Fina formbesked ger svår laguttagning för Tisaren (och så gick det i premiären av Örebro Crazy trailrun)

Både Andrea Svensson och Lilian Forsgren har ju visat jättefin form under inledningen av säsongen, och i dag tog både Josefin Tjernlund (i Dackefejdens medeldistans nere i Blekinge) och Lovisa Persson (i Letälvsträffens långdistans i Degerfors) segrar. Det är alltså upplagt för en svår laguttagning inför Tiomila till helgen. Tja, Svensson, Forsgren, systrarna Tjernlund (Ellinor var femma i Dackefejden) och Persson känns kanske som det givna valet i förstalaget, men frågan är ju vem som ska springa vilken sträcka när alla verkar ha bra form. Personligen hade jag nog satt Svensson som ankare. Eller Josefin Tjernlund. Eller Forsgren, för rutinens skull. Hm.
Josefin vann hur som helst sin tävlig med drygt två minuters marginal (över 3,8 kilometer, fågelvägen) före Växjös Louise Lundgren medan Persson vann sin nästa 1,5 minuter (över 7,3 kilometer) före Hagabys Josefine Wallenhammar (hon ledde med halvminuten halvvägs, men tappade sedan tid på ett par kontroller; hon hade för övrigt klubbkompisarna Benita Månsson och Elin Vinblad närmast efter sig). Roxens Jonas Andersson vann herrklassen i Degerfors, närmast före KFUM Örebro-duom Oskar Arlebo och Jacob Eriksson.

145 löpare sprang första upplagan av Örebro crazy trailrun. Foto: Fredrik Backéus
145 löpare sprang första upplagan av Örebro crazy trailrun. Foto: Fredrik Backéus

Just Jacob Eriksson satte sig sedan i bilen, åkte in till Örebro och vann första upplagan av Örebro crazy trailrun (inga resultat ute på nätet än, jag har fått dem mailade), det tio kilometer långa trailloppet med inslag av diken, bäckar och kärr à la Tjurruset. Eriksson gick i mål på 43.22 (vilket säger en del om den utmanande banan), och var därmed över två minuter före tvåan, Karlstads Jonas Saleskog (som i sin tur var 13 sekunder före trean, Örebro AIK:s Johan Edström). Örebro AIK:s Elin Sjöberg vann på 54.33, 45 sekunder före Lin Nilsson och ytterligare 31 före OK Milans Therese Korkeakoski. Många orienterare i topp, alltså. Tävlingen var den första av tre i Ullmax trail tour, som fortsätter med Dovra trailrun den 16 juni och avslutas med Talludden trailrun den 6 oktober. I premiären kom 145 löpare till start, varav ett gäng i en tre kilometer lång ungdomsklass där Kim Semstrand (21.00) och Hugo Hoberger (19.24) var snabbast.
Själv tog jag för övrigt en sjundeplats i tävlingen, drygt fyra minuter bakom Eriksson.

View this post on Instagram

Så var tävlingspremiären avklarad! Fyra dagar före 100-milesdebuten i #aktivitustrailrace sprang jag premiären, första deltävlingen av tre, i Örebros nya trailserie #ullmaxtrailtour. #örebrocrazytrailrun var inte bara trail, utan därtill lite ”Tjurruset light” med diken och kärr (men 90 procent av banan bjöd på drömstig och elljusspår). Som ni ser på pulskurvan (gult är 80-89 procent av maxpuls, rött är 90+) höll jag inte igen utan tävlade så hårt jag orkade. Johan Wehle brakade förbi med 1,5 kilometer kvar, och jag höll hans rygg förbi Nicklas Svensson och Jimmy Axelsson, men sedan tvingades jag släppa Wehle och fick rikta in mig på att försvara sjundeplatsen. Missbedömde avståndet till mål och spurtade för tidigt, men lyckades ändå hålla placeringen. Milen gick på 47.33, drygt fyra minuter långsammare än för segrande Jakob Eriksson. Nu ska det laddas (och sovas) inför fredagen! Foto: @crossfitmercedes (Tävlingspremiär, kanske någon tänker; sprang du inte #säfsenvinterbackyard? Jo, men det loppet tog jag som ren träning.)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Fahlins mest hjärtskärande ögonblick – kedjan hoppade och låste bakhjulet i segerläge (och Regborn tog säsongens åttonde seger)

