Regborn kom hem och vann långa terräng-DM på kanontid (och börjar blogga igen!) – och van Sitteren fullbordade osannolika sviten

Martin Regborn kom direkt vem från världscupen i Schweiz och VM-lägret i Tjeckien och efteranmälde sig till långa terräng-DM – där han förstås försvarade sin titel som länets vassaste. Segermarginalen till tvåan Jack Karlsson över sex varv på tvåkilometersspåret i Guldsmedshyttan, totalt alltså tolv kilometer, blev 2.55. Regborn landade på 39.13 (snuskigt bra på en rätt tuff bana med runt 40 höjdmeter per varv) mot Karlsson 42.08. Det hade förstås varit spännande om ytterligare några riktiga kanoner typ Tim Sundström, Markus Bohman eller Jonatan Gustafsson (eller en Per Sjögren i toppform!) varit med, men faktum är att Bohman bara var åtta respektive sex sekunder före Karlsson på korta terräng-DM i våras, så jag tror inte att det hade gjort så mycket skillnad för resultatet … 2017 avgjordes korta terräng-DM på just den där banan, och då gjorde Sjögren – som vann det mesta han ställde upp i det året, bland annat långloppscupen – på 13.52 över två varv och var nästan minuten före tvåan. Den här gången snittade Regborn alltså 13.04 per två varv  – i sex varv … Det säger i varje fall något om prestationen. Terräng-SM avgörs till helgen, och även om det är långt till Umeå och bara två veckor till världscupfinalen i Kina kan man ju hoppas att Regborn spontananmäler sig även dit.
Regborn skriver lite om tävlingen på sin blogg, i det första inlägget på nästan två år.
Om resten av medaljerna var det jämnare, för Michael Welday var bara åtta sekunder bakom Karlsson och två före Wilhelm Bergentz.
Liduina van Sitteren fixade, helt programenligt, säsongens sjätte av sex möjliga DM-titlar i löpning – en förmodligen helt unik svit (hon är alltså bäst på allt från kort terräng via 5 000 och 10 000 meter på bana till maraton). Damerna fick bara springa fyra varv, för åtta kilometer, men hon han ändå springa ifrån motståndarna med över två minuter: 31.36 på van Sitteren, 33.48 på Petra Hanaeus och 34 blankt på Mikaela Kemppi.
En lite märklig detalj är att van Sitteren, som fyllde 30 i januari, var den enda deltagaren på damsidan under 35 år och en av bara två under 45 år. Ja, nu var det förvisso bara 54 löpare till start varav 15 kvinnor, men ändå. På herrsidan fanns det i varje fall sex löpare som var 20 år eller yngre.
Magda Costyson (K35), Dennis Bergström (M35), Dan Bäck (M40), Petra Hanaeus (K45), Arturs Stenbergs (M45), Marie Dasler (K50), Lars Lanneborn (M50), Carina Yngström (K55), Mikael Hansson (M55), Göte Pettersson (M60), Rose-Marie Enmalm (K65), Hans Backström (M65), Ann-Britt Eriksson (K70), Bo Persson (M70), Catarina Wahlstedt (K75), Sven-Olov Dahlgren (M75) och Anders Källman (M80) blev veteranmästare. van Sitteren, Kemppi och Therese Persson blev distriktsmästare i lag för Örebro AIK liksom Regborn, Karlsson coh Bergentz för KFUM Friidrott medan Petra Hanaeus, Marie Dasler och Annica Sjölund blev distriktsmästare i lag för veteraner för IF Start precis som Fredrik Härdfeldt, Kent Mossbäck och Roger Elimä för Örebro AIK.
En kul detalj i sammanhanget är att Maria Eriksson drog en DNS på DM, men ändå blev en segrare på lördagen. Kajsa Rosdal arrangerade nämligen ett traillopp som start på sin 30-årsfest, och där tog Eriksson och Johan Larsson (han på Ryggcenter) hem segrarna. Allt enligt Rosdals Instagram.

Giro dell’Emilia och GP Bruno Beghelli
Vad: Säsongens två sista cykeltävlingar i Europa, på högre nivå på damsidan.
Resultatlista lördag och söndag.
Emilia Fahlins resultat: På lördagen avslutades tävlingen med 200 meters stigning på två kilometer cykling (efter 97 pannkaksplatta kilometer) och där sprack det upp totalt med de starkaste klättrarna längst fram. Fahlin fick nöja sig med 57:e plats, drygt två minuter bakom nederländska Demi Vollering som vann precis före italienska Elisa Longo Borghini. I söndagens varvlopp var 90 cyklister med i huvudklungan där Fahlin blev 30:e, och lagkompisen Eugénie Duval bäst i FDJ med en 13:e-placering. Italienska Marta Bastianelli vann närmast före nederländska Lorena Wiebes.
Notera: Jag har ännu inte hört om Fahlin ämnar avsluta säsongen med de här loppen, eller om hon ska köra den avslutande världstourtävlingen i Kina om två veckor.

Internationell skridskotävling i Inzell
Vad: Säsongsöppning i Tysklands skridskomecka.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: En 23:e-plats på 37,11 på 500 meter följt av en 26:e-plats på 1.14,05 på 1 000 meter, båda på fredagen. Mer tävlande blev det inte under helgen.
Notera: Axelsson stod över motsvarande tävling förra säsongen, men körde helgen därpå 37,79 på 500 meter vilket alltså gör honom nästan sju tiondelar snabbare den här gången. 37,11 nådde han inte förrän han kom till den snabba isen i Calgary på vårkanten (då var det pers, som de följande veckorna putsades till 36,68). Den här gången blev det dessutom personbästa på öppningen, de 100 första meterna från stillastående, med 10,24. Axelsson är kvar på läger i Tyskland och tävlar även de två närmaste helgerna.

https://www.instagram.com/p/B3SQRPbI_yE/

Kvinnersta backyard ultra
Vad: En backyard ultra, alltså 6,7 kilometer i timmen, med start varje timme, så många timmar man orkar. Just den här tävling var den fjärde och sista deltävlingen i svenska cupen, och avgjordes på grusvägar och stigar strax norr om Örebro.
Resultatlista.
Segrare: Leonora Johnsson, från Karlskoga, vann på 20 varv (”Marathon-Mia” Thomsen klev av som tvåa efter 19) och tog därmed hem cupsegern med minsta marginal före Kåveröds Linda Bengtsson som hade vunnit de tre första cuptävlingarna men nu var tvungen att dra redan efter nio timmar på grund av jobb (elva timmar hade räckt för cupsegern). Danderyds Daniel George vann herrklassen på 31 varv efter att Köpings Krister Hägg-Lahti klivit av efter 30 och Åkersbergas ultraveteran Andreas Falk gett sig efter 29 timmar. George vann därmed också cupen totalt.
Notera: VM-silvermedaljören (i 24-timmarslöpning) Frida Södermark kom med ambitionen att slå svenskt rekord (35 timmar) i sin debut i backyard ultra, men drabbades av maghaveri och fick kasta in handduken efter elva. OS-skrinnaren Nils van der Poel siktade på 100 miles och 24 timmar, men fick det kämpigt med stelheten under den kalla natten och kastade in handduken efter 19. Förre Bik Karlskoga-spelaren och adventure race-räven Fredrik Nylén fick kasta in handduken redan på förhand, på grund av sjukdom. Själv joggade jag runt 17 ”på skoj” och säkrade en femteplats i cupsammandraget.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Talludden trailrun
Vad: 9,8 kilometer trail i skogarna utanför Åsbro, tredje och sista deltävlingen i Ullmax trail tour som avgjorts i länet i år.
Resultatlista.
Segrare: Starka orienterarna Josefin Erlandsson och Rebecka Nylin stod på startlinjen, men Frida Nilsson, som bland annat vunnit Askermountain mudrace och varit tvåa i Tarstaborgsrundan i höst, besegrade dem med 1,5 respektive tre minuters marginal. I cupen var det dock Jessica Korkeakoski, nia på söndagen och 7.10 bakom Nilsson, som drog det längsta strået på damsidan. Bland herrarna var det jämnare. Jonas Andersson vann bara sju sekunder före Jimmy Axelsson, som höll undan till seger i cupen (han hade över nio minuter att gå på).
Notera: Kollega Peter Eriksson var på plats och gjorde ett litet reportage, och där fastnade jag på bild. Kan avslöja att jag blev 51:a av 93 gubbar, men till mitt försvar ska sägas att jag hade drygt elva mils löpning från lördagen men bara två timmars sömn i kroppen.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Världscupen i mountainbikeorientering
Vad: Säsongens sista deltävling, i tyska Thalheim, med långdistans på fredagen, mixedstafett på lördage noch sprint på söndagen.
Resultatlistor.
Lokala resultat: Ex-örebroaren Viktor Larsson blev sexa i långdistansen (knappt 2,5 minuter från pallen), 19:e i sprinten och åtta i mixedstafetten tillsammans med Nadia Larsson och Sebastian Svärd. Därmed slutade han på 13:e plats i världscupens sammandrag.

https://www.instagram.com/p/B3NW5BWAEUs/

Toughest Göteborg
Vad: Ett av Sveriges största hinerbanelopp.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Nej, ingen från länet slog sig in på topp tio.
Notera: Flerfaldiga SM-guldmedaljören, Finnkampenvinnaren och EM-deltagaren Elin Östlund gjorde OCR-debut (?) och tog sig runt på respektabla 1.58.03, som 265:a i motionsklassen.

Örebro parkrun
Vad: Den 124:e upplagan av det kostnadsfria femkilometersloppet som återkommer varje lördagsmorgon.
Resultatlista.
Snabbast den här veckan: Det var Bella Lagrange, på 22.08 och Philip Sander på 18.30.

Förstaårsjunioren Ahlsson skrällde med pallplats i elitklassen – och Röjler vann länets första vertikala kilometer

Får be om ursäkt för att det inte blev någon helgens höjdare den här helgen (trots att det vankas både stafett-SM och Örebro city sprint, med döv-SM den här helgen). Befinner mig alltjämt på jobbresa i USA. Men en liten uppdatering blir det i dag.

Jonathan Ahlsson fortsatte i dag sin finfina säsongsinledning genom att i sin blott andra start i seniorelitklass ta hem en sammanlagd andraplats i Huskvarna GP. Jag har fortfarande inte fått tag i någon resultatlista, men jag har fått rapporter om att 16-årige Ahlsson blev trea i backprologen efter att ha varit i en utbrytning som som tio år äldre proffset (i Riwal Readynez Cycling Team) Kim Magnusson själv fick jaga ikapp. Därefter slutade Ahlsson tia i GP-loppet över 50 minuter plus två spurtvarv, efter att återigen ha varit i utbrytning. Det räckte till en tredjeplats i sammandraget (båda etapperna gick under samma eftermiddag).
Resultatet är förstås spektakulärt – Ahlsson är egentligen förstaårsjunior och ska inte tävla i elitklass förrän 2021, men veckan före sin juniorlandslagsdebut i Course de la paix testade han den svenska elitklassen i Göteborgsgirot och låg redan då med långt framme. Och nu fick han alltså kliva upp på pallen, bredvid bland andra Magnusson. En häftig utveckling!
Även Örebros mountainbikelandslagsman Matthias Wengelin lär ha kört tävlingen (han fanns i varje fall med i startlistan), men hur det gick för honom i hans första landsvägslopp på länge vet jag inte eftersom arrangörerna inte lyckats få till någon resultatlista än …

Jonathan Ahlsson på prispallen i Huskvarna, med Kim Magnusson bredvid sig. Foto: Eive Fahlin

Johan Röjler är ju mest känd som skridskoåkare, men har efter den elitsatsningen (som bland annat ledde till tre OS) har han också testat benen som ultralöpare (Ultravasan, Transvulcania) och han vann ju Tarstaborgsrundan 2013. I dag visade han att hjärta och lungor är intakta när han tog hem Diabeteshjältar VK trail (länets första vertikala kilometer!) i Ånnaboda med över fem minuters marginal till Johan Ingjald, som ju sprungit riktigt bra den här våren. Röjler avverkade de 16,5 kilometerna (jag har själv provsprungit banan och vet att den är så lång, även om det står 16 kilometer officiellt) på 1.33.43, Ingjald var tvåa på 1.39.04 och Björn Eriksson trea på 1.40.21 medan banläggare själv, Ola Hellström, kom in som fyra på 1.43.31. Kajsa Rosdal var ju nästan på hemmaplan och var snabbaste dam på 2.01.35 (det verkar dock ha varit en enda mixedklass) före Tilde Malmo på 2.18.50. Men det viktigaste var förstås inte tiderna utan insamlingen till Barndiabetesfonden, som för en liten stund sedan var uppe i över 16 000 kronor.

Liduina van Sitteren fortsatte på vinnarspåret när hon tog hem den 104:e upplagan av Örebro parkrun på 18.26, bara skidåkaren Kevin Henriksson (parkrundebut!) på 17.12 och Patrik Nilvér (17.27) var snabbare. För sjunde veckan i rad kom över 80 löpare till start (vid den här tiden förra året var det oftast 50–60), så det känns som om arrangemanget nått en ny nivå.

Jonatan Gustafsson slutade på 14:e plats, mindre än två minuter bakom segrande Viktor Svensk, på medeldistansen som inledde helgens junior-VM-tester i Mullsjö. Valter Pettersson var 25:a, drygt fem minuter från täten. I morgon väntar en långdistans.

Danielssons bästa SM-placering, Regborns och Forsgrens formbesked, Kemppis första veteran-SM-guld och backrekordet på Rusakulan och mycket annat

Tillbaka efter fem dagars välbehövlig fjällsemester (80 kilometer löpning, 50 kilometer längdskidor) är bloggen tillbaka. Så, givetvis blir det en lite resumé över vad som hänt under tiden det varit stängt.

Vedevågssonen Filip Danielsson tog seniorkarriärens främsta SM-placering när han tillsammans med Anton Persson förde Torsbyklubben SK Bore till en femteplats i teamsprinten i Bruksvallarna i torsdags. Danielsson körde förstasträckan och växlade som nia, åtta och sexa (hela tiden i tätklungan) medan Persson körde den andra och förde upp laget till en femteplats i mål efter att ha tappat de fyra första lagen men lyckats hålla IFK Moras Victor Gustafsson bakom sig. Falun Borlänge, med Hugo Jacobsson och Oskar Svensson, tog guld, 6,5 sekunder före Boreduon.
Axel Ekström körde slutsträckan för IFK Moras tredjelag (Eddie Edström körde den första), men Edström tvingade släppa täten på sin sista sträcka, och Ekström fick köra solo i mål på 14:e-platsen, över 50 sekunder bakom täten.
Garphyttans och Zinkgruvans lag åkte ut i semifinalerna.
Garphyttans Emil Hagström genom att ta sig hela vägen till semifinal (där han förlorade mot slutvinnaren Adam Persson) i fredagens supersprint över 100 meter med tvåmannaheat. I lördagens Fjälltopplopp, över 33 kilometer, var Ekström bäste länsåkare på niondeplats, tolv sekunder bakom segrande Johan Häggström, Piteå (Granbergsdals Ludvig Berg vann ”som vanligt” i H16-klassen).

https://www.instagram.com/p/BwHg8yrhcyG/

På tal om skidor avslutades den internationella långloppssäsongen med finska Ylläs–Levi, 70-kilometersloppet som är final i långloppsvärldscupen Ski classics, i helgen. Men Maria Gräfnings, som fullföljde sin succésäsong i Fis Worldloppet cup med seger i Ugra ski marathon helgen innan, tvingades ställa in på grund av sjukdom och Bob Impola på grund av problem med ena handleden. Impola slutade därmed på 23:e plats i sammandraget i årets Ski classics, Gräfnings på elfte trots att hon bara körde fyra av loppen.

I helgen avgjordes deltävling två och tre i Swedish league, elitserien i orientering, i Säffle och både Martin Regborn och Lilian Forsgren imponerade. Örebroaren Regborn, som ju får anses snäppet mer etablerad (han har sprungit fem raka VM, två raka EM med en bronsmedalj i långdistans från 2016 som bästa resultat, och tillhör A-landslaget), var fyra i lördagens medeldistans (1.24 bakom segrande Gustav Bergman, sju sekunder från pallen) och trea i söndagens långdistans (nästan fyra minuter bakom Bergman som vann igen, men bara sex sekunder bakom andraplacerade Emil Svensk) medan Hallsbergslöparen Forsgren (ett VM och fyra raka EM med en silvermedalj i stafett 2014 som bästa resultat, men i år inte har någon landslagsplats) var också var fyra på lördagen (1.22 bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson men mindre än halvminuten från andraplatsen efter att ha varit i ledning halvvägs) och femma på söndagen (drygt två minuter bakom Alexandersson, 1,5 från pallen).
Riktigt fina formbesked som säkert hade räckt till en plats i svenska världscuplaget om det arrangerats någon världscup nu i vår, men premiären i Finland är fortfarande nästan två månader borta.
Josefin Tjernlund levde inte riktigt upp till sin höga potential, var bara 21:a på lördagen (över sju minuter bakom) och 7,5 minuter bakom täten på sin tolfteplats på söndagen. Filip Dahlgren, som fortfarande inte riktigt är tillbaka på nivån som tog honom till en tiondeplats på VM 2014, var elva på lördagen (bara två minuter barkom Regborn) och 25:a på söndagen (14 minuter bkom täten på paraddistansen). Andrea Svensson, som sprungit så bra under inledningen av säsongen, kom inte till start (hon är utbytesstudent i Tyskland just nu). Tisarens Valter Pettersson tog länets bästa placering på juniorsidan, en fjärdeplats, halvminuten från segern, i H18 på lördagen.
Resultaten gör att Forsgren firar halvtid i Swedish league som tvåa i sammandraget, 90 poäng bakom IFK Lidingös Anna Bachman (Regborn, som stod över första deltävlingen, natt-SM, är sjua på herrsidan). Swedish league avslutas med tre tävlingar veckoslutet efter Tiomila.

https://www.instagram.com/p/BwQ7hDcgkVC/

Örebro AIK:s Mikaela Kemppi sprang för första gången (enligt mina noteringar) en veterantävling och tog SM-guld i halvmaraton i K45-klassen i Skövdeloppet. Men framför allt klarade hon kvalgränsen (1.25.30) till SM-klassen i Stockholm marathon när hon korsade mållinjen på 1.20.49. Därmed vann hon hela tävlingen, snabbare än samtliga yngre och äldre än 45 också. Även IF Starts Rose Marie Enmalm (1.42.46) tog veteran-SM-guld, i K65 medan Starts Anna Pettersson (1.36.29) tog brons bakom Kemppi i K45 och Åsbros Joacim Karlsson (1.18.25) tog brons i M45.

Jag var själv väldigt ledsen över att inte kunna delta i Rusakulan vertikal tour, vars tredje upplaga avlöptes med tre deltävlingar måndag–onsdag–fredag förra veckan. Frida Nilsson (löpning damer), Jimmy Axelsson (löpning herrar) och Oscar Johansson (mountainbike herrar) tog hem totalsegrarna. Axelsson, som jag har väldigt dålig koll på (mer än att han var 14:e man i Wadköpingsloppet i vintras) var den som imponerade allra mest genom att ta slå Per Sjögrens banrekord med en sekund både på måndagen (14.43 mot 14.44) och onsdagen (13.44 mot 13.45, onsdagens sträckning är något kortare, men brantare, på slutet), och därefter avslutade han med att krossa sitt eget backrekord på fredagen (14.19 i samma backe som på måndagen, men i mörker). Där satte Jonathan Kandelin den näst snabbaste tiden uppför den längre backen någonsin, 14.29. Frida Nilsson och Kajsa Rosdal var etta–tvåa och tvåa–etta på två första deltävlingarna (17.14 på Nilsson på måndagen, 16.21 på Rosdal på onsdagen), men Rosdal fick sedan kasta in handduken på grund av sjukdom på fredagen. Bästa mountainbiketiden var 14.10 (Magnus Pettersen på fredagen).

View this post on Instagram

RUSAKULAN VERTIKAL TOUR 2019 TILL ÄNDA Då var den tredje upplagan avgjord och vilken fantastisk härlig vecka det varit. Toppenväder (lite kallt igår kanske), starka prestationer med nya banrekord varje deltävling, nya bekantskaper och härliga återseenden är en del av det vi minns. Följande gick vinnande ur veckans tävlingar: Löpning Dam – Frida Nilsson (@fridanilsson10 ) Löpning Herr – Jimmy Axelsson MTB Herr – Oscar Johansson Lag – Team Invit Länk till samtliga resultat under veckan – bit.ly/2KIMgtY Vi vill tacka samtliga som kommit och deltagit, hejat och hjälpt till på alla möjliga sätt. Vi riktar också ett stort tack till våra sponsorer som bidragit till prisbordet och på andra sätt hjälpt oss med evenemanget: Dynafit Sverige Löfbergs Elon Örebro Norra Cykel i Örebro Stadsträdgården Osteopat Jerker Ståhl, D.O. Hyrcenter Sist men störst tack går till våra fantastiska funktionärer som varit med under en eller flera deltävlingar och hjälpt till med allt från uppbyggnaden av start, nummerlappsutdelning, fotografering, tidtagning och mycket mycket mer. Utan er inget evenemang! Bilder och filmer från gårdagen kommer läggas upp under kvällen så håll utkik på vår facebooksida och vår instagram. Hoppas ni tycker att veckan varit lika rolig som vi. Ha en fortsatt trevlig helg så hoppas vi att vi ses nästa år igen! Varma hälsningar Johan, Peter och Håkan Random Events #rusakulanvertikaltour #rusakulan

A post shared by Random Events Sweden (@randomeventssweden) on

Matthias Wengelin fick nöja sig med en tiondeplats när han åkte andra deltävlingen (han ställde upp även i första) av den brittiska mountainbikecupen, på OS-banan från 2012.

https://www.instagram.com/p/BwMwWc9HMey/

Och den svenska cykelsäsongen håller så sakteliga på att rulla igång, och Kumlas Jacob Ahlsson, som i år bytt Örebrocykliserna mot Motala AIF:s elitlag, blev 38:a i Östgötaloppet i söndags, i en klunga 3,5 minuter bakom tolvmannagrupp där segraren Emil Andersson fanns. Lillebror Jonathan Ahlsson blev trea i juniorklassen.

Impola med habilt lopp i Schweiz – och favoriterna föll i Lo-spåret

Det blev inget riktigt hejdundrande resultat för Bob Impola när andra ”riktiga” deltävlingen i långloppsvärldscupen Ski classics avgjordes i Schweiz i dag. Kopparbergssonen svarade för ett habilt lopp när han blev 25:a i 65 kilometer långa La Diagonela, men fick släppa den då 25 man starka tätklungan uppför den enda egentligt tuffa stigningen (efter 20 kilometer), och hamnade sedan i en liten grupp som länge (tills bara milen återstod) var runt en minut bakom men som till slut kom i mål drygt 3,5 minuter bakom segrande Andreas Nygaard. Oskar Kardin var bäste svensk, på tredje plats, spurtslagen med 1,9 sekunder. Lindesbergsbördige elitmotionären Johan Kanto blev 66:a, 37 minuter bakom. Karlslunds Maria Gräfnings stod ju över för att istället köra Dolomitenlauf i morgon.

Mer skidor: Axel Ekström slutade sexa i Offerdalspropagandan, 24 sekunder bakom segrande klubbkompisen (i IFK Mora) Eddie Edström över de tio kilometerna i klassisk stil. Adam Gillman blev tolva och Markus Johansson 13:e. Linus Larsson, som haft en sån fin säsongsinledning, lyckades inte hänga på topp tre i Moraloppet (Jimmie Johnsson, Robert Eriksson, Vinjar Skogsholm), men blev sjua genom att spurta in som fyra av de tolv åkarna som var i en utdragen klunga där bakom. Marcus Lennartsson var sist av dem, som 15:e man totalt. Och i Lo-spåret var det ingen av de jag målade upp som förhandsfavoriter som tog hem segrarna. I stället dök IFK Skövdes Axel Bergsten upp och tog hem 40-kilometersloppet i Hällefors med 27 sekunders marginal till tvåan Tom Fahlén, Landsbro, och över 6,5 minuter till karlskogingen Magnus Hedlund på tredjeplatsen. Kevin Henriksson, Garphyttan, blev sexa, över 15 minuter bakom. Och på damsidan vann Lovisa Niss (Brudpiga RK) 1, minuter före Anna Lindgren (Brovallens IF) och drygt 4,5 före Sofia Holmgård (Grava SK) med Karlslunds Paulina Hellström som bästa länsåkare på fjärdeplatsen, drygt 8,5 minuter bakom Niss (Kajsa Rosdal tog hem löparduellen mot Liduina van Sitteren med 1,5 minuter, en knapp halvtimme bakom täten). Bilder, segerintervjuer och mycket mer från Lo-spåret i kollega Thomas Erikssons (pluslåsta) artikel här!

Petra Haneus var snabbast i Örebro parkrun för fjärde veckan i rad, något som bara Annica Sjölund (rekord med fem i rad) och Johan Ingjald lyckats med tidigare. 20.50 var dessutom bara nio sekunder från hennes pers på banan, trots de förutsättningarna med kyla och is. Ingjald var snabbast av alla och ende löpare under 20 minuter, på 18.52. Det var 18:e gången han var snabbast, därmed utökar han sin tidigare ledning i maratontabellen.

Så följer du Fahlins medaljjakt i cykel-VM, Beata Falks magiska banrekord på Bergslagsleden och Hagabys dubbla guld (och mycket mer …)

Vi börjar med det viktigaste – för vid sidan om Louise Wiker (två friidrotts-VM) och Martin Regborn (fem raka orienterings-VM, även om orientering inte är en lika stor sport internationellt) har länet inga atleter som uppträder i samma globala mästerskap, samma världsarenor som Emilia Fahlin. I morgon är det dags, och det mesta som går att skriva inför lagtempot har jag redan skrivit (bland annat min artikel på na.se tidigare i dag), men några fakta som är viktiga att ha inför morgondagen: Totalt deltar tolv lag, och Fahlin och hennes lagkompisar i Wiggle-High5 startar som nummer sju, 10.28 på förmiddagen, medan de båda huvudfavoriterna Boels-Dolmans och Sunweb går ut näst sist och sist, 10.40 respektive 10.43, och därmed har alla andras tider att gå på. Tidtagningen går att följa här, och sändningen i SVT 1 och SVT play (länk har ännu inte kommit ut) startar 10.10, samtidigt som Bepink ger sig iväg som första lag. Kom ihåg att tiden tas när den fjärde cyklisten, av de sex i laget, korsar mållinjen. Den slutgiltiga startlistan hittar ni här.

Lilian Forsgren gick, som en av 36 löpare vidare till kvartsfinal i dagens knockoutsprint i Euromeeting, B-EM i orientering, i Danmark. Men väl i kvarten slutade hon femma av sex löpare (topp tre avancerade till semifinal) och blev utslagen. Forsgren vann sedan H-finalen (om man numrerar från A och nedåt) hela elva sekunder före tvåan Andrea Roggo, Schweiz (det var dagens största segermarginal i något heat över huvud taget, som jag kunnat hitta). Oskar Andréns dag tog slut redan i kvalet, han blev 15:e man i sitt kvalheat (hade behövt vara topp tolv men missade med fem sekunder) och tvåa i herrarnas D-final (fråga mig inte hur man delade in de heaten, om en som åkte ut i kvalet hamnade i D-final och en som åkte ut i kvartsfinal fick springa H-final …). Forsgrens och Tjernlunds tidigare klubbkompis (i OK Tisaren) Matthias Kyburz, Schweiz, vann herrloppet medan Karolin Ohlsson anförde en svensk trippel på damsidan. I morgon av slutas Euromeeting med ”vanlig” individuell sprint.

Matthias Wengelin ligger 54:a efter första dagen i sin debut i mountainbikeendurons världsserie Enduro world series, i Spanien. Wengelin var som bäst 42:a på en av lördagens specialsträckor. Tävlingen fortsätter i morgon.

Viktor Larsson tog rejäl revansch för 30:e-platsen i går, när världscupfinalen i mountainbikeorientering inleddes, när han körde in på elfte plats i dagens långdistans  i Portugal. Larsson var 14.12 bakom segrande hemmaåkaren Davide Machado över drygt 37 kilometer (fågelvägen). De 25 poängen Larsson körde in gör att han går förbi bland annat Garphyttans Marcus Jansson, som inte finns på plats i Portugal, upp på en 20:e-plats i världscupsammandraget. I morgon avslutas världscupsäsongen med en sprint.

I Laxå såg Filip Jacobsson till att Tisaren var i ledning efter första sträckan i herrstafetten på DM, men Erik Lindgren tappade fyra placeringar och över 7,5 minuter på andrasträckan, och när Martin Regborn får gå ut i en DM-stafett med en ledning på över minuten (till Tisarens andralag som i det läget var uppe på andraplatsen) så kan det förstås bara sluta på ett sätt. Daniel Attås, i Tisarens förstalag, tog förvisso in sju sekunder på Regborn och sprang upp sitt lag på en andraplats, men Hagabys segermarginal blev ändå 6,5 minuter (i laget ingick förutom Regborn också Love Sintring och Jakob Wallenhammar, det var Wallenhammar som sprang så starkt på andrasträckan). KFUM Örebro tog bronset, 7.20 bakom, efter en solid laginsats av Jonatan Gustafsson, Oskar Arlebo och Jacob Eriksson.
Om Hagabys herrlag var favoriter så svarade klubbens damlag för en skräll när de också grejade guld. Förhandsfavoriterna OK Tisaren var före i sista växlingen, men Nina Hallor tappade över 22 minuter på sistasträckan och laget blev fyra. I stället kunde Hagaby (med Benita Månsson, Amelie Wallenhammar och Karin Persson), som länge låg trea och var nästan sex minuter bakom ledande Milan vid sista växlingen, ta guldet 1.36 före Noraklubben (med Lisa Westerberg, Josefin Erlandsson och Saga Sander). KFUM Örebro fixade bronset med 41 sekunders marginal (om än nästan 22 minuter bakom täten) efter en grym förstasträcka av Anette Carlsson (i ledningen så långt) följt av Sofie Yngström och Kristin Jacobsson.
Malin Wiklund, Almby, och William Pommer, Stora Tuna, vann Tivedsorienteringen som avgjordes samtidigt som stafett-DM (med ett skralt startfält).
I Värmlands-DM i medeldistans vann Djerfs Frida Johansson guld i juniorklassen närmast före klubbkompisen Amanda Jansson, men det blev inga medaljer till Karlskoga eller Degerfors i huvudklasserna.

Jag fick tyvärr bryta mitt stora mållopp för året, Bergslagsleden ultra, på grund av magras (min först DNF i karriären), och det är med sorg i bröstet jag läser att min fullt rimliga målsättningstid hade räckt till en åttondeplats i mål, som bästa länslöpare på herrsidan (och en löpare som låg bakom mig när jag tvingades kliva av efter drygt 16 kilometer var sexa i mål på en tid som var fyra minuter bättre än jag siktat på – och då hade jag ändå haft rejält ont i magen länge och gjort två stopp i skogen). Mer om det i ett separat inlägg.
Beata Falk, örebroaren som tog junior-VM-guld i orientering 2008 men aldrig lyckades slå igenom som senior, gjorde hur som helst ett fantastiskt lopp och slog Sandra Lundqvists banrekord med över 22 minuter för nya noteringen 4.18.12. Även tvåan Johanna Gelfgren, Täby, gick under det tidigare rekordet trots att hon var distanserad med över 18,5 minuter. Camilla Bloss, Ärla, blev trea medan IF Starts Kajsa Rosdal blev näst bästa länslöpare (bästa från en länsklubb, Falk springer numera för OK Kåre) på femteplatsen, 44.38 bakom (på 5.02.50).
På herrsidan lämnade Markus Living, Falukillen som har svenskt rekord och är 18:e på världsbästalistan genom tiderna i Beer mile (googla om ni inte känner till grenen!), övriga bakom sig från start och ledde med tre minuter redan i Mogetorp. I mål var avståndet över 13,5 minuter till tvåan Björn Morén, Akele, och nästan 19 minuter till trean Simon Karlsson, Ärla. Livings segertid skrevs till 3.44.13, mindre än 5,5 minuter från Erik Anfälts banrekord från i fjol (Anfält var föranmäld till årets lopp, men avstod start för att istället springa Wadköpingslöpet i morgon och framför allt ladda hårt mot Lidingöloppet nästa helg). Starts Johan Ingjald låg fyra vid första mellantiden, i Mogetorp, men sedan måste något ha hänt, för på Rusakulan var han åtta, i Blankhult 17:e och i mål 22:a. Bästa länslöpare blev istället Örebro AIK:s Johan Lundqvist på tolfteplatsen, med tiden 4.49.21.

72:a upplagan av Örebro parkrun var Noha Olsson återigen snabbast, även om han tog det mer än minuten lugnare än förra veckan. Thorenlöparen vann nu på 18.45, medan Elena Skoblina var snabbaste dam på 21.10 (i sin allra första parkrun).

Dubbla SM-fyror, världens äldsta orienteringstävling, Sören på pallen i Berlin och en saknad resultatlista

Det var nära att historia skrevs i stafett-SM i orientering i dag. OK Tisaren har aldrig haft ett damlag på pallen (herrarna har varit där en gång), men Hallsbergs- och Kumlaklubben fick till slut nöja sig med en fjärdeplats, efter att Josefin Tjernlund tvingats släppa förbi sig två lag de sista kilometerna. Ja, sista laget, Järla med Karolin Ohlsson, stämplade bakom vid näst sista kontrollen, två minuter före mål. Men Ohlsson är ju omvittnat löp- och spurtstark, och knep medaljen. Ändå riktigt starkt av Josefin, Lilian Forsgren och framför allt Ellinor Tjernlund (som förde upp laget i ledning efter två sträckor) att greja en fjärdeplats. Läs mer om den, och om Hagabys mer väntade fjärdeplats på herrsidan med Viktor Larsson, Martin Regborn och Filip Dahlgren i laget, i min text (och intervju med Josefin) här.
Tisaren var best of the rest också, klubbens herrlag slutade på 18:e plats medan andralaget på damsidan blev 23:a (sex minuter före 26:e-placerade OK Milan). KFUM Örebro var enda länslag som fick ett juniorlag, som 20:e i H20.

Wiggle-High5:s taktik att satsa på Kirsten Wild i Madrid challenge verkar inte ha gjort succé. Stallet, bland andra Emilia Fahlin, fick ta ett tungt ansvar i att jaga in en sen utbrytning, och när det sedan skulle spurtas om det gick det inte enligt plan. Wild blev bara 29:a, bäst av Wiggles cyklister blev istället Audre Cordon-Ragot, som slutade femma. Fahlins tidigare lagkompis Giorgia Bronzini vann i sin allra sista start som cyklist. Italienskan går nu i pension, 35 år gammal. Fahlin? Hon rullade i mål som 36:a efter väl utfört värv (bland annat vann hon ett spurtpris och var tvåa i ett annat), och blev tack vare lördagens lagtempo och sju bonussekunder i spurtprisen sexa i en något märklig, sammanlagd tävling som Ellen van Dijk vann 29 sekunder före Fahlin.

Mountainbikeendurotävlingen i Gesunda i dag var inte bara final i cupen Enduro Sweden series, utan därtill SM. Matthias Wengelin, som ska köra några tävlingar i världsserien i höst, blev åtta, slagen med 1.14 av segraren, och därmed svenska mästaren Zakarias Johansen, Cube Action Team, över sex specialsträckor. Wengelin har bara kört två av sex tävlingar i cupen, och slutade därför först på 22:a plats (han har varit sjua och åtta i de två tävlingarna). Simon Carlsson, Trosabygdens OK, som var tre sekunder snabbare än Wengelin i dag tog hem totalen.

Mer cykel: I går slutade Axel Lindh nia i sista deltävlingen i norska mountainbikecupen, medan Almbylaget med Linnea Angerman, Linda Meijer, Louise Ehrlin och Jenny Enroth vann Vättern Bike Games åttatimmarslagtävling (cykla så många varv på en crosscountrybana som möjligt på åtta timmar, byt som ni vill) med 32 varv, tre före tvåan (bara 14 av 35 herrlag kom längre), och i dag vann Thomas Jenkins (1.44), Grangärde, och Sandra Nyman 2.09), Kopparberg, Koppartrampen över 60 kilometer (Vasaloppstrippelns totalsegrare Johan Eriksson blev sjua på 1.50).

Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker slutade på fjärde plats i Stockholm halvmarathon i går. 1.19.01 är grymt bra efter vinterns fotoperation. Nästa år lär hon vara tillbaka ännu mycket starkare. Hanna Lindholm vann på 1.15.43. Inga herrlöpare från länet (som jag lyckat hitta i listan) tog sig under 1.30.

View this post on Instagram

Äntligen!! Valde en annan taktik idag. Planen var att gå ut i en fart som skulle kännas "för bra" fram till 15-16km. Vid 5.5km kände jag, oj, det kanske har gått för fort. Men vid Kungsholms strand var det medvind och då kändes det lätt igen och så hade jag grymt sällskap i @claesw. Vi hjälptes åt och försökte ta hjälp av olika klungor för att slippa göra för mycket jobb i vinden. Jag var aningen starkare på slutet men han hängde i och klarade sitt mål att gå under 1.20. Själv spurtade jag som en galning för att komma under 1.19, lyckades inte, utan det blev retliga 1.19.01 och en 4:e plats. Det gör inget för jag är så glad för att kroppen kändes så bra och att jsg är tillbaka och kan springa 21km på asfalt! Tack @claesw för ett grymt teamwork💪. Dagens tävlingssko; #napali från #hokaoneone, lätt men med extra mycket dämpning för att skona kroppen lite. 2018 års upplaga av @stockholmhalvmarathon hade den i särklass bästa publiken och speakers, vilken energi det gav att höra sitt namn så många gånger, tack!! 📸 coach @szacke42195

A post shared by Louise Wiker (@lwiker) on

I skuggan av Eliud Kipchoges magiska världsrekord (2.01.39) sprang fyra örebroare Berlin marathon i dag. Sören Forsberg blev trea i H55-klassen på 2.46.02, Jakob Nilsson var snabbast av länslöparna på 2.43.56 men Anders Larsson svarade för den häftigaste prestationen med 3.04.02 (läs mer om varför i Henrik Brändhs och Robban Anderssons reportage om honom här). Fjärde örebroare på plats var Erik Högkvist som verkar ha fått ordentliga problem efter 30 kilometer, passerade där på 2.20, men behövde nästan två timmar för att fullfölja sista tolv kilometerna och korsa mållinjen på 4.19.36.

Ove Johansson tog länets fjärde och sista medalj när veteran-SM i orientering avslutades med långdistans. OK Järnbärarna-löparen tog brons i H80, distanserad med sju minuter av Västerås Kuno Österlund.
Men faktum är att Kuno inte ens var född när den första upplagan av världens äldsta ännu pågående och årligen återkommande orienteringstävling, Korpen, avgjordes för första gången (det var 1935, Kuno föddes tre år senare), och i dag var det dags för den 84:e upplagan. Tävling flyttar runt i länet och avgjordes i år vid Kvinnerstaskolan. 94 löpare kom till start, och Marcus Halvarsson var snabbast runt den längsta banan.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon resultatlista varken från Tarstaborgsrundan eller Askermountain mudrace, så jag får helt enkelt återkomma till de tävlingarna i morgon. Däremot såg jag att Kajsa Rosdal vann 13-kilometersklassen i Lasse-Maja-loppet i Arboga (huvudklassen är 23 kilometer) med över 7,5 minuters marginal. Hennes bror Linus, som även varit snabbaste svensk i Lidingöloppet och tvåa i Ultravasan 45, har vunnit den långa klassen där flera gånger, men kom inte till start i år.

Fahlins mardrömsdag i Vallonska pilen: ”Fyra mekaniska problem …” (Och jackpott med tre länslöpare till orienterings-EM!)

Örebrocyklisten Emilia Fahlin har haft en oturlig start på säsongen. Inte sådär som vi tyvärr blivit vana, att våren blivit förstörd av återkommande sjukdomsperioder (hon har bara missat en tävling på grund av influensa), utan det har snarare handlat om olika sorters strul. Först de två inledande, grisiga och iskalla tävlingarna (Strade Bianche och Ronde van Drenthe). Sedan kraschen där cykeln gick sönder och hon tvingades bryta Flandern runt (hennes stora måltävlingen den här våren). Och så i dag, då hon efter att ha kämpat sig i mål uppför mytomspunna Mur de Huy som 62:a, drygt sex minuter efter att Anna van der Breggen firat sin fjärde raka seger i Vallonska pilen, berättade att hon drabbats av massor av problem i den klassiska, belgiska vårtävlingen. ”Jag spenderade dagen i Flèche (”pilen” på franska) med att mycket skön extrasträning på grund av fyra mekaniska problem, vilket inte är direkt idealiskt om man till att börja med inte är någon klättrare … Men jag lyckades i varje fall ta mig i mål. Jag väntar på att fru fortuna ska komma förbi!”, skriver Fahlin (fritt översatt) på twitter. Elisa Longo Borghini blev som väntat bästa Wiggle-High5-cyklist (Fahlins bästa lagkompis, alltså) för dagen, men fick nöja sig med en elfteplats, 28 sekunder bakom van der Breggen. På söndag avslutar Fahlin vårsäsongen med Liège-Bastogne-Liège (om den här preliminära startlistan stämmer, jag har för mig att Fahlin i ursprungsläget sa att hon inte skulle köra den tävlingen).

I dag presenterades ju också uttagningen till orienterings-EM i schweiziska Ticino 6-13 maj – och för länets del blev det jackpott: Både självskrivna Martin Regborn och Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev uttagna. Regborn, som i fjol blev fyra och bäste svensk i totala världscupen (han hade förmodligen tagit en pallplats i sammandraget om han inte hade blivit sjuk under finalen) tillåts göra en ny satsning mot totalen genom att vara en av endast två herrlöpare (den andre är Gustav Bergman) som springer samtliga individuella distanser (sprint, medel- och långdistans, på den sistnämnda har han en pallplats att försvara från 2016), men i gengäld är han ”bara” reserv till stafetterna. Forsgren, som anses väldigt allround men möjligen med en liten spets i sprint, får springa den distans som gick sämst i helgens EM-tester, medeldistans, medan Josefin Tjernlund, som under genombrottsåret i fjol var starkare ju längre det blev, är uttagen i sprint och långdistans.
– Vi åker ner med ambitionen att vi ska bli bästa nation. Förutsättningarna är speciella i Schweiz. Kuperingen kan vara väldigt tuff vilket vi verkligen fick känna på i världscupfinalen i höstas. Schweizarna blir svåra att rå på i hemmaterrängen, men jag tror att vi har gjort vår läxa och att vi kommer väl rustade till EM, säger förbundskaptenen (och örebroaren) Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
EM inleds med sprint den 6 maj, medeldistanskval tisdag 8 maj med finaler dagen därpå, sprintstafett den 10 maj, stafett den 12 maj och långdistans den 13 maj.

Örebro AIK:s halvmaraton får jag skriva mer om i morgon, eftersom jag hittills bara hört mycket pålitliga rykten (av alltid like pålitlige Per Sjögren, på twitter) om att Josefin Gerdevåg tog en favoritseger i damklassen på 1.21.31 medan Thomas Chaillou tog hem herrklassen på 1.10.48 (med Erik Anfält som tvåa) sedan Abraham Adhanom inte kommit till start. Resultatlistan ska publiceras här, vad det lider.

I andra deltävlingen av tre av backlöpningscupen Rusakulan vertikal tour bjöds på en något förändrad bansträckning i avslutningen (de sista 400 meterna på stig och grusväg var utbytt mot 200 meter brant och obanad terräng; dock bara för löparna, mountainbikecyklisterna fick av förklarliga skäl ta samma väg som i måndags), vilket gjorde att banrekorden rök på såväl herr- som damsidan. Ja, Kajsa Rosdal (duktig terränglöpare som har flera medaljer i terräng-DM och som vann Kilsbergen trailrun i fjol) krossade Malin Hultmans rekord från i fjol med nästan fyra minuter medan Sjögren var 59 sekunder snabbare än sitt eget från i måndags, vilket väl tämligen väl korresponderar med den kortare bansträckning). I sammandraget har Per nu en ledning som gör att han kommer ta titeln även om han bryter ett ben och missar finalen på fredag kväll, såvida inte Oskar Nilsson vinner tävlingen … Annelie Eriksson har också ett solitt grepp om damklassen, men måste åtminstone komma till start om inte Maria Åström, Rosdal eller Therese Hultman ska gå förbi. Ingen mountainbikecyklist har startat mer än en etapp hittills, så den klassen är vidöppen (och för sakens skull ska väl nämnas att Nature Runnings karlskogingar, laget där jag är lagledare, leder lagklassen inför finalen).

Anfält vann Bergslagsleden ultra – krossade egna banrekordet

Redan när man läste på Erik Anfälts instragramkonto i går, att han bestämt sig för att starta Bergslagsleden ultra i dag, förstod man åt vilket håll det barkade. Örebrolöparna har ju superform just nu, förmodligen är han bättre än någonsin tidigare (och förhoppningsvis får han visa det också svart på vitt på en asfaltsmara i höst, i kanske Sevilla). När han sprang hem tävlingen med start i Digerberget och mål i Ånnaboda var varken själva segern eller marginalen, nästan 18 minuter till tvåan Edvin Karlsson och över 25 till trean Per Arvidsson, det mest imponerande utan marginalen till Anfälts egna, årsgamla banrekord. 2016 sprang han, med skadekänningar, hem segern på 3.46.17 (nio sekunder snabbare än i ovädret 2015 när han i bra form, men på grund av fel- och omkullspringningar i blöta, gjorde 3.46.26). I år? 3.38.56. En bra bit under 3.40 på 48 kilometer bitvis rätt teknisk stig, alltså. Med över 1 000 höjdmeter. Jisses!
IF Starts Maria Eriksson, som sprang Tjejmilen i går, tog en övertygande seger i damklassen på 5.05.13, efter att ha drygat ut avståndet till tvåan Sandra Lundqvist, Kristinehamn, från två till nästan sex minuter sista 15 kilometerna.
Per Eklöf (30 sekunder före Mathias Viktorsson) och Kajsa Rosdal (3.49 före Ingrid Ziegler) vann 14-kilometersloppet Kilsbergen trailrun som ingår i långloppscupen.

Gamla storlöparen Karin Forsberg (som fortfarande har back- och banrekordet i Kilsbergen trailrun) vann premiärupplagan av Run of mine i Zinkgruvans gruva, med över fem minuters marginal på milen på fjolårets VM-tia Frida Södermark. Forsberg vann på 43.08, Frida tvåa på 48.15. Zinkgruvans egna Sebastian Sundius och Oscar Johansson gjorde upp om segern i herrklassen, Sebastian drog längsta strået på 41.17, före Oscar på 42.34. Pluslåst bildextra finns här.

Josefin Tjernlund fortsätter, som jag skrev redan i går, att gå från klarhet till klarhet. I dag dyngade hon till med en andraplats, endast slagen av landslagskollegan Alva Olsson, över långdistansen som avslutade Euromeeting i Norge. Tisarenlöparen var 63 sekunder bakom Olsson över de knappa nio kilometerna (fågelvägen) och 67 sekunder före trean och resten av fältet. Överlag var det en mycket bra dag för Tisaren med Lilian Forsgren på femte plats, landslagsdebutanterna Ellinor Tjernlund och Ellinor Eriksson på tionde och elfte och Andrea Svensson på 17:e av 39 startande i damklassen. Och i herrklassen blev Daniel Attås elva, fyra minuter från pallen, av 45 löpare. Nu väntar ett landslagsläger i Norge innan världscupfinalen i Schweiz avslutar den internationella orienteringssäsongen.

På hemmaplan följde Viktor Larsson upp lördagens DM-guld i medeldistans med ett nytt i långdistans, återigen närmast före Johan Aronsson (som höll undan Jakob Wallenhammar med 19 sekunders marginal i silverstriden, Anton Hallor på fjärdeplatsen var däremot över nio minuter från medaljstriden). Medeldistansmästaren Josefin Erlandsson fick däremot nöja sig med en femteplats på medeldistansen, där Lovisa Persson tog hem guldet 1,5 minuter före Elin Winblad och med Josefine Wallenhammar på tredjeplatsen. I Värmlands långdistans-DM tog ex-Tisaren och -karlskogingen Linda Take brons medan karlskogingen Frida Johansson revansch på nattsilvret i fredags med ett guld.

Just nu sitter jag i pressrummet i Sandhamn och laddar för morgondagens Ö till ö. Lite uppsnack hittar ni här (pluslåst).

Wengelin blev av med tröjan – och Hagaby med titeln

Jag har fortfarande fått tag i någon resultatlista, men av direktrapporteringen av döma blev örebroaren Matthias Wengelin av med sin svenska mästerskapströja i långlopp (han har ju dock kvar dem i OS-disciplinen crosscountry och i grenen cykelkross) när maraton-SM i mountainbike avgjordes i samband med Bergslagsloppet i dag. Wengelin lär ha rullat i mål som trea, på behörigt avstånd bakom en duo där Emil Lindgren spurtade ned Michael Olsson och tog guldet efter två timmar, 31 minuter, 38 sekunder och nästan 75 kilometers cykling i kuperad Kilsbergsterräng. På samma sätt har jag lyckats läsa mig till att Jennie Sternerhag tog sitt fjärde raka SM-tecken i disciplinen. Men vi får väl återkomma när arrangörerna publicerat en lista.
Förre elitskidåkaