gick det inte att klämma in det motbakkelöp jag siktat på. I stället blev det en backintervallträning nu på morgonen, med sikte på att hitta någon typ av form till Bergslagsleden ultra på lördag.

Flyger in från USA – för att dubblera på SM

Ni som följer Louise Wiker, den från Hällefors för länge sedan utflyttade långdistanslöparen som sprang maraton på friidrotts-VM i fjol och som har fyra SM-guld på meritlistan, på Instagram eller blogg har förstås inte kunnat undgå alla fina bilder från hennes träningsresa i USA senaste tre veckorna, där hon bland annat hunnit med att vinna två femkilometerslopp (i Flagstaff och San Diego) och därtill ett millopp. Men för några timmar sedan boardade hon planet hem mot Stockholm igen, och i helgen är hon faktiskt anmäld för en dubblering på 10 000 meter (på fredag) och 5 000 meter (på lördag) när friidrotts-SM avgörs i Sollentuna.
På den längre distansen kommer hon, som jag tidigare skrivit om, bland annat att få möta Mikaela Kemppi, som sedan tidigare har många SM-milar, halvmaraton-SM och maraton-SM på meritlistan, men som nu gör debut i SM-sammanhang på bana. Wiker är femma på svenska årsbästalistan inför tävlingen på 35.28, Kemppi persade med 35.45 i DM i Glanshammar förra helgen och är därmed sjua (och fyra i länet genom tiderna, förbi Åsa Höög men bakom Karin Sennvall, Josefin Gerdevåg och Linda Ström). Det kan därmed bli ett spännande lopp ur länssynpunkt.
I herrarnas 25-varvsfrossa (som 10 000-metersloppen populärt kallas) finns Haben Kidane (liksom Wiker en numera utflyttade Hälleforslöpare) med som startfältets klart yngste löpare, junior som han alltjämt är. Det upprättas inte ens listor på 10 000 meter i P19-klassen, men Kidanes nysatta pers på 31.55 gör honom till 13:e bland seniorerna, och säkert kan han triggas att springa ännu snabbare i konkurrensen.
För Tureberg numera tävlande Örebrolöparen Tim Sundström, som hade så stora problem i vintras, är anmäld till både 800 och 1 500 meter, men fokuserar som vanligt på den senare distansen som avgörs med försök på fredag och final 15.27 på lördag. 17.31 går försöken på 800 meter (finalen på söndag), och Sundström kommer känna efter, efter 1 500 meters-finalen, om han verkligen kommer till start då.
Det är de fyra som försvarar länets färger på medel- och långdistans i årets friidrotts-SM, men redan på torsdag smäller det ju på hemmaplan med Blodomloppet, där Per Sjögren gör en spännande start på en asfaltsmil. ”Kungen av Grabbhalvan” var fortfarande inte nöjd med hur kroppen kändes efter alla skadebekymmer när jag pratade med honom på orienterings-VM i lördags (han var där och hejade fram tränings- och klubbkompisen Martin Regborn), men vinner ju ändå allt han ställer upp i just nu, så visst får han gälla som favorit även på torsdag.

Länslöparen slog världsrekord – och Pätsi kvalade till Hawaii med sitt livs lopp

Har tillbringat dagen i ett ömsom soligt, ömsom hällregnbeklätt Strömstad och sett Martin Regborn ta en sjundeplats i orienterings-VM (vilket jag skrivit om bland annat här och här). Därmed satt jag helt offside när en helt annan länslöpare i dag slog till med ett världsrekord. Och det är ju sannerligen inte varje dag som någon länslöpare står för en sådan bedrift, även om vi snackar veteranklass (H50-59) och en udda distans (4×800 meter). Men officiellt världsrekord blev det för Östanjös SK:s Patrik Johansson (ni vet, han som vann Inneserien i vintras) som i ett svensk ”landslag” tillsammans med Gunnar Durén, Mats Olsson och Per Björkman vid en tävling i Stockholm i dag. Johansson persade (inofficiellt, eftersom det var en stafettsträcka) på 800 meter med 2.07, och nya rekordet skrevs till 8.25,79 (över tio sekunder bättre än det gamla rekordet som Kanada innehade på 8.36,39).

Patrik Johansson och "arrangören" Gunnar Durén efter världsrekordet. Foto via Per Börjesson
Mats Olsson och Patrik Johansson efter världsrekordet. Foto via Per Börjesson

I Kalmar Ironman slog Morgan Pätsi till när man minst anade det. Örebrotriathleten som siktade så högt förra året (medalj på långdistans-VM, topp fem i ironman-VM) men inte nådde dem och sedan började årets säsong med ett gäng skador gjorde i dag karriärens bästa lopp. Han inte bara slog klubbrekord, han gick dessutom under nio timmar för första gången (med nästan åtta minuters marginal!) och kvalade in till årets ironman-VM med 6,5 minuters marginal (en femteplats hade räckt) efter att ha simmat 3,8 kilometer på 1.04.31, cyklat 18 mil på 4.36.58 och sprungit det avslutande maratonloppet på 3.05.12. En sjuk prestation. ”I dag ville kroppen vara med och leka. Grymt nöjd”, skriver Morgan på Facebook.
Gyttorps Bibben Nordblom persade med över 35 minuters marginal när hon blev tvåa  D21-klassen, men missade återigen en VM-plats med en placerings marginal då bara en enda VM-biljett stod på spel i den klassen. Bibben i mål på 10.38.41, Cathrin Axfors vann på 10.00.22. Härnäst väntar Ö till ö om två veckor, där Nordblom får räknas som favorit i damklassen.

Även Erik Anfält svarade för en grym prestation när han blev tvåa på Ultravasans 45-kilometersdistans i dag. Anfält var 3.38 bakom IFK Moras ryss Roman Ryapolov, men över 1,5 minuter före trea, norsken Tom Erik Halvorsen, och var mycket glad efteråt: ”Har aldrig varit så nöjd med en andraplats som i dag. Har heller aldrig känt mig så fysiskt sargad efter ett lopp som idag. Sista tio kilometernavar det en balansakt för att överhuvudtaget ta mig i mål. Hatten av till Roman Ryapolov som vann. Han var stark”, skriver Anfält på Instagram.
Numera utflyttade Hälleforslöparen Haben Kidane fick fira seger då han anförde ”Forest Runners Team Finspång Mix” till seger i Vasastafettens mixedklass genom att vara över två minuter före tvåan upp till Smågan (och näst snabbast av alla löpare över huvud taget, bakom herrtätens Andreas Åhwall). Det av örebroaren Lars Drageryd sammansatta laget ”Åshöjdens BK” (med bland andra KFUM Örebros Linus Rosdal) blev tvåa i herrklassen, Kumlabaserade LK Gränslöst slutade fyra. Örebro AIK:s lag blev 19:e i damklassen och 56:a i mixed.

Från dagens DM på 10 000 meter har jag ännu inte lyckats hitta någon resultatlista, men Mikaela Kemppi vann förstås damklassen därtill på ett nytt personligt rekord. Och på Instagram avslöjar hon att det blir SM-debut på distansen när friidrotts-SM inleds på fredag.

Närkes DM 10000m på bana. Sprang i A-heatet med grabbarna och trodde jag skulle få bra sparring och många bra ryggar att försöka haka på och jaga. Men många hade det tungt idag och flera av dem som är bättre än mig vek ned sig och tog det lite lugnt idag. Och ett par grabbar var för snabba för att jag skulle kunna haka på. Det var alltså bara att göra jobbet själv. Lyckades ändå fixa nytt PB och ett grymt härdat pannben! 😅 25-varvsfrossa skänker någon slags hatkärlek. Nytt PB, nytt klubbrekord och nytt banrekord för damer lyder nu på 35.45 och jag är grymt glad, nej lycklig är ett bättre ord, att lyckas prestera detta och fortfarande utvecklas i min löpning. Nu hoppas jag ha något lättare och piggare ben till på fredag kväll när jag debuterar i SM 10000m på bana. 🙏👊💥 Varför jag står på två prispallar? Jo, detta var både DM för seniorer och veteraner och får jag pris både som bästa dam och i min veteranklass damer40. Det är fördelen med att vara en äldre löpare 😅😅😅

A photo posted by Mikaela Kemppi (@mickan0473) on

Däremot har resultaten trillat in från dagens lag-ungdoms-SM på Källbrinks IP i Huddinge där KFUM Örebro slutade på tionde plats av 14 deltagande lag. Och faktum är att två av de grenar där KFUM samlade flest poäng var killarnas 800 meter och 2 000 meter hinder. I hinder blev Olle Tyrsmo trea på 6.50,53 och slutade Tobias Tranderyd på femte plats med 2.00,96. Därtill blev Lisa Brorson tolva på 3 000 meter med 12.44,63.

Och redan i går avgjordes ju lagtempot i Vårgårdas världstourtävling, med Emilia Fahlin i comeback efter OS-succén och i Alé-Cipollinis färger. Det blev som väntat ingen framskjuten placering för det italienska stallet som varken hade tempoutrustning på plats eller hunnit köra särskilt mycket träning ihop i disciplinen, utan en elfteplats av 16 startande lag, 3,5 minuter bakom segrande Boels-Dolmans. Fahlin och lagkompisarna lär vara betydligt mer konkurrenskraftiga i morgondagens linjelopp.

Tillbaka efter tre veckor – detta har hänt

Well, ni vet att jag brukar skriva ganska mycket om ganska små händelser.
Så, vad ska man skriva när man missat Emilia Fahlins OS-deltagande (ja, jag skrev förstås krönikor både före och efter silverracet, bara för att jag inte kunde låta bli), Lilian Forsgren och Josefin Tjernlunds student-VM-medaljer och massor av annat under tre veckors underbar semester? Tja, vi får väl ta ett lite snabbt svep över vad som egentligen hänt.

Men först kan jag konstatera att jag själv hunnit med tre ”tävlingar” på lika många semesterhelger. Först ett lokalt litet lopp uppe i Kramfors (som omväxlande kallas ”Finnmarksloppet”, ”Mjövattnet runt” och ”Gå, lunka, löp”) där jag blev fyra av 41 (på 29.55 över sex kilometer måttligt kuperad terräng), 7,5 minuter bakom överlägsne segraren Philip Berggren men bara två minuter från andraplatsen. Sedan blev jag tredje sist (av tiotalet tävlande) i motionsklassen över 200 meter i Degernässimmet. Och i lördags avslutade jag med en direkt bedrövlig insats i Svartåloppet, där jag blev 17:e av 31 på 1.14.04 över 14,3 kilometer med runt 200 höjdmeter – för två år sedan var jag nio minuter snabbare på samma bana (jag vet ärligt inte om jag hade en riktigt dålig dag eller är så dålig just nu, har tränat rätt bra på slutet men får inte ut så mycket av det för tillfället). Härnäst blir det Bergslagsleden ultra om en knapp månad. Bryter ihop och kommer igen tills dess.

Så, vad har man missat de här tre veckorna? Vi tar en snabbcheck sport för sport:
Löpning: Hårt skadedrabbbade löparesset Per Sjögren tog sin första seger i långloppscupen sedan Kumla stadslopp när han vann Dalenrundan på 19.59, 42 sekunder före överlägsne cupledaren Jakob Nilsson. Liduina van Sitteren tog över totalledningen från Mikaela Kemppi med en poängs marginal när hon vann samma lopp på 25.11, 15 sekunder före klubbkompisen Annika Larsson. I helgen avgjordes dessutom Stripastafetten, som ger klubbpoäng i cupen (Örebro AIK och IF Start går återigen en kamp om förstaplatsen där). Löparkungen Erik Anfält mötte hårt motstånd i sitt stora mållopp för sommaren, Salomon 27K under fjällmaratonhelgen i Åre, och fick för ovanlighetens skull nöja sig med en femteplats. Han har därefter hunnit anmäla sig till, men på grund av skadekänningar ändå funderat på att avstå från, Ultravasan 45. Bloggbekantingen och Kumlakommunalpolitikern (C) Cristoffer Stockman sprang Tromsö skyrace (som jag kutade i fjol) men föll till föga för de tuffa reptiderna och tvingades bryta (däremot tog örebroarna Adam Jonsson och Linus Ahlstrand målflagg på 80:e respektive 121:a plats efter över tolv timmars kämpande i den stentuffa nordnorska terrängen). IF Starts Kajsa Rosdal kutade det kortare loppet Tromsdalstind skyrace och tog en finfin elfteplats i hård konkurrens, medan Örebro AIK:s Ann-Sofie Berg blev 81:a där). Hälleforsbördiga VM-löparen Louise Wiker (som driver en trevlig blogg) kutade fem kilometer på 17.57 i en träningstävling under ett läger i USA. Och samtidigt har en annan löpare lämnat Hällefors bakom sig – Haben Kidane som nu tagit flyttlasset till löpargymnasiet i Sollentuna (efter att ha avslutat med att persa på 3 000 meter i Karlstad GP, med 8.48,37).
Cykel: Fahlins OS-lopp är redan nämnt. Därutöver svarade Fredrik Berg för en urstark insats i Finnmarksturen när han spurtade ned Matthias Wengelin (som hade haft problem tidigare i loppet, och som dagen innan vunnit Grenserittet), och tog nya poäng för att försvara pallplatsen i sammandraget. Wengelin var sedan bara en centimeter från att vinna Cykelvasan i helgen (kolla målfotot!).
Orientering: Tja, förutom student-VM har det ju också hunnit vara O-ringen, där Andrea Svenssons fjärdeplats i D20-klassen var största framgången ur länsperspektiv. Dessutom två deltävlingar i Milans poängtävlingsserie med Oskar Arlebo respektive Filip Jacobsson som segrare. Med en deltävling kvar att springa (i morgon) är det därmed bara Martin Regborn (som springer VM på lördag) som kan hota Arlebo i sammandraget. Och så var det Askersundsträffen i helgen, också. (Hur det gick för Tobias Karlsson och hans brorsa i fjällorienteringstävlingen Bamm? De kom tyvärr inte ens till start).
Triathlon: Samma dag (hör och häpna!) avgjordes både Vretstorps triathlon och Hälleby triathlon (och därtill Gôrslitet i Karlstad med bland andra Morgan Pätsi). Per Sjögren slog till även här, och vann Vretstorps sprint (250 meter simning, 20 kilometer cykel, sex kilometer löpning) med över 13 minuters marginal, medan örebroaren Ulrika Hammarskiöld vann en betydligt tätare damklass två minuter före Kumlas Hanna Henriksen. I Hälleby ännu kortare tävling (225 meter simning, 8,4 kilometer simning och 2,6 kilometer löpning) vann Mats Carlberg, mest känd som skidåkare och rullskidsarrangör, dryga minuten före Daniel Nordström medan Helena Yourstone krossade motståndet i damklassen och vann med över 2,5 minuter. Någon vecka tidigare vann Jenny Dollerup och regerande mästaren Mathias Jansson Vikers triathlon med två minuter respektive 34 sekunder på en delvis ny bana (markägarna stoppade fjolårets tävling på 2014 års bana; oklart exakt hur lång den nya banan var).
Mountainbikeorientering: Karlskogas Erica Olsson tog ungdoms-EM-brons i stafett och guld på den inofficiella långdistansen i ett mästerskap som avgjordes parallellt med seniorernas VM i Portugal. Där blev Garphyttans Marcus Jansson bäste svensk i samtliga discipliner, men nådde inte sitt mål att ta den första svenska topp tio-placeringen i ett individuellt herrlopp det här året heller. En åttondeplats i stafetten blev bästa resultatet. Jansson, som totaldominerat svensk mtbo i år, missade sedan guldet på medeldistans-SM (hans första förlust mot svenskt motstånd i år) och fick nöja sig med silvret tolv sekunder bakom Moras Linus Mood i fredags, men revanscherade sig med seger i lördagens sprinttävling i svenska cupen och söndagens långdistans-SM (Erica Olsson vann förstås alla tre tävlingarna i D16- respektive D20-klasserna). Jansson har därmed vunnit tre av fyra SM-tävlingar i år och sex av sex deltävlingar i svenska cupen.
Swimrun: Danny Hallmén hade ingen superlyckad avslutning på den egentliga tävlingssäsongen, men laddar om för en solotävling till helgen.

Fem SM-guld, en vägg och många löptävlingar

Efter att ha tillbringat halva lördagen i Rudskoga (Jordgubbslunken) och ägnat söndagen åt att heja i Grabergsdal (Hyttloppet) och lite egen träning (varför jag själv inte sprang något av loppen? Vänster benhinna spökar sedan ÖBU förra helgen) får det bli en kortare form av helgsummering än vanligt här på bloggen. Vi börjar väl med det mest väsentliga; de båda SM som avgjorts i helgen. Veteran-SM i maraton och SM över orienteringens ultralånga distans.

I Viby marathon, som förutom veteran-SM också tjänstgjorde som DM (och veteran-DM) i maraton och deltävling i långloppscupen gjorde Örebros landslagslöpare Erik Anfält som han föresatt sig; han tog hem tävlingen på nytt banrekord och gick under 2.35 (med elva sekunders marginal). Segermarginalen totalt i loppet skrevs till nästan elva minuter före Deri Thomas, Team CRS, medan örebroaren Sören Forsberg, 52, knep tredjeplatsen efter en ny urstark mara på 2.50.28. Anfält behängdes därmed med SM-guld i H40-klassen, DM-guld för herrar och veteran-DM-guld i H40-klassen,  och inkasserade dessutom åtta poäng i kampen om en ny titel i länets långloppscup (vilket gör att han går om Peter Wiker och Fredrik Johnsson och är ny trea bakom Jakob Nilsson och Mattias Nätterlund).
Forsberg, som alltså var tredje snabbast av alla (han var snabbast i landet av alla H50-löpare på årsbästalistan i fjol, i veteran-SM är det dessvärre inte så många som ställer upp) och tog guldet med exakt 37 minuter före Örebro AIK:s Ola Norbäck. Nästan så att DM-silvret i herrklassen, bakom Anfält, men drygt sju minuter före Örebro AIK:s Fredrik Johnsson, var en större merit än SM-guldet. Det blev veteran-SM-guld också för Linda Harradine, Örebro AIK (i D35, på 3.50.43), Kerstin Liljerås, Östansjö SK (i D45, på 3.59.43), och Jonas Janegren, IF Start (i H35, på 3.19.09), men det berodde, i varierande grad, på att de var ensamma startande i sina klasser.
Ingrid Ziegler, Örebro AIK, tog DM-guldet och segern i långloppscupens deltävling (på 3.06.12, vilket gav SM-silver i K40 och en andraplats totalt i loppet, 2.19 bakom Maria Lundgren, 338 Småland).) 35 minuter före klubbkompisen Julia Johnsson och ytterligare sju före Maria Eriksson, IF Start. Eriksson är den av de tre som ligger bäst till totalt i cupen, klättrar till tredjeplats bakom Liduina van Sitteren och Mikaela Kemppi.

I orienteringens SM över ultralång distans, som avgjordes med masstart, ryckte Örebros nyblivne EM-medaljör Martin Regborn åt sig en ledning på 14 sekunder redan till första kontrollen och var ensam i tät första halvtimmen, stämplade kontroll tio 21 sekunder före tvåan Albin Ridefelt, OK Linné. Sedan turades han och Ridefelt om i ledning i en timme, innan Regborn började tappa. Vid 29:e kontrollen, efter drygt 1.50 ute i skogarna utanför Eskilstuna, stämplade han för första gången på en placering utanför pallen, och då var avståndet till täten nästan fyra minuter. Regborn gick sedan en rejäl kamp om bronset med Ivar Lundanes, Södertälje-Nykvarn, där båda stämplade exakt samtidigt på kontroll 35 (av 37), Regborn var sekunden före till 36:an men Lundanes 14 sekunder före till 37:an och 21 före i mål. Guldet till Ridefelt, silvret till Joakim Svensk, Stora Tuna, och bronset till Lundanes med Regborn som fyra, alltså. ”Väggen”, twittrade VM-laddande Regborn. Ibland räcker ett enda ord.
Ellinor Eriksson, KFUM Örebro, tog en överraskande femteplats i damklassen efter en urstark avslutning (klättring från nionde plats vid 20:e kontrollen av 29). Förvisso över 14 minuer bakom segraren Tove Alexandersson, men världsstjärnan var så överlägsen att Eriksson bara var 2.28 från silver och 2.10 från brons (och tre sekunder från fjärdeplatsen).
Josefin Erlandsson, Milan, Filip Jacobsson, Tisaren, och Harald Larsson, Hagaby, blev femma, sexa respektive nia i äldsta juniorklasserna, Karin E Gustafsson, Hagaby, 21:a i damklassen.
För övrigt var det oväntat få lokala orienterare som valde att springa Eskilstuna weekend, en tredagarstävling.

SM, och därtill veteran-SM, var det för övrigt också i triathlonens medeldistans (halvironman) i samband med Vansbro triathlon i lördags, och där fixade Tommy Schröder Andersen länets enda medalj med en tredjeplats i H55-klassen, på 4.57.40.

Matthias Wengelin gjorde som han sa efter femteplatsen i VM-sprinten i onsdags; mountainbikecyklisten från Örebro åkte till Eksjö och körde Ränneslättsturen, en deltävling i den svenska långloppscupen. Men knappt två timmar in i loppet kastade han in handduken, av oklar anledning. Därför blev Fredrik Berg, Grythyttan, bäste länsåkare på sjätte plats, knappt sex minuter bakom segrande Mikael Flockhart, Norrtälje. Berg har varit topp tio i alla deltävlingar i svenska långloppscupen i år, och ligger bra till i sammandraget (som dock ännu inte uppdaterats efter dagens tävling).

Redan i fredags sprang Mattias Nätterlund Trosa stadslopp, en tävling som lockar mängder av elit. Trots att Örebro AIK-löparen avverkade de 8,9 kilometerna på 29.29 hade han 13 före sig i mål, i tät etiopiern Yetsedaw Minale (26.00) följd av Eskilstunas Örebrobekantingar Abraham Adhanom och Nassir Dawud. Exil-hälleforsingen Louise Wiker kutade istället Semesterloppet i Mariefred i lördags, och tog hem segern med över sex minuters marginal via 36.04 över milen (hon bloggar om loppet här).
I Världsungdomsspelen i Göteborg provade en annan exil-hälleforsing to be (Haben Kidane har blivit antagen till riksidrottsgymnasiet för löpare i Sollentuna!) lite kortare distanser än vanligt och slog till med personligt rekord med 30 sekunder på 5 000 meter (15.05) på fredagen och med pers även på 1 500 meter på lördagen (4.09,73). Inte så illa av en 18-åring, va? Även KFUM Örebros Tobias Tranderyd (tillbaka direkt efter sjukdom) och William Wickholm (trots problem med både väder och konkurrenter) fixade personliga rekord, 4.22,31 i P17 respektive 4.12,86 i P19 över 1 500 meter.

Johan Eriksson, Kopparbergs okrönte långlöparkung, vann Silverleden på en dag med nästan en halvtimmes marginal till tvåan Lars Lewin, Torsby, efter 64 kilometer, över 1 000 höjdmeter och nästan sex timmars löpning i skogarna runt Hällefors. Karlskogas Lillemor Bock avslutade väldigt starkt och sprang upp sig från sjätte plats halvvägs till en tredjeplats i mål i damklassen, 1.16 bakom segrande Patrizia Strandman, Västerås, i damklassen.

Och så var det Jordgubbslunken och Hyttloppet, som jag alltså själv bevistade i helgen. Båda vanns av Hector Haines, en brittisk orienterare som i Strömstad om en dryg månad gör sitt sjätte raka VM. Han bor till vardags i Stockholm och är klubbkompis med Garphyttans Filip Dahlgren i IFK Lidingö. Han avverkade Jordgubbslunken elva kilometer väg och nyklippt gräs på 36.50 på lördagseftermiddagen och Hyttloppets 8,9 kilometer lagom kuperade väg/elljusspår på 30.08 på söndagsförmiddagen (banrekord med två minuters marginal), med segermarginaler på 3.43 respektive 1.44 före Jonas Carlsson och Dreje Mengesha Biro. Hällefors Fredrik Rådström blev trea i Hyttloppet, som bäste länslöpare på herrsidan, medan Degerforsorienteraren Robin Svennberg tog den titeln som femma i Jordgubbslunken.
På damsidan vann Hectors fru, Rachel Hines, Jordgubbslunken på 46.12, men fick nöja sig med en tredjeplats i i Hyttloppet, drygt 3,5 minuter bakom Ewa Pettersson. Sara Jakobsson, Granbergsdal, tog andraplatsen där, och var därmed bästa länslöpare, medan sjundeplacerade Therese Rudmalm var bästa länsdam i Jordgubbslunken.

Starten går i Jordgubbslunken ...  Foto: Jonas Brännmyr
Starten går i Jordgubbslunken … Foto: Jonas Brännmyr
... och i Hyttloppet.  Foto: Jonas Brännmyr
… och i Hyttloppet. Foto: Jonas Brännmyr

Succélördagen: SM-guld, utmärkelse och klarad drömgräns (men Nyängen bröt runt Vättern)

Marcus Jansson var i topp i många tävlingar redan förra året, men den här säsongen har mountainbikeorienteraren från Garphyttan varit i princip oslagbar på svensk mark. Dagens sprint-SM? Tja, det körde han hem med över tre minuters marginal (på en sprint, alltså, segermarginalen över elva procent!) närmast före en kille (Linus Mood, IFK Mora) som har två topp 30-placeringar på VM i just sprintdisciplinen. Imponerande, minst sagt. Marcus farbror Thomas Jansson blev imponerande SM-sexa, 51 år gammal, bara 2.14 bakom silvermedaljör Mood. Klubbkompisen Maria Gustafsson tog dessutom SM-brons i juniorklassen, där bara tre av fem startande tog sig i mål. Karlskogas Erica Olsson har trots att hon fortfarande är ungdomsåkare och är fem år yngre än många av konkurrenterna i juniorklassen varit topp två i rubbet i D20 i år, men klev till SM ned i F16 – och fick för en gångs skull se sig slagen av en jämnårig. Ella Olsson från Grycksbo var 14 sekunder före i mål. Revansch i långdistans-SM i morgon?

Emilia Fahlin fick för andra gången på tre dagar utmärkelsen som dagens mest offensiva åkare när den fjärde av fem etapper i världstourloppet Aviva womens tour avgjordes med start i Nottingham och mål i Stoke on Trent tolv mil och några ordentliga backar senare. Det blev inga riktigt framskjutna placeringar för hennes Alé-Cipollini-stall i dag heller (polska Malgorzata Jasinska hängde med i tätklungan men var bara tolva över linjen; Fahlin rullade i mål i andraklungan, 2.39 bakom). Avslutning i morgon.

18-årige Hälleforslöparen slog andra perset på tio kilometer landsväg på en vecka, gick för första gången någonsin under drömgränsen 34 minuter när han slutade sexa i Å-loppet på hemmaplan (klubbmässigt) i Eskilstuna på finfina 33.45.
Bill Impola kutade sina tio kilometer i Karlstad istället, i Karlstad stadslopp, och tog en femteplats på 32.57. Brorsan Jack 23:a på 35.39. Erica Lech fyra, näst bästa svenska, i damklassen på 38.31.

I Jukolas damstafett tappade Marion Aebi nästan tre minuter på förstasträckan och växlade som 77:a för Tisarens A-lag (Lovisa Persson i B-laget var 1.20 före på 42:a plats), och EM-löparen Josefin Tjernlund tappade 4,5 minuter och ytterligare 35 placeringar till första mellantiden efter 1,7 kilometer på andrasträckan. Där var stafetten i princip över för Hallsbergs- och Kumlaklubben, men Tjernlund avslutade ändå starkt, sprang jämnt med täten och tog 38 placeringar innan hon lämnade över till tvillingsystern Ellinor Tjernlund som tappade mindre än minuten på världseliten och tog in 39 placeringar, till en 32:a-plats. EM-silvermedaljören och VM-löparen Lilian Forsgren spurtade sedan in laget på 16:e plats efter att ha löpt om just 16 lag på den fjärde och sista sträckan. Med start sent i kväll avgörs herrstafetten.
Gamla juniorvärldsmästaren Beata Falk växlade som tolva för Hagaby efter förstasträckan (Josefine Wallenhammar stämplade fel på sista, så laget blev diskat) och regerande juniorvärldsmästaren Andrea Svensson gjorde comeback efter de ihängsna knäproblemen (som kostade henne årets JVM) och löpte upp Tisarens B-lag från 136:e till 74:e plats på tredjesträckan (laget blev just 74:a i mål också, näst bästa länslag före KFUM Örebro på 88:e).

Och Mikaela Kemppi försvarade segern i Fröviloppet (på nytt banrekord), har jag läst på Instagram, men inte sett någon resultatlista från, så det får jag lov att återkomma till.

Filip Nyängen? Näe, han tvingades bryta Vätternrundan efter drygt 20 mil, i Karlsborg, med ”smärta från helvetet i båda knäna och en axel som inte alls gillade att jag cyklade” (skriver han på Instagram). Vi får väl se om han kommer till start på promenaden på måndag.

Regborn om VM-uttagningen: ”Fantastiskt – men lite besviken”

Inte så konstigt om det var blandade känslor i Martin Regborns huvud när svenska truppen till orienterings-VM i Strömstad 20–27 augusti presenterades på onsdagen. Som en av endast nio svenska herrar får 24-åringen från Örebro chansen att springa VM på hemmaplan – en dröm, en chans som kanske bara kommer en gång per karriär. Men samtidigt får han ”bara” springa sprinten, precis som i de två senaste årens VM, trots att han tog EM-brons i långdistans, orienteringens mest klassiska och prestigefyllda disciplin (som han redan i vintras deklarerade var sommarens stora mål att få springa), så sent som i maj (och snabbast av alla under stora delar söndagens VM-test i långdistans, även om han fick nöja sig med en fjärdeplats efter några tidiga missar). Nu valde förbundskapten Håkan Carlsson istället William Lind och Gustav Bergman, som var etta och tvåa i det där VM-testet, och Fredrik Bakkman, som allmänt ansetts vara Sveriges bästa långdistansare senaste åren även om han gått mycket skadad och fått nöja sig med en sjätteplats på VM 2014 och ett EM-brons samma år som bästa resultat på distansen. Regborn blir förstereserv till de tre, och kommer få kuta långdistansen om någon blir sjuk eller skadad. Jag ringde naturligtvis upp både Regborn och Carlsson för att höra hur tankarna egentligen gick.
– Först och främst är det fantastiskt att få springa hemma-VM. Men det är klart, när man vet att man var så nära på långdistansen så är man lite besviken. Jag vet att det var en tuff uttagning att göra, säger Regborn till Konditionsbloggen.
Hur blir det att förbereda sig för att springa en VM-sprint när man vet att man kan bli inkast i en långdistans också, är det svårt att lägga upp träningen?

– Nej, så olika är inte träningen. Det är inte som att jag går ut och bara kör asfalt fram till augusti för att jag är uttagen först och främst till sprint. Jag litar på att coach Kroon har han bra plan, hittills har det fungerat till punkt och pricka när jag följt hans träning.
Hur kommer tävlingsupplägget att se ut fram till VM?
– Vi (Hagaby) har inget lag i Jukola i helgen, och jag kommer inte att springa hela O-ringen. Men jag kommer att åka upp till Sälen och i varje fall springa sprintetappen. Sedan blir det nog några mindre tävlingar, men inget jag lägger fokus på utan mer som träning. Det blir mer av en grundträningsperiod nu. Sedan får vi se hur upplägget med landslagssamlingar ser ut.
Sprinten går i centrala Strömstad, hur passar det dig?
– Jag har faktiskt sprungit en sprint där tidigare, SM 2009, och då tog jag min första junior-SM-medalj, så det är ett bra minne. Det är en ganska kuperad stad, med branta höjder, så jag räknar med att det blir tuffa banor med en del höjdmeter, och det är ingen nackdel för mig.
Du var fyra på EM-sprinten, vad blir det för målsättning i VM?
– EM visade att jag har kapacitet att ta medalj, och egentligen är konkurrensen sämre på ett VM. Med tre löpare per land i stället för sex tappar länder som Sverige och Schweiz tre medaljkandidater var. Men man kan inte tänka på placeringar flera månader i förväg, det är bara prestationen som är i fokus.

– Martin har stora meriter både i sprint och långdistans och har lyft sig i år, han är absolut en stark löpare på både distanserna. Men vi har en extremt tuff konkurrens bland annat på långdistansen, där Martin hamnade precis utanför. Det var hårfint. Tufft, men samtidigt är det angenäma problem för en förbundskapten när alla löpare är medaljkandidater. På något sätt blir det rätt hur man än gör. Vi är väldigt tåliga för återbud, vi har fantastiska reserver att kasta in i bland annat Martin, och det känns otroligt positivt, säger Carlsson till Konditionsbloggen.

Var det tufft att meddela Regborn beskedet?
– Det är aldrig kul att ge löpare negativa besked, men det tillhör jobbet. Samtidigt vet jag inte om det bara var ett negativt besked i det här fallet, Martin blev ju glad också, att han blev uttagen till sprinten. Jag har gjort en ordentlig analys och tagit ut det lag som jag tror kommer att prestera bäst. Och Martin är en cool kille, jag vet att han kommer vara redo att prestera även på långdistansen om så blir fallet.
Du har tagit ut nio herrar till VM, bara en (Bergman) får göra mer än en individuell distans. Har du försökt få med så många som möjligt, eller är det här verkligen bästa laget?
– VI har tittat på varje distans och försökt sätta ihop laget för att ha så stora chanser som möjligt att ta så många medaljer som det går. Titta på en sådan som Bergman, som tog EM-silver i sprint. Nu sätter vi honom på sprintstafett, medeldistans och långdistans. Veckan skulle bli för tuff om han skulle springa sprinten också, trots att han sprang så bra i EM, så det går inte bara att rakt av ta ut den bästa på varje distans. Det är ett pussel att lägga. Vi har en väldig bredd, och det är en styrka jämfört med andra lag. Löparna får verkligen chansen att fokusera på sin distans.
Det är över två månader kvar till VM drar igång, hur länge kan du ändra i truppen?
– Jag behöver inte anmäla löparna officiellt förrän klockan 12.00 dagen före respektive tävling, och har man läkarintyg på att någon blivit sjuk eller skadad kan man ändra fram till två timmar före start. Men vi har valt en tidig uttagning för att löparna ska kunna fokusera i sin träning och komma så väl förberedda som möjligt.
Hur kommer VM-laddningen se ut?
– Vi kommer ha en obligatorisk precamp 11–15 juli där hela laget samlas, tränar och analyserar tillsammans. Men utöver det blir det ett flexibelt upplägg beroende på vilka distanser man ska springa. Bland annat kommer vi ha tre–fyra olika sprintläger där vi träffas och sparrar i relevanta städer. Bland annat ett i Örebro i samband med Örebro city sprint (den 26 juni). Det passar extra bra eftersom det är en världsrankningstävling och därmed ger poäng som påverkar startordningen i sprintkvalet i VM. Jag har redan fått bekräftat att Karolin Ohlsson kommer, och det blir säkert fler VM-löpare i Örebro.
Att det inte blev någon Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund eller Filip Dahlgren i VM-laget var inte oväntat. De får i stället ladda om för Jukola i helgen (för Tisaren och Lidingö).
Emilia Fahlin fick göra jobbet åt lagkompisen Marta Bastianelli i första etappen av brittiska världstouretapploppet Aviva womens tour i dag, nästan 14 mil med en snitthastighet på 40,5 kilometer i timmen. Bastianelli spurtade in som fyra, bakom luxemburgiska skrällen Christine Majerus och ex-världsmästarna Marianne Vos och Giorgia Bronzini. Huvudklungan sprack av precis i slutet, och Fahlins grupp var 25 sekunder bakom i mål. Fyra etapper återstår, i morgon trampas det från Atherstone till Stratford-upon-Avon (som väl mest är känt som William Shakespeares födelsestad).

Haben Kidane blev bästa P19-löpare i SM-milen i Stockholm i kväll (men det var inte P19-SM, så Hälleforslöparen fick nöja sig med en femteplats i H22-klassen och en 15:e-plats totalt i SM). Hans klubbkompis, i Eskilstuna, Abraham Adhanom, tog ännu ett SM-guld, fem sekunder före Mikael Ekwall (29.50 respektive 29.55; Kidane sprang på 32.12 – personligt rekord med 18 sekunders marginal). Jag skrev ju i går att exil-hälleforsaren Louise Wiker inte skulle kuta, men hon dök upp och tog en niondeplats i damklassen (och en bronsmedalj i det som var officiellt veteran-SM i K35-klassen!) på 36.11, 1.34 bakom segrande Maria Larsson, Örgryte, och 1.08 från SM-pallen. En annan som dök upp och tog SM-medalj var IF Starts Anna Pettersson, som bara var elva sekunder från D45-guldet. Tvåa bakom Tubmas Åsa Nylander på 41.41.

Mattias Nätterlund sprang redan i går, på sin 30-årsdag och bara tio dagar efter Stockholm marathon, ett tiokilometerslopp i Västerås; Mälarenergi stadslopp. Nätterlund blev tvåa på 33.48, knappa minuten bakom hemmalöparen Anders Österlund.
Jag har ännu inte sett några resultat från kvällens deltävling i Moto eagle tour, men det lär komma inom kort. Och på tal om rullskidåkare är det upp till bevis för Bill Impola i helgen (men utan skidor på fötterna, då).