Det var ett av karriärens mest hjärtskärande ögonblick, rent sportsligt, för Emilia Fahlin när hon på jakt efter segern i prestigefyllda och traditionstyngda världstourtävlingen Amstel Gold race fick tvärstopp på grund av ett mekaniskt fel. Örebrocyklisten var den enda som orkade gå med polska Katarzyna Niewiadoma och trefaldiga linjeloppsvärldsmästaren Marianne Vos över sista krönet, Cauberg 2,2 kilometer före mål, men precis på toppen hoppade kedjan över det sista kugghjulet på bakväxeln och tvärlåste hjulet. Allt beroende på att växeln tidigare under loppet fått en smäll när andra cyklister kraschade. Kollega Lasse Wirström snackade med Fahlin efter tävlingen, en (pluslåst) text som ni kan läsa här (jag tror förvisso att han fått en detalj om bakfoten, att både själva incidenten med kraschen som orsakade smällen mot bakhjulet och det första växelhaveriet hände på näst sista varvet, inte tredje sista respektive sista; men det är en randanmärkning). Ja, just det där att Fahlin krigade sig tillbaka efter att kedjan hoppat av första gången är ju extremt bra, med tanke på att det var full kubbning och flera attacker framme i täten. Men med tanke på hur finalen utvecklades, där Niewiadoma ställde av Vos, och med utgångspunkt i hur Fahlin såg ut (klart piggare än Vos) så tror jag att Fahlin hade varit sämst tvåa och tagit sin bästa placering sedan segern i Vårgårda för snart tre år sedan; om det nu inte hade varit för haveriet.
Efter att ha fajtats i tre spurtavgöranden i Trofeo Alfredo Binda (sjua), Brugge–De Panne (åtta) och Gent–Wevelgem (18:e), och därefter fått gett sig i näst sista backen i Flandern runt kunde det här ha blivit fullträffen för Fahlin under karriärens bästa vår. Men det kommer, som alltid i cykel, nya chanser. Fahlin står över Vallonska pilen (La Flèche Wallonne) på onsdag men kör Liège–Bastogne–Liège på söndag och därefter etapploppen Tour de Yorkshire i Storbritannien 2–4 maj och Festival Elsy Jacobs i Luxemburg 10–12 maj.

View this post on Instagram

Amstel. Heartbrake. You’re one of my ever favourite races. Today I had the best day I’ve ever had on this course. But the luck was simply not there for me. I kept fighting, even though I shouldn’t make it back after first mechanical I did. The second time around; in the final Cauberg it’s not time enough to repair such a thing again. (I had my deraliuer broken after some girls crashed behind me second last time coming to Cauberg. And then twice my shifter doing double changes out and over the cassette in to the wheel both laps in top of Cauberg. So the bike just simply can’t go anymore) Game over. Race over. It SUCKS. When you just had the best time ever fooling the lactate with your mind pushing it up Cauberg, it can change so quickly. That one really hurts today.

