Schagerström rätt upp på VM-pallen – och in i svenska stafettlaget (och två starkaste åkarna bröt kvällens Tour de Kif)

Hon blev juniorvärldsmästare på sista försöket. I dag såg Elin Schagerström till att bli U23-VM-medaljör på första försöket. I den tredje och sista individuella distansen (långdistans med masstart) vid skidorienterings-EM i Bulgarien – och därmed den tredje och sista som ingick i U23-VM eftersom stafetterna inte hör dit – slog Garphyttans IF-åkaren till med ett brons i en superhård långdistans med en åktid på över två timmar. Det bjöds hög höjd, stor kupering, kraftig vindar och snöfall – och till slut var Schagerström den enda icke-ryskan som stod pall: I EM-klassen tog ryssarna hand om hela pallen, i U23-VM spräckte 21-åringen från Vintrosa den ryska trippeln genom att jaga ned Aleksandra Rusakova på andra halvan och köra ifrån henne med drygt en minut. Upp till segraren Olesia Riazanova, som tog EM-silver (bara fem sekunder från guldet) hade Schagerström förvisso nästan 15 minuter och till Marina Viatkina på andraplatsen saknades drygt fem minuter – men de andra 17 U23-åkarna spöade hon. I EM slutade Schagerström 13:e, som fjärde bäst av svenskarna, efter att ha legat på 26:e plats vid första kartbytet, en tredjedel in i tävlingen. Jag pratade med Elin efter medaljen, för en artikel ni kan läsa här.
Schagerström kan därmed summera EM med resultatraden 23–17–13 och U23-VM som sjua–femma–trea – bättre och bättre ju längre distanserna blivit, från sprint via medeldistans till långdistans.
I morgon avslutas EM med stafett, och där Schagerström är ankare i svenska andralaget. Klara Yngvesson kör förstasträckan, Frida Sandberg andra. Nyckeln till en medalj är att först slå svenska förstalaget, toppat med Evelina Wickbom, Linda Lindkvist och Lisa Larsen. Bara det bäst placerade laget för varje nation räknas nämligen med i den officiella resultatlistan. Därefter gäller det att ha endera de finska eller norska lagen bakom sig – ryssarna lär vara ostoppbara. Utöver två lag per nation för de fyra länderna finns också Estland (med stjärnan Daisy Kudre som ankare), Schweiz och hemmanationen Bulgarien till start (plus Tjeckien som kommer bryta efter två sträckor eftersom de inte fått ihop tre åkare och ett mixlag). Starten går 10.15 på torsdagsmorgonen, svensk tid.

I kväll avgjordes den tredje deltävlingen i Tour de Kif på konstsnöspåret uppe i Ånnaboda, en skiathlon över 6,3+6,3 kilometer (jag antar att man lyckat slägga en 3,15 kilometer lång slinga som körts fyra varv, men är lite osäker på bansträckningen). Länets två starkaste herråkare för tillfället, Robert Brundin och Jimmy Axelsson, står noterade som DNF i resultatlistan. Av Strava-noteringarna att döma var ingen av dem sugna på att skejta, de är ju utpräglade stakåkare som siktar på långlopp, så de klev nog helt enkelt av efter den klassiska delen. Garphyttans Kevin Henriksson kunde därför ta hand om segern i överlägsen stil, vann med nästan tre minuter till Karlslunds Viktor Rikner och fyra till klubbkompisen Linus Wedin. Bara åtta åkare (inga damer) kom till start, vilket säkert kan bero på att skiathlon är en rätt ovanlig disciplin på motionärssidan.

Danielsson bästa icke-OS-svensk i Falun – kan det räcka till världscup? (Och inställd comeback för Schagerström – blir det ändå EM?)

Jag hade uppenbarligen för dålig koll på konkurrensen när jag skrev att Olivia Hansson skulle kunna vara med och hugga om segern i Craft ski marathon i Grönklitt i dag – den riktiga starten på den nationella långloppssäsongen. Östersund Karolina Hedenström (som Östersunds-Posten hade ett fint reportage om i juletid – det går att läsa med NA-inlogg eftersom vi tillhör samma koncern) var helt överlägsen och vann med över 13 minuter, och Stockholms Hilda Löf tog andraplatsen med fyra minuters marginal. Där bakom var det betydligt jäämnare med sju åkare inom drygt fyra minuter, och Hansson var sist av dem, nia, i mål efter att ha tappat fyra placeringar mellan kilometer 16 och 21 av det 42 kilometer långa loppet.
Närmast segern, i tid räknat, av länsåkarna var i stället Robert Brundin som var med i tätgruppen i drygt 16 kilometer och i mål bara var minuten bakom segrande Joel Andersson, IFK Mora, vilket gav en tiondeplats. Lindesbergsfostrade Johan Kanto var tolva, Jimmy Axelsson fick nöja sig med en 69:e-plats.
Den nationella långloppssäsongen fortsätter med bland annat Grotfallsrundan i Grängesberg nästa helg.

I Falun var Filip Danielsson för andra dagen i rad före Axel Ekström i resultatlistan i skandinaviska cupen (och Sverigecupen) – det var ett tag sedan maktförhållandet mellan länets två starkaste skidåkare, som en gång i tiden håvade in JSM-medaljer i Garphyttan tillsammans, såg ut så. Norrmännen var svåra att rå på i dag: Bakom William Poromaa, som vann för andra dagen i rad fanns 27 norrmän på placering 2–29 (undantaget 13:e-placerade Leo Johansson). Björn Sandström var 30:e och Filip Danielsson 32:a och därmed fjärde bästa svensk och bäst av alla icke OS-uttagna svenskar i tävlingen, ”bara” 1.47 bakom Poromaa över 15 kilometer fristil och mindre än minuten från åttondeplatsen. Det lär, vid sidan av SM-femmilen i våras, ha varit Danielssons bästa lopp de här båda vintrarna. Ekström har det desto tyngre just nu och var 2,5 minuter bakom Danielsson, och fick nöja sig med 122:a plats, bara en placering (och en sekund) före gamle klubbkompisen Lucas Lennartsson. Adam Gillman blev 142:a.
Sverigecupen fortsätter i Torsby 29–30 januari, den skandinaviska cupen i Otepää 11–13 februari. I världscupen finns dubbla distanslopp i franska Les Rousses nästa helg och skiathlon i Planica veckan därpå – frågan är hur många av OS-åkarna som vill vara med där och om det skulle kunna blir en möjlighet för Danielsson att komma ut. Omöjligt är det inte. Uttagningarna brukar meddelas vid 13-tiden på måndagarna.

Svenska cupen i skidorientering skulle ju satt igång i helgen, men temperaturer nedåt 30 minusgrader (20 är den internationella köldgränsen i de här sammanhangen) på tävlingsplatsen utanför Jokkmokk gjorde att arrangörerna tvingades ställa in både fredagens, lördagens och söndagens tävlingar. Trist eftersom både Elin Schagerström (efterlängtad comeback av juniorvärldmästaren från Vintrosa), veteranen Åsa Zetterberg-Eriksson från Karlskoga och debutanterna (?) Anton Hallor och Gustav Hindér från Tisaren var anmälda. Återstår att se hur förbundskapten Martin Hammarberg nu ska ta ut laget till EM i Bulgarien om två veckor (där det finns två bonusplatser för U23-åkare, vilket Schagerström lär ha varit en given kandidat till om hon har kvar något av sitt sprutt i åkningen – men nu har hon ju inte åkt tävling på den här nivån på nästan två år).

Larsson försvarade segern i stakmaskinscupen – men Gerdevåg var snabbast

Årsskiftet var inte bara tidsgränsen för att rösta om NA:s pulsklocka – utan också sista tiden att lämna in resultat i Moto brutal skierg tour, stakmaskinstävlingen som arrangeras från Örebro (men vem som helst kan delta) och som pågått i två månader. Den har bestått av sju etapper (eller 13, beroende på hur man räknar) och när allt summerades stod det klart att örebroaren Christina Larsson vunnit för andra året i rad. Den här gången tog hon dessutom hem både sprint-, distans- och totalcupen – och hon hade betydligt bredare och vassare motstånd än i fjol. Närmast var KFUM Örebros Josefin Gerdevåg, mest känd som löpare och distriktsrekordhållare på halvmaran, som vann två+två etapper men inte lämnade in något resultat i de två+en sista vilket blev dyrbart. Om man bara jämför de fyra+fyra etapper som båda körde hade Gerdevåg 17 placeringspoäng (det gäller att ha så få som möjligt) och Larsson 18 i totalcupen – men när allt summerades hade Larsson 28 och Gerdevåg 35 i totalen (Karin Karlsson blev trea på 49) medan det blev 11–15 i sprintcupen och 14–18 i distanscupen till Larssons fördel.
På herrsidan fick fjolårsvinnaren Richard Johansson, Bålsta, snabbast och tog hem sprintcupen med en poängs marginal. Men sjukdom (eller dålig planering, han hade trots allt två månader på sig att genomföra de sju etapperna) gjorde att han inte hann genomföra en av etapperna – och där tappade han så mycket poäng att han dalade till tredjeplatsen trots att han var snabbast av alla i fem+fem av sju+sex etapper i totalen. I distanscupen ställde den missade etappen till det ännu mer, så där rasade Johansson hela vägen till sjätteplatsen. Norske Henrik Magnusson tog i stället hem distans- och totalcup på elva respektive 26 poäng medan Karlslunds Mattias Fritz (som är med och arrangerar cupen) blev tvåa i båda på 21 respektive 45 placeringspoäng. I sprintcupen blev Magnusson tvåa (en poäng bakom Johansson) och Fritz trea medan Karlslunds Jimmy Axelsson tog tredjeplatsen i distanscupen.
Bästa tiderna på kungaetappen, 15 kilometer stakmaskin, undrar ni? Jo, 71.28,1 på Gerdevåg respektive 53.49,7 på Magnusson.
Nu är det bara att hoppas att kylan återvänder så det går att börja åka skidor på riktigt igen – mer än på konstsnöspåret i Ånnaboda.

Ekström på pallen i skidpremiären, Fryxell tog SM-silver efter sekundstrid och så gick det för Henrik Löwdahl i maratondebuten

Det blev inget nytt guld, ingen ny medalj för Marcus Jansson när mountainbikeorienterings-EM avslutades i Portugal i dag. Långt därifrån. Det var mixedstafett över tre sträckor, med damer på första sträckan, och Linn Bylars tappade 7.47 på täten på första sträckan och skickade ut Jansson som tolva. Garphyttecyklisten tog i sin tur faktiskt in fem sekunder på täten över sin sträcka – men tvingades släppa fem andra lag förbi sig och skickade ut Anna Tiderman som 17:e. Ja, ni läste rätt. När de flesta andra hade en herrcyklist på sista sträckan skickade Sverige ut den dam som haft svagast resultat i mästerskapet. Orsaken? Att Sverige faktiskt bara hade en herrcyklist på plats. Tiderman gjorde absolut inte bort sig, tvärtom. I konkurrens med några av världens bästa herrar tappade hon bara 6,5 minuter och tog Sverige i mål som 20:e.

Axel Ekström smygstartade skidsäsongen med en tredjeplats i Mora ski festival, ett 4,5 kilometer långt lopp på sparad snö på Hemus skidstadion, i går. Det är ju hans hemvist i klubbsammanhang numera (även om han kommer från Klockhammar och tävlar för Mora), och han blev trea, bara 5,6 sekunder bakom segrande klubbkompisen Gustaf Berglund (ja, topp fem var alla från IFK Mora). Bland skalperna han tog märktes Calle Halfvarsson, som var halvminuten bakom Ekström och slutade åtta av de 16 inbjudna.

I dag arrangerade Trailmakaren den tredje upplagan av Talludden trail, tillika arrangörens sista tävling i år (efter Dovra trail). De två tidigare upplagorna av loppet har bjudit på en enda, millång, distans. I år var det åtta kilometer (ett varv runt Snårsjön, plus till och från Talludden) eller 20 (tre varv runt Snårsjön, plus till och från Talludden). Örebroboende orienterarparet Josefin Tjernlund (som gjort två EM) och Quentin Rauturier (som sprang VM i somras) valde den kortare distansen och sprang på 37.11 (vann med 41 sekunder till Stora Tunas Ronja Hugg) respektive 30.44 (48 sekunder före Kils OK:s Jonas Andersson). Ja, ni hör. Det var orienterare som dominerade. Bakom Tjernlund och Hugg fanns ytterligare sju orienterare i rad (Tisarens och Allégymnasiets utbytesstudent Salla Isoherranen blev trea, inte ens två minuter bakom rutinerade Tjernlund) och efter Rauturier och Andersson fanns ytterligare fem orienterare i svit (med Valter Pettersson som trea, 1.40 bakom fransmannen).
20-kilometersdistansen var egentligen huvuddistans, men inte ens en tredjedel av antalet löpare kom till start där. Vretstorps Therese Fjordäng och Skånelöparen Johannes Andersson (Andarums IF) tog överlägsna segrar, med drygt elva respektive drygt åtta minuter, och etablerade nya banrekord med 2.01.44 respektive 1.38.23. Örebros Anna Mendelsson (en gammal kollega till mig, på NA) och Åtorps Ulrika Careliussen samt örebroarna Niklas Björklund och Emil Fallqvist kompletterade pallarna.

