Nordling presenterade sig för nya hemmapubliken med seger i Kilsbergsleden (och äntligen fick van Sitteren vinna!) – Fjordäng snabbast i Kullamannen

För ett par veckor sedan tog han en fjärdeplats i äldsta juniorklassen på terräng-SM. I helgen presenterade sig Gustav Nordling också för sin nya hemmapublik – Spårvägenlöparen som flyttat till Örebro för att plugga och som kommit med i Mikael Kroons träningsgrupp vann Kilsbergsleden på 49.24. En vass tid på det 14,7 kilometer långa motionsspåret – senast en länslöpare sprang så snabbt var Linus Rosdal på 48.26 (och Thomas Chaillou på 49.04) 2016.
Förhandsfavoriten Jonas Nilsson var halvminuten bakom på 49.53, följd av långloppscupens redan klara segrare Per Arvidsson på 50.49. Men roligast av allt var att det därefter följde hela fyra juniorer på rad – Jack Karlsson, Michael Welday, Axel Sandberg och Melker Forsberg (inom ett spann på 2.50 från 51.03 till 52.52). Då ska man veta att det så sent som i fjol bara ställde upp två herrjuniorer på 14,7 – och 2017 var det inte en enda. i år kom åtta stycken till start – och alla sprang under 1.02.
Tyvärr kom inga juniorer till start på damsidan, men loppet fick ändå ett roligt slut när Liduina van Sitteren tog sin första seger efter två raka andraplatser. Hon gjorde det dessutom med över 6,5 minuters marginal till tvåan, Finspångs Lisa Bouvin, medan Petra Hanaeus var trea. Resultatet innebär ändå att Mikaela Kemppi säkrar andraplatsen i långloppscupen bakom överlägsna van Sitteren, eftersom Hanaeus hade behövt bli bästa länslöpare både i Kilsbergsleden och Lucialoppet för att ta sig förbi (men Hanaeus säkrade i sin tur tredjeplatsen). På herrsidan säkrade också en löpare som stod över tävlingen andraplatsen – Johan Ingjald – medan Michael Welday gick om Wihlelm Bergentz i kampen om tredjeplatsen (där även Jonas Nilsson har chans inför finalen).

Ett lopp som jag märkligt nog glömde i ”helgens höjdare” var Allahelgona swimrun (numera med hashtagen #hejabarncancerfonden), ett mysigt välgörenhetsevenemang uppe i Ånnaboda som i år arrangerades för fjärde gången!

Möjligen berodde det förbiseendet på att jag bara hade Kullamannen i huvudet. För mig handlade det mest om rekognosering inför en eventuell start på 100 miles nästa år, och jag hade två mycket trevliga varv på kullen och träffade bland annat Gary Cantrell, grundaren av bland annat Barkley marathons och Last Annual Vol State och uppfinnaren av backyard ultra-konceptet.
Av länslöparna tog Therese Fjordäng (som byter klubb från Örebro AIK till Vretstorp om två veckor) den mest framskjutna placeringen med en sjundeplats på Dubbeldöden (44 kilometer, två varv runt kullen) med 5.00.28. Hennes (snart föredetta) klubbkompis Ola Backlund (tidigare Hellström) blev 14:e på Dödens zon (22 kilometer, ett varv) på 2.05.40, och Martin Nilsson blev 15:e på Dubbeldöden med 4.48.04.
På 100 miles, som i år lite motsägelsefullt var 175 kilometer, är den första löparen med länsklubb jag hittar i listan Staffan Gerogsson från Garphyttan som med knappt två minuters marginal klarade sig under 30-timmarsgränsen och därmed tog en 40:e-plats (Magnus Rabe vann på 20.22 efter att ha passerat Petter Restorp på sista varvet runt kullen).

View this post on Instagram

Visst, loppet var väl fint – men framför allt träffade jag i dag min stora idol Gary Cantrell (och jag berättade förstås om mitt nördiga backyardstatistikintresse och en annan Gary-anknuten idé som jag har). Nå, jag testade Dubbeldöden (två varv på Kullabergs 22 kilometer långa trailbana) under @kullamannen_trail och hade som mål att ha roligt och inte pressa för hårt. Allt som en rekognosering inför en eventuell start på 100-milesdistansen i framtiden. Sprang första varvet just under 2.27 och hade krafter kvar för att jaga den tiden på andra, men sedan öppnade sig himlen och förvandlade banan till ett veritabelt gyttjebad där varje steg uppåt följdes av ett halvt glidande nedför. Och så blev det mörkt, och jag hade med för lite energi .. Nå, mycket att skylla på, men framför allt hade jag nog inte vilja att pressa mig så mycket i dag. Andra varvet gick på över 2.50, för 5.20.23 totalt. Placering 35 av 174 gossar på distansen (som tog sig i mål, en hel del bröt också). Men viktigast, känslan inför framtiden: Jo, det var kul (riktigt kul!) och faktiskt inte riktigt så brutalt som jag hade väntat mig även om det bjöds ett par tuffa backar (det är förstås något helt annat om man sprungit nio mil innan man kommer fram till berget). Vi får se när man får möjlighet att komma tillbaka och prova andra sträckor! Det här var säsongens tionde och sista ultra för mig (om man får räkna DNF efter tolv mil i Aktivitus trailrace i våras). Mot nya (och nygamla) äventyr 2020! (Måste även passa på att tacka @cyclepro3, @lajkabaws och en okänd man som kutat 22:an för skjuts hit och dit sedan min bil la av – totalt – i Ängelholm på fredagskvällen. Utan er hade det inte blivit något Kullamannen för mig!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Örebro parkrun krockade ju med Kilsbergsleden den här helgen, men 66 löpare kom ändå till start, och Johan Ingjald tog sin 26:e seger (bara Petra Hanaeus, med 21, har fler än 16) på 18.57 medan Maria Eriksson vann på 21.23.

I andra deltävling i Park world tour, som var en väldigt speciell sprint, blev Tisarens Oskar Andrén bäste svensk med en åttondeplats, men missade finalheatet dit de sex bästa i kvalet tog sig med 0,9 sekunder. Kvalet avgjordes både utomhus (på karta i tvåtusendel!) och inomhus (på ettusendel) på ett industrimuseum i Chongqing (Kinas tredje största stad med sina 28 miljoner invånare). Både resultaten och de mycket speciella kartorna finns att titta på här. Vi får se om Andrén blir kvar och springer deltävlingarna som återstår i touren.

Regborns rekord och världscuppall, van Sitterens nästanrekord och nya segrar, Fahlins säsongsavslutning och rankningshopp, Schulstads rekord, Nätterlunds klubbyte och nya trailloppet (och lite till)

Blogguppehållet blev ett par dagar längre än jag hade räknat med, men nu är vi igång igen! Jag kommer inte att gå igenom allt som hänt medan jag var borta, men ett par nedslag blir det:
** Först och främst har ju väldigt mycket handlat om Martin Regborn. Förra helgen dundrade ju VM-orienteraren till med praktfulla banrekordet 14.41 i Hostruset, en putsning av hans eget från 2016 med 16 sekunder (trots att han även den här gången fick göra hela jobbet själv, med tvåan Jack Karlsson på behöriga avstånd 45 sekunder bakom; ”Kändes dessutom som att det fanns betydlig snabbare tider i kroppen med lite draghjälp och torr bana”, skrev Regborn på sin blogg). Och sedan följde han upp med att ta karriärens femte pallplats i världscupen (en andraplats i sprintstafett) och säkra en åttondeplats i världscupens sammandrag trots en smärre skandal som kostade ett par placeringar. Dessutom fick Oskar Andrén göra debut i världscupen (han flög på eget bevåg till Kina för att springa PWT och blev på något sätt andrareserv, men fick i slutändan springa alla tre tävlingarna för Sverige, och i tisdagens sprint fick han med sig sina första världscuppoäng), och både Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund fick med sig topp 15-placeringar.
** Liduina van Sitteren gjorde som hon brukar och vann även Hostruset på 17.52 (över 1,5 minuter före Petra Hanaeus och Mikaela Kemppi), och följe i lördags upp med att nosa på Karin Forsbergs banrekord på Örebro parkrun. 18.12 gav totalsegern för van Sitteren (sekunden före Erik Jansson), men var två sekunder för långsamt för att ta Forsbergs rekord. Hostruset-lördagen var vana vinnarna Johan Ingjald och Bella Lagrange snabbast runt parkrunfemman.
** Notera också att exil-örebroaren Fanny Schulstad blev tredje bästa svensk i Frankfurt marathon på 2.46.16 (efter fina splitten 1.24.08/1.22.08), personligt rekord med nästan åtta minuter.
** Emilia Fahlin avslutade säsongen med nästan lika bra som hon startade den (senastionellt, med tanke på skadan) och en topp tio-placering (en niondeplats för att vara exakt) i världstourloppet Tour of Guangxi i Kina. MEd det var hon bäst i laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope (som hon kör för även nästa år). På den säsongsavslutande rankningen (som ligger till grund för OS-kvalet där Fahlin behövde vara topp 100 för att ge Sverige platser i både linjelopp och tempo) hamnade hon därmed på 72:a plats (innan kraschen i våras var hon topp 15, men eftersom rankningen räknas på rullande helår tappade hon väldigt mycket när hon var borta i tre månader). Ytterligare fyra svenskar finns på topp 500, men ingen mer på topp 100 (Hanna Nilsson är 125:a och Lisa Nordén 155:a).
** På nyhetsfronten kan det noteras några klubbyten inför friidrottens tävlingsårsskifte om ett par veckor: Mest anmärkningsvärt att Mattias Nätterlund, som ju är igång på allvar med sin satsning efter något års uppehåll, går från Örebro AIK till IF Start. Andreas Österlund, Therese och Fredrik Fjordäng och Anders Frisk går samtliga från ÖAIK till Vretstorp och Jacob Halvarsson lämnar Karlslund för Örebro AIK.
** Dessutom kan vi konstatera att lördagen den 9 november just blivit ännu mer packat av löptävlingar: Förutom sedvanliga Örebro parkrun 9.30 och sedan tidigare annonserade Höstloppet i Vretstorp 11.00 och Markanatten i Markaskogen 16.30 kommer nu även Örebro 3K Trail i Random events regi klockan 14.00. Ska vi gissa att Johan Ingjald och/eller Rihard Darzins försöker klämma samtliga fyra och klocka in 27 tävlingskilometern den dagen? Jag skulle inte bli förvånad … Nå, den senaste i raden av tävlingar är en, som namnet antyder, tre kilometer lång traillöpning med individuell start och start och mål vid Sörbybacken (själva banan går i Sörbyskogen) i Örebro.
** I morgon väntas fler nyheter då Ola Nordahl och gänget kommer att presentera sina sex lopp 2019 (sedan tidigare har det ju avslöjats att det blir Örebro backyard ultra som vanligt vid Kristihimmelsfärd, Säfsen sommarbackyard och ett par sextimmarslopp, men i morgon väntar mer exakta besked).

Linus Rosdal med succétid i Berlin marathon – nästan tre minuter snabbare än Anfälts pers (30 sekunder från distriktsrekordet han inte kan slå)

Hade inte Linus Rosdal bytt klubb från KFUM Örebro till IK Akele den 6 mars i våras hade distriktet i dag fått se sin bästa maratontid 1984. I Berlin marathon slog 27-åringen nämligen till med 2.22.16, vilket är nästan tre minuter (2.47) snabbare än Erik Anfälts rekordtid som är det snabbaste som löpts i länet de senaste 35 åren. Rosdal paceade sig galet bra och hade en första halva på 1.11.16 och en andra på 1.11.00, med de åtta femkilometerssplittarna på 16.55, 16.46, 16.59, 16.56, 16.52, 16.52, 16.30 och 16.57 och 7.22 på de sista 2 195 meterna. Bara fem svenskar hade gjort under 2.22 före Berlin, men ytterligare två var snabbare än Rosdal på söndagen (utöver David Nilsson som redan hade Sverigebästa), vilket gör örebroaren till Sverigeåtta i år.
Rosdal var ju bäste svensk på Lidingöloppet 2015 och har gjort sina allra bästa resultat just i terräng, men den här maratonsatsningen lovar ju mycket. I statistiken hittar jag ingen notering om att han provat innan han gjorde 2.28.18 i Stockholm i somras (SM-tolva då). Distriktsrekordet, som Rosdal inte kan slå om han inte byter tillbaka till en länsklubb igen, har Lars Hagberg: 2.21.46 från Stockholm 1983. Rosdal var alltså bara 30 sekunder från det där distriktsrekordet han just nu inte kan slå.
Kenenisa Bekele vann Berlin marathon på 2.01.41, bara två sekunder från Eliud Kipchoges årsgamla världsrekord.

Världscupen i orientering
Vad: Sprint. Säsongens sjunde individuella deltävling, av nio, och den sista av de tre under helgen i Schweiz.
Resultatlista.
Länsresultat: Martin Regborn tog en ny topp tio-placering, som bäste svensk och nia totalt, 48 sekunder bakom segrande belgaren Yannick Michiels. Lilian Forsgren var tredje bästa svensk som 15:e löpare totalt (topp 15 för andra dagen i rad), 1.12 bakom Tove Alexandersson som säkrade totalsegern i världscupen med sjunde raka segern. Josefin Tjernlund fick springa B-klassen och blev fyra där.
Notera: Världscupen avslutas i Kina i oktober. Regborn, Forsgren och Tjernlund är uttagna även dit. Regborn, som blev fyra i sammandraget 2017, ligger nu nia inför avgörandet.

Annaloppet
Vad: Löptävling över 5,2 kilometer, ingår i långloppscupen.
Resultatlista.
Vinnare: Örebro AIK:s Liduina van Sitteren var bästa länslöpare i Lidingöloppet i går, men åkte ändå till Nora och sprang hem 19:e raka segern i långloppscupen på 20.07, minuten före IF Starts Marie Dasler (ÖAIK:s Therese Persson trea på 22.49). Faktum är att bara en enda herrlöpare var snabbare än van Sitteren, Garphyttans Kevin Henriksson som vann på 18.55 före Kumlas Peter Ström på 20.23 och Starts Mikael Hansson på 20.41.
Notera: Resultaten gjorde att Per Arvidsson säkrade totalsegern i långloppscupen. Bara 32 poäng finns kvar på bordet, och ingen har de 27 poäng (spridda över max fem deltävlingar) som krävs för att nå ikapp. Därmed försvarar både van Sitteren och Arvidsson sina titlar i cupen i år.

Arosträffen
Vad: Nationella orienteringstävlingar i Västerås, medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen.
Resultatlista lördag och söndag.
Länsresultat: Hagabys förre VM-löpare Filip Dahlgren vann båda dagarna, med nio sekunder i medeldistansen och nästan sju minuter i långdistansen. Klubbkompisen Josefine Wallenhammar vann medeldistansen med nästan 4,5 minuter medan KFUM Örebros Elsa Ekelin vann långdistansen med över sex minuter.
Notera: Lördag den 12 oktober avgörs 25-manna, nästa stora hållpunkt i orienteringskalendern.

Lanna trailrun
Vad: Första upplagan av en trailtävling med start och mål vid Lanna badgruva. Ett eller två varv på en fyra kilometer långa bana.
Resultatlista.
Vinnare: IF Start-duon Johan Ingjald och Petra Hanaeus har båda gjort stora framsteg den här säsongen, och la ytterligare varsin seger till raden med tiderna 36.10 (minuten före Glanshammars Tommy Theoren) respektive 39.52 (drygt 1,5 minuter före Brotorps Cecilia Andersson).
Notera: Jag var med och sprang, kolla in mitt instagraminlägg om tävlingen här.

View this post on Instagram

Ibland dyker det upp sådana guldkorn till tävlingar, och Lanna trailrun i dag var verkligen ett sådant! Småskaligt och mysigt, fina och tekniska stigar, välsnitslad och utmanande bana. Bättre kan det inte bli. Mina ben var fint återhämtade efter Bergslagsledens ultra, men jag hade ändå ingen chans att haka på topptrion med Johan Ingjald i täten. Låg där bakom och sladdade runt tiondeplatsen i början, men höll jämnare fart än de andra och gled ifrån till en klar fjärdeplats på andra varvet. 40.38 blev tiden över åtta kilometer (motsvarar kanske 32 minuter på platt asfalt, sett till min dagsform). Kanske hade det gått något snabbare om jag haft mönstrade skor? Det var lite halt i hårnålarna och lerbranterna. Ingjald och Petra Hanaeus vann på 36.10 respektive 39.52. I går sprang jag Örebro parkrun också, men en bra bit ifrån maxinsats (med tanke på i dag) och dessutom utan streckkod (hade glömt den hemma, då får man ingen tid). Tiden, som jag knäppte själv, blev lite drygt 22.30. Foto: @lajkabaws (tack för bilden och alla hejarop!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Helgen som gick: Tisarens historiska SM-medalj, Fahlins comeback, Wengelins cupseger, tre löptävlingar i länet och dubbla dubbelsegrar i Stockholm

Det blev av olika anledning (tidsbrist!) inget bloggat i helgen, så här kommer en snabb uppdatering av vad som egentligen hände.

Avslutande SM-helgen i orientering
Vad: Medeldistans-SM på lördagen (kval fredag) och stafett-SM på söndagen.
Resultatlista medeldistans och stafett.
Bästa länsresultaten: Tisaren tog klubbens första medalj genom alla tider i damernas stafett-SM (trots att största stjärnan Lilian Forsgren, som var fyra i medeldistansen, inte kom till start) efter att Josefin Tjernlund spurtat ned IFK Lidingös Anna Bachman. Ellinor Tjernlund och Lovisa Persson la grunden till den historiska medaljen.
Notera: På herrsidan blev det dubbla femteplatser, men inga medaljer i stafett-SM. Hagabys förstagubbe Per Carlborg tappade nästan 5,5 minuter på täten (Stora Tuna, som höll i och vann) på förstasträckan, men Filip Dahlgren var snabbast av alla på andra (med över halvminuten!) och plockade upp laget från 43:e till sjunde plats, och Martin Regborn tog sedan laget in i medaljstriden, men fick ge sig med sex sekunder mot IFK Göteborgs Max Peter Bejmer i bronsuppgörelsen. Tisarens lag låg efter Filip Jacobssons och Gustav Hindérs insatser trea inför sista sträckan, men Oskar Andrén kunde inte följa Bejmer och Regborn och laget blev femma. I medeldistansen gjorde Regborn precis som på förra veckans långdistans ett starkt kval som följdes av bommar i finalen (i långdistansen hade Regborn den bästa ”bomfria” tiden, uträknat av Winsplits). Den här gången blev det en niondeplats. ”Bom i början, blev ikapplöpt av Albin (Ridefelt) med 2 min och la ner loppet med tanke på kommande världscup”, skriver Regborn på Strava. Tisarens stafettlöpare Josefin Tjernlund, Lovisa Persson och Ellinor Tjernlund slutade 15:e, 23:a och 26:a, medan Filip Jacobsson och Gustav Hindér blev 25:a och 30:e. Oskar Andrén missade A-finalen efter succén med en femteplats i norska mästerskapen på samma distans förra helgen (och maratondebutsuccén helgen dessförinnan). Jonatan Gustafsson (sexa i H20) och Valter Petersson (sjua i H18) var som vanligt bäst av länets juniorer.

Grand Prix International d’Isbergues
Vad: 122 kilometer lång cykeltävling på den tredje högsta internationella nivån (UCI 1.2) där Emilia Fahlin gjorde comeback över tre månader efter sin senaste cykeltävling (på grund av huvudskada efter krasch på träning).
Resultatlista.
Vinnare och Fahlins resultat: Den tolv cyklister stora tätgruppen sprack av i slutet, och nederländska Christine Majerus vann spurten närmast före Fahlins teamkompis Clara Copponi, Frankrike. Fahlin blev nia, tolv sekunder bakom.
Notera: Fahlins lag, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope, dominerade tävlingen som inte lockade så många andra högprofilerade team (delvis eftersom den inte är på så hög nivå, delvis för att VM startade i går). FDJ hade därför fem cyklister bland de nio främsta, vilket man mycket sällan ser i cykelsporten. Fahlin var nöjd efteråt, och verkar ha bestämt sig för VM-start även om det ännu inte kommit något definitivt besked:
– Det gick bättre än vad jag hade trott. Jag kunde sitta med rätt så långt upp när det var lite kuperat och göra det jobbet jag skulle. Jag har inte pratat med förbundskaptenen än, utan vi skulle höras i morgon, så vi tar nog beslutet då. Men personligen hade jag tyckt att det hade varit skitkul att få så mycket tävlingar som det går att få, sa hon till SVT i går.
Efter VM återstår två tävlingshelger den här säsongen: I Italien 5–6 oktober (Giro dell’Emilia och GP Bruno Beghelli) och i Kina 22 oktober (Tour of Guangxi).

Bergslagsleden ultra
Vad: 48 kilometer långt traillopp (mestadels) på Bergslagsleden, med start i Digerberget utanför Nora och mål i Ånnaboda.
Resultatlista.
Vinnare och bästa länslöpare: Stockholmaren Johanna Gelfgren tog revansch för fjolårets andraplats och sprang hem segern på 4.18.30 – men missade Beata Falks banrekord med 18 sekunder. Petra Hanaeus, som tagit jättekliv framåt i år, var tvåa på 4.45.09. Ärlas Simon Karlsson kapade nio minuter på sin fjolårstid, då han blev trea, och vann nu 15.40 före Almbus Josef Sandell.
Notera: Therese Fjordäng låg trea inledningsvis, men fick ge sig med 3,5 minuters marginal till Mia Gyllebring i kampen om sista pallplatsen. Johan Ingjald tog starten och var var med i pallfajten halvvägs, men föll tillbaka till en femteplats. Johan Röjler gjorde första tävlingen efter Ö till ö-debuten, och sprang hem en sjundeplats. Och själv blev jag åtta, en racerapport kommer!

Wadköpingslöpet
Vad: 9,5 kilometer långt traillopp i terrängen runt Karlslundsspåret.
Resultatlista.
Vinnare: Mattias Nätterlund tog sin första seger sedan comebacken, på 44 blankt, 1.15 före klubbkompisen (i Örebro AIK) Jonathan Kandelin som i sin tur var 19 sekunder före Per Sjögren (som ju inte gör så många tävlingar numera). Arrangörsklubben Karlslunds egen Lena Hasselgren Lindsten hade ännu större segermarginal – 1.17 – till Therese Persson när hon vann på 56.54. Nathalie Karlsson trea, 3.18 bakom.
Notera: Almbys Rihards Darzins, som är en av Sveriges bästa döva orienterare med SM-guld i sprint och VM på meritlistan i sommar, fullföljde som ende löpare dubbeln med Bergslagsleden ultra på lördagen och Wadköpingslöpet på söndagen. Han slutade 21:a på leden på 5.17.49 och 15:e i löpet med 56.12.

Hallbyrundan
Vad: Nio kilometer långt kortlopp på lördagen och 20 kilometer långt crosscountrylopp på söndagen, i Jönköping, som avslutande tävlingar i mountainbikens Sverigecup.
Resultatlista lördag och söndag.
Länsresultat: Matthias Wengelin slutade tvåa på lördagen och trea på söndagen, 0,5 respektive 50 sekunder bakom dubbelsegraren Emil Lindgren, och säkrade därmed totalsegern i cupen.
Notera: Det här var frekvent tävlande Wengelins allra sista tävling för säsongen (han har bland annat hunnit köra hem dubbla SM-guld). ”Nu ska det bli skönt att ta det lite lugnt utan tävlingar, istället är det två fina helger ihop med Mountainbikeskolan på G i Hellas”, skriver Wengelin på sin blogg.

Stockholm actionrun
Vad: Åtta kilometer långt hinderbanelopp, med 40 hinder, enligt samma koncept som tidigare genomförts i Örebro.
Resultatlista.
Länsresultat: Det blev dubbelt Örebro på både dam- och herrsidan i Stockholm actionrun. Siri Englund vann 26 sekunder före Sara Forsström medan Englunds sambo Cimmie Wignell vann 23 sekunder före Forsströms sambo Martin Bäckström. Alla andra var över tre minuter bakom, på både herr- och damsidan.

Örebro parkrun
Vad: 122:a upplagan av femkilometerstävlingen lockade 93 löpare som stod över Bergslagsleden ultra som avgjordes samtidigt.
Resultatlista.
Vinnare: Bella Lagrange (21.56) och Conrad Granath (18.33) var snabbast den här veckan.

van Sitteren tog hem femte DM-titeln – en vinst från grand slam (och dubbelt Örebro i Tjurruset)

Liduina van Sitteren kan det här med DM-guld. Ja, hon vinner ju det mesta i distriktet i år, men extra högt smäller det förstås med distriktsmästerskap. För efter guld i korta terräng-DM, DM över 5 000 meter, maraton-DM och DM över 10 000 meter tog Örebro AIK-löparen i dag också hem guldet i halvmaraton när hon vann Norasjön runt. Därmed är hon bara ett guld – det i långa terräng-DM om tre veckor – ifrån att sopa totalrent, ta en grand slam, i löpning i länet i år. Har det hänt förut? Den som har koll får gärna svara.
van Sitteren tog guldet – och loppet – närmast före klubbkompisen Mikaela Kemppi, länets näst bästa halvmaratonlöpare genom tiderna med 1.16.47 från Haag den 6 mars. van Sitteren gick in på 1.23.49 (3,5 minuter över perset från Göteborgsvarvet, men banan i Nora är betydligt tyngre) med Kemppi som tvåa 2.38 bakom och Starts Petra Hanaeus på tredjeplatsen, 4.13 efter.
På herrsidan kan Per Arvidsson i praktiken (dock ännu ej teoretiskt) mycket väl ha säkrat andra raka segern i långloppscupen med sin överlägsna vinst. Han sprang på 1.17.50, en tid som ingen var nära att matcha. Arvidsson anförde en IF Start-trio där Elias Zika och Johan Ingjald tog hand om de två övriga medaljerna, 3.48 respektive 4.16 bakom. 16 veterandistriktsmästare korades också, bland annat Kemppi i K45 och Zika i M35.

Kval till långdistans-SM i orientering
Vad: Kval till söndagens SM-final, utanför Söderhamn.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Martin Regborn sprang alldeles för fort, skulle man kunna påstå. VM-orienteraren från Örebro vann sin kvalgrupp med över fem minuters marginal och tog sig till final med över nio minuters marginal – motsvarande nästan en minut per kilometer … En positiv sak med forcering är att Regborn får starta näst sist i finalen i morgon.
Notera: Totalt fem länslöpare gick vidare till final på seniorsidan, förutom Regborn också tvilligarna Josefin och Ellinor Tjernlund samt Andrea Svensson och Lovisa Persson. Alla fyra springer för Tisaren, vars största stjärna Lilian Forsgren strök sig före start. Tisarens Gustav Hindér missade A-final med en placering, 19 sekunder. På juniorsidan tog sig Anna Hallmén, Elin Schagerström, Jonatan Gustafsson, Melker Forsberg, Valter Pettersson och Rasmus Pettersson vidare.

Ungdoms-SM i orientering
Vad: Sprint på fredagen och långdistans på lördagen.
Resultatlista sprint och långdistans.
Lokala toppresultat: KFUM Örebros påläggskalvar Hugo Örn och Anton Kruse tog varsin sjätteplats i H15-klassen.
Notera: Även Almbys Karl Kylborn, Almby, tog en topp sju-plaering med en sjundeplats i sprinten. I morgon avslutas USM-helgen med distriktsstafett.

Tjurruset
Vad: Lerig löpartävling, med visst hinderbaneinslag, i Karlstad.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Örebroparet Cimmie Wignell och Siri Englund vann herr- respektive damklassen. Wignell vann 35 sekunder före Jimmie Johansson medan Englund var nio sekunder före Malin Barrulf.
Notera: I en intervju med NWT berättar paret att de båda siktar på VM i militär femkamp i Kina i oktober. ”Vi har åtta kilometer terränglöpning så det här passar jättebra”, säger Cimmie.

Karl XII-rittet
Vad: Norsk mountainbiketävling med UCI-status, vilket innebär att den räknas mot världsrankningen.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh var på plats. Svenske mästaren Wengelin hade häng på pallen men fick nöja sig med en fjärdeplats, 2.26 bakom segrande Erik Hægstad medan Lindh blev åtta, 5.18 bakom.

Missa förresten inte min artikel om Emilia Fahlins comeback nästa söndag!

Anfält vann både Fröviloppet och Dovra trailrun: ”En riktigt tung brödrostdubbel” (och Hagaby bästa länslag i Jukola)

När det gäller att rada upp segrar hemma i länet har det mesta den här säsongen handlat om Liduina van Sitteren. Men den här helgen tog en gammal lokalloppskung tillbaka tronen: Erik Anfält, som är en av distriktets vassaste långlöpare genom tiderna och som vann SM-brons i maraton i fjol, sprang nämligen hem både Fröviloppet på lördagen och Dovra trailrun på söndagen.
Anfält vann ju långloppscupen fem gånger på sex år 2010–2015 (och sprang somliga år snuskigt många tävlingar), men är numera lite mer selektiv (även om han dammat av tre maror under 2.30 under våren) i sitt tävlande. Lördagens millopp var faktiskt hans allra första i långloppscupen den här säsongen. Det blev seger med en bra bit över tre minuter, på 34.07 (tvåan Kevin Henriksson sprang på 37.28, trean Johan Ingjald på 37.40. ”Hade hoppats få till en lite snabbare tid och kanske till och med utmana mitt eget banrekord från 2015 (33.23). Men det gick inte. Höll rätt bra tempo i fem kilometer men sen tappade jag stinget rejält i hettan”, skriver Anfält på Instagram.
När Anfält i dag följde upp med Dovra trailrun, den andra deltävlingen av tre i den nya, lokala trailtouren, så blev han betydligt tuffare utmanad på de tekniska, kuperade och till stor del rätt blöta (leriga) stigarna runt vackra Dovra sjöar. Tvåan Jonathan Kandelin, som ju vann Gallaberget trailrun i stor stil i onsdags, berättar själv på instagram: ”Hade en liten lucka mellan kilometer 11–14:ish, där jag valde att försöka trycka på ytterligarem men hade spelat ut mitt kort och benen kunde inte svara när han klev om igen tre kilometer innan mål.”
Anfält vann på 1.20.19 (på 17 kilometer, som förvisso kanske snarare var 17,5; en tid som säger en hel del om hur tufft det var), 62 sekunder före Kandelin, nästan fem minuter före trean Jimmy Axelsson (Winforce Sverige) och nästan elva före trean Serge Le Normand (IK NocOut).
”Somnade med en dröm i fredags. Att lyckas sopa hem en riktigt tung brödrostdubbel i helgen. Begav mig därför till Östansjö i dag för att försöka följa upp vinsten i gårdagens Frövilopp med en ny vinst i tuffa, tekniska och mycket vackra Dovra Trailrun 17 kilometer. Det satt hårt inne. Blev rejält utmanad av klubbkompisen Jonathan. Jag var starkast på de mer lättlöpta partierna och Jonathan på de tuffa och mer tekniskt krävande partierna. Tur för mig att det var ”lättlöpt” på slutet …”, skriver Anfält på instagram.
Mikaela Kemppi tog säsongens andra seger i långloppscupen (hon vann ju Kumla stadslopp) med en marginal på över 4,5 minuter ned till Marie Dasler på andraplatsen (Kemppi på 39.30, Dasler på 44.05 och Malin Sjödin på 46.46). Ingen av dem dubblade med Dovra, som i stället vanns av Karlstads Linnea Nilsson på 1.43.05. Camilla Bergdahl var 4.41 bakom, som gick en riktig match mot Iva Fagré om andraplatsen (Bergdahl var sju sekunder före).
Ingjald utökade sin ledning i långloppscupen genom tredjeplatsen, medan Henriksson gick förbi Wilhelm Bergentz upp på tredjeplatsen. Dasler och Kemppi, som redan före Frövi var tvåa respektive trea i cupen, tog in några poäng på van Sitteren, som ändå känns som en given segrare vad det lider. På onsdag är det extrapoäng på spel eftersom det vankas distriktsmästerskap.
Hur poängen kommer att fördelas i trailtouren har arrangörerna ännu inte meddelat, trots att två tredjedelar nu alltså är avverkade.

Kollega Elena Lövholm har redogjort för Venla- och Jukolakavlarna på na.se, men man kan väl säga att Hagaby överträffade förhoppningarna med en 29:e-plats på herrsidan (att jämföra med 73:e-platsen i Tiomila) medan Tisaren inte nådde upp till de högt ställda förväntningarna på damsidan (laget var tia i Tiomila, nu 36:a; femte bästa svenska klubb i Tiomila, nu 15:e). Per Carlborg, som sprang startsträckan för Hagaby, stämplade de första kontrollerna utanför topp 100, men växlade som 56:a, och därefter plockades det placeringar hela vägen. Regborn gick ut som 45:a och noterade, trots att han var så långt från någon tätklunga, den tionde bästa tiden av de 1 652 slutmännen, och plockade 16 lag på väg till mål där Hagaby var knappt 46 minuter bakom segrande Stora Tuna (elva lag var inom 20 minuter efter en hel natts orientering). Hagaby blev bästa distriktslag (Tisaren 47:a, kvarten bakom Hagaby) och tionde bästa svenska lag.
Josefin Tjernlund på förstasträckan tappade nästan fem minuter på täten, Lovisa Persson på andra ytterligare 4,5 och Ellinor Tjernlund på tredje över nio. Så långt var Tisaren 54:a, och då hjälpte det inte så mycket att Lilian Forsgren gjorde 13:e bästa sträcktiden på avslutningen och nästan sprang jämnt med täten – det gav ändå ”bara” 18 placeringar i totalen och en 36:e-plats knappt 20 minuter bakom segrande norska laget Fredrikstad BK.

Petra Hanaeus sprang hem sin 14:e seger i Örebro parkrun (bara Ingjald, 22, och Annica Sjölund, 15, har fler) – och samtliga har kommit sedan november. Det var loppets 108:e upplaga (och första gången LK Gränslöst hade en ”takeover”), och Gustav Grek sprang snabbast av alla på 17.59 (Mathias Viktorsson tvåa på 18.13), medan Hanaeus noterade personliga rekordet (på banan) 19.46. Ingen annan dam gick under 23 minuter. För åttonde gången på två månader var det över 100 löpare till start.

Kandelin vann regnigt Gallaberget trailrun – och Brundin/Hansson fortsätter dominera Moto tour

Örebroaren Jonathan Kandelin berättade för mig innan starten att han knappt hade hittat fram till startplatsen för Gallaberget trailrun, men när den milslånga löptävlingen – två varv runt sjön på två delvis olika terrängspår – väl drog igång hittade han runt snabbare än alla andra i regnet. Kandelin är ju mest känd som hinderbanelöpare och laddar just nu för dygnsloppet Toughest 24h Xtreme på Solvalla 29–30 juni, men är även en mycket habil stiglöpare vilket han visade inte minst med en andraplats i Kilsbergen trailrun i höstas.
I dag hade han inledningsvis sällskap av fjolårssegraren Johan Ingjald och hemmalöparen Magnus Stranneby, men vid varvningen efter 6,2 kilometer hade Kandelin öppnat en lucka på 42 respektive 72 sekunder, som växte till seger med över två minuter i mål. 41.42 på Kandelin (den näst bästa tiden som noterats på banan, knappt två minuter från Jonas Nilssons banrekord), 43.48 på Ingjald och 44.05 på Stranneby.
I fjol visade Liduina van Sitteren klass och noterade ett banrekord på 43.55, som årets segrare Therese Fjordäng var nästan fem minuter ifrån på 48.35 (men hon var precis som Kandelin näst snabbast genom tiderna). Tidigare vinnaren Hanna Henriksen blev tvåa på 50.41.
Claes Nilsson och Ester Skoglund snabbast på korta banan med 28.37 respektive 34.45.
Och jag? Tja, jag hängde på tätklungan i några hundra meter, i varje fall, och hittade sedan mitt eget tempo. Blev femma på 46.59 (2017, då jag led av järnbrist, gjorde jag 53.12 och i fjol, då jag åkte på magras efter sex kilometer, 47.25).
Gallaberget trailrun genom åren (banrekorden kursiverade):
2016: Patrik Johansson 42.22/Hanna Henriksen 53.47 (sju deltagare på tio kilometer, elva på 6,2).
2017: Jonas Nilsson 39.53/Therese Karlsson 50.34 (tolv på tio, 18 på 6,2).
2018: Johan Ingjald 42.45/Liduina van Sitteren 43.55 (20 på tio, 13 på 6,2).
2019: Jonathan Kandelin 41.42/Therese Fjordäng 48.35. (16 på tio, 13 på 6,2).

I rullskidtävlingen Moto tour tog Robert Brundin tredje raka och Olivia Hansson andra raka (inga damer ställde upp i första deltävlingen) segrar i inledningen av säsongen när backsprinttävlingen utanför Ekeby-Almby avgjordes i kväll. Hansson var ensam tjej till start och slutade sjua av 13 deltagare i prologen, blev sedan trea i sin kvartsfinal men missade A-finalen genom en fjärdeplats i semifinalen. I stället blev det en tredjeplats i B-finalen för långloppsspecialisten.
Brundin vann prologen med 4,5 sekunder bak till Viktor Hansson, och gick sedan rent genom kvartsfinal, semifinal och final för seger närmast före Hansson och Daniel Olsson. Olsson är tvåa i sammandraget men 21 poäng bakom Brundin efter tre av åtta deltävlingar.

Filip Dahlgrens första SM-medalj på fyra långa år – och van Sitteren tog ännu en seger

Jag förvarande ju för Josefin Tjernlund – men det blev Filip Dahlgren som fixade medalj åt länet på orienterings ultralånga SM-distans. Vädret gjorde tävlingen till en av de tuffare man sett, och örebroaren – som sprang EM och var topp tio på VM 2014 men sedan haft allsköns skadeproblematik – svarade upp och levererade ett kanonlopp. Han anförde tätgruppen över den 5,4 (!) kilometer långa sträckan mellan kontroll tre och fyra (det är fågelvägen som räknas; Dahlgren sprang över 6,5 kilometer och klockan stannade på 30 minuter och 39 sekunder …), men strax efter gick Olle Kalered, Stora Tuna, ifrån, och sedan såg Dahlgren honom aldrig mer. Även IFK Moras Simon Hodler var före en stund, men stämplade fel och bröt. Så 1,5 timme in i loppet var Dahlgren tvåa och drog ifrån resten av löparna allt mer. Några (synbara) bommar blev det inte, och i mål hade Dahlgren nästan nio minuter bak till trean Simon Hector, Snättringe, och 3,5 upp till segrande Kalered.
SM-medaljen är 31-årige Dahlgrens femte i seniorkarriären, varav den tredje individuella (han har ett silver och ett brons i stafett från tiden han tävlade för IFK Lidingö). Den två tidigare individuella var ett guld och ett brons i långdistans, 2013 respektive 2015.
Man ska naturligtvis ha i åtanke att åtta av de bästa herrarna saknades på grund av resan till Finland för helgens världscuppremiär, men som Dahlgren själv sa i kollega Olle Mellströms (pluslåsta) intervju på na.se:
– Det är åtta killar som är på världscupen, men jag har slagit flera av dem under våren. Vi som är här i dag och slåss om medaljerna håller hög nivå, men sen är det extra lätt att slå sig in i topp tio just i dag. Men att vinna är ju tufft och Olle Kalered är duktig på långa distanser.
Love Sintring slog till med karriärens bästa SM-placering som sexa, om än 31 minuter bakom täten i en väldigt utdragen tävling där det skiljde 87 minuter mellan första och 20:e man i mål.
Tjernlund, som jag varnade för på förhand, tappade täten tidigt men var inte långt borta i medaljsnacket. Damerna hade att göra i över 2.40 i extremvärmen, och Tjernlund var mindre än fyra minuter bakom tredjeplacerade Nelly Carlsson, Pan-Kristianstad, som i sin tur var sju minuter bakom segrande Anna Wehlin, Linköping, som tillsammans med Johanna Engström, OK Hällen, var överlägsna.

Värmlands distrikts struntade i krocker med både världscup och SM och körde sitt sprint-DM i dag. Ex-karlskogingen och ex-Tisaren-löparen Linda Take, som bor i Karlstad och tävlar för OK Tyr, vann. Inga löpare från Karlskoga- och Degerforsklubbarna ställde upp i seniorklasserna.

Varför bryta ett grymt flow, tänkte kanske Liduina van Sitteren coh sprang hem den nio kilometer långa långloppscupstävlingen Lindesjönloppet på 35.26 i supervärmen. Det var 2.20 före Örgrytes Desireé Lilliehöök, som tog andraplatsen, medan Antje Wiksten faktiskt var minuten före Marie Dasler som trea, på 40.27 respektive 41.39. van Sitteren drar ifrån i cupen, och Dasler befäster sin andraplats.
Regerande långloppscupssegraren Per Arvidsson tog andra raka segern efter vinsten i Rallarrundan i måndags, och är därmed plötsligt uppe på andra plats i cupen, två poäng bakom Johan Ingjald som bara var 30 sekunder bakom på torsdagen: Arvidsson sprang på 33.16, Ingjald på 33.46 och David Berg, som därmed fixade en IF Start-trippelseger, var trea på 36.44.

Fredrik Rådström, som bor i Karlskoga men tävlar för Hällefors, blev tvåa i femkilometerstävlingen Bjurtjärnsloppet (precis på andra sidan länsgränsen mot Värmland, från Karlskoga mot Storfors räknat), på 19.27 (Kristinehamns Josef Snellman vann på 18.33).

Och Örebro parkrun hade ett extrainsatt lopp för att fira nationaldagen. 102 deltagare kom till start, och Kevin Henriksson och Petra Hanaeus vann på 18.49 (han sprang på 17.12 i debuten förra helgen) respektive 19.58 (det var hennes tolfte seger, och hon tangerade därmed dagens trea Bella Lagrange som trea i historiken över löparna med flest segrar).

van Sitteren vann igen – två dagar efter jätteperset i Stockholm (och så nära var KFUM Örebro lag-SM-finalen i friidrott)

Nog har jag skrivit om Erik Anfälts galna tävlingsscheman och andra som sprungit ohemult många tävlingar, men frågan är om inte Liduina van Sitteren tar något sorts pris. Förra sommaren satte hon sig ju i bilen direkt efter totalsegern i Viby marathon och åkte och vann korta klassen i Jordgubbslunken – och i går kväll sprang hon hem Rallarrundan på 18.11 två dygn efter att ha gjort sitt livs maratonlopp (sin livs tävling över huvud taget, kanske) i Stockholm med 2.54.17 vilket var ett marapers med över fem minuter och ett Stockholms-pers med över 6,5 minuter.
Rallarrundan, på gång och cykelbanor i Hallsberg, är en femkilometerstävling som ingår i långloppscupen, och van Sitteren var 42 sekunder före Frida Nilsson och ytterligare 18 före trean Petra Hanaeus. Seger var van Sitterens sjunde på sju starter i långloppscupen i år, och det känns som att det är dags att uppdatera listan över hennes resultat så här långt i år:

Etta i Inneserien 1 mile 31 januari.
Etta i Inneserien 2 000 meter 11 februari.
Tvåa i Inneserien 3 000 meter 13 mars (bakom Klara Frih).
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Startmilen 6 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 9 april.
Etta i Örebro parkrun 13 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 16 april.
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Örebro AIK halvmaraton 17 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 23 april.
Etta i Wedevågsloppet 4 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 7 maj.
Etta i korta terräng-DM 9 maj.
Etta i Hälleforsterrängen 11 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 14 maj.
Bästa länslöpare i Göteborgsvarvet (halvmaraton-SM) 18 maj.
Etta i Örebro parkrun 25 maj.
Etta i Fjugestaloppet 29 maj.
Tredje bästa länslöpare i Stockholm marathon (maraton-SM) 1 juni.
Etta i Rallarrundan 3 juni.

Långloppscupens regerande mästare på herrsidan, Per Arvidsson, har tävlat sparsamt senaste 1,5 månaderna, men var tillbaka i kväll och vann på 16.05, åtta sekkunder före Michael Welday och 43 före Johan Ingjald. De båda gick alltså också under 17 minuter. I långloppscupen gör tredjeplatsen Ingjald till ny ledare, två poäng före Wilhelm Bergentz (och Arvidsson kliver upp som fyra, på samma poäng, första-, andra- och tredjeplatser som trean Kevin Henriksson men med färre fjärdeplatser). Nästa deltävling är Lindesjönloppet på torsdag. Det sätter punkt för en superintensiv cupvecka med fyra tävlingar och 24 poäng på spel på mindre än nio dygn (där dessutom Stockholm marathon ”stör” många av topplöparna mitt i). Kul förresten att se att Rallarrundan blivit en sådan deltagarsuccé – i år 199 i femkilometersklassen med tidtagning och därtill fanns ungdomsklasser och många som sprang utan klockning.

Från helgen missade jag att lag-SM-kvalet i friidrott avgjordes, och att det var snubblande nära att KFUM Örebro skulle ta sig till finalen, som avgörs under SM-veckan. Det hade ju verkligen varit mäktigt! Svenska friidrottsförbundets Jonas Hedman skriver att KFUM-idrottarna faktiskt trodde att de hade vunnit kvaltävlingen i Norrköping. ”Matchen fick ett märkligt slut sedan en felräkning kommit i ljuset” skriver förbundet, och när det felet rättats visade det sig att Växjö hade tagit platsen en poäng före Örebro. Eftersom Växjö hade fler andraplatser än KFUM hade laget behövt ta två poäng mer för att kvala in (eller bytt placering med just en Växjöatlet i någon gren). Om det var nära? Tja, i diskus hade det räckt om Linus Bernhult kastat 60 centimeter längre. Eller också kunde Bimo Soenarso ha sprungit fem hundradelar fortare på 100 meter samtidigt som Rasmus Hugosson tog 1,75 i höjd i första istället för i tredje försöket. Då hade det räckt.
medel- och långdistans, då? Jo, KFUM matchade ett gäng lovande killar som levererade fyra tredjeplatser (men förlorade kampen mot Växjö med 12–13 … det var den där försmädliga poängen igen!). Alexander Larsson sprang 800 meter på 2.03,83 (2,7 sekunder från segern), William Wickholm 1 500 på 4.07,65 (knappt sex sekunder från segern), Markus Bohman 5 000 på 15.17,16 (34 sekunder från segern) och Jack Karlsson 3 000 meter hinder på 10.13,54 (60 sekunder från segern).
”Vi kämpar dock vidare och räknar med att ha ett ännu starkare lag nästa år och därmed nå lag-SM-finalen”, skriver KFUM på sin hemsida.
KFUM:s damer tävlar i division 1, nivån under lag-SM-kvalet, och den seriematchen har flyttats till höstkanten i år och avgörs den 8 september, i Sollentuna.

Ännu lite tidigare, i torsdags, sprang Lisa Bergdahl hem ett pers på 1 500 meter på Bauhuasgalan. Hon blev åtta i ett nationellt heat (kryddat med ett par norskor) på 4.33,45, och följde därmed upp silvret tillsammans med Sävedalen på 3×1 500 meter på stafett-SM förra helgen.

I går presenterades förresten den slutgiltiga uttagningen till junior-VM i orientering, utan helgens SM-silvermedaljör Jonatan Gustafsson.

Tisaren med historisk stafettmedalj – och Ahlsson med nya framgångar (plus topplaceringar för Wengelin, Forsström och Jansson – och en hel del löpning)

Orienteringen i länet är starkare än på mycket länge (oklart om det räcker att gå tillbaka till Malena Janssons 90-talsframgångar eller om man måste blicka hela vägen tillbaka till Almbys 80-tal för att hitta samma framgångar). Martin Regborn fixade ju SM-guld i sprint i går, samtidigt som Jonatan Gustafsson tog junior-SM-silver och Tisaren hade två löpare topp fyra i seniorklasserna.
Och när SM-helgen i Hudiksvall i dag avslutades med sprintstafett tog Hallsbergs- och Kumlaklubben sin första stafettmedalj sedan 2003 (då ett silver i herrstafett).
Josefin Tjernlund förde in laget till första växlingen fyra sekunder bakom favoriterna – och blivande vinnarna – Stora Tunas Tilda Östberg, och sedan släppte laget aldrig andraplatsen. Daniel Attås växlade ut Oskar Andrén 16 sekunder bakom Emil Svensk, medan Lilian Forsgren fick det – vad guldjakten beträffar – något otacksamma uppdraget att försöka jaga in 69 sekunder på Tove Alexandersson, världens överlägset bästa orienterare. Forsgren tog faktiskt in två sekunder på Tove, och säkrade framför allt guldet genom att springa jämnt med jagande IFK Lidingös Emma Bjessmo som var 48 sekunder bakom.
Silvret var Forsgrens fjärde SM-medalj i karriären (tidigare tre natt-SM-medaljer), Tjernlunds andra (tidigare SM-brons i långdistans) och Attås och Andréns första. Det var dessutom Tisarens första i sprintstafett (en gren som infördes 2015 och där Tisaren tre senaste åren varit fyra–fyra–femma på SM), och den första stafettmedaljen för ett lag med damlöpare (herrarna tog sin enda tidigare 2003).
Tisarens andralag var sjua efter två sträckor (och 19:e efter tre), men hade bara tre löpare och fick bryta.

Jonathan Ahlsson upphör inte att övertyga den här våren. Den ännu blott 16-åriga förstaårsjunioren från Kumla, som tävlar för Örebrocyklisterna, slutade trea totalt i tuff konkurrens i danska etapploppet Tour de Himmelfart, bara 15 sekunder bakom segrande hemmacyklisten Adam Jørgensen efter totalt nästan 7,5 timmars cykeltävling. I U19-klass, alltså.
Ahlsson var 69:a på första etappen (i tätklungan men en bit bak), 21:a på den andra (ett kriterium där han var med i tätklungan men där två danskar stack iväg i slutet och fick en lucka på 14 sekunder) och var sedan tolva på ett elva minuter långt tempolopp (15 sekunder bakom segrande Sebastian Andreasson). På näst sista etappen var han återigen med i tätklungan (som 31:a), och i den sista kom han loss tillsammans med åtta andra cyklister som fick 34 sekunder till klungan (Ahlsson kom i mål som femma). Den luckan gjorde att Ahlsson klättrade från elfte till tredje plats i sammandraget.

Örebroaren Matthias Wengelin, som redan leder sammandraget i Sverigecupen i mountainbike, drygade på lördagen ut den genom att bli tvåa, 28 sekunder bakom Emil Lindgren (som stod på noll poäng inför gårdagen) i Lugnet XCO. Det trots att Wengelin fick punktering på det femte av de sex varven. Avståndet bak till tresan, Alessio Agostinelli, var ändå över minuten. Axel Lindh slutade sjua, knappt tre minuter bakom Lindgren, och följe i dag upp med en femteplats i långloppscupstävlingen Långa Lugnet, över 62 kilometer. Där var örebroaren 3,5 minuter bakom Emil Lindgren som vann igen (Wengelin körde inte på söndagen).
Wengelin toppar Sverigecupen på 250 poäng, 41 före Michael Olsson som var fyra på lördagen. Nästa deltävling är Borlänge Tour, som avgörs fredag–söndag.
Örebrocyklisternas Linda Meijer blev sjua i lördagens tävling och ligger fyra i sammandraget efter tre tävlingar, på samma poäng som trean.

Redan i torsdags, när jag sprang Örebro backyard ultra, avgjordes både Vintrosaloppet och Medåkersloppet (strax på andra sidan länsgränsen).
I Vintrosa tog blott 14-årige Alfons Wedin, från Garphyttan, segern på 18.03 – riktigt meriterande inte minst eftersom tävlingen ingår i långloppscupen. Han var sekunden före 36 år äldre Ulf Hallmén, Hagaby, och 24 före trean Josef Sandell, Almby. Bland damerna fanns åtminstone ett par av de ”vanliga” toppnamnen på plats i Frida Nilsson, som tog segern på 19.30 närmast före klubbkompisen (i IF Start) Marie Dasler på 20.40 (fyra sekunder snabbare än hon sprang fem kilometer på i Fjugestaloppet bara 15 timmar tidigare). Johanna Ingberg, Örebro AIK, blev trea på 21.24. Resultatet förändrar inget på topp tio i herrarnas långloppscup, men på damsidan kliver Dasler upp på andra plats bakom van Sitteren, som stod över loppet för att ladda för Stockholm marathon (där hon sedermera blev tolva av svenskarna).
I Medåker vann Mathias Viktorsson det tolv kilometer långa loppet på 47.47, åtta sekunder före Johan Ingjald (Ingjald sprang Fjugestaloppet dagen innan, och blev då tvåa på 17.30 över fem kilometer, tolv sekunder från segern).
Två dagar senare var Ingjald på det igen, och sprang hem sin 22:a seger (flest av alla) i den 105:e upplagan av Örebro parkrun. Ingjald kutade på 18.505, tvåan Erik Jansson på 18.15. Petra Hanaeus var återigen snabbaste dam (för elfte gången), dessutom på nytt ban-pers (19.50) före Bella Lagrange på 21.50.

Apropå Örebro backyard ultra så slutade ju det hela med seger för svenske ultralöpningsstjärnan Johnny Hällneby. Jag intervjuade honom efteråt, och den (pluslåsta) artikeln hittar ni förstås här. Någon officiell resultatlista har inte publicerats ännu, men topp tre både i loppet och totalt finns i artikeln (om mina uträkningar stämmer).

Marcus Jansson begick säsongspremiär (?!) i de svenska mountianbikeorienteringsskogarna med en seger och en andraplats i helgen. Vinsten kom i söndagens medeldistans, där han var 1,5 minuter före tvåan Marcus Wadell, Ulricehamn. Dagen före var han 17 sekunder bakom IFK Moras Linus Mood över en sprint. Båda i Göteborg. Resultaten räcker till en femteplats i svenska cupen, trots att han bara kört två av fyra tävlingar (Viktor Larsson, som vann de två första, stod över helgens två).
Garphyttans ex-landslagscyklist Karin E Gustafsson blev sexa respektive sjua i tävlingarna, knappt fem respektive drygt åtta minuter bakom Forsas Linn Bylars som tog en dubbelseger.

Örebroaren Sara Forsström vann Run dirt race, ett hinderbanelopp i Uddevalla, på lördagen. Hon var 96 sekunder före Matilda Krüger i mål.

Orienteringsskyttevärldsmästaren Gustav Hindér blev fyra (i fredagens sprint) respektive trea (i lördagens klassiska distans) när svenska cupen drog igång med två tävlingar som dessutom dubblerade som världscupdeltävlingar (Hindér var trea respektive tvåa av svenskarna i tävlingarna som båda vanns av finländaren Mikko Hölsö). Om en månad är det ju dags för SM och världscup i Hallsberg.