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Konditionsidrottslänets andra stora stjärna på VM-nivå, Martin Regborn, är ju inte igång med de internationella tävlingarna för säsongen än (världscupen drar ju inte igång förrän i juni i år, men det är förvisso Tiomila redan till helgen), men gav ändå ett fint formbesked när han sprang hem medeldistanstävlingen Vättefejden utanför Örkelljunga i dag. Regborn vann med nästan sex minuter före tvåan, OK Rehns ryske EM-löpare Roman Bondarenko. Mellan tummen och pekfingret borde det innebära att Regborn redan nu samlat åtta vinster i år (tidigare tre segrar i Turkiet och en i Tjeckien, en i Löpex vinterserie, en öppen bana i Vårdubbelns medeldistans).
I Boforsloppet, som avgjordes i Degerfors, dök världsmästaren Emma Johansson (Kristinehamnsbördig, men tävlar sedan tolv år för Domnarvet; hon la för övrigt ned landslagskarriären efter VM-guldet 2017) upp och sprang hem medeldistanstävlingen 59 sekunder före Tisarens Lovisa Persson. Hagabys Josefine Wallenhammar var 2.18 efter på fjärdeplatsen. På herrsidan knep förre juniorvärldsmästaren William Pommer, Stora Tuna, segern bara elva sekunder före Tisarens landslagsmeriterade Oskar Andrén på tredjeplatsen (Johan Ek-Larsson, Södertälje-Nykvarn, klämde sig in däremellan, sex sekunder bakom Pommer). Hagabys Jakob Wallenhammar var över 2,5 minuter bakom på fjärdeplatsen. I morgon vankas det långdistans i Degerforsskogarna, i Letälvsträffen.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Hansson tvåa i Wadköpingsloppet, Gräfnings tvåa i König Ludwig lauf – och därför blir Regborns inomhussäsong bara sex dagar lång

En stor del av helgens kraft och energi gick åt till förmiddagens direktsändning av Wadköpingsloppet, därför blev det inget blogginlägg i går (jag satt istället och läste på om alla toppåkare inför dagen). Nåväl, jag hoppas att ni tog del av sändningen som var den första stora direktsändningen någonsin av NA från en skidtävling (räknar vi in hela koncernen så drog vi ju igång vårt Vägen till Vasaloppet med Harsa ski marathon förra helgen, och ytterligare tre tävlingar kommer att sändas de två kommande helgerna). Missade ni något finns höjdpunkter här, en text om damklassen här och en text om herrklassen här.
Ur en lokal synvinkel, då? Jo, Olivia Hansson infriade förväntningarna och tog andraplatsen bakom urstarka Emilia Lindstedt, och där bakom la örebroaren Erika Bergentz, mer känd som medeldistanslöpare, beslag på tredjeplatsen i sin första individuella skidtävling sedan hon körde in som 62:a i Tjejvasan 2001 (första skidtävlingen över huvud taget sedan dess var ju när hon vann stafett-DM för några veckor sedan). Den viktiga syskonduellen mellan Josefine och Amélie Wallenhammar tog lillasyster Josefine hem med fem sekunders marginal. Det räckte till en femteplats.
I herrklassen var ju Karlslunds Bob Impola förhandsfavorit, men magsjukan han drabbades av efter Marcialonga gjorde att ha inte kunde göra sig själv riktigt rättvisa, och att han tappade Pontus Nordström och Ludwig Tärning strax innan åkarna kom tillbaka till Ånnaboda för de avslutande 1,5 varven på konstsnöspåret, och att han på själva konstsnön också blev ikappkörd och nedspurtad av 50-åriga superveteranen Peo Svahn, som tog sin nionde topp tre-placering i Wadköpingsloppet (men han saknar seger), vilket förpassade Impola till fjärdeplatsen. Karlslunds Linus Larsson blev tia och Granbergsdals Magnus Hedlund 13:e.

Karlslunds Maria Gräfnings hoppade ju över hemmatävlingen och körde istället andra deltävlingen i långloppsvärldscupen Fis Worldloppet cup, där hon tog en andraplats i tyska 50-kilometersloppet König Ludwig lauf, 13 sekunder bakom Aurelie Dabudyk, som vann cupen i fjol och nu tagit hem de två första deltävlingarna.
”Det var mycket tuffare i dag (än förra året). Maria och jag jobbade tillsammans nästan hela loppet, och först på sista kilometer lyckades jag bryta mig loss från henne”, berättar Dabudyk på Worldloppets hemsida.
Precis som det slutade förra året leder nu Dabudyk sammandraget före Gräfnings. Nästa söndag avgörs nästa deltävling, det 68 kilometer långa fristilsloppet La Transjurassienne i Frankrike och Schweiz.

Sveriges bästa distansåkare, just bakom de som flugit till Sydkorea för OS, körde istället tredje deltävlingen i Sverigecupen, i Ulricehamn, i helgen, och där Axel Ekström en fjärdeplats, bara tre sekunder från pallen (26 från segern) i söndagens 15-kilometerslopp i fristil. Adam Gillman var näst bästa länsåkare med en 27:e-plats där. I lördagens sprint var Ekström 18:e i prologen (Gillman 24:a, Marcus Lennartsson 29:a), men alla tre åkte ut i kvartsfinal (Ekström var trea i sin och placerades in på 15:e plats i resultatlistan, Lennartsson 16:e, Gillman 19:e).

Raka Spåret, löptävlingen som avgjordes i Sätra i går, skrev jag en del om i en öppen artikel på na.se som ni kan läsa här. Orientearen Martin Regborn gjorde sin första start under en inomhussäsongen som blir exakt sex dagar lång, meddelar han på twitter. Han sprang 3 000 meter och blev femma på 8.20,96 drygt fem sekunder över sitt eget distriktsrekord. Ett läger med orienteringslandslaget i Spanien gör att han missar inomhus-SM i år, men han hinner ändå med Hammarbyspelen på fredag då det återigen vankas ett 3 000-meterslopp och då är även klubbkompisarna Jack Karlsson (som i helgen gjorde den galna dubbeln att springa Raka Spåret på lördagen och åka Wadköpingsloppet på söndagen), Jonatan Gustafsson, Melker Forsberg, William Wickholm och Thomas Chaillou (som vann i B-heatet i Raka Spåret på 8.45.55) anmälda på den distansen. I Raka spåret valde de yngre klubbkompisarna istället att springa 1 500 meter, och där var Gustafsson snabbast med 4.02,69, vilket gav en tredjeplats i B-heatet och en elfteplats totalt (men han var snabbast av alla födda 1999 eller senare). Även Josefin Gerdevåg sprang 1 500 meter, och vann B-heatet på 4.44,37 (en tid som hade räckt till nionde plats i A-heatet, där hon hade kunnat få mer draghjälp …).

Garphyttans Elin Schagerström inledde sitt första junior-VM (hon kan ju få göra tre, eftersom hon debuterar så ung) i skidorientering med en 23:e-plats i sprinten, fem minuter bakom segrande finskan Liisa Nenonen, och drygt 1,5 minuter från en topp tio-placering. Med det var hon trea av de sex svenskarna som var till start, vilket förstås är viktigt inför stafettuttagningen senare i veckan. Dessförinnan väntar medeldistans på måndag och långdistans på onsdag. Alltihop avgörs i Bulgarien.

Schagerström bästa 2000-talist i Tjejvasan – men Roberto kom inte till start: ”Genomgår behandling för inväxta blodkärl”

Karlslunds Kristina Roberto, som varit dominant som länets bästa långloppsåkare de senaste fem säsongerna (men som haft väldigt problem med ena hälen senaste två åren) var, som jag skrev i helgens höjdare, anmäld till Tjejvasan i helgen, men var aldrig nära att komma till start. Jag sms:ade med henne på fredagen och fick redan då beskedet att hon varken kommer köra Tjejvasan eller Vasaloppet nästa helg – och lördagens tremiladrabbning mellan Oxberg och Mora var första gången hon missade Tjejvasan sedan debuten 2008 (hennes allra första skidlopp överhuvudtaget, och det som grundlade en karriär som tog henne till topp fem i sammanlagda långloppsvärldscupen). ”Jag genomgår en behandling för inväxta blodkärl i hälsenan och ska då inte belasta något i onödan”, berättar Roberto i sms.
Med både henne, Maria Gräfnings (kört Tartu marathon i morgon) och Olivia Hansson (sparar ryggen inför Vasaloppet) ur spel fanns inga länsåkare kvar i elitledet, och istället blev Garphyttans Josefine Wallenhammar, som startade i ledet därbakom, bästa länsåkare på 49:e plats med tiden 1.28..08, 2,5 minuter före klubbkompisen Elin Fjellström som blev 64:a. Coolaste prestationen svarade nog ändå Elin Schagerström för. 16-åringen från Latorp, som tog ungdoms-EM-brons i skidorientering för två veckor sedan, blev allra bästa åkare född på 2000-talet, och hade slutat fyra om Tjejvasan haft en D18-klass som nästan alla andra skidtävlingar i Sverige. Just i det här loppet sorteras dock alla juniorer in i samma klass, D20, och där slutade Schagerström på tionde plats med tiden 1.32.19. I sammandraget blev hon 82:a, trea av länsåkarna, i det som var hennes debut i Tjejvasan.
Karlslunds Åsa Fjellström blev fjärde bästa länsåkare på 108:e plats totalt, och var sexa i D45-klassen.
Kortvasan i går? Tja, där var det inte så mycket att skriva hem om. Ingan av länets toppåkare kom till start, men förre ÖSK-målvakten Johan Kanto tog en sjundeplats (bästa veteran!) på 1.16.35.

Apropå skidor kom redan i går nyheten att Axel Ekström som en av fyra svenska herrar blivit uttagen i landslaget till den skandinaviska cupens final i lettiska Madona nästa helg (det är fri anmälan, så det blir betydligt fler svenskar med – just nu är 20 svenska herrar anmälda – men de som kör för landslaget får resa och uppehälle betalt). I Lettland blir det en minitour med sprint i fristil på fredagen, distanslopp i klassisk stil över 10 kilometer på lördagen och jatkstart på totalresultatet över 15 kilometer fristil på söndagen.

Emilia Fahlin tvingades ställa in årspremiären och comebacken i Wiggle-High5 på grund av sjukdom. Grace Garner, som skulle ha vilats till morgondagens Omloop van het Hageland, tog Fahlins plats, men någon jätteframgång blev det inte för laget. Elisa Longo Borghini slutade femma och Jolien d’Hoore sjua i ett lopp som Lucinda Brand, Nederländerna och Team Sunweb, vann. Fahlin är hemma i Girona, och vi får väl se om hon flyger till Belgien till för onsdagens Le Samyn eller om hon avvaktar med debuten till Ronde van Drenthe om två veckor.

Ett litet fel smög sig in i Helgens höjdare även vad gällde inomhus-SM – och återigen berodde det på att man inte ska lita på startlistor. För det var aldrig tänkt att Per Sjögren och Thomas Chaillou skulle springa försöken på 1 500 meter i kväll, båda hade redan från börjat bespetsat sig på eftermiddagens 3 000-meterslopp, där Sjögren gjorde sitt snabbaste 3 000-meterslopp inomhus på två säsonger och Chaillou sprang snabbare än han någonsin gjort.
Sjögren blev SM-sjua (bäste 70-talist!) med tiden 8.34,02, och den franske, maratonsatsande klubbkompisen Chaillou blev fyra i B-finalen, 13:e totalt, på 8.43,41.

På Cypern blev Matthias Wengelin femma i prologen/första etappen av Cyprus Sunshine cup, tia på andra etappen och 30:e på tredje etappen. Totalt ligger han på 19:e plats, över fem minuter från täten. Axel Lindh var 18:e på prologen och sedan 16:e på andra etappen och 34:e på tredje, och ligger 24:a i sammandraget. I morgon avslutas etapploppet med en varvbana av världscupsnitt.

Och så lämnar Louise Wiker ett skönt besked efter knäskadan hon ådrog sig när hon föll på uppvärmningen inför Sevilla maraton:

Im back on track🏃💨. Tack kroppen för läkningsförmågan. #hokaoneone #backontrack

A post shared by Louise Wiker (@lwiker) on

Och så avslutningsvis en grej jag missade i tisdags: Bella Lagrange, örebroaren som är enda dam att ha klarat av att ta sig i mål i Ice race vintages historia men som missade årets upplaga på grund av sjukdom, tog revansch när hon blev bästa dam i Runn 200, ett annat 20-milalopp i skridsko, i Dalarna. Lagrange klarade av sträckan på supertiden 8.54.41 och var bästa dam, fyra av de fem som tog sig i mål.