Tisaren tog SM-brons i sprintstafett efter diskningsdramatik – Petterssons första seniormedalj (och van Sitteren säkrade långloppscupstiteln när Wedin stal rubrikerna i långa terräng-DM)

Tisaren kunde välja och vraka när de satte ihop laget till dagens SM-tävling i mixedsprintstafett – och lyckades onekligen perfekt när de ställde Ellinor Tjernlund, Valter Pettersson, Oskar Andrén och Josefin Tjernlund på banan.
Åt Stora Tuna, som ledde redan innan Tove Alexandersson vag sig ut på sistasträckan, och IFK Göteborg, med Max Peter Bejmer och Sara Hagström på två sista sträckorna, fanns förvisso inget att göra åt – men Tisaren tog brons bakom de lagen sedan Josefin Tjernlund svarat för sin kanske starkaste insats i år och hållit individuella sprintmästaren Karolin Ohlsson stången över sistasträckan. Tjernlund gick ut som just trea, 1.02 före Ohlsson, och höll tredjeplatsen i mål med 15 sekunders marginal.
Sådär såg det däremot inte ut när Tjernlund gick i mål. Då verkade Tisaren för tredje gången på senaste sex åren ha slutat fyra, eftersom Kåres Vilma von Krusenstierna var i mål som trea bara sekunden bakom Hagström. Men Kåres andralöpare, Eskil Kinneberg, visade sig efteråt ha sprungit genom en förbjuden passage, och därför blev laget diskat och Tisaren flyttades upp.
Räknat med de nya förutsättningarna – utan hänsyn till Kåre som sedan plockades ur resultatlistorna – såg Josefins tvillingsyster Ellinor till att Tisaren var fyra vid första växlingen, ihop med trean Stora Tuna, 20 sekunder bakom täten. Pettersson höll fjärdeplatsen på andrasträckan, och Andrén avancerade förbi Göteborg-Majorna (som ledde efter första, tack vare Lina Strand) på tredje, till den position som Josefin förvaltade in i mål.
Det här var Tisarens fjärde SM-medalj genom tiderna efter herrarnas silver 2003 (Dan Larsson, Tomas Hallmén, Joacim Karlsson och Sergej Detkov utgjorde laget – det var fyramanna på den tiden – och ryssen förlorade en rafflande spurtduell om guldet mot Orions Tobias Andersson), damernas brons 2019 (Tjernlunds och Lovisa Persson) och mixedsprintstafettsilvret samma år (Josefin, Andrén, Daniel Attås och Lilian Forsgren).
Den som lär glädjas allra mest åt dagens SM-brons är därmed Valter Pettersson, som blott 19 år gammal och har ytterligare ett år kvar som junior (han var reserv på hemmaplan till junior-VM) och som nu tog sin första senior-SM-medalj efter att i fjol ha vunnit individuella sprint-SM i yngre juniorklassen.
Tisarens andralag, med Lilian Forsgren (som sprungit EM i år, och som har ett VM i just mixedsprintstafett på meritlistan) och Andrea Svensson (som varit topp tio i världscupen i år) på första och sistasträckan blev näst bästa länslag med en 16:e-plats. Daniel Forsgren och Emil Larsson sprang andra- och tredjesträckorna där, och Svensson löpte upp laget åtta placeringar som ankare. Bland annat tog hon sig förbi KFUM Örebro, som slutade 24:a trots EM-löparen Jonatan Gustafssons topplopp på andrasträckan där bara Ravinens Axel Granqvist levererade en bättre sträcktid (Karin Lindgren sprang första, Melker Forsberg tredje och Lovisa Gustafsson sista).
Tisarens tredjelag seedades till B-finalen (bara 39 lag fick vara med i A-heatet med chans på medaljer), och där levererade Salla Isoherranen ett nytt topplopp som ankare och sprang upp laget från 23:e till sjunde plats genom att vara nästan en minut snabbare än någon annan på den 15 minuter långa sträckan …). Lovisa Persson, Tomas Hallmén (han som var med och tog stafettsilver för 18 år sedan) och Noel Helmersson sprang övriga sträckor.
Nästa helg vankas final i elitserien i orientering (Swedish league) och fredagen därpå avgörs årets sista mästerskap, natt-SM för seniorer och ultralånga SM för juniorer.

I går säkrade Per Arvidsson sin tredje (eller fjärde, om man räknar fjolårets inställda) totalseger i Närkelöpningens långloppscup på herrsidan – i dag gjorde Liduina van Sitteren detsamma på damsidan. Enda utmanaren som kvarstod, Marie Dasler, klev av långa terräng-DM i Hällefors – men det spelade ingen roll eftersom topp tre i vilket fall som helst hade räckt för van Sitteren, och Örebro AIK-löparen vann i helt överlägsen stil. Hon forcerade de tio kilometerna terräng i spåren vid Hurtigtorpet på 39.59 – exakt fyra minuter snabbare än tvåan Petra Hanaeus som i sin tur var nästan två minuter före Maria Nagle som knep DM-bronset (de hade 43.59 respektive 45.44). Tillsammans med åttan Annica Sjölund (55.57) tog Hanaeus och Nagle också guld i lagklassen för IF Start (och eventuellt guld i lagveteranklassen, oklart om det delades ut något sådant eller om den tävlingen ställdes in eftersom Start var enda klubben med lag i den klassen).
Men dagens stora snackis från Hällefors måste ändå vara Linus Wedin. Jag tyckte att det var en stor skräll att 14-åringen från Garphyttan tog en fjärdeplats i korta terräng-DM i går – men det här var dagen då han på allvar presenterade sig på länets konditionsidrottsscen. När redan klara cupvinnaren Arvidsson drog en DNF till långa DM uppe i Hällefors (han sprang ett långpass i Örebro istället) så smällde Wedin till med ett DM-guld 19 sekunder för en så stark och meriterad löpare som Mattias Nätterlund (och ytterligare 21 före Jonathan Kandelin som tog bronset). Tiderna? 37.49, 38.08 respektive 38.27 över en mil terräng. Jösses! Wedin har en bakgrund som skidåkare (där tävlar han för Garphyttans IF, i löpning för IF Start) och har åkt en del Moto tour i sommar, men i långloppscupen har han före den här helgen inte tagit en enda poäng i seniorklassen (han var näst bästa junior i Hostruset, så där fick han några poäng i juniorcupen). Främsta tidigare löparmeriterna som jag kan hitta är istället segern på femkilometersdistansen i Kilsbergen trailrun tidigare i höst och en andraplats på Bocksten trailrun nere i Skåne i somras.
Med sig hem från Hällefors fick Wedin inte bara ett utan två DM-guld, eftersom han också vann lagklassen ihop med Start-kompisarna Nätterlund och Johan Ingjald (41.06). Nätterlund vann också veteranlagsguld med Tommy Theoren (42.19) och Mikael Hansson (46.37). Hade det funnits juniorklass på långa DM hade han naturligtvis fått guldet även där, men det finns bara på korta (det vann han i går).
Alla veteranmästare: Anna Karlsson (52.39 i K35, Vretstorp), Mattias Nätterlund (38.08 i M35, Start), Hanna Fridhamre (56.47 i K40, Nora), Roger Elimä (47.27 i M40, Örebro AIK), Petra Hanaeus (43.59 i K45, Start), Tommy Sundberg (39.40 i M45, Hällefors), Annica Sjölund (55.57 i K50, Start), Rodney Hundermark (42.50 i M50, Nora), Tina Forsberg (1.03.53 i K55, Storådalen), Mikael Hansson (46.37 i M55, Start), Peter Grölund (48.23 i M60, Nora), Liljana Persson (1.04.47 i K65, Almby), Per Börjesson (53.38 i M65, Östansjö), Bo Persson (57.56 i M70, Almby), Birgitta Jansson (1.07.15 i K75, Storådalen), Sven-Olof Dahlgren (1.17.05 i M75, Kopparberg), Arne Evertsson (1.29.59 i M80, Storådalen).
På damsidan har Dasler säkrat andraplatsen i långloppscupen bakom van Sitteren, medan fyran Therese Fjordäng alltjämt har möjlighet att ta sig förbi Petra Hanaeus i kampen om tredjeplatsen (men då måste hon vara etta–trea eller tvåa–tvåa på Kilsbergesleden och Lucialoppet samtidigt som Hanaeus inte är bättre än fyra). På herrsidan behöver Nätterlund ställa upp i båda tävlingarna för att ens räknas, annars blir han av med den tredjeplats han ligger på (man måste ställa upp i minst sex tävlingar). Gör han det och tar nio poäng mer än Oskar Hansson så tar han andraplatsen, annars har han bra chans att försvara tredjeplatsen. Löper han inte båda är det däremot ett getingbo om tredjeplatsen där Ingjald, Kandelin, Andreas Adolfsson, Martin Duberg och Tommy Theoren har chansen på tredjeplatsen.
Men nu väntar två tävlingslediga helger på hemmaplan – nästa vecka ligger fokus istället på terräng-SM.

Historiskt EM-guld till Jansson, Anfält topp tio på SM-maran (igen) och Regborn slaktade 35 år gammalt distriktsrekord

Vilken lördag det blev! Visst har det funnits många glada dagar i den här bloggens liv, men det här är en av de som packats med allra mest lokal framgång utspridd på olika platser. Allra högst slår så klart ett internationellt mästerskapsguld – och faktum är att Garphyttecyklisten Marcus Jansson EM-titel i mountainbikeorienteringens långdistans är den första svenska herrmedaljen genom alla tider på ett Europamästerskap i mountainbikeorientering. Bloggen har ju underrapporterat (ja, helt enkelt missat) mästerskapet i Portugal som inleddes med medeldistans i går (där blev Jansson bara 21:a, över sex minuter bakom segraren Simon Braendli, Schweiz) – men det var alltså i dagens långdistans som han verkligen smällde till. Trots en vurpa var han till slut snabbast med 42 sekunders marginal till ryssen Anton Foliforov på andraplatsen (och ytterligare en minut före alla andra) – och även om väntan blev lång (han gick ut som åtta av 54) fick han till slut kliva högst upp på prispallen.
– Det var svårt att förstå, men det känns väldigt skönt, sa han till Orienteringsmagasinet efteråt.
– Jag såg tidigt folk som startat före mig och hade en bra känsla hela tiden och gjorde inga större misstag. Jag tappade fokus och körde förbi näst sista kontrollen och fick vända tillbaka. Jag slog i axeln och är lite stel, men kunde snabbt få tillbaka fokus. Här fanns tid att ta in på mig för de andra, säger han.
För två år sedan var Jansson en del av det svenska stafettlag som tog VM-silver, Sveriges första internationella mästerskapsmedalj på herrsidan i mountainbikeorientering. Och nu blev han både den första svenska herrcyklisten att ta en individuell internationell mästerskapsmedalj och en EM-medalj what so ever.
Segern gör dessutom att Jansson klättrar och slutar säsongen som sexa i världscupen (det här var den sjätte och sista deltävlingen), även det historiskt starkt, och han var bara 28 poäng från pallen. Medeldistansvinnaren Braendli tog hem titeln.
EM avslutas med stafett i morgon.

Bara 13 dagar efter förstaplatsen i M45-klassen i Berlin marathon slog Erik Anfält till igen. I Stockholm marathon blev han bäste länslöpare (Erica Lech blev sjuk och kom inte till start, så om mitt tips annars hade hållit står skrivit i stjärnorna) och blev för sjunde året i rad topp tio på SM i maraton (med just en tiondeplats av snveskarna, och en sammanlagd 18:e-plats i loppet).  Ja, och faktum är att han sprang drygt sex minuter snabbare än när han tog SM-brons 2018 (men då var förhållandena – och motståndet – bättre den här gången). 45-åringen, som på den rekordsnabba banan i Berlin sprang på 2.26.35, öppnade med en första halva på 1.12.25 i Stockholm (i paritet med hans pers från Rotterdam 2019) och gick efter en andra halva på 1.14.16 i mål på 2.26.41 – och hade därmed drygt 1,5 minuts marginal till elfteplatsen av svenskarna. Det var Anfälts 13:e mara i fyraminutersspannet 2.24.30–2.28.30 – en osannolik jämnhet.
”Ser kanske inte så överdrivet nöjd ut på bilden med Fred Grönwall efter dagens Stockholm marathon. Men den bilden ljuger. Grymt nöjd faktiskt”, skriver Anfält på instagram. ”Just den sviten känns inte riktigt som att den blir lättare och lättare att förlänga för varje år som går. Men kanske kan lyckas något år till. Vem vet”, tillägger han om det här med att vara topp tio i SM-klassen år efter år.
Jonas Nilsson blev näst bäste länslöpare på 2.32.39 (nästan två minuter bättre än i Berlin för 13 dagar sedan!) och Andreas Ingberg, som ”bara” gjorde 2.51 i Berlin, fick det nu att stämma betydligt bättre och gick in som tredje bästa Örebrolöpare på 2.36.17.
Ytterligare fem löpare från länet gick under tre timmar: Fredrik Rådström (2.47.07), Markus Liljenroth (2.48.25), Pär Englund (2.49.47), Jonathan Kandelin (2.52.14), Martin Duberg (2.52.33) och Mikael Waldenborg (2.56.07). Gemensamt för sju av nio sub tre-löpare är att de tävlar för Örebro AIK (Rådström för Hällefors, Englund för Start).
Marie Dasler startade faktiskt, helgen efter sitt livs första sub tre-mara i London, men bröt efter drygt tio kilometer (som passerades på 43.27, som klart snabbast av K55:orna. Därmed blev hennes klubbkompis (i IF Start) Kajsa Rosdal bäst av länslöparna på damsidan med 3.30.05 (122:a totalt, med splittarna 1.37.37/1.52.26). Örebro AIK:s Karin Karlsson näst bästa länslöpare på 231:a plats med 3.40.41 (jag ber om ursäkt om jag missat någon högre upp, både på dam- och herrsidan – resultatlistorna från Stockholm är inte lättsökta).

Dagens verkliga kanontid sattes dock på halva distansen, hemma på Örebros gator, i Åstadsloppet. Martin Regborn, som förra helgen avslutade den internationella orienteringssäsongen med världscupfinalen i Italien hade form kvar i benen och krossade Mikael Abrahamssons 35 år gamla distriktsrekord på halvmaran med över en minut – trots att Regborn fick göra hela loppet solo (han vann över fyra minuter före kenyanen Zachariah Mogendi. Tiden? 1.05.09. Då ska man veta att Åsbroduon Mikael Abrahamsson (med tidigare distritksrekordet på 1.06.10) och Patrik Johansson (1.06.22 i samma veva i mitten av 80-talet) är de enda distriktslöparna genom tiderna som tidigare gått under 1.07. Bäst under 2000-talet var Linus Rosdal (som då tävlade för KFUM Örebro) med 1.07.46 2016. Och Regborns eget pers (från den enda tidigare halvmaran han fullföljt) låg på över 1.09 …
Hetaste duellen var på damsidan där Fanny Schulstad och Liduina van Sitteren låg tillsammans en bra bit, men till slut var Schulstad (som väntat) starkast och korsade mållinjen på 1.19.13 med van Sitteren 1.35 bakom. Eskilstunalöparen Josefine Johnsson (1.21.18) tog tredjeplatsen medan Kristalina Smårs var tredje bäst av länslöparna med 1.29.13. Resultat som gjorde att van Sitteren nu passerat Marie Dasler i långloppscupens sammandrag och tuffar på mot en ny totalseger.
På herrsidan tog Per Arvidsson (1.09.49) tredjeplatsen, som näst bästa länslöpare, och drygade därmed ut sin ledning i långloppscupen (han säkrar därmed en ny totalseger i långloppscupen om han tar en enda poäng på de fyra tävlingar som återstår – eller om Oskar Hansson, som är ende utmanare kvar, inte vinner samtliga). Dalalöparen Kim Andersson (1.11.56) blev fyra medan KFUM Örebros Tomas Bjurström (1.14.27) tog femteplatsen och därmed blev tredje bästa länslöpare.
KFUM Örebro-duon Ronja Lindgren Fjellner (37.43) och Axel Sandberg (33.07) vann tiokilometersdistansen medan Karlskogas Anna Ferletta (19.00) och Upsala IF:s Rasmus Ahlgren (15.32) vann femman. På den senare blev Marcus Lundin (17.56) bäste länslöpare med en sjundeplats.

Allt annat som hände på lördagen – och det var en del – får vi samla upp i morgon!

Topp tio-placeringar på Lidingö, Regborn valde Arboga framför Schweiz, SM-silver till Runesson trots 13 av 20 bom, Weldays seger på hemmaplan, Ahlssons vinst i Östergötland och en hel del annat …

Har man en gång varit bäste svensk i Lidingöloppet så är det ju lätt att tycka att allt annat är en förlust – men faktum är att Linus Rosdal, ex-örebroaren som varit snabbare än någonsin den här säsongen, var över tre minuter bättre än den där succédagen 2015 när han i dag blev femte bästa svensk över de 30 kilometerna på Lidingö (det är alltså bara konkurrensen som har blivit svårare). Totalt sett var Rosdal sjua på 1.41.40 (Hässelbys Samuel Russom vann på 1.36.56). Även Örebro AIK:s Erica Lech blev (lika väntat) topp tio, men nådde däremot inte sitt banpers utan fick nöja sig med 2.08.48 (med det var hon 3,5 minuter bakom sjuan Malin Gibrand men 1,5 minuter före nian Jenny Ruström, så någon kamp om platserna var det inte (Sylvia Medugu vann på 1.55.03). IF Starts Per Arvidsson blev 18:e på 1.48.49, Hagabys Elin Vinblad 35.a på 2.24.09, ÖAIK:s Gustaf Leonardsson 56:a på 1.57.33 och Glanshammars Stina Eriksson och LK Gränslösts David Klasson båda 69:or på 2.30.46 respektive 1.58.52. Det är de länslöpare jag hittat på topp 100.

Gårdagens blogg innehöll ett och annat fel (se om Regborn nedan). Till exempel sprang Fanny Schulstad i dag ett långpass i Karlslundsspåret där Josefin Gerdevåg gjorde henne sällskap på delar – ingen av dem kommer således till start i Berlin marathon i morgon bitti. Övriga nämnda Örebrolöpare (herrarna, alltså) verkar däremot vara på plats i Tyskland.

Så Regborn. Han är inte i Schweiz, utan har lämnat återbud till Euromeeting. inte på grund av ytterligare någon skada, för han sprang hem en tävling i Arboga i dag (en medeldistans under namnet Golden weekend, dag ett) närmast före Järlas Erik Berzell (som var knappt två minuter bakom) och därefter följde ett gäng länslöpare i svit: Tisarens Valter Pettersson och Jonathan Karlsson, KFUM Örebros Jacob Eriksson, Tisarens Filip Jacobsson, Lindebygdens Axel Thybeck och KFUM Örebros Mattias Löfqvist (bara några få av dem – inte Regborn – är anmälda till långdistansen i morgon).
Nere i Schweiz fanns ändå fem länslöpare, och nyinflyttade örebroaren (och ex-världsmästaren) Jerker Lysell var bäste länslöpare med en 18:e-plats, knappt två minuter bakom finske Olli Ojanaho som vann (med det var Lysell femte bästa svensk, Simon Hector var bäst med en tredjeplats). Tisarens Andrea Svensson, som världscupdebuterade i augusti, var 19:e, men å andra sidan näst bästa svensk, drygt fem minuter bakom segrande tjeckiskan Tereza Janosikova. Ellinor Tjernlund var 25:a, Oskar Andrén 26:a och Josefin Tjernlund 39:a på medeldistansen. I morgon avslutas Euromeeting, som är ett sorts för-VM, med långdistans.
Några orienteringskortisar:
► Karin E Gustafsson blev bästa länscyklist med en femteplats – bara 1.28 bakom segrande Anna Tiderman – när sprint-SM i mountainbikeorientering avgjordes i Surahammar på lördagen. Viktor Larsson är ännu inte tillbaka efter sin hjärtmuskelinflammation och guldfavoriten Marcus Jansson valde att istället köra landsvägscykel (se nedan).
► Tisaren-comebackande Johan Runesson slutade femma på SM i orienteringsskytte (sjua i tävlingen, där även två finländare var före), 11.28 bakom segrande Johan Eklöv (men då ska man veta att han bommade 13 av 20 skott och fick 26 sekunders tidstillägg mot Eklövs sex). Tisaren-kamraten Mikael Pihel slutade tia (han sköt fullt men sprang inte fullt lika fort), vilket räckte för att de båda tillsammans skulle ta lagsilver, 16 minuter bakom Tumba-Mälarhöjden.

Länscyklisterna gjorde rent hus på herrsidan i det 15 kilometer långa Östgötatempot i Ljungsbro i dag. Förre svenske tempomästaren Jacob Ahlsson vann på 17.35,07, 38 sekunder före lillebror Jonathan Ahlsson och med ytterligare tolv ned till Marcus Jansson (som i mtbo tävlar för Garphyttan men som på landsvägshojen representerar CK Hymer) på tredjeplatsen.
Startlistan var rejält uttunnad, både beroende på att somliga avstår tempolopp och att somliga är på cykel-VM (med det sagt så hade den här tättrion ändå kunnat vara i tät, oavsett vilka svenskar som hade ställt upp) – men när Östgötaloppet körs i morgon kommer uppslutningen vara betydligt bättre.
Mountainbikecyklisten Axel Lindh är i Norge och tävlar, och var trea i fredagens prolog (fem sekunder från segern) och femma i dagens kortdistans (30 sekunder bakom Lillehammers Erik Hægstad som vann). I morgon avslutas det som heter Rye terrengsykkelfestival med ett crosscountry.

22-årige Kumlakillen Michael Welday har tävlat rätt sparsamt i år (ett enda resultat noterat på friidrottsstatistik.se), men i dag slog han till med en seger på hemmaplan när han sprang hem fem kilometer långa Kumla stadslopp på 16.51 – 14 sekunder före Tisadagsklubbens John Lundström (hans klubbkompis Simon Karlsson, som var tvåa på Bergslagsleden ultra förra veckan, tog tredjeplatsen ytterligare tolv sekunder bakom).
För långloppscupen hände det mest spännande som vanligt i stället på damsidan, där Liduina van Sitteren tog en programenlig seger på 18.25, närmast före Marie Dasler på 19.45. Dasler toppar därmed cupen på 47 poäng, men har redan räknat nio resultat (max är tio), medan van Sitteren som är trea på 38 än så länge bara har räknat sex tävlingar. Mellan dem finns Petra Hanaeus, som var trea i Kumla på 20.22 och därmed gjorde sin tionde tävling i cupen. Från och med nästa tävling måste hon därmed stryka sitt sämsta resultat (om hon vinner Hostruset nästa helg kommer hon därmed bara öka tre i stället för sex poäng i tabellen).
Sju herrar sprang på 18 blankt eller fortare (Oskar Hansson 17.39, Kevin Henriksson 17.46, Karl Wilenius 17.48, Jonathan Kandelin – som förra lördagen sprang 84 kilometer på Bergslagsleden – 18.00) och fem damer gick under 21 minuter (Therese Fjordäng 20.33, Maria Nagle 20.44). Långloppskidåkaren Olivia Hansson vann en spurt på sjätteplatsen på 21.48.

65 löpare valde Örebro parkrun före Lidingö och Kumla, bland annat Johan Ingjald (trea på 19.06) och ”Super-Sören” Forsberg (femma på 19.39) men snabbast av alla var Erik Jansson (för andra veckan i rad) på 17.59 och Linda Pettersson på 26.17. Ytterligare några sprang (och cyklade) Kyrkstafetten i Tysslinge, men därifrån har jag inte sett några resultat (och jag vet inte ens om några tider noterades).

De tog första segrarna på Bergslagsleden ultras nya bana – och Regborn överlägsen i comebacken efter skadan (plus en hel del annat från lördagen, som Wengelins senast seger)

Det blev en fantastisk dag för mig personligen på Bergslagsleden i dag, och jag kommer naturligtvis komma med en racerapport inom den närmaste tiden. Men själva tävlingen? Jo, Bergslagsleden ultra hade ju efter sju upplagor skrotat sin Digerberget–Ånnaboda via Storstenshöjden-bana och gått till ett fram-och-tillbaka-koncept med start och mål i Ånnaboda och vändpunkter i Leken (för 46 kilometer), vid Lillsjön (för 66 kilometer) och i Sixtorp (för 84 kilometer). Den kortaste klassen bjöd på störst konkurrens med 78 löpare i mål (brutna löpare är ännu inte redovisade i resultatlistan, men jag vet att Mattias Nätterlund som låg i tätklungan efter 30 kilometer – och kanske längre än så – tvingades kliva av), och Kajsa Rosdal, IF Start, i särklass och vann med drygt 24 minuters marginal till Finspångs Lisa Bouvin på andraplatsen (4.45.45 respektive 5.14.24) medan Örebro AIK:s Therese Persson på tredjeplatsen var ytterligare 17 minuter efter (5.31.05). På herrsidan fortsatte Tisdagsklubben-duon David Lundström och Simon Karlsson (båda från Örebro) fortsatte att pressa varandra efter att Nätterlund klivit av. Lundström, som var lite osäker inför start på grund av knäproblem, höll ihop det bäst och vann med elva sekunder (3.53.38 respektive 3.53.49) medan Västerås Daniel Billström på tredjeplatsen var över 23 minuter bakom (4.17.20). 66-kilometersklassen hade näst flest löpare men förhållandevis svagare tider än 46 och 84. Där vann Månkarbos Ida Nordin (9.01.42) och Örebro AIK:s Daniel Wärnelid (7.26.25). Team Nordic trails Cecilia Jenslin blev bästa länslöpare på damsidan på 10.04.27 (vilket gav en åttondeplats).
På längsta distansen vann LK Gränslösts Carina Gustavsson på 10.46.24 (hon var den enda dam som fullföljde) medan Jonathan Kandelin (som slog ett präktigt distansrekord när han tog sig igenom 84 kilometer) tog herrsegern och gick under nio timmar (8.59.19) trots idoga magproblem sista 35 kilometerna. Han hade dessförinnan nyss lämnat 17-åriga (!) Tranåskillen Alfons Enell bakom sig – och Enell, som trodde att han halkat långt bakom, var överraskad när han kom i mål och fick höra att han bara var fyra minuter bakom (9.03.37). De två var i särklass, men faktum är att konditionsbloggaren själv knep tredjeplatsen på 9.37.58 (drygt 38 minuter bakom Kandelin, alltså) sedan Ola Backlund, som var tätt bakom tätduon i vändningen, fått problem och tvingats bryta. Första (och sista?!) gången jag får skriva om mig själv på pallen i något lokalt lopp, men mer om det i racerapporten som följer.

Härliga, Tjurruset-inspirerade lerloppet Utmattningen avgjordes i Dalkarlsberg i dag, och NA var på plats för en artikel ni kan läsa här. 14-åriga Kim Semstrand debuterade på fulla distansen (cirka åtta kilometer) och var enda dam och femma totalt av elva (varav tio herrar) på 49.51,1. Rutinerade Per Eklöf tog segern med över 5,5 minuters marginal, på 39.39,0.

Tuffa marsch-/utmaningsloppet Para endurance race avgörs den här helgen, som vanligt med start i Röfors (utanför Laxå) och mål i Karlsborg. några resultat har jag ännu inte sett.

Efter förra veckans lopptunga lördag hittade 81 personer i dag tillbaka till Örebro parkrun, och Petra Hanaeus (20.15) slog till med den snabbaste damtiden sedan återstarten (och därmed sedan hon själv sprang på exakt samma tid i mars i fjol). Erik Jansson var snabbast av herrarna på 18.08. Ytterligare sex löpare gick under 19 minuter.

I kvalet till söndagens långdistans-SM utanför Strömstad gick alla länets topporienterare vidare: I comebacken efter senaste skadan vann Martin Regborn sin kvalgrupp nästan två minuter före tvåan Jens Rönnols (och gick till final med nästan sex minuters marginal) och lär bli farlig i finalen där han går ut näst sist (12.35, tre minuter före Gustav Bergman). Andrea Svensson var tvåa, bara nio sekunder bakom Karolin Ohlsson, i sin grupp där Ellinor Tjernlund var femma, Josefin Tjernlund sexa och Lilian Forsgren tia. Jonatan Gustafsson vidare med marginal i sin grupp och Lovisa Persson med fem sekunder (och två placeringar) till godo i sin. Dessutom gick ett helt koppel juniorer vidare till finalerna i morgon.

Matthias Wengelin fortsatte sin mycket framgångsrika säsong och tog ännu en seger när finalhelgen i Sverigecupen, i Jönköping, inleddes med en kortdistans. Örebroaren spurtslog Sernekes Oscar Lind medan Axel Lindh tog sjätteplatsen, 25 sekunder bakom. Wengelin utökade därmed ledningen i Sverigecupen till 80 poäng, men eftersom en seger i morgon ger 400 är det helt öppet.

Ahlsson EM-33:a trots växelhaveri, van Sitteren/Kemppi/Lech krossade stafettrekordet och Darzins kommer direkt från EM till natt-DM

Det blev en 33:e-plats för Jonathan Ahlsson i linjeloppet, i U23-klassen, när cykel-EM i Trento inleddes i dag. Det kan ju låta odramatiskt, men faktum är att Kumlakillens bromsar slutade att fungera kort inpå start och att bara en blixtsnabb mekanikerinsats räddade det hela. Ahlsson kände själv inte att han hade några pangben, och var drygt 2,5 minuter bakom segrande danske proffset Johan Price-Pejtersen i mål (38 sekunder bakom landslags- och klubbkollegan Hugo Forssell, från Linköping, på 29:e-platsen). Det kan du läsa mer om i den här artikeln där Ahlsson berättar om tävlingen.
U23-cyklist är man i fyra år (i år är det ålderskategorierna 1999–2003), och tittar man på 03:orna så var Ahlsson sjua (elfteplacerade kroaten Fran Miholjevic var vassast av dem, 1.24 före Ahlsson).
På lördag avslutas EM för Ahlssons del med linjeloppet.

Resultaten från Spartacusstafetten har äntligen trillat in, och det visar sig att Örebro AIK:s lag med Liduina van Sitteren, Mikaela Kemppi och Erica Lech inte bara vann utan också kapade över 1,5 minuter på det gamla banrekordet när de noterade 1.07.35 över sex (van Sitteren på 22.17), tre (Kemppi på 11.50) respektive nio kilometer (33.28 på Lech) i Karlslundsspåret för totaltiden 1.07.35. Det gav en segermarginal på nästan tio minuter till Helene Nilsson, Lisa Brorson (som vann Dovra trails korta distans i söndags) och Marie Dasler i IF Starts förstalag som blev tvåa. Starts andralag tog tredjeplatsen, bara 28 sekunder bakom förstalaget efter att 66-åriga Rose Marie Enmalm dunkat in 11.41 på andrasträckan (nio sekunder snabbare än Kemppi för sträckseger – kan det stämma?! Resultatlistan säger i varje fall så). I andralaget ingick även Petra Hanaeus och Antje Wiksten.
Allra bästa tiden damtiden på andrasträckan (11.27) noterade dock Siri Englund som sprang för Örebro AIK:s lag som tog hem segern i mixedklassen. Sören Forsberg växlade i ledning efter 22.17 på förstasträckan och Björn Eriksson tog laget i mål med en marginal på 5,5 minuter till tvåan Kumla SF (Peter Ström/Malin Sjödin/Jesper Ström) med 34.06 på tredje. Det ej klubbankutna laget Örjans lärjungar tog tredjeplatsen med Sebastian Månsson, Adam Myrberg och Benita Månsson.
I herrklassen bröt Start ÖAIK-dominansen när långloppscupens kung Per Arvidsson sprang upp laget från en fjärdeplats vid växlingen (37 sekunder bakom klubbens andralag som hade snabbare löpare både på första- och andrasträckan) till en seger med över 1,5 minuter. 1.02.23 på Pär Englund, David Berg och Arvidsson mot 1.03.58 på Elias Zika, Hugo Örn och Mattias Nätterlund. Tisdagsklubben (Simon Karlsson/Hannes Andersson/John Lundström) tog tredjeplatsen på 1.04.25. Andersson hade snabbaste herrtiden på andrasträckan (10.31) medan Martin Duberg var snabbast på förstasträckan (20.56) i det Örebro AIK-lag med Björn Engqvist och Jonathan Kandelin på de två sista sträckorna.
Många av de här löparna är anmälda till Norasjön runt på lördag, halvmaran som har status både som DM och veteran-SM och som förstås är en deltävling i långloppscupen. Mer inför den i morgon!

I morgon avgörs natt-DM i orientering i skogarna på Kilsbergskanten, utanför Garphyttan. Alla de tyngsta namnen saknas så Anna Hallmén och Filip Jacobsson får gälla som favoriter (även om mycket kan hända i nattorientering). Bland de rätt få anmälda (totalt 15 i huvudklasserna) finns för övrigt Almbys Rihards Darzins som så sent som i går avslutade orienterings-EM för döva i litauiska Vilnius med att stämpla fel i långdistansen. Det gjorde han även i den inledande sprinten vilket ledde till att han inte blev uttagen i mixedsprintstafettlaget (som blev femma), men han revanscherade sig med en 13:e-plats (som bäste svensk) i medeldistansen. På söndag avslutas orienteringens DM-helger med stafetterna.

Väntade segrar, banrekord och SM-brons till Olivia Hansson (och dramatik i 24-timmarsloppet)

På grund av min egen insats på Örebro 24h, 24-timmarsloppet på Fornabodatravet, orkade jag ju inte riktigt summera helgen i går, så här kommer en snabbare resumé – och vi får väl börja med just 24-timmarsloppet.
På herrsidan sprang Gustaf Sjösvärd som en klocka och tillryggalade 119 kilometer på första elva timmarna, och även om farten mattades något lite när mörkret föll så höll han i till 15.16.34 över 100 miles (jag var tvåa dit, men nästan två timmar efter). Det var nog för att kvala till ultradistans-landslagsgruppen, och därför valde Sjösvärd, som är uppvuxen i Mullhyttan men bor i Storvik i Gästrikland, att kliva av.
Två timmar senare var jag alltså ikapp, och uppe i ledningen, men hade för dåligt tempo efter en för hård öppning samtidigt som Anders Norén, Täby, och Jonas Wängberg, Västerås, gick starkt bakom. När Norén gick om efter 172 varv (184,5 kilometer, drygt 22 timmar in i loppet) valde jag att kliva av, och drygt en timme senare passerade även Wängberg. Så Norén blev etta på 200 675 meter, Wängberg tvåa på 190 771 och jag trea på 184 519. Ytterligare åtta av 23 herrar kom minst 100 miles, av dem från länet endast Örebro AIK:s Torbjörn Sjölander som åtta på 166 001 meter.
I damklassen ledde Elin Engström och Sofia Kay inledningsvis, men Kay mattades och Yann Hellman kom starkt och gick upp i ledningen under 18:e timmen. På två timmar växte ledningen till nästan en halvtimme, och Engström var då varvad två gånger. Men med tre timmar kvar vände det tillbaka, och Engström började knapra in på avståndet – och med ganska exakt en timme kvar att springa var hon förbi igen och uppe i ledningen (det sammanföll med 100-milespasseringen som Engström tog på 23.06.05 mot Hellmans 23.08.10). Sista timmen drygade Engström ut ledningen till nästan ett varv (banan var 1 072 meter lång) – 753 meter: 166 502 meter för Engström, 165 749 för Hellman. Karlskogas Regina Johnson såg till att det blev länslöpare på tredjeplatsen även på dampallen med sina 162 470 – hon var till slut över milen före Kay. Totalt kom sju av elva damer över tio mil. Degerforssystrarna Amanda och Rebecka Nylén tog femte respektive sjundeplatsen på 145 112 respektive 100 903 meter.
På de kortare distanserna blev det dubbla länssegrar på damsidan via 76 911 meter på tolv timmar för Emmie Björk, Karlskoga, och 57 542 meter för Therese Bratting, Karlskoga Friidrott. Tomas Stöt, IFK Mora, och Magnus Kristiansson, LK TV88 (Trollhättan), vann herrklasserna på 112 191 respektive 58 608 (där var IFK Nora-duon Ulf Carlsson och Joacim Nilsson bästa länslöpare med varsin tredjeplats på 89 311 respektive 51 879 meter). Värd att nämna är också Stenungsunds Lennart Skoog som sprang maran på sextimmarsloppet – hans 951:a i karriären.

I Hostruset slogs det rekord på Örebro parkrun-banan, som väl får anses inofficiella eftersom det inte skedde under ett parkrun. Ja, Liduina van Sitteren, som precis som väntat vann damklassen, slog förvisso inte Josefin Tjernlunds stravasegmentsrekord på sträckan (17.37), men väl Karin Forsbergs parkrunrekord (18.10), när hon sprang in på 17.49, nästan 1,5 minuter före tvåan Frida Nilsson (Westmannias Jenny Holgersson var trea på 19.44, Örebro AIK:s Hanna Imhagen (en 17-åring jag har oförskämt dålig koll på) blev fyra på 19.54. På herrsidan slog Hässelbys Erik Djurberg Tim Sundströms gamla banrekord (15.52) med över halvminuten när han vann på 15.19, 42 sekunder före Per Arvidsson som hade tre till godo på Jonas Nilsson. Ytterligare två länslöpare gick under 16 minuter: Gustaf Leonardsson fyra på 16.21 och Per Sjögren sexa (fyra av länslöparna för tredje helgen i rad, efter DM på 5 000 meter och kort terräng) på 16.52.

Kristalina Smårs och Jimmy Axelsson ledde ju Ullmax trail tour överlägset inför finalen, Örebro crazy trail, på söndagen – och de avslutade säsongen på topp med varsin seger som säkrade cupvinsterna. Smårs blev hårt utmanad av Kajsa Rosdal, som var sju sekunder bakom i mål, medan Axelsson cruisade i mål nästan 1,5 minuter före David Klasson, som också blev tvåa i cupen. Jonathan Kandelin dubblerade lördagens elfteplats på 17.46 i Hostruset med en fjärdeplats här, 1.54 bakom Axelsson. Systrarna Therese och Jessica Korkeakoski (som springer för Noraklubben OK Milan) säkrade andra- respektive tredjeplatsen i touren som fyra och sexa på lördagen, på herrsidan blev IF Götas Sören Persson både trea i loppet (sju sekunder före Kandelin) och i cupen.

I Högbo, utanför Sandviken, avgjordes säsongens sista rullskid-SM, och Olivia Hansson fixade en bronsmedalj över 44 kilometer masstart, klassisk stil. dubbla Vasaloppsvinnaren Laila Kveli, tidigare norsk men nu naturaliserad och SM-bördig, tog silvret fem minuter före och Sockertoppens Elin Molin guldet drygt sex minuter framför Hansson. Granbergsdals Ellen Berg tog brons i D16-klassen.
Jimmy Axelsson (det här var alltså dagen före hans seger i Örebro crazy trail) blev bäste länsåkare på herrsidan med en 20:e-plats, 6,5 minuter bakom segrande Anton Karlsson, Sockertoppen, över samma distans som damerna. Mattias Fritz var sexa i H40-klassen och Larz Andersson åtta i H45.

Efter SM-silvret i mountainbike gjorde Matthias Wengelin ett inhopp i den närbesläktade cykelendurosporten och blev sexa i deras SM, totalt minuten bakom segrande Zakarias Johansen, Team Ormsalva, efter sex specialsträckor.

I Värmlands natt-DM i orientering tog OK Djerfs Håkan Pettersson brons, drygt åtta minuter bakom segrande Johan Söderlund, OK Tyr. Tävlingen var också den första av tre i Värmlandstrippeln, där Tisarens Simone Niggli utökade sin allt längre svit av segrar efter återkomsten till Sverige via vinstmarginaler på nästan 8,5 minuter i lördagens medeldistans och nästan åtta minuter i söndagens långdistans (där klubbkompisen Lovisa Persson var tvåa, vilket även Johan Aronsson var i herrklassen den dagen).

Regborn med dubbla medaljer, Forsgren med skrällsilver och Wengelin nio sekunder från att försvara mästartröjan – och så ALLT från ALLA löpartävlingar (kanske)

Vilken intensiv helg det blev! Själv sprang jag ju Bergslagsleden ultra i går (mer om själva tävlingen nedan), och hann därför inte blogga om något annat, men det har ju verkligen hänt grejer.

Först och främst: Orienterings-SM. Det blev massor av framgångar för länslöparna, och allra mest glänste som väntat Martin Regborn. Gustav Bergman dominerade förvisso med dubbla guld – drygt 2,5 minuter före tvåan på medeldistansen på lördagen och nästan två minuter före tvåan på långdistansen dagen därpå – men där bakom knep Regborn silvret på lördagen och bronset (två sekunder från nytt silver men nu bakom Albin Ridefelt) på söndagen. Två fina medaljer till samlingen för Regborn, som ändå verkade lite besviken över att avståndet upp till Bergman blev så stort i den brötiga Göteborgsterrängen:
– Jag visste att jag hade bra chans i dag, i alla fall bättre chans än i går, mot Gustav, så det var bara att köra. Men det va svår terräng att lägga upp loppet, hur man skulle gå på med krafterna, för bitvis var det extremt tungt, och då kände man sig helt slut, och sedan kom det lätta partier där man kunde ligga på ganska bra, så kanske att man hade kunnat trycka på lite hårdare i de hårda partierna. Jag vet inte. Jag är närmare Gustav i dag än i går, så … Men han är bra nu, sa Regborn till Orienteringsmagasinet efter långdistansen.
En betydligt större skräll var det att Lilian Forsgren (som jag förvisso räknade som en outsider på distansen i mitt förhandsinlägg, men ändå) slog till med ett SM-silver (delat med Lina Strand) på lördagens medeldistans – endast slagen av världens bästa orienterare, Tove Alexandersson. Forsgren har tidigare tre brons, men alla i den något smalare disciplinen nattorientering. Nu tog hon sin första topp två-placering på SM, och sin första medalj i någon av de mest prestigefyllda disciplinerna – 30 år gammal och utan landslagsplats. Det är onekligen starkt.
I dag följde hon upp med en sjätteplats, drygt sex minuter från ny medalj (och knappt tio bakom superskrällsegraren Sanna Fast, Eksjö).
I yngre juniorklassen, för 17- och 18-åringar, sprang Tisarens stortalang Valter Pettersson hem ett SM-brons i dag, knappt fem minuter bakom segrande Axel Elmblad i långdistansen. I går var han 16:e man på medeldistansen.
Övriga länslöpare med topp 20-placeringar: Josefin Tjernlund sjua i medeldistansen och 16:e i medeldistansen, Andrea Svensson nia i långdistansen och 17:e i medeldistansen, ex-örebroaren Maria Magnusson (Sävedalen) 15:e i långdistansen och 19:e i långdistansen, Filip Dahlgren 16:e i långdistansen och Gustav Hindér med samma placering i medeldistansen. Melker Forsberg blev 16:e i långdistansen (i H20) och noteras bör också att Jonatan Gustafsson tog sig till A-final i sitt första senior-SM även om han fick nöja sig med 37:e plats på medeldistansen.
I Småland avgjordes samtidigt ett ungdoms-SM i långdistans där Ellen Pelander (Djerf, D16), Hugo Örn (KFUM Örebro, H16) och Anton Kruse (KFUM Örebro, H16) tog topp 20-placeringar genom att bli 15:e, 16:e respektive 20:e i respektive klass.

Ytterligare ett svenskt mästerskap avgjordes i helgen: I mountainbike, även det strax utanför Göteborg. Matthias Wengelin gick in som regerande mästare, men och var vid sista mellantiden, knappt två kilometer före mål (banan var totalt 28,7 kilometer) loss ihop med svåraste konkurrenten Emil Lindgren och passerade där i mycket knapp ledning. In mot mål lyckades Lindgren få en lucka, och över linjen skiljde nio sekunder. Trean Michael Olsson var 1,5 minuter bakom, örebroaren Axel Lindh på femteplatsen slagen med 2,5 (han förlorade en spurtstrid mot brorsan Vilgot Lindh, som däremot aldrig bott i Örebro …).
”Skönt att kroppen vaknade till liv och att jag kunde bjuda upp till fight andra halvan av loppet så Emil Lindgren fick ta i lite för att ta över tröjan”, skriver Wengelin på instagram.

Helgens löpning, då? Jo, den betar vi av i lite raskare takt:
** DM på 5 000 meter avgjordes på Transtensvallen i dag, och jag kan utlova en bildextra från A-heatet i morgon eftersom jag råkade ha vägarna förbi. Liduina van Sitteren tog en lika väntad som överlägsen seger, 1.43 före Klara Frih som mig veterligt debuterade på en distans över 3 000 meter (åtminstone på bana) med 19.23,75. van Sitteren öppnade för att gå under 17 för andra gången i karriären, men fick backa av och nöja sig med 17.40,22 – fortfarande märkt av supersatsningen på maraton-SM för två veckor sedan. Hennes resultat hamnade också lite i skymundan av hennes skor, vars sulor mättes in till 27 millimeter, två millimeter för tjockt enligt de nyligen framtagna reglerna som ska bromsa användningen av ”superskor”. Samma skor godkändes med mätutrustningen på friidrotts-SM i augusti, och dessutom finns modellen på internationella friidrottsförbundets lista med godkända skor, så de fick ändå passera. Marie Dasler tog bronset, 23 sekunder bakom Frih. Och jo, man ska inte glömma att van Sitterens guld var hennes nionde raka – räknat över alla löpgrenar som det springs DM på inom Närkes friidrottsförbund – räknat bak till hösten 2019.
Totalt mättes 27 skor in, rapporterade skomätaransvarige Börje Nordin. De som sprang i spikskor behövde inte få sina mätta, men av övriga hade Per Sjögren, som kom med en något överraskande efteranmälan efter att inte ha sprungit en regelrätt tävling på bana sedan vintern 2017/18 (nå, han sprang ju Mikael Kroons testlopp på 5 000 på GIH i maj), de tunnaste med elva millimeter. Sjögren släppte täten tidigt men ökade sedan tempot och gick ikapp klungan med löpare två–fyra, men när Per Arvidsson tryckte på gasen åkte han av igen. Blev ändå fyra på 16.11,42 efter att ha ”hoppats på under 17”. William Wickholm stack i väg i starten och jagade sub 15 första kilometerna, men fick ge sig i blåsten och utan draghjälp och landade på 15.27,85. Arvidsson tog bronset men missade sub 16 med 92 hundradelar, och Axel Sandberg tog bronset på 16.07,19.
** Joel Engström gick ut stenhårt i Bergslagsleden ultra och var ett par minuter före förhandsfavoriten Erik Anfält i Mogetorp. Sedan sprang han lite fel, kroknade något och fick nöja sig med fjärdeplatsen – men Anfält gick förbi under felspringningen och fattade inte att han var i ledningen förrän han kom i mål och fick höra att han hade vunnit. Då hade han tagit det ”relativt lugnt” på slutet och ”gått” uppför slalombacken när han insåg att han inte varken skulle kunna ta eller tappa sin andraplats. Det var nog anledningen till att han missade sitt banrekord med 2.01. 3.40.57 är ändå det näst snabbaste någon sprungit de 47,5 kilometerna på, och banrekordet på 3.38.56 kommer stå sig för alltid eftersom arrangörerna planerar att byta bansträckning till nästa år. Fjolårsvinnaren Simon Bloss (Strängnäs) blev tvåa, bara drygt en minut bakom, och Josef Snellman (Kristinehamn, tidigare FKT-innehavare på leden), som var den som gick med Anfält längst, blev trea, ytterligare 45 sekunder bakom. Jonathan Kandelin näst bästa länslöpare på 3.51.44, före John Lundström (som var så stark och tog totalsegern i Kilsbergen trailtour i våras) på 3.55.46 och Mattias Nätterlund på 3.56.58 (de blev femma, sexa och sjua). Fjolårsvinnaren Johanna Gelfgren (Alnö) tog tidigt täten i damklassen och jagades först mest av Josefin Gerdevåg, som dock hade problem med magen under det som var hennes ultradistansdebut. I stället smet My Svensson (Skövde) upp och förbi till seger med nästan fyra minuter, 4.14.57 mot 4.18.39 på Gelfgren och 4.31.12 på Gerdevåg. Elin Österman och Anna-Karin Larsson blev bästa länslöpare där bakom (fyra och femma totalt) på 5.12.13 respektive 5.40.35.
** Örebro AIK:s Erica Lech har ju gått från klarhet till klarhet under den här korta säsongen, och slog på lördagen till med något sensationellt: Seger i Kalmar Malkars 21KM på 1.18.42 – en tid som gör henne till distriktets femte bästa på halvmaraton genom alla tider, bakom toppnamnen Gerdevåg, Mikaela Kemppi, Liduina van Sitteren och Karin Forsberg (då Sennvall). Pers med över fem minuter och ”bara” två minuter kvar till distriktsrekordet … Tävlingen vann Lech med nästan tre minuters marginal, och bakom sig hade hon bland annat klubbkompisen (i Örebro AIK) Julia Johnsson som blev sexa på 1.34.46. I herrklassen blev hennes make Fredrik Johnsson tia, men det var tiden som imponerade mest: 1.16.04 var ers med 48 sekunder, och då har Johnsson ändå hunnit fylla 45.
** Erica Lech och My Svensson, båda nämnda ovan som segrare, var etta och tvåa i Dovra trail i augusti, men avstod på grund av lördagens löpningar andra deltävlingen i Ullmax trailtour som avgjordes i dag (Talludden trailrun), så nu är Kristalina Smårs (superklassikerrekordhållaren från Nora) uppe i totalledning (närmast före Therese Korkeakoski) Hon var trea i premiären och vann nu på 1.09 före Antje Wiksten och ytterligare över tre minuter före Sundbybergs Louisa Sjöholm. Jimmy Axelsson tog ju en urstark seger före Anfält i premiären och följde upp med en överlägsen i dag, över tre minuter före Sören Persson (Karlstad) och David Klasson (tvåa i sammandraget), och över sex före alla andra. Ni som läste min lopprapport i går kanske undrar kanske om jag tog mig ut i skogen i dag och hur benen kändes? Jodå, oförskämt bra. Visst, lite slitna var lemmarna, men jag kände ändå att jag kunde trycka på i alla moment (den inledande, sugande uppförsbacken, de tekniska partierna, den avslutande nedförsbacken), och jag är mycket nöjd med både kroppen, satsningen och tiondeplatsen (knappt nio minuter bakom Axelsson) – och framför allt, i backspegeln, med Bergslagsleden ultra i går.
** I ler- och hinderloppet Utmattningen i Dalkarlsberg i går kom 19 löpare till start, varav tio körde den fulla distansen (två varv). Linn Gustavsson (1.06.16,4) och Anders Dahl (48.23,1) vann med drygt en respektive drygt fyra minuters marginal men det mest välbekanta namnet var nog Kim Semstrand som krossade alla killar och tog totalsegern på halva sträckan på 24.24,3.
** Med start uppe i Kloten vid sextiden på lördagsmorgonen gjorde välmeriterade fjällmaratonlöparen (bland annat) Anders Kleist (från Kolmården) en supersatsning mot att krossa Lars Drageryds redan respektingivande FKT på Bergslagsleden. Med mål på 36 timmar och en möjlig tidsplan för 33 (och, förvisso, en för 40 också) satte Kleist av i furiöst tempo. Men energin tröt dessvärre under slutet av natten, och efter 21 mil (av 28) tvingades han till slut ge upp. Rapporteringen från försöket har varit sparsmakad, men efteråt skriver Kleist själv lite grann på instagram.

Louise Wiker spurtade om Liduina van Sitteren för första SM-medaljen sedan 2016, favoritsegrar i natt-DM och överraskningar i Kilsbergen trailrun (och cykel-VM blir av, men inte för bröderna Ahlsson)

Ska man agera recensent är det lätt att konstatera: Så här borde maraton-SM alltid vara! Visst, massdeltagande i Stockholm marathon är ju jättekul, men att få följa eliten i 2,5 timmar är ju något helt annat som tv-tittare (lördagens tävlingar på Djurgården sändes direkt på facebook med hygglig kameraproduktion [det hade dock behövts en eller ett par motorcykelkameror till] och kunniga kommentatorer). Och vilken otrolig dramatik det blev, dels i damernas tät, dels om segern (regerande mästaren Mikaela Arfwedson, Spårvägen, drog länge men tvingades till toastopp och då stack Carolina Wikström, LK Roslagen, iväg till guld) men också om bronsmedaljen – och där var det en uppgörelse med mycket länstouch.
Örebro AIK:s Liduina van Sitteren var den enda som hängde på i Arfwedsons och Wikströms tempo i början, och redan vid första varvningen efter 1,8 kilometer hade de tre en lucka på 27 sekunder. Efter sju kilometer tvingades van Sitteren släppa, men hon fortsatte att gå snabbare än alla andra och hade en lucka till sexmannaklungan bakom på 2.45 efter 15,3 kilometer (och då fortfarande bara 2.16 fram till tätduon).
Men sedan mattades van Sitterens tempo. Halvvägs passerade hon på 1.22.13 (en tid som hade varit pers på halvmaran så sent som förra våren), men redan innan hade tempot börjat mattas och förföljarna kommit närmare (men de blev färre och färre ju längre loppet gick). Luckan var 2.23 där, 1.07 efter 28,7 kilometer – och vid 35 kilometer var van Sitteren upphunnen av Louise Wiker, Hässelby, och Johanna Salminen, FK Stuenterna. van Sitteren kunde inte följa, men fullföljde ändå till en femteplats på SM med 2.49.36 (halvorna på på 1.22.13/1.27.23) vilket är ett personligt rekord med 2.38.
Wiker, som är fostrad i Hällefors och som deltagit på två friidrotts-VM på distansen, gick de avslutande sju kilometerna en mäktig kamp med Salminen om bronset. Wiker satte in en riktig kick med några hundra meter kvar och tog sin nionde individuella SM-medalj med fyra sekunders marginal. 2.46.51 (1.24.37/1.22.14) på klockan. Det var Wikers första SM-medalj sedan 2016 (och i maraton sedan bronset före Mikaela Kemppi 2014), i hennes första mara sedan hon bröt på VM 2017 (sedan dess har hon haft skadebekymmer och fått barn).
Exil-örebroaren Fanny Schulstad var länge med i klungan som jagade van Sitteren, men fick släppa strax innan de var ikapp. Hon kom ändå iväg som ensam sexa och och var till slut bara 22 sekunder bakom van Sitteren med 2.49.35 (1.24.36/1.25.23 – hon tog alltså in två minuter jämnt på andra halvan). En sjätteplats var överlägset det bästa Schulstad gjort i något SM-sammanhang (hon var tia på maraton-SM i fjol) medan van Sitteren ju även var femma på halvmaraton-SM på Anderstorp i somras.
På herrsidan stack IS Götas Samuel Russom ifrån Hälles Samuel Tsegay – de båda hade varit ensamma från start – efter 25 kilometer och vann med drygt 1,5 minuter. Erik Anfält var enda länslöpare där och hamnade tidigt i en klunga runt plats 10–15. Han var elva halvvägs men tog sedan successivt på Hälles Robert Alexandersson som sedan totalt tröttnade på sista varvet. Anfält höll till en tiondeplats på 2.27.08 (1.12.28/1.14.40), hans 13:e maraton under 2.30 i karriären (bara en gång tidigare har han sprungit så snabbt på svensk mark, i Stockholm i fjol – när han tog SM-brons 2018 gick det på 2.33.02 i värmen). Det var sjätte gången i rad och sjunde gången totalt som Anfält var topp tio på maraton-SM.

Det har hunnit gå sju år sedan Simone Niggli lade ned sin landslagskarriär efter 23 VM- och tio EM-guld, men 42-åringen från Schweiz visade att hon hållit i träningen när hon sent på fredagskvällen sprang hem guldet i natt-DM före med över två minuters marginal till klubbkompisen Lilian Forsgren, som så sent som i fjol sprang i svenska landslaget. Niggli är tillbaka i Sverige efter några år på hemmaplan, och kommer det här läsåret att jobba på orienteringsgymnasiet i Hallsberg och springa för Tisaren igen, det här var den ”stora” comebacken. DM gick i Rönneshytta, utanför Askersund, och Forsgren öppnade starkast, hade 45 sekunder (virtuellt; det var individuell start) efter åtta av 13 kontroller, men gjorde en minutstor bom till nian och tog ett dåligt vägal till tolvan, medan Niggli sprang väldigt stabilt. Lovisa Persson fullbordade Tisarenpallen, fem minuter bakom Niggli, tre bakom Forsgren.
Martin Regborn var som väntat i en klass för sig och vann med nästan fem minuters marginal till KFUM Örebros Jacob Eriksson (som därmed förstörde en ren Hagabypall – Love Sintring blev trea, knappt åtta minuter bakom, och Oskar Eklöf fyra). Bara ett halvt dygn senare dök Regborn upp på Södermanlands medeldistans-DM söder om Eskilstuna. Det blev seger (utom tävlan, man kan inte ta DM-guld i fel distrikt) med nästan tre minuters marginal.

Jag hade ju satt mina pengar på Jimmy Axelsson inför Kilsbergen trailrun, men Karlslundslöparen, som haft en sån fin säsong i trailskogen, fick nöja sig med tredjeplatsen, 2.18 bakom. I stället fixade Per Arvidsson tredje raka, på 56.47 över drygt 14 kilometer bitvis teknisk stig (slog sitt eget banrekrod med över minuten, extra starkt med tanke på att det var individuell start). Mattias Nätterlund var 22 sekunder efter in i slalombacken men kunde trots sin oomtvistade status som backkung inte ta in mer än en sekund där, och i mål var han 24 bakom (även han under gamla banrekordet, således). Jonathan Kandelin, som stod anmäld i motionsklassen över fem kilometer, sprang ändå långa och blev fyra på retsamma tiden 1.00.01.
Erica Lech skulle ju springa hem Kilsbergen trailrun enkelt – men hon kom inte till start. Det gjorde överraskande nog istället Josefin Gerdevåg (SM-brons i maraton 2012, distriktsrekord i både maraton och halvmaraton), som varit skadedrabbad senaste åren och inte gjort många tävlingar. Nu vann hon 46 sekunder före Starts Frida Nilsson (och över nio mintuer före Maria Johansson, Karlstad, på tredjeplatsen). 1.09.53 blev tiden, knappt fem minuter från Lechs banrekord.

Efter förra veckans smygstart var i princip hela Sverigeeliten i mountainbike i dag samlad, för första gången i år. Huskvarna mtb-tour utgick av coronaskäl men ersattes av endagstävlingen Huskvarna mountain, över sex varv på en 3,8 kilometer lång bana med runt 135 höjdmeter. Matthias Wengelin, som vann smygpremiären förra veckan, fick hårdare konkurrens nu men knep tredjeplatsen 1,5 minuter bakom segrande Emil Lindgren. Axel Lindh fyra, 29 sekunder bakom Wengelin.

Häromdagen kom också beskedet om att det blir ett cykel-VM efter många om och men. Det flyttar från Schweiz till Italien, och kommer ha start och mål på formel 1-banan Imola – på svintuffa linjeloppsbanor. För damerna blir det 144 kilometer och 2 750 höjdmeter. Linjeloppet kommer gå redan den 26 september, bara sju dagar efter sista etappen i Giro d’Italia. Tufft schema för Emilia Fahlin, alltså, men å andra sidan är det samma förutsättningar för i princip hela dameliten eftersom lejonparten kommer köra girot. Fahlins namn har för övrigt redan nu dykt upp i den preliminära startlistan för premiären av damernas Paris–Roubaix den 25 oktober, och vi vet ju att hon varit där och testat banan, så det är ingen överraskning.
Även om VM blir av så blir det bara för eliten. Inga junior- eller U23-klassen vilket betyder att Kumlabröderna Jacob och Jonathan Ahlsson inte får chansen att VM-debutera. För båda var det sista chansen i respektive klass, Jacob blir senior vid årsskiftet, Jonathan blir U23:a.

Hela långloppscupen ställs in, van Sitteren slog klubbrekord dagen efter loppet på Stadion och Hansson har avgjort Moto tour

Långloppscupen – denna bastion i länets långdistanslöpning – avbryts och ställs in. Det beslutet meddelades i går, till sist, från Närkes friidrottsförbund. Av de 18 tävlingar i cupen som vid det här laget skulle ha genomförts har bara två kunnat arrangeras enligt ordning (den tredje på lördag, Östansjöloppet), medan två blivit uppskjutna och 14 inställda.
Långloppcupen startade 1999, och något liknande har förstås aldrig hänt tidigare. Liduina van Sitteren och Per Arvidsson kommer därmed vara regerande mästare även 2021. Om det nu blir någon ordentlig cup då, såg nämligen att det redan börjat ställas in tävlingar även nästa år: I dag kom beskedet att det inte blir något skidorienterings-EM i Bulgarien i februari. Kanske en föraning om det som komma skall.
Så var läget i långloppscupen när det nu ställdes in:
Genomfört: Nora marathon (maraton-DM), DM på 10 000 meter.
Uppskjutet: Korta terräng-DM (Vretstorp), DM på 5 000 meter (Glanshammar).
Inställt: Startmilen, Örebro AIK halvmarathon, Rusakulan vertikal (genomfördes, men utanför cupen), Kumla stadslopp, Wedevågsloppet, Hälleforsterrängen, Vintrosaloppet, Rallarrundan, Lindesjönloppet, Fröviloppet, Semesterhalvmaran, Dalenrundan, Stripastafetten, Wadköpingsloppet (genomfördes coronaanpassat, ”virtuellt”).
Kvar på programmet: Östansjöloppet (29 augusti), Norasjön runt (DM i halvmaraton; 12 september), Tarstaborgsrundan (27 september), Hostruset (3 oktober), Åstadsloppet (10 oktober), långa terräng-DM (17 oktober), Kilsbergsleden (31 oktober), Lucialoppet (5 december).

På onsdagskvällen avgjordes Örebro AIK:s klubbmästerskap över fem kilometer landsväg på banvallen mellan Karlslund och Latorp (samma plats där tiokilometersloppet gick tidigare i somras, men nu med betydligt behagligare temperaturer). Liduina van Sitteren följde upp sitt 10 000-meterslopp på Stockholms stadion i går med 17.06,3 – nytt personligt rekord och klubbrekord för Örebro AIK, vilket gav en överlägsen seger (nästan tre minuter före Tuva Svedin, 22, som tog andraplatsen på 20.00,5 och ytterligare en före Therese Persson som blev trea på 20.58,9) och en sjätteplats totalt i A-heatet.
Med tanke på vilka som var anmälda blev det en nästan lika väntad seger för Gustaf Leonardsson på herrsidan, på 16.22,9 (25 sekunder före Pär Johansson som spurtslog Martin Duberg, 16.47,5 respektive 16.49,3). Viktor Wikdahl skrällde med en fjärdeplats nio tiondelar bakom Duberg och sex sekunder före Jonathan Kandelin.

Moto tour körde i kväll den andra deltävlingen efter sommaruppehållet, och den sjunde av totalt nio i år. 20 kilometer masstart vid Kvismaren, stod på programmet, och och en viss Olivia Hansson slog till med säsongens sjätte seger (på sex starter) medan Robert Brundin tog den femte (på sju starter, han blev faktiskt slagen av traillöpningskungen Jimmy Axelsson senast). Hansson var ensam dam till start, men nia av totalt 29 åkare, mindre än 3,5 minuter bakom Brundin som vann 50 sekunder före Kevin Henriksson och Adam Nyrén (de fick samma tid, men Henriksson tog andraplatsen). Hansson har nu avgjort sammandraget medan Brundin behöver starta en tävling till för att även matematiskt säkra totalsegern.
De två tävlingarna som återstår är Karlsunds öppna klubbmästerskap över 14 kilometer med intervallstart i Yxe den 9 september och finalen över 35 kilometer masstart med start i Närkes Kil den 26 september.

van Sitteren och Nätterlund överlägsna i vertikala kilometern (sju löpare under banrekorden!) – och Fahlin cyklade runt Vättern (och Jansson över dubbelt så långt, runt Östergötland)

Liduina van Sitteren gjorde som hon gjort i två års tid nu. Körde över allt motstånd hemma i länet. I dagens #diabeteshjältar VK trail (16 kilometer, 1 000 höjdmeter) i Storstenshöjden vann hon med över 16 minuters marginal (före Vretstorps Therese Fjordäng) – men då ska man veta att Fjordäng i sin tur var åtta minuter under det gällande banrekordet från premiärupplagan i fjol … Även trean Malin Hagberg (från Björkliden, mellan Abisko och Riksgränsen) gick under den tidigare rekordnoteringen: 1.36.45, 1.53.10 respektive 1.59.58 var topptrions tider.
På herrsidan såg jag på förhand fram emot en fin fajt mellan Mattias Nätterlund, Jonathan Kandelin, Jimmy Axelsson och Anton Hallor – och visst gick alla fyra under Johan Röjlers banrekord från segern i fjol (Röjler var på plats, men avstod start på grund av skadekännigar och hejade istället), men någon fajt blev det inte. Nätterlund (som ju myntat begreppet ”att göra en Nätterlund”, vilket handlar just om att springa uppför den södra backen i Storstenshöjden ohemult fort) gjorde som van Sitteren och krossade motståndet: I mål var han över fem minuter före Kandelin som höll undan för Axelsson med 14 sekunders marginal medan Hallor (som hade ett par riktigt mängdmånader i kroppen toppat med en rejäl träningsdag i går) blev fyra, ytterligare tre minuter bakom: 1.22.57, 1.28.10, 1.28.24 respektive 1.31.20 på grabbarna.
Själv blev jag åtta av herrarna på 1.41.04 (sekunden före Robert Vestman, en dramatik man fick läsa sig till först i efterhand eftersom det var individuell start).
Viktigast var förstås ändå att loppet drog in 8 800 kronor till Barndiabetesfonden.

Det skedde ett par helt exceptionella cykelprestationer i helgen, som jag hoppas kunna återkomma till i lite utförligare form:
** Emilia Fahlin cyklade Vätternrundan (eller tja, mer korrekt cyklade hon runt Vättern, med start och mål i Askersund i stället för i Motala, men på den riktiga 315-kilometersslingan) med några klubbkompisar från Örebrocyklisterna. Det var med över tio mils marginal hennes längsta ”tävling” (om man klassar den som det) i karriären och hur som helst hennes längsta cykelpass i livet. 8.53.30 blev tiden.
** Med start 10.00 på fredagsmorgonen och mål (eller slut, kanske man ska säga) 25 timmar senare cyklade Marcus Jansson (ni vet, Garphyttekillen som tog EM-silver i mountainbikeorientering för två år sedan och också tävlar i landsvägscykel) mer än dubbelt så långt: 665,9 kilometer runt Östergötland med start och mål i Linköping där han numera bor.
Finns det inga tävlingar får man sysselsätta sig på annat sätt …

På tal om ”inga tävlingar” så tror jag för övrigt att Folkhälsomyndighetens och regeringens besked i fredag kommer betyda att friidrottens småtävlingar, med max 50 deltagare och med korta restider, kan komma igång igen från den 14 juni – men däremot lär den fortsatta 50-gränsen (”över sommaren”) innebära att allt från Stockholm marathon till Ö till ö får ställas in (det går inte att ta beslut om evenemang med så kort varsel, om nu begränsningarna möjligen skulle lyftas i slutet av sommaren). Kan friidrotts-SM avgöras? Ett maraton-SM? Kanske, med väldigt anpassat tidsprogram och stenhårda kvalregler.

Martin Regborn har varit i elden även denna helg: Efter förra veckans sensationella miltid i testloppet hemma i Örebro stack han ifrån landslagskollegan Johan Runesson och Jens Rönnols – och alla andra – med flera minuter i en medeldistans som elitmiljön för orienterare i Stockholm och Södertälje arrangerade (samarrangemang mellan Stockholms orienteringsförbund och Södertälje-Nykvarn). Regborn vann på 32.45, Runesson var distanserad tvåa på 35.37 och Rönnols trea på 36.08. Tisarens Erik Lindgren och Ellinor Eriksson var också med, en bit längre ned i listan.