Olivia Hansson och Robert Brundin hade lite olika approach till helgen. Hansson hade redan säkrat totalsegern i Moto tour och åkte upp och hejade på sin mor som sprang Stockholm marathon medan Brundin körde sista etappen i den lokala rullskidstouren, en 32 kilometer lång och fin masstartsetapp med start i Järle och mål uppe i Ånnaboda (efter en sedvanlig, avslutande backe) och vann med 55 sekunders marginal till sparringpartnern Jimmy Axelsson (tiden blev 1.21.09; totaltvåan Mattias Fritz blev trea, drygt fyra minuter bakom, medan Alma Olsson vann damklassen på 1.47.52 och därmed knep andraplatsen i sammandraget, en retfull men ointaglig poäng bakom Hansson).
Men på söndagen sammanstrålade de båda Karlslundsåkarna strax söder om Stockholm för Gålörullen, ett drygt 36 kilometer långt rullskidrace som Hansson vann på 1.56.56 (efter något av en spurtduell där Sundbybergs Malin Börjesjö bara var tre sekunedr bakom, något helt annat och förmodligen mer givande än de vanliga utskåpningssegrarna som Hansson brukar bjuda på) medan Brundin blev tvåa på 1.44.17 (mindre än 1,5 minuter bakom Jonathan Hedbys som körde för Team Synnfjell i långloppsvärldscupen i vintras. ”Rullskidssäsongen avslutades på bästa sätt (nästan i alla fall)” konstaterade dubbeljobbaren Brundin på instagram efter drygt 70 kilometer stakning i helgen.

Utöver SM i maraton, i Stockholm marathon, avgjordes ytterligare ett SM i en konditionsidrott med visst länsintresse i helgen: Barmarks-SM i draghund, i Kristinehamn. I ungdomsklassen sprang Hällefors BK:s Ebba Fryxell (som i annan konditionsidrott tävlar för Garphyttans IF, men de har inte draghund på programmet) tillsammans med sin hund hem ett silver i ungdomsklassen. Hon var bara fyra sekunder bakom Härnösands Amanda Viklund i mål.
Dubble världsmästaren (med skidor bakom hunden) Timo Silvola från Degerfors, nu 55 år men så sent som för två år sedan VM-bronsmedaljör, fick nöja sig med en femteplatsen, 1.25 från guld och 46 sekunder från medalj, i cykeldisciplinen där Hällefors BK:s Cecilia Eriksson var sexa på damsidan (3.11 från guld, 1.39 från medalj).

I konkurrens från Åstadsloppet och Stockholm marathon lockade Örebro parkrun bara 47 löpare på lördagsmorgonen, men snabbt gick det ändå för debutanten Johan Alpberg (som inte varit omnämnd på bloggen sedan han var med och vann en patrullorienering i Kilsbergen 2017) som knep segern på 17.30 (ingen annan under 20 minuter). Linda Pettersson var snabbast av damerna för andra gången på tre veckor, nu på 25.30.

Från Stockholm marathon ska förstås också noteras att Örebro Hockey-ikonen Henrik Löwdahl gick i mål på 3.51.34 i sitt första maraton. Splittarna skvallrar om en jobbi sista mil (65.43 på milen mellan kilometer 30 och 40 mot 49.05 på den mellan kilometer tio och 20), men han fixade ändå både att gå under fyra timmar och hålla klubbens press- och kommunikationsansvarige Ludwig Andersson (3.57.41) bakom sig (de båda träningskompisarna verkar ha sprungit ihop i drygt 15 kilometer). Löwdahl hade splittarna 1.45.22/2.06.14 ”Ludde” 1.46.31/2.13.10.

Ahlsson till EM, Birath VM-debuterade, Regborn skadade sig igen (men är uttagen till världscupfinalen), ”fel” Tjernlund får landslagsdebutera efter SM-medalj, Wengelin tog nytt SM-guld, Anfält fyra i Ultravasan, Högberg la av, Bergentz bakom svensk seger i Italien och lite annat som hände när jag var på semester …

Var borta från bloggen 16 dagar (egentligen var bara sju dagar semester, men parade det med lite annan ledighet i båda början och slutet), och fasiken vet om det inte känns som att mer hänt på de här två veckorna jämfört med min dubbelt så långa sommarsemester. Jag kan inte rekapitulera allt, men här kommer ett sammandrag av det viktigaste:
** Emilia Fahlin har fortfarande inte gjort comeback och har tackat nej till cykel-EM, där däremot sensationsmannen Jonathan Ahlsson kommer att finnas med i U23-klassen (han är ju bara 19 och klev upp från juniorkategorin inför årets säsong). Mästerskapet körs i italienska Trento, och Ahlsson är uttagen både till tempot (torsdag eftermiddag) och linjeloppet (lördag förmiddag), så det lär bli mycket cykel i bloggen den här veckan. På första dagarna av mitt blogguppehåll avslutade Jonathan Baltic chain tour, med svenska landslaget, på 45:e plats i totalen och 23:e i sammandraget efter en fantastisk förstaetapp (svensk seger), en betydligt struligare andradag och en bra avslutning. Samtidigt passade storebror Jacob Ahlsson, som inte blev uttagen i EM-truppen i år (hans sista chans som U23:a, han körde i fjol), på att köra hem sin första seger för året i Sverigecupen, i Brudfjällsracet. Därmed gick han från delad till solklar andraplats i cupens sammandrag. Förra helgen var Jacob dessutom nere i Danmark och körde några hårda tävlingar, med en 47:e-plats i GP Himmerland rundt som främsta placering.
** Martin Regborn gjorde comeback efter sin lårskada när han sprang upp sitt Hagaby från 48:e till 15:e plats på andasträckan på Jukola för två veckor sedan (Hagaby slutade 56:a medan Tisaren som vanligt blev bästa länslag på både herr- och damsidan med en 36:e- respektive en 28:e-plats, där junioren Valter Petterssons kanonstarsträcka – nia, sekunder från fjärdeplatsen – var det som stack ut mest). Helgen därpå var dock olyckan framme igen, när Regborn åkte på en fotledsstukning i kvalloppet (som han ändå kunde fullfölja) till medeldistans-SM, varför han fick stryka sig från finalen (dit han ändå kvalade in). Han är nu (av Strava att döma; han var ute och sprang en öppen bana i samband med Södermanlands stafett-DM i dag) igång igen och är uttagen till världscupfinalen i Italien i månadsskiftet. Dit är även Tisarens doldis Ellinor Tjernlund uttagen (det blir landslagsdebut), efter att ha smackat till med en bronsmedalj i det där medeldistans-SM:et (det var hennes första SM-medalj i karriären, läs kollega Billy Hammers intervju med Ellinor här). Andrea Svensson, som slog till med en topp tio-placering i världscupdebuten i Idre häromsistens, är reserv till Italienhelgen men är ordinarie uttagen till Euromeeting, för-VM i Schweiz, tre veckor senare, liksom Regborn, Tjernlund, Josefin Tjernlund och Oskar Andrén. I stafett-SM, som avgjordes dagen efter medeldistansen (där länet inte fick några andra topp tio-placeringar utöver Ellinor) var Tisaren bara 49 sekunder från en bronsmedalj när Lilian Forsgren, Andrea Svensson och Ellinor Tjernlund sprang in som fyra.
** Vi avslutar orienteringssvepet med lite resultat: I helgen avgjordes DM i medel- och långdistans (följaktligen utan Regborn). Tisarens Josefin Tjernlund och Daniel Attås tog varsina dubbelsegrar (Tjernlund i medeldistansen just bakom Stora Tunas Ronja Hugg som sprang utom tävlan; Attås i långdistansen närmast före till Örebro nyinflyttade ex-världsmästaren Jerker Lysell, som sprang utom tävlan i sina gamla ”hemtrakter” utanför Lindesberg). I Värmlands DM tog Djerfs Åsa Zetterberg-Eriksson, mest känd som skidorienterare, en dubbel i sprint och långdistans. I veteran-SM i Köping förra helgen blev det inte mindre än 17 medaljer för länsorienterarna: Milans Therese Korkeakoski (D35, långdistans), Lindebygdens Evelina Ericsson (D35, medeldistans) och Hagabys Tord Lidström (H85, medeldistans) kan nu titulera sig svenska mästare (sprinten blev utan länssegrar).
** Wilhelm Bergentz, som haft en del skadebekymmer efter U20-EM och bland annat missade SM, var med och tog Sverige till seger i den internationella U20-landskampen i landsvägslöpning i italienska Odierzo i lördags. Åtta lag deltog, och de tre bästa löparnas tid slogs ihop, och då var Sverige 50 sekunder före hemmanationen på andraplatsen (1.34.37 mot 1.35.27). Bergentz slutade på femte plats i tävlingen, på 31.25, precis i rygg på greken Nikolaos Stamoulis och 25 sekunder bakom segrande italienaren Nicolò Gallo. Hälles Sharmarke Ahmed var bäste svensk med en tredjeplats individuellt (31.16) medan Dala-Järnas Anders Danielsson Frost var tredjelänk (31.56).
** Vintrosakillen Anton Birath, 19, blev något överraskande blivit uttagen i landslaget till VM i XCE, den mountainbikedisciplin som liknar skidsprint, som avgjordes i österrikiska Graz i söndags. Birath var 16:e i tidskvalet (32 avancerade) men åkte sedan ut direkt efter att ha slutat trea i sin åttondel, sekunden bakom franska Lorenzo Serres och hemmacyklisten Daniel Federspiel. Anton Olstam tog brons.
** Matthias Wengelin följde upp sitt SM-guld i mountainbikens mest prestigefyllda disciplin med ett nytt i långdistans (eller maraton, som det heter på mountainbikespråk) som avgjordes i samband med Alliansloppet. Örebrokollegan Axel Lindh, som tog silver i crosscountry, fick nöja sig med en fjärdeplats den här gången medan Askersunds Stina Sjöberg blev åtta. I helgen vann Wengelin första och sista etappen av Huskvarna MTB tour, men de 38 sekunder Lindh gick ifrån med på den andra av de tre etapperna räckte till en totalseger (Lindh var tvåa–etta–tvåa, Wengelin etta–tvåa–etta) med 35 sekunders marginal.
** På friidrotts-SM åkte KFUM Örebros 800-meterslöpare Henrik Franzén och Kevin Bodén ut i försöken medan Rebecca Högberg avstod distansen (hon sprang bara 400 meter, där hon missade final med två tiondelar, och valde sedan att avsluta karriären). Liduina van Sitteren, som haft en skadedrabbad säsong, blev 14:e på 5 000 meter på 17.44,40. Fler länslöpare hittar jag faktiskt inte i resultatlistan.
** Efter en DNS, en DNF och en coronapandemi blev det fjärde gången gillt för Erik Anfält i Ultravasan, där han sprang in som fyra och näst bästa svensk på 6.31.35 (knappt åtta minuter från pallen, 22 från segern). Kopparbergs Johan Eriksson blev 15:e man (7.47.22), 52 år ung.
** Petra Haneus och Rasmus Ahlgren (från Upsala, med Jonas Nilsson som bästa länslöpare) vann fem kilometer långa Vintrosaloppet på 20.34 respektive 16.25 (16.40), Kajsa Rosdal och Mattias Nätterlund vann det åtta kilometer långa och tufft kuperade terrängloppet Rusakulan vertikal på 42.39 respektive 34.53 och Liduina van Sitteren och Erik Widmark (från IF Mantra Sport, med Lars Drageryd som bästa länslöpare) vann tuffa terrängtävlingen Wadköpingslöpet på 42.08 respektive 36.08 (37.12), men ändå leder Marie Dasler och Per Arvidsson alltjämt långloppscupen med betryggande marginaler. Lotta Lennartsson vann första och sista tävlingen i Rusakulan vertikal tour (och var tvåa bakom Rosdal på onsdagen) och grejade därmed totalsegern. Detsamma gjorde Jimmy Axelsson, men eftersom han inte alls kom till start på onsdagen (då prioriterade han första etappen av Moto tour, där han och Olivia Hansson som vanligt vann) tog Nätterlund, som var tvåa på måndagen och fredagen, totalsegern på herrsidan. I Dovra trail hette vinnarna Magnus Persson (härkomst oklar) och Nina Sahlin (Västerås). Det saknas klubb/ort på en hel del löpare i resultatlistan, så jag är osäker på vem som blev bästa länslöpare Örebroarna Lisa Brorson och Fredrik Johnsson vann hur som helst den kortare åttakilometerdistansen (tävlingsklassen är 17,6).
** Marcus Jansson avstod de båda tävlingarna i Sverigecupen i mountainbikeorientering i Gävle förra helgen, och blev därmed av med totalledningen (med knapp marginal, eftersom han vann de tre första tävlingarna som dubblerade som SM). Karin E Gustafsson var fyra i sprinten och tia i medeldistansen och ligger sexa i totalen.
** Och slutligen (ja, jag vet att jag hoppat över en hel del löpartävlingar och dylikt, men det här är ett urval …) vann Johan Röjler i helgen Västerås swimrun. Den tidigare skridskomästaren (som nu coachar Nils van der Poel) valde den i år den här kortare tävlingen framför världsmästerskapet Ö till ö, som han ställt upp i tidigare. Ö till ö avgjordes i dag och Örebrobördiga Anna Hellström tog en tredjepalts tillsammans med Jenny Ramstedt, bara fem minuter bakom segrande Helena Sivertsson/Kristin Larsson (9.00.47 respektive 9.16.27) över 65 kilometer löpning och tio kilometer simning. Örebroarna Mårten Vidlund och Anders Ekholm kom i mål på 12.49.01.

Guld och silver till örebroarna på mountainbike-SM, Jansson tog tredje guldet på tre dagar och Hansson dubbelvann parkrun- och Moto tour-premiärerna

Guld till Matthias Wengelin – silver till Axel Lindh. Så blev utdelningen när mountainbike-SM i Göteborg i dag avrundades med den mest prestigefyllda distansen: Crosscountry.  Båda örebroarna – som dock inte längre tävlar för Örebrocyklisterna eller Almby utan för utomsocknes Länna Sport och Team Ormsalva – kom tillsammans med Sernekes Emil Lindgren som vunnit SM tre av de fyra senaste åren. Han tvingades dock kasta in handduken efter fem av de åtta fyrakilometersvarven, och när Wengelin satte in sista stöten kunde Lindh inte följa. Avståndet blev 24 sekunder, nog för att det inte skulle bli någon dramatik över mållinjen, och Lindh hade i sin tur 50 ned till Michael Olsson som fick ärva bronset när Lindgren DNF:ade. Guldet var Wengelins fjärde efter de 2013 (innan han flyttade till Örebro), 2016 och 2019 medan silver är den ädlaste medaljen Lindh fått hänga runt halsen på distansen. Båda lär ha ambitioner om att komma ut på världscup i höst (Lindh har ju redan gjort en i år).
Adam Pettersen, Almby, fick kliva av efter sex varv och blev klassificerad som 23:a. Hans klubbkompis Johan Lindbom kom bara tre varv och blev därmed utan placering. I P16-klassen, som körde fyra varv, slutade Carl Enhörning nia, ett par minuter bakom segrande Edvin Elofsson, Mjölby. Jenny Rissveds, OS-cyklisten från Falun, tog sitt nionde raka SM-tecken med drygt två minuters marginal.

Garphyttans Marcus Jansson fick kliva högst upp på prispallen och ta emot ett SM-guld för tredje dagen i rad, när han följde upp segrarna i sprint och långdistans med medeldistansdito när mountainbike-SM i Ångermanland avslutades på söndagen. Den här gången var segermarginalen betydligt större än i går – Jansson hade fyra minuter jämnt bak till tvåan Patrik Svedberg, Gävle (det var vad som skiljde tvåan från sjuan, om man tittade nedåt; Garphyttans Erik Jansson var sexa, 7.43 bakom Marcus men bara 3.20 från medalj över drygt tolv kilometer (fågelvägen). Karin E Gustafsson avslutade SM-helgen med en sjundeplats, sex minuter bakom Anna Tiderman som tog tredje raka guldet och fem från pallen.
SM-helgen ingick som de tre första av sju deltävlingar i svenska cupen, som Jansson nu toppar 45 poäng före Ulricehamns Marcus Wadell på andraplatsen. Cupen fortsätter med en helg i Gävle i slutet av augusti och avslutas i Surahammar en månad senare.

Trots att jag själv var med och sprang glömde jag helt att notera resultaten från första upplagan av Örebro parkrun på 17 månader. Det var den 145 upplagan av det kostnadsfria femkilometersloppet vid Rynningeviken som normalt arrangeras varje lördagsmorgon. Långloppsskidåkaren Olivia Hansson (21.43) och skidtalangen Kevin Henriksson (18.43) visade att de kan prestera även utan stavar i händerna. Båda följde dessutom upp med att köra den första etappen i årets – jämfört med normalt försenade – Moto tour på söndagen (eller egentligen en ”etapp noll”, en prolog vars resultat inte kommer räknas på något sätt i sammandraget) – och med rullskidor under fötterna skiljde betydligt mindre än tre minuter på fem kilometer – Henriksson var sjua i mål på 1.45.06 medan Hansson bara var två sekunder bakom, som åtta av 18 startande (och enda dam), över 40 kilometer masstart på Närkeslätten.
Det var så långt ifrån en överraskning det går att komma att Jimmy Axelsson och Robert Brundin slogs om segern i herrklassen, och Axelsson drog längsta strået med sju sekunders marginal (1.35.30 mot 1.35.37 – de var 9,5 minuter före Henriksson och Hansson. Viktor Rikner, som också kör för Karlslund, tog tredjeplatsen efter spurtstrid, knappt fyra minuter bakom täten.
Moto tour startar på riktigt onsdagen 25 augusti, med en 20 kilometer lång masstart söder om Örebro. Därefter följer en 15 kilometer lång masstart i Garphyttan (8 september) och Karlslundsöppna klubbmästerskap över 14 kilometer med individuell start (den 15 september) innan finalen över 32 kilometer, med masstart, i Järle den 9 oktober.

Djerfs Rasmus Pettersson, som nyss tagit studenten från orienteringsgymnasiet i Hallsberg, slog till med årets kanske bästa resultat när han blev tvåa på långdistansen som avslutade 4 i dag (han var 3.12 bakom Isak Olsson i den elitklassade juniortävlingen). Hans klubbkompisar Elin Lindblad och Edvard Pelander var sexa i damjuniorernas elittävling respektive segrare i H14-klassen.
Tisarens Lovisa Persson och Johan Aronsson var tvåa (bara 39 sekunder bakom EM-medaljören Alva Olsson, Linköping) och trea (46 sekunder bakom Emil Ljungemyr, Kolmården) i den deltagarmässigt rätt stora tävlingen Tjällmoträffen. Och nere i Skåne var Hagabys Benita Månsson och Sebastian Månsson båda tvåa i Ringsjöträffen.

KFUM Örebro-talangerna Albert Ziegler och Lucas Asplund sprang 2 000 meter på varsitt håll i dag (Sayo respektive Gurkspelen) och slutade tvåa och fyra i P15-klassen på 6.13,12 respektive 6.16,01. Förbättringar av årsbästat av båda, som innan låg sjua och åtta på svenska årsbästalistan i klassen.

Fahlins bästa placering på endagstävling i världstouren sedan segern i Vårgårda – nu är OS-platsen nära

Nu ska den väl ändå vara klar, Emilia Fahlins OS-biljett. I dag tog hon den där topp åtta-placeringen som SOK väntat på, och hon gjorde det med stor pondus i spurten av världstourtävlingen Gent–Wevelgem, trots att hon oturligt hamnade bakom Elisa Longo Borghini (som, tillsammans med Soraya Paladin, hämtades in från en 20-kilometersutbrytning 300 meter före mål) precis när hon skulle dra igång sin spurt så löste hon en sjätteplats. Jag pratade med Fahlin någon timme efter målgång (läs artikeln här!), och hon var förstås strålande glad med dagens prestation och med att återigen ha klarat SOK:s hårda krav (det gjorde hon även i fjol, när OS skulle ha avgjorts, utan att bli uttagen) men hade ändå ett styng av besvikelse över att hon inte nådde hela vägen fram till en pallplats.
– Precis när jag ville dra igång hamnade jag bakom Longo Borghini, så jag fick sluta trampa och vänta en sekund, och då hade alla andra fått momentum på mig. Där jag satt hade det inte blivit spurt om segern hur jag än hade gjort, men hade jag inte blivit hindrad den den där sekunden kunde jag ha varit med om de andra pallplatserna. Det grämer mig lite, säger Fahlin i artikeln.
Marianne Vos visade varför hon är tidernas segerrikaste cyklist och vann spurten relativt enkelt. Där bakom fanns en grupp om tre som Fahlin, om hon kommit ur spurtsituationen, förmodligen hade kunnat utmana: Belgiska Lotte Kopecky, Liv racing, blev tvåa, tyska Lisa Brennauer, Ceratizit-WNT Pro cycling, trea, och italienska Elisa Balsamo, Valcar-Travel & service, fyra. Fahlins kamp blev om femteplatsen, där hon var någon centimeter bakom sin gamla lagkompis Marta Bastianelli, Alé BTC Ljubljana.
Fahlin var FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscopes kapten i tävlingen (Marta Cavalli var andra kortet, men det blev aldrig läge för henne) och de andra fem körde för henne (det blev säsongens tredje bästa resultat för teamet, Cecilie Uttrup Ludwig var ju trea i Trofeo Alfredo Binda förra söndagen och femma i världstourpremiären Strade Bianche). Till skillnad från i Nokere Koerse, då Fahlin var lite besviken på hjälpen från laget, fungerade det nu utmärkt. Enda grejen var att lagkompisarna inte riktigt var på tå just när Trek-Segafredo-stallet gick upp och kom loss med fyra cyklister i en niomannautbrytning på ett rätt givet ställe på väg ut ur Ieper med 20 kilometer kvar (det konstiga var att Trek-Segafredo därefter verkade välja att släppa iväg Longo Borghini i egen utbrytning med Paladin och droppa tillbaka med övriga tre till klungan, men det är en annan historia). En annan lite märklig grej i tävlingen var att ett parti på cirka fem kilometer precis före slutet lades till med kort varsel (under själva tävlingen, om jag förstått saken rätt, vilket gjorde att grafiken i tv blev helt missvisande), vilket i slutändan var det som gjorde att klungan hann ikapp de två utbrytarna.
Fahlin tävlar härnäst på söndag igen, i Flandern runt. Mycket mer inför det i veckan, det är trots allt en av säsongens största endagarstävlingar. SOK:s nästa OS-uttagning sker den 14 april. Fahlin lär få sin plats då även om sportchefen Anders Wiggerud inte ville lova något redan i kväll.
– Men den här insatsen gör att hon förstås ligger väldigt bra till i den sammantagna bedömningen, säger han till vargardacycling.se.
Som ni kan se nedan är dagens sjätteplats Fahlins näst bästa placering i en endagarstävling i världscupen eller världstouren i karriären (hon har ju dock varit fyra på VM också, 2018).
Alla Fahlins topp tio-placeringar i världscupen och världstouren:
2016: Seger i Vårgårda GP.
2017: Åtta (Vårgårda GP, etapp sex i Boels rental tour).
2018: Tvåa (etapp tre i Emakumeen bira, sammandraget Tour of Norway, etapp ett i Tour of Norway, etapp två i Tour of Norway), trea (etapp tre i Tour of Norway), sexa (sammandraget i Madrid challenge), nia (etapp fyra i Giro d’Italia).
2019: Sjua (Trofeo Alfredo Binda), åtta (Brugge–De Panne), nia (Tour of Guangxi).
2020: Sjua (La course).
2021: Sexa (Gent-Wevelgem), nia (Trofeo Alfredo Binda).
Dessutom sex topp tio-placeringar i lagtempo: Tvåa (Madrid challenge 2018), femma (Vårgårda GP 2015, 2017 och 2018), sjua (Giro d’Italia 2018), nia (Vårgårda GP 2013).

Det blev inga stora framgångar för länsåkarna när Sverigecupen i längdskidåkning avslutades med ett distanslopp över 15 kilometer i klassisk stil i Falun i dag. Axel Ekström var, som vanligt den här säsongen, starkast av dem – men till skillnad från i går, då han var två tiondelar från pallen, saknades nu 43 sekunder. Han blev 14:e man i mål (å andra sidan var det tajt uppåt, bara 13 sekunder till åttondeplatsen). Björn Sandström vann, 17 sekudner före Karl-Johan Westberg och Jonas Eriksson. Filip Danielsson blev 19:e man, 40 sekunder bakom Ekström, Adam Gillman blev 23:a, ytterligare 23 sekunder bakom (dessutom varnad för att ha tjuvskejtat) och Lucas Lennartsson blev 30:e man, 26 sekunder bakom Gillman.
Marcus Ruus säkrade segern i Sverigecupens sammandrag med en niondeplats i dag. Ekström, som missat fyra tävlingar på grund av världscuputtagningar, blev elva totalt. Danielsson, som stod över de fyra första, 15:e.
Skidsäsongen avslutas med de tre kvarvarande SM-tävlingarna – stafett, lagsprint och tre-/femmil – i Kalix om två veckor.
Jag lyckades ju för övrigt missa att Jimmy Axelsson fick chansen att köra Årefjällsloppet i går. Karlslundsåkaren som var topp 100 i Vasaloppet slutade på sista plats av de 74 herrar som fullföljde med tiden 6.37 (Nygaard vann på 5.04), men fick med sig viktiga lärdomar inför framtiden. ”Dålig dagsform och inte de bästa skidorna, tappade en del i början men fick igång skidorna/kroppen på mitten för att sedan vägga lite efter 75 kilometer. Tar med mig erfarenheten och andra lärdomar. Glömmer resultatet”, skriver Axelsson på Strava.
Olivia Hansson, som blev trea i Nordenskiöldsloppet i går, snackade jag med dagen efter för en artikel ni kan läsa här.

Tätkänningen försvann i första backen – så var Vasaloppet för länsåkarna (Hedlund slog rekord som 48-åring: ”Så gott som, gammal god form”)

Nej, det var sannerligen ont om länsframgångar i årets Vasalopp, i varje fall om man tittar på den absoluta täten. Där bakom många bra prestationer, som vi ska återkomma till längre ned, men när det brann till i herr- och damklasserna var länsåkarna ungefär lika långt efter som innan bröderna Impolas genombrott med Bills 13:e-plats 2013.
Den som höll fanan högst var Maria Gräfnings, som bara till klubbtillhörighet är ”länsåkare” (hon har råkat välja Karlslund som sin nationella klubbadress trots att hon aldrig bott i länet, hon kommer från Falun och bor i Davos). Och även för Gräfnings, som var femma i Vasaloppet för två år sedan, försvann kontakten med täten redan i den första backen. Det gick undan från start i damtävlingen, och bara fyra var med till Smågan. De blev en kort period åtta, sedan fem, sedan – när Marit Bjørgen gick upp och bombade i Lundbäcksbackarna – tvåa. Och när andra herrklungan kom ikapp var det bara Lina Korsgren som orkade ta ryggarna. Superdupermeriterade debutanten Bjørgen fick släppa och tog andraplatsen, 42 sekunder bakom. Korsgren slog banrekordet med över 16 minuter i de supersnabba medvindsförhållandena med 3.52.08 (notera att jag hade fel i mitt förhandsinlägg; banan var verkligen 90 kilometer och tiderna från i år gäller som rekord, de hade fixat till det genom en liten omdragning).
Gräfnings låg i en större grupp som var nästan två minuter bakom i Smågan. I Evertsberg var de tio tillsammans, från elfte till 20:e plats, knappt sex minuter bakom, och i Hökberg hade Gräfnings och Laila Kveli ensamma kommit ikapp Anikken Gjerde Alnes, som ett tag (tidigt) var nära att ansluta till de åtta som då var allra längst fram. De tre var då elva–tolva–13:e, knappt 8,5 minuter bakom täten. Men sista två milen tröt orken och Gräfnings tappade både Kvelis rygg, Elin Mohlin (24 sekunder före), Roxana Lacroix (elva sekunder före) och Anastasia Vlasova (två sekunder före), och blev 15:e – vilket även var den 15:e snabbaste tiden i Vasaloppets historia eftersom hon var sista åkare in under det gamla banrekordet (15.31 bakom Korsgren).
Olivia Hansson var 49:a uppför första backen och plockade sedan fem placeringar till Oxberg, för att sedan hålla 44:e-platsen i mål på 4.38.35. Erika Bergentz hade inte fått till fästvallan och var näst sist (72:a), på ovana uppförs-stak-armar, till Smågan, men plockade sedan fyra placeringar och kom i mål som 68:e på den för en elitmotionär fantastiska tiden 5.16.01 (1997 hade man varit femma med den tiden, just sayin’). Perstider på båda, förstås (hitta mig en åkare som inte persade i dagens förhållanden!): med drygt 64 minuter för Bergentz och med drygt 17 för Hansson.
Bob Impola var ändå länsåkaren man hade störst förhoppningar om när det gällde pallmöjligheter, och där kanske det är taskigt att säga att det sprack redan i första backen. Nej, han låg väl placerad som 31:a i den 65 plus moms stora tätklungan som brakade igenom kontrollen i Smågan efter 26 minuter, men redan i Mångsbodarna sladdade han längst bak i densamma, och i Risberg var det över. Där hade han tvingats släppa 2,5 minuter, och så mycket tar man inte igen i en tävling där tempot är upptrissat från start. Herrtävlingen var en enda lång utnötning, och 50-talet orkade med förbi Risberg (Impola var 71:a där). I Evertsberg var de 45, men i backarna ned därifrån (ett väldigt oväntat ställe att gå loss på!) kom Tord Asle Gjerdalen, Vetle Thyli, Anton Karlsson coh Ermil Vokuev iväg, och redan i Oxberg hade de nästan en minut. Thyli fick släppa efter Hökberg, och direkt efter Eldris (där avståndet till den stora klungan [som nu inte längre var stor utan bara bestod av nio jagande] alltjämt var minutstort) satte Gjerdalen in det avgörande rycket. Anton Karlsson var närmast att kunna svara, utan att lyckas. Nya rekordtien 3.28.18 på GJerdalen, Karlsson 36 sekunder bakom och Vokuev 61 medan Thyli blev uppkäkad av andragruppen. Impola kom i mål som 61:a, 14.17 bakom (men visst, även hans 3.42.35 var pers, med drygt 15 minuter, och över 42 minuter snabbare än hans andraplatslopp 2018 då förhållandena var helt väsensskilda med snöfall).
Jimmy Axelsson var 118:e man i Smågan men så bra som 95:a i Oxberg, innan det började vända – och han tog mållinjen som 101:a man (på 3.47.55, 19.37 bakom Gjerdalen). Han blev till slut ändå topp 100 eftersom tjecken Fabian Stocek, som precis som Gräfnings kör för Vltava Fund ski team, blev diskad, och Karlslundsåkaren – som haft en raketartad Vasaloppskarriär – intervjuades av min kollega Hugo Levinsson efteråt.
Lindesbergsbördiga Johan Kanto blev 165:a (näst siste man under fyra timmar med 3.59.47, 33.04 bakom Gjerdalen) och Karlslunds Robert Brundin missnöjd 172:a (4.01.22, 33.04 efter).
Granbergsdals historiska veteran Magnus Hedlund, 48, gjorde sitt snabbaste lopp i sitt 31:a Vasalopp 1,5 minuter bättre än tid än 2004, då han var 77:a och både bäste länsåkare och bäste värmlänning (en kombination man officiellt bara kan lösa om man är från Degerfors eller Karlskoga). Det gav en 198:e-plats som gjorde att han för första gången sedan 2017 var topp 200 (och för 16:e gången totalt, första gången var 1995; första gången han åkte var 1991 och därifrån kommer alltjämt sämsta placeringen, en 668:e-plats).
– Jag tränade ju bättre och mer förr, det måste jag säga. Men jag tränade bra nu när det var snö i en hel månad hemma. Jag lyckas väl ändå komma upp i, så gott som, gammal god form fortfarande med en liten träningsspurt på slutet. Den viktigaste grejen är ju föret. Det måste vara bra om det ska kunna gå, men det har det ju varit förut med. Det året jag åkte på 4.09, då var det också sånt här före, säger Hedlund till Karlskoga Tidning om rekordloppet.
Nionde länsåkaren som skulle ha startat, Gustav Hindér, hade testat positivt för covid-19 och tvingades avstå.

Det ska förstås noteras att Karlskogabördiga skidorienteringsveteranen Åsa Zetterberg-Eriksson (EM-brons 2008, numera elitmotionär) blev tia på medeldistansen under SM i Umeå i går. Åsa tävlar alltjämt för lilla Karlskoga-, Degerfors- och Kristinehamnssammanslutningen Öset Skido, varför hon inte kom till start i dagens stafett.

Simone Niggli byggde på sin segerrad när landslagsledningen och tränare Thierry Gueorgiou bjöd in till VM-relevant träningstävling i Villingsberg, mellan Karlskoga och Örebro. Niggli var snabbast bland på bana två när motionärer släpptes på banorna efter att landslaget var klara (62 sekunder före Tisarens veteran Tomas Hallmén och ytterligare 62 före maken Matthias Niggli; Josefin och Ellinor Tjernlund var fyra och femma, 2.49 respektive 3.31 bakom). Jag har inte lyckats hitta landslagslöparnas tider (jag vet inte ens vilka som var där!), men det hade förstås varit spännande att jämföra dagens svenskar mot dagens Niggli. På bana ett var Orions Anton Johansson överlägset snabbast av ”motionärerna”, tre minuter före Roxens Jonas Andersson. Filip Jacobsson bästa länslöpare på tredjeplatsen, 4.41 bakom (men nästan fem minuter före fyran Erik Groth, KFUM Örebro).

Gräfnings på pallen i Sverigecomebacken – Ekström snabbast av alla och Danielsson med formbesked i Sverigecupen

Sverigecupens tävling i Idre i december 2017 är mig veterligt senaste gången som Maria Gräfnings verkligen var uppskriven som Karlslundsåkare i en tävling. Sedan dess har hon mest kört långlopp för Team Sas, Team Parkettpartner och, i vinter, för Vltava Fund ski team. Måhända körde hon i det tjeckiska proffslagets färger även i dag (jag har inte hittat några bilder från tävlingen, men i Bessemerloppet utanför Sandviken var hon i varje fall anmäld för just Karlslund, Örebroklubben som Faluåkaren (som tidigare tillhörd landslaget och bland annat kört Tour de ski) representerat sedan säsongen 2016/17. I vinter gör hon comeback efter barnafödande, och sin första fulla säsong i långloppsvärldscupen Ski classics (hittills redan två topp tio-placeringar) – och i säsongens första tävling hemma i Sverige (”hemma” eftersom hon numer bor i Schweiz) blev det en tredjeplats bakom Ida Dahl och Linn Sömskar. Dahl var ju en tiondel från segern i Jizerská padesátka förra helgen och nu helt i särklass, nio minuter före Sömskar och nästan 13 före Gräfnings över 52 kilometer skidåkning i klassisk stil. Gräfnings klubbkompis Olivia Hansson, från Fjugesta, tog femteplatsen, ytterligare elva minuter bakom.
Båda är anmälda till Tjejvasan på lördag.
På herrsidan var Jimmy Axelsson åter starkare än klubbkompisen (även de i Karlslund) Robert Brundin. De båda var 34:a respektive 48:a, knappt 16 respektive 21 minuter bakom segrande Max Novak.

Filip Danielssons fortsatte visa fin form när Sverigecupen i Boden avslutades med jaktstart på de två första dagarnas resultat. Vedevågssonen tog sig förbi Gabriel Thorn och Eric Rosjö och var sjua i mål från nionde startposition. Kanske var ändå Axel Ekströms uppkörning dagens skönaste besked – efter lördagens bottennapp ryckte han upp sig och noterade den tangerat snabbaste åktiden (med finländaren Juuso Haarala och 3,3 sekunder före näst snabbaste svensk, klubbkompisen Jonas Eriksson) över de 15 kilometer i fristil. Från 30:e startposition räckte det till en 20:e-plats i mål, exakt samma 2.33 bakom totalvinnaren Haarala som han startade på. Danielsson var 1.20 bakom i mål.
Adam Gillman höll sin 26:e-plats hela vägen (och blev alltså omkörd av bland andra Ekström men plockade lika många andra) och Lucas Lennartsson plockade sex placeringar från 49:e till 43:e. Varken Marcus Lennartsson eller Ludvig Berg kom till start.

I morse gick först karlskogingen Filip Andersson och därefter Magnus Hjelmér (från Valbo) i mål som tvåa och trea i Storstenshöjden 100 miles. Därmed tog sig tre av fem startande runt de 24 på grund av väderomslaget allt tuffare varven på den mycket kuperade banan, vilket gjorde målgångsration till högre än på halvloppet över 50 miles (vilket kanske mest beror på vilka galningar som vågar anmäla sig till 100 miles.
Örebroaren, ultralöparen och doldisen (?!) Johan Nordin delade för övrigt segern med Martin Anderberg från Siljansnäs i det där 50-milesloppet, där resultaten nu är publicerade. De tog sig runt på 15.31, vilket ger ett snitt på 1.17.30 per varv. Jenny Wallner från Sollentuna var bästa dam och totaltrea, bara 38 minuter bakom.
Alla som gick i mål i de båda loppen, 100 miles:
1) Kennie Pussinen, 35.16.
2) Filip Andersson, 47.42.
3) Magnus Hjelmér, 49.52.
Rickard Ahlberg och Mikael Blomqvist bröt.
50 miles:
1) Johan Nordin, Martin Anderberg, båda 15.31.
3) Jenny Wallner, 16.09 (bästa dam).
4) Andreas Kyrk, 16.32.
5) Dragos Piscan, tid okänd.
6) Martin Bergman, 16.49.
7) Joel Christiansson, tid okänd.
Jonathan Kandelin, Ola Backlund, Regina Johnson, Tom Johnson, Matthias Köhler, Jens Larsson, Rihards Darzins, Celine Pace-Soler, Camilla Sundfors Kindvall, Michael Alvander och undertecknad bröt.

Olivia Hansson vann i sena säsongsdebuten – Högberg bröt 800-metersloppet i Göteborg

Till slut fick hon då äntligen göra säsongsdebut, länets långloppsdrottning Olivia Hansson. Karlslundsåkaren som vunnit den svenska långloppscupen två gånger, fullföljt alla upplagor av Nordenskiöldsloppet (världens längsta skidtävling), tagit SM-guld på rullskidor, varit bästa junior (herrarna inkluderade) i Vasaloppet (där hon som bäst varit 14:e i mål) och som vunnit en oräknelig mängd lokala lopp (från Moto tour och Tour de Kif till Wadköpingsloppet och Lospåret).
Händelsevis skedde debuten på samma dag då just Wadköpingsloppet skulle ha körts. Elitdelen av Billingens långlopp (bara eliten fick riktig tävling, på grund av kända pandemiskäl) lockade tyvärr bara fyra damer, men en tävlingssugen Hansson tryckte ändå på och vann den 42 kilometer långa tävlingen, på just Billingen i Skövde, med nästan fem minuters marginal till hemmaåkaren Lina Björk och nio till Täbys Tove Karlson, som körde för svenska ungdsomlandslaget i fjol.
Hansson är en av sju länsåkare som redan nu finns anmälda till Vasaloppet elit, den tävling som verkligen kommer bli av den 7 mars (de övriga är klubbkompisarna Maria Gräfnings, Robert Brundin och Jimmy Axelsson samt  utflyttade Bob Impola och Johan Kanto och så Granbergsdals Magnus Hedlund, som enligt mina uppgifter kommer bli den förste någonsin att stå med veteran-nummerlapp i elitledet eftersom han genomförde sitt 30:e Vasalopp i fjol). Men mycket mer om det när det närmar sig, så klart.
Återstår att se hur många fler tävlingar Hansson får före Vasaloppet. Klart är i varje fall att hon även är anmäld till Tjejvasan helgen innan.
På Billingen blev Axelsson bäste länsåkare på herrsidan emd en tolfteplats, knappt 3,5 minuter bakom rutinerade Ski classics-åkaren Marcus Johansson.

Den bloggen målat upp störst förhoppningar runt inför lördagen var ju annars 800-meterslöparen Rebecca Högberg, som enligt rapporter sett mycket lovande ut inför dagens säsongsdebut i Göteborg inomhus. Nu visar resultatlistan att hon valde att bryta loppet, och tyvärr vet jag inte mer än så – det är bara att hoppas att det inte rör sig om någon skada. Någon uppdatering i sociala medier har jag inte sett. IFK Göteborgs Madeleine Björlin-Delmar vann hur som helst loppet på beskedliga 2.09,35 (det hade varit beskedligt för Högberg i varje fall, för Björlin-Delmar var det pers.
I samma tävling vann Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl säsongsdebuten på 3 000 meter på 9.42,49 – drygt två sekunder före orienteringsvärldsmästaren Lina Strand och nästan 1,5 sekunder under uteperset på distansen (sju sekunder under det tidigare inomhusperset). Det visar god form och tar Bergdahl upp på tredjeplatsen på Sverigebästalistan den här vintern, även om glappet är stort fram till Samrawit Mengsteabs och Sara Christanssons 8.58,6 respektive 9.10,9 som dock är satta i mixedlopp och därmed inte får räknas för till exempel rekord och kval).

I morgon bitti avgörs den fjärde ”delomgången” (det får inte heta deltävling på grund av pandemirestriktioner) i Ullmax vinterserie (och känd som Nattcupen, men den här gången i dagsljus), och som vanligt har tävlingarna uppe i Lindesberg något tuffare att locka löpare (och framför allt de riktigt snabba) än de nere i Örebro och Hallsberg. Simone Niggli har ändå anmält sig, och det borgar förstås för toppklass på den långa banan (där hon kommer bli bästa dam om hon hittar runt eftersom hon är ensam anmäld; men känslan är att hon kan utmana om förstaplatsen totalt). På mellanbanan, som är damernas egentliga tävlingsbana i cupen, är Almbys Sofie Bodin det mest kända namnet. På herrsidan Milans veteran Per Eklöf, KFUM Örebros trotjänare Oskar Arlebo och talang Hugo Örn.