Fahlin i låååång Giroetapp (och SM blir av!), Andrén snabbast i norska mästerskapet och Nilsson vann Askermountain mudrace för tredje året i rad (minst)

Göra klart jobbet, och sedan ta sig till mål utan att bränna de sista energireserverna. Det verkar vara Emilia Fahlins melodi i Giro d’Italia (ja, i förrgår underlättade ju en punktering på ett av grusvägspartierna verkligen inte saken), där fjärde etappen i dag avgjordes – en av proffscyklingens längsta etapper någonsin på damsidan, 17 dessutom rätt kuperade mil mellan Assisi och Tivoli.
Lizzy Banks och slovenska överraskningen Eugenia Bujak, som inte har något med sammandraget att göra, kom loss och var drygt en minut före de andra i mål. Återigen var det målgång uppför, med sedvanligt avsprucken klunga. Redan totalledande Annemiek van Vleuten fick 15 sekunder till på nya totaltvåan Katarzyna Niewiadoma (som passerade Anna van der Breggen, som tvingaes släppa 37 sekunder på van Vleuten i dag), medan Cecilie Uttrup Ludwig – som Fahlin kör för – hade en ny stark dag men tvingades släppa tillbaka 21 sekunder efter att ha hämtat in tio på van Vleuten med andraplatsen i går. I sammandraget har van Vleuten nu 1.56 på Niewiadoma som i sin tur är sju sekunder före van der Breggen och 1.07 före Ludwig.
Fahlin tog mållinjen som 108:e cyklist av 120 startande för dagen, nio minuter och 41 sekudner efter att Banks passerat den. I sammandraget innebär det nio placeringar ned, till 71:a plats, 25.44 bakom. Men det betyder förstås ingenting alls i ett lopp där hon kör för någon annans skull.
I morgon väntar en snällare etapp, med både start och mål i Terracina. Förvisso ska en drygt 600 höjdmeter lång backe besegras efter fem mil, men totalt är etappen bara 110 kilometer lång och efter backen bär det mest nedåt till mål.
Girot avslutas på lördag.
För övrigt är det nu klart att det blir ett cykel-SM (utöver redan avgjorda tempo- och kortdistans-SM) i höst, trots allt. Det blir inte Sälen och inte Uppsala utan Tierp arena (förvisso nära Uppsala), en motorbana och flygplats där det tidigare bland annat körts STCC. Helt platt, förstås, och ett varv på 7,6 kilometer som damerna preliminärt ska köra 15 varv (herrjuniorerna, med Jonathan Ahlsson, kör lika många – herrarna, med Jacob Ahlsson kör 23). Damer och herrjuniorer tävlar den 3 oktober, herrar och damjuniorer dagen därpå. Kommer Fahlin till start blir det därmed på bekostnad av belgiska världstourtävlingen Liège-Bastogne-Liège.

Jag skrev ju om Tisarens Oskar Andréns lite tuffare inledning på det norska mästerskapet i orientering (17:e på långdistans, 35:a på medel) förra veckan, men missade att notera den betydligt roligare avslutningen i går: För sin norska klubb IL Leik var han snabbast av alla – åtta sekunder före Freidigs Mats Eidsmo – på förstasträckan på stafetten som avslutade mästerskapsveckan.
Leik föll sedan tillbaka till 17:e plats efter att Ola Keiserås tappat 7,5 minuter på andra och Andreas Sølberg ytterligare fem minuter på sistasträckan (Freidig höll däremot i och vann, med Vegard Kittilsen och Håvard Sandstad Eidsmo, jagad av Magne Dæhli i spurten, på de två sista sträckorna).
I fjol dubblerade han mästerskapen, men i år kommer Andrén inte till start i SM till helgen.

Resultatlistorna från söndagseftermiddagens Askermountain mudrace är nu publicerade (evenemanget hette ”5:th and last”, men jag hoppas verkligen inte att det var sista upplagan eftersom jag hittills aldrig haft möjlighet att springa). Janne Werner tog sin första seger på 35.08 medan Frida Nilsson tog åtminstone tredje raka (jag har inte hittat resultatlistor från de två första åren) och därtill var näst snabbast overall bakom Werner, bara 53 sekunder bakom (och över två minuter före herrtvåan Alexander Swärd på 38.13. Anna Bergendal, som jag tror är samma person som spelat i damallsvenskan i fotboll med Tyresö, blev näst bästa dam på 41.51. Tomas Galmén och Linda Samuelsson treor.

SM-silver till Jonatan Gustafsson, van Sitteren distriktsmästare för åttonde gången i rad (och Sundström för tredje gången i karriären) – och så gick det i första Porla Brunnsloppet

I vintras tog Jonatan Gustafsson SM-brons inomhus i herrjuniorernas 22-årsklass. I dag toppade han det, med SM-silver i Linköping. Loppet var taktiskt, och för Gustafssons del säsongens allra långsammaste, men när det blev dags att spurta var det bara Oliver Löfqvist, Spårvägen, som var vassare än KFUM Örebro-löparen. 4.02,43 på honom, 4.03,12 på Gustafsson och 4.03,67 på trean, hemmalöparen Abdul Majiid Musse. Han var i sin tur bara 1,7 sekunder före Stocksäters Michael Welday (som tillhör samma träningsgrupp under Mikael Kroon som Gustafsson), som tog en finfin fjärdeplats på säsongsbästat 4.05,37.
I F19-klassen blev Klara Frih femma på samma distans. De fyra löparna i täten var samlade inom 85 hundradelar, medan Frih hamnade i ett ingenmansland, nio sekunder bakom, på nya årsbästat 4.39,81.
Noha Olsson hade otur och blev seedad i B-heatet på P19-killarnas 1 500-meterslopp, blev tvåa där på 4.13,73 men fick nöja sig med tiondeplatsen i sammandraget.

På hemmaplan avgjordes ju i dag årets andra distriktsmästerskap i löpning, tillika årets andra deltävling i långloppscupen (den första efter att coronan slog till på allvar och 50-gränsen infördes) – DM på 10 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg.
För damklassen gjorde coronan varken till eller från – Liduina van Sitteren är alldeles oavsett länets vassaste löpare för tillfället och tog hem sitt åttonde raka distriktsmästerskap (hon har vunnit samtliga som avgjorts 2019 och 2020). Lägger man till 2018 har hon tio guld och tre silver på de 13 senaste distriktsmästerskapen. Den här dagen var hon ensam dam i A-heatet och visste från start att hon ”bara” behövde understiga Petra Hanaeus 41.24,73, och det är ju faktiskt ”bara” med tanke på att van Sitteren gjort 35.05, 35.15 och 35.55 (mer taktiskt lopp på SM förra helgen, där hon blev tolva) i sina tre tidigare 10 000-meterslopp den här säsongen. Med tanke på att det inte behövde gå fortare, och att van Sitteren förra helgen sprang både 5 000 och 10 000 på SM var det inte konstigt att hon kostade på sig ett något mer sparsamt tempo den här förmiddagen: 36.55,63 och DM-guld med nästan 4,5 minuter, alltså. Siri Englund kom inte till start, så Therese Persson tog DM-bronset på 46.54,31.
På herrsidan sprang Tim Sundström sitt första 10 000-meterslopp (i varje fall sedan han återvände till KFUM Örebro från IFK Lidingö, men jag hittar inga noteringar någonstans om att han provat distansen tidigare), och tog hem DM-guldet med drygt 37 sekunders marginal till klubbkompisen Markus Bohman som i sin tur hade knappt sex sekunder till godo på Erik Anfält: 32.19,16, 32.56,34 respektive 33.02,04. Sundström sprang exakt en minut snabbare på landsvägsmilen på Mikael Kroons testlopp på Väster tidigare i somras, och har gjort fyra sekunder snabbare i officiella sammanhang (32.15 i fjol). I DM-sammanhang var Sundströms guld hans tredje (i det här distriktet, i varje fall) efter dubbla på korta terräng-DM, först 2014 och sedan 2015.
Även Per Arvidsson (33.32,14) gick under 34 minuter, Mattias Nätterlund bröt.
Anfälts tid gav honom DM-guld i M40-klassen, övriga veteranmästare: Sandra Almer Carlsson (K35, 48.15,23), Mathias Viktorsson (M35, 36.40,86), Hanna Fridhamre (K40, 52.50,34), Petra Hanaeus (K45, 41.24,73), Mats Johansson (M45, 39.17,01), Annica Sjölund (K50, 54.35,01), Peter Törnqvist (M50, 41.04,59), Mikael Hansson (M55, 47.39,30), Alf Ekblad (M60, 48.46,00), Susanne Malmqvist (K65, 50.53,06), Per Börjesson (M65, 54.01,30). Ingen ställde upp i K55- och K60-klasserna, och 70-plussarna har ju inte tillåtelse att tävla för tillfället.
van Sitteren står i och med nya segern på maxpoängen 16 efter två deltävlingar i långloppscupen, Therese Persson är tvåa på 13 och Hanaeus trea på sju. Arvidsson går om Gustaf Leonardsson (sjua i dag) i herrcupen, och toppar nu på elva poäng före Leonardsson på tio och Sundström på åtta. Återstår att se om det blir en fullständig cup i år, men Östansjöloppet ser i varje fall ut att bli av på lördag.

Hemma i Porla avgjordes i dag den första upplagan av Porla Brunnsloppet, där Erik Höglund (som ser stark ut, minns att han var trea i sammandraget i Rusakulan vertikal tour i fjol) dominerade. Han vann såväl prologen, alla omgångarna i knockoutsprinten i mossen (trots fall i finalen!), keirinloppet och finalen. Janne Werner tog andraplatsen medan Tomas Galmén tog hand om tredjeplatsen. Anna Karlsson (hon som hade en egen backyard i Vretstorp i våras) blev bästa dam på tredjeplatsen.

Axelsson och Hultgren vann Kvarntorp runt (och snart är bloggen tillbaka varje dag – korttidspermitteringen upphör!)

Ingen Anton Hallor denna gång – men däremot dök en av länets andra, allra bästa terränglöpare upp när Anders Björk för andra gången på två veckor arrangerade ett litet lopp i Kvarntorp: Jimmy Axelsson. Karlslundslöparen, som ju är stark både på längdskidor (144:a i Vasaloppet i år) och i terrängen (vann alla tre tävlingarna i Rusakulan vertikal tour i fjol) vann 9,6-kilometerstävlingen Kvarntorp runt lekande lätt (jag var tvåa, nästan fyra minuter bakom, och Almbys Janne Werner ytterligare en knapp minut efter). Tävlingen startade med en sväng upp och nedför barnbacken på Kvarntorpshögen, fortsatte uppför den beryktade trappan och efter att man tagit sig ned från högen och genom skogen avslutades det med åtta kilometer platt asfalt. Ett lopp med lite av varje, alltså. Anna Hultgren sprang hem segern på 47.28, nästan fem minuter före tvåan Anna Skult, medan Axelsson hade 36.40 (och jag 40.34). Björk har förhoppningar om att arrangera ytterligare något lopp senare i sommar, och det får man verkligen hoppas på efter de här två fina tävlingarna.

Djerfs Elin Lindblad och Rasmus Pettersson var snabbast på långa banan i veckans motionsorientering i Degerfors (på Vikenkartan, mellan Degerfors och Svartå), som också lockade några Hagabylöpare.

På söndag är det äntligen fritt fram för seniorer att tävla i friidrott igen, och jag har hittat spännande lokala långlöpare i anmälningslistorna både i Stockholm och Göteborg. Men mer om det på lördag, då bloggen vaknar till liv på riktigt igen eftersom NA beslutat sig för att häva korttidspermitteringen för sportmedarbetare och jag därmed kan blogga varje dag med gott samvete igen. På återhörande då!

Hallor och Galmén vann mysigt coronalopp – i morgon väntas efterlängtat besked om lättnader på idrottsrestriktioner

I kväll sprang jag och 19 andra faktiskt en löpartävling – Söderhavet runt. Ja, det var coronasäkrad med individuell start – men oj, vad kul det var. Anders Björk, en kollega/konkurrent på Sydnärkenytt (vass på speedway!), skapade ett facebookevent förra vecka, och jag fick syn på det i morse och bytte därmed genast bort lunchträningen mot 2,7 kilometer tävling. Sådana här små, anspråkslösa arrangemang är ju det bästa jag vet. Löpningens själ och essens.
Tävlingen gick runt Söderhavet, en gammalt vattenfyllt dagbrott i Kvarntorp (där jag vet, för att fortsätta på speedwaytemat, att Henka Gustafsson körde isracing i sin ungdom), med start och mål precis där stigen tangerar landsvägen.
På en så kort distans som 2,7 kilometer har jag nog aldrig tävlat tidigare (Rusakulan vertikal tours kortaste sträckning är väl just under tre?), så det var en riktig prövning. Men löpning är kanske den mest rättvisa sporten – det finns inget annat än dåliga bortförklaringar att gömma sig bakom – så topp tre hade jag kunnat meddela på förhand: Irländske orienteringsmästaren och backspecialisten Anton Hallor vann på den pannkaksplatta (och, för att vara en hel del stig, väldigt lättsprungna) banan 25 sekunder före Janne Werner och ytterligare 23 före mig: På 9.36, 10.01 respektive 10.24 (Mina bortförklaringar? Att jag redan hunnit med två hårda pass den här veckan och att jag var ovan vid distansen och gick ut för lugnt … – I sanning hade jag aldrig kunnat ta mig ned mot Jannes tid). Alva Galmén sopade banan med resten av damerna och vann på 11.44, nästa 2,5 minuter före Cecilia Söderkvist och hennes hund (som inte såg så spurtvillig ut). Jag hoppas verkligen det blir fler sådana här tävlingar, och att lägga dem på vardagskvällar är ju perfekt!

Noterar för övrigt att Liduina van Sitteren tog en av de sista platserna till söndagens #diabeteshjältar VK trail, så nu finns en ny favorit i den startlistan!

Häromdagen beslutade den internationella parkrunorganisationen att ställa in också de fyra junidatumen världen över. Det innebär att 16 raka lördagar nu ställts in i bland annat Örebro, räknat tillbaka till den 7 mars då senaste upplagan kunde avgöras här. Men i morgon förmiddag ska det komma nya besked om den svenska idrotten från regeringen och Folkhälsomyndigheten – och de verkar vara positiva, det ska kunna gå att smyga igång senioridrotten igen redan i juni. Det ska bli spännande att se exakt vad det innebär för konditionsidrotten – och vad som egentligen sägs om resor för tävling.

Löp-, cykel- och orienteringstävlingar i länet som hittills ställts in på grund av coronapandemin:
14 mars: Örebro parkrun.
19 mars: Veteranorientering, deltävling ett (Örebro).
21 mars: Örebro parkrun.
22 mars: Varvetmilen.
26 mars: Veteranorientering, deltävling två (Askersund).
28 mars: Örebro parkrun.
28–29 mars: Marsspelen.
2 april: Veteranorientering, deltävling tre (Örebro).
4 april: Örebro parkrun.
4 april: Startmilen (långloppscupen).
4 april: Lanna night trail (ersätts av öppen trail den 25 april).
7 april:
 Glanshammar terrängserie, deltävling ett.
11 april: Örebro parkrun.
14 april: Glanshammar terrängserie, deltävling två.
15 april:
 Örebro AIK halvmarathon (långloppscupen).
16 april: Veteranorientering, deltävling fyra (Hallsberg).
18 april: Örebro parkrun.
18 april: Boforsloppet.
19 april: Letälvsträffen.
21 april: Glanshammar terrängserie, deltävling tre.
21 april:
 OK Milans poängtävling, deltävling ett (Lindesberg).
23 april: Veteranorientering, deltävling fem (Örebro).
25 april: Örebro parkrun.
25 april: Munkastigen trailrun.
25 april: Kumla stadslopp (långloppscupen).
25 april: Tisarträffen, dag ett.
26 april: Örebro crazy trailrun (Ullmax trailserie; flyttas till 4 oktober).
26 april: Tisarträffen, dag två.
27 april:
 Karlslundsvarvet.
28 april: Glanshammar terrängserie, deltävling fyra.
28 april: 
OK Milans poängtävling, deltävling två (Nora).
1 maj: Svampenmaran.
1 maj: Grisrundan.
2 maj:
 Wedevågsloppet (långloppscupen).
2 maj: Örebro parkrun.
5 maj: Glanshammar terrängserie, deltävling fem.
5 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
5 maj: Hällefors vårjogg, första veckan.
5 maj: OK Milans poängtävling, deltävling tre (Nora).
6 maj: Korta terräng-DM (Vretstorp; långloppscupen; uppskjutet, nytt datum ej klart).
7 maj: Veteranorientering, deltävling sex(Svennevad).
7 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
9 maj: Hälleforsterrängen (långloppscupen).
9 maj: Svillingeruset.
9 maj:
 Närkekvartetten, dag ett.
9 maj: Hjälmaren runt.
9 maj: Örebro parkrun.
10 maj: Närkekvartetten, dag två.
12 maj:
Hällefors vårjogg, andra veckan.
12 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
12 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling fyra (Nora).
14 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
14 maj: Veteranorientering, deltävling sju (Kristinehamn, men arrangerad av Örebro läns orienteringsförbund).
16 maj: GIF-spelen.
16 maj: Örebro parkrun.
16 maj:
 Närkekvartetten, dag tre.
17 maj: Närkekvartetten, dag fyra.
19 maj: Hällefors vårjogg, tredje veckan.
19 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
19 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling fem (Nora).
21 maj: Örebro backyard ultra.
21 maj: Vintrosaloppet (långloppscupen; uppskjutet).
21 maj: Frövis terrängserie, första veckan.
22–24 maj: Vänern runt.
23 maj: Örebro parkrun.
24 maj: Dovra trail (Ullmax trailserie; flyttas till 23 augusti).
26 maj: Gubbracet.
26 maj: Hällefors vårjogg, fjärde veckan.
26 maj:
 OK Milans poängtävling, deltävling sex (Nora).
27 maj: Vårruset Örebro.
28 maj: Veteranorientering, deltävling åtta (Lindesberg).
30 maj: Örebro parkrun.
31 maj: Lindebygdens OK:s dag-KM (uppskjutet).
1 juni: Rallarrundan (långloppscupen).
3 juni: Fjugestaloppet (långloppscupen).
4 juni: Veteranorientering, deltävling nio (Nora).
6 juni: Lindesjönloppet (långloppscupen).
6 juni: Örebro parkrun.
13 juni: Fröviloppet (långloppscupen).
13 juni: Örebro parkrun.
13 juni: Närkespelen (uppskjutet till september, nytt datum ej klart).
20 juni: Örebro parkrun.
23 juni: OK Milans poängtävling, deltävling sju (Fellingsbro).
27 juni: Örebro parkrun.
28 juni: Örebro city sprint (sprint- och sprintstafett-DM; uppskjutet till i höst, nytt datum ej klart).
18 juli: Semesterhalvmaran (långloppscupen).
18 juli: Sommarmilen.
8 augusti: Stripastafetten.
26 september:
 Swedish league-finalen, dag ett (Blackstahyttan).
27 september: Swedish league-finalen, dag två (Blackstahyttan).

Mia Nilsson gjorde om och gjorde rätt – var snabbast på andra etappen av Kilsbergen trailtour (och så allt om alla andra lopp som ändå blev av i helgen)

Andra etappen av tre i Kilsbergen trailtour är avgjord. Tiden att ladda upp sina tider i Strava gick ut nu vid midnatt, och totalt hade 20 löpare tagit chansen att sätta tider på segmentet Blackstahyttan–Tomasboda–Blackstahyttan onsdag–söndag.
Efter att tidigare i veckan ha satt en tid som inte räckte för topp fyra (mycket på grund av fellöpning när en grusväg skulle korsas efter knappt tre av de drygt åtta kilometerna) gjorde Mia Nilsson på söndagen ett nytt försök som räckte till totalseger, 18 sekunder före Kajsa Rosdal som ju vann före Nilsson förra veckan. Därmed blir det först i mål av de två på den sista etappen som tar hem hela touren (skulle det bli exakt jämnt på sista – jag vet inte ens om Strava tillåter det – vinner Nilsson). Spännande! Linda Meijer var trea för andra veckan i rad, knappt två minuter bakom.
På herrsidan skrällde Andreas Wahlstedt, mest känd som cyklist hos Almby, genom att hålla undan konditionsfenomenet Per Sjögren med 33 sekunder i kampen om andraplatsen bakom John Lundström, som vann överlägset (om än inte lika överlägset som förra veckan) för andra gången i rad. I övrigt var resultatlistan en karbonkopia av förra veckans med Lundström som segrare, Erik Nilsson som fyra, Ola Backlund som femma, undertecknad som sexa, Erik Malm som tia och Daniel Eklund som elva (på åttonde- och niondeplatserna hade Rihards Darzins bytt plats med Andreas Pantzar, och på sjundeplatsen hade Claes Adolfsson ersatt Martin Bergman, de har sprungit varsin etapp).
Den tredje och sista deltävlingen startar på onsdag, och banan presenteras här på bloggen på tisdag morgon för den som vill ut och reka (det kan behövas, många sprang fel den här veckan och både Sjögren och Jonny Elofsson tvingades göra om sina försök). Flera gjorde också som Mia Nilsson och gjorde ett andra försök för att bättra sina tider – både Erik Nilsson och Ol aBacklund klättrade om mig i resultatlistan genom nya försök på söndagen.

Kilsbergen trailtour, etapp två, damer:
1) Mia Nilsson, 44.33. 50 poäng.
2) Kajsa Rosdal, 44.51. 40 poäng.
3) Linda Meijer, 46.24. 35 poäng.
4) Annika Larsson, 48.34. 32 poäng.
5) Anso Berg, 52.27. 30 poäng.
Herrar:
1) John Lundström, 34.21. 50 poäng.
2) Andreas Wahlstedt, 35.28. 40 poäng.
3) Per Sjögren, 36.05. 35 poäng.
4) Erik Nilsson, 37.55. 32 poäng.
5) Ola Backlund, 38.14. 30 poäng.
6) Jonas Brännmyr, 39.17. 28 poäng.
7) Claes Adolfsson, 39.59. 26 poäng.
8) Andreas Pantzar, 40.17 (Strava hittar inte segmentet i hans löpning, men tävlingsledningen har granskat GPS-spåret och godkänt tiden). 24 poäng.
9) Rihads Darzins, 41.00. 22 poäng.
10) Erik Malm, 42.51. 20 poäng.
11) Daniel Eklund, 45.39. 19 poäng.
12) Daniel Tholin, 47.41. 18 poäng.
13) Victor Barinas, 48.41. 17 poäng.
14) Cristoffer Stockman, 52.28. 16 poäng.
15) Jonny Elofsson, 53.47. 15 poäng.
Totalställning efter två av tre etapper, damer:
1) Mia Nilsson, 90 poäng.
2) Kajsa Rosdal, 90 poäng.
3) Linda Meijer, 70 poäng.
4) Anso Berg, 62 poäng.
5) Annika Larsson, 32 poäng.
6) Hanna Richter, 30 poäng.
Herrar:
1) John Lundström, 100 poäng.
2) Andreas Wahlstedt, 75 poäng.
3) Per Sjögren, 75 poäng.
4) Erik Nilsson, 64 poäng.
5) Ola Backlund, 60 poäng.
6) Jonas Brännmyr, 56 poäng.
7) Andreas Pantzar, 46 poäng.
8) Rihards Darzins, 46 poäng.
9) Erik Malm, 40 poäng.
10) Daniel Eklund, 38 poäng.
12) Daniel Tholin, 35 poäng.
13) Cristoffer Stockman, 31 poäng.
14) Jonny Elofsson, 29 poäng.
15) Claes Adolfsson, 26 poäng
16) Martin Bergman, 26 poäng.
17) Claes Nilsson, 18 poäng.
18) Victor Barinas, 17 poäng.
19) Per Gunnarsson, 16 poäng.
20) Stefan Sjögren 13 poäng.

Trailrunning Swedens tour med virtuella tävlingar rullar vidare, men eftersom den är landsomfattande får man välja sin egen stig. I helgen skulle det springas tolv kilometer, och underlagets beskaffenhet blir i det läget förstås väldigt avgörand. Första länslöpare jag hittar i listan den här gången, när varken Jonathan Kandelin eller Per Eklöf ställde upp, är Hagabys Sebastian Månsson på 74:e plats (1.16.06 på delar av Falkaslingan, Bergslagsleden och Kilsbergen trailruns bana uppe i Ånnaboda/Suttarboda). Gamle orienteringsvärldsmästaren Fredrik Bakkman sprang på 43.42 vid Gunnebo slott, mellan Mölndal och Mölnlycke, vilket gav segern. Nästa lördag är det 50 kilometer som gäller.

En annan tävling som kunde genomföras trots coronakrisen var Lanna öppen trail, som ersatte den planerade Lanna night trail. Svenska friidrottsförbundet har ju infört totalstopp för tävlande över 18 år, men vad jag kan se är föreningen bakom Lanna trail (Trail and run, som bildades i höstas) ansluten till förbundet (söker man på friidrottsföreningar i Lekeberg finns bara Brohyttans IF, Fjugesta IF och LK Gränslöst), vilket förklarar saken. Hur som helst hade tävlingsledningen gjort ett jättejobb för att förhindra att arrangemanget skulle bidra till smittspridning genom att erbjuda 5,5 timmars valfri starttid och inte ha något som lockade till folksamlingar (mer än möjligen chokladmunkarna).
Liduina van Sitteren tog fjärde trailsegern på sex dagar (hon vann ju alla etapperna i Rusakulan vertikal tour, måndag, onsdag och fredag) med en enorm marginal – 8,5 minuter. Faktum är att hon var tredje snabbast av alla, bara 31 sekunder från herrsegraren Oskar Hansson och två bakom tvåan Karl Wilenius. Maria Skoglund, Östansjö, och Lovisa Westerlund, Karlskoga, tog övriga pallplatser på damsidan, Janne Werner blev trea på herrsidan. Totalt kom 46 löpare till start.

Orienteringsförbundet har ju inte alls samma rigida inställning och tillåter fortfarande små lokala tävlingar, så på lördagen kunde Tisaren arrangera fyra sådana på raken – på samma banor – vid Kvarntorpshögen.
Josefin Tjernlund och Filip Jacobsson vann Tisarens klubbmästerskap i medeldistans (Tjernlund saknas i KM-resultatlistan eftersom hon sprang i en tidigare startgrupp, men räknades in i KM). Herrarna och damerna sprang samma bana (som för övrigt hänger kvar i veckan, för den som vill prova, skriv ut en karta härifrånäven tre andra banor finns här) och därför kan man se att Tjernlunds tid hade räckt till en tredjeplats bland herrarna (trots att hon tappade nästan en minut på en bom på herrtvåan Valter Pettersson, som hon var 1.13 bakom i mål, mellan nian och tian). Tjernlund var drygt 4,5 minuter före tvåan Rebecka Nylin, Jacobsson knappt 2,5 före Valter Pettersson.
Regerande franske sprintmästaren och EM-orienteraren Quentin Rauturier, som verkar bo i Örebro för tillfället, satte dagens allra bästa tid, drygt minuten bättre än Jacobssons KM-segrartid. Han sprang liksom Tjernlund i den första gruppen, med elitorienterare och elever från orienteringsgymnasiet i Hallsberg. KFUM Örebro hade en egen startgrupp, där Jonatan Gustafsson bara var fem sekunder från Jacobssons tid, och så fanns det en öppen start för löpare från andra klubbar, där Stora Tunas Tiomilavinnare William Pommer sprang dagens – bakom Rauturier – bästa tid.

Ekström fajtades med storlagen i stafetten – och jag vann mitt livs första löptävling i länet

Jag ägnade en stor del av söndagen åt att springa (mer om det nedan), så därför såg jag tyvärr inte Axel Ekström och de andra i stafetten i dag. Men jag är ju inte sämre än att jag kan läsa mig till att Klockhammarsonen förde hem det svenska herrlaget till en sjätteplats i stafetten i Lillehammer, bara 18 sekunder bakom Norge (ni vet Norge som hade 14 gubbar topp 26 i skiathlonloppet i går, där Sverige hade en åkar topp 36?!) på tredjeplatsen. Jens Burman måste ha gjort en jättesträcka (snabbastpå tredje) som förde upp Sverige från sjunde till tredje plats inför växlingen till Ekström, som gick ut tillsammans med Norges två slutåkare (Finn-Hågen Krogh i förstalaget och Vebjørn Turtveit i andralaget), men två ryssar kom ikapp och tog första- och andraplatsena, medan Ekström tapapde de fyra tunga lagen plus Tysklands Jonas Dobler. Ekström hade ändå sjunde bästa åktid på sträckan (men 41 sekunder sämre än Sergej Ustiugov som fixade segern åt ryska andralaget), höll avståndet mot Finland på sjundeplatsen och drygade ut mot alla andra (som Frankrike och USA). Nu återstår bara ett distanslopp före Tour de ski, ett 15-kilometerslopp i Davos nästa helg. Men eftersom det även körs sprint i Schweiz kan det bli väldigt tufft om de sex svenska platserna, om någon av sprintlöparna ska dubblera. I morgon får vi besked om Ekström eller Filip Danielsson får förnyat förtroende.

I distansloppen i fristil i Sverigecupen i Idre (och de vidhängande juniortävlingarna) var det ingen stor dag för länsåkarna. Lucas Lennartsson, Garphyttan, tog enda topp 30-placeringen med just en 30:e-plats i herrklassen, 2.43 bakom segrande Karl-Johan Westberg. Normalt starkaste junioren Emil Hagström klev av.

Och så var det min egen insats i dag: Jo, jag vann faktiskt en tävling! En löptävling här hemma i länet! Det har aldrig hänt tidigare. I femtimmarsloppet Sågenloppet gick jag upp i delad ledning efter en timme, och efter att ha sprungit och snackat med Janne Werner ett par timmar blev jag själv och fullföljde (trots förkylning i veckan). Vann på 28 varv på det drygt två kilometer långa varvet (58,40 kilometer totalt), och var till slut tre varv (drygt sex kilometer, alltså) före Janne som blev tvåa. Vretstorps IF:s Anna Karlsson vann damklassen (tyvärr vet jag inte på hur många varv, men 20+) närmast före Amanda Johansson på 15 varv och Maria Åström på elva. Daniel Johansson trea på herrsidan, oklart på hur många varv, men några fler än Anna (de sprang ihop en sväng i början, men sedan såg det i varje fall ut som om han drog ifrån något). Över 100 löpare kom till start, och min kollega Katarina Hanslep dök förbi och skrev en text där jag fastnade på bild!

View this post on Instagram

Det är inte varje dag man får lägga upp en segerbild om man heter Jonas Brännmyr. Fram till i dag var enda gången jag vunnit en löpartävling när jag tog hem @the_hill_marathons maratonklass 2017 (alltså en sorts tröstklass, med två (!) deltagare, för oss som inte vågade ge oss på 50 miles). Men i dag hände det äntligen igen! I @sagenloppet i Sänna! Det var både väntat och oväntat – det var ett nog litet lopp med ett tillräckligt galet koncept (spring så många varv du hinner på fem timmar på en 2,085 kilometer lång slinga) för att det skulle passa mig som hand i handske, men dödsförkylningen jag dragits med tisdag-lördag gjorde att jag tvekade att starta. Lördag var det närmaste jag kommit att sjukskriva mig sedan senast jag verkligen gjorde det (vinterkräksjuka januari 2012), men jag piggnade till under dagen och i morse kände jag mig återställd. Men loppet var förstås väldigt nära inpå. Jag startade mycket lugnt, kollade pulsen hela tiden och höll den riktigt låg första timmen. Allt kändes bra, så jag gav mig själv tillåtelse att öka lite, och när jag insåg att jag bara var 45 sekunder bakom ledande @jannewerner trampade jag på för att få sällskap. Vi snackade bort ett par timmar (30,1 kilometer halvvägs) – men sedan hände något jag har lite dåligt samvete över. Janne väntade in mig när jag stannade och pinkade, men jag hade inte ro att vänta när han skulle till bilen och fixa energi, och den luckan orkade han sen aldrig stänga (jag drog ned på tempot för att han skulle komma ikapp, men helt schysst var det förstås inte att fortsätta själv). Janne berättade efteråt att han var rätt stel så här dags, och snart var jag ett helt varv före. En stund senare 1,5. Sedan två. Och när jag gav mig ut på mitt 28:e och sista stannade Janne kvar i värmen (efter 25), så min segermarginal blev tre varv, drygt sex kilometer. Jag ökade lite på sista varvet för att hinna runt (58,40 kilometer på 4.59.57), men annars höll jag mig till planen med högst kontrollerad puls. Förkylningsmässigt kändes kroppen utmärkt både under (annars hade jag klivit av) och efter loppet, trots tre plusgrader, stormbyar och horisontellt regn och hagel. Otroligt mysigt lopp!! Foto: @crossfitmercedes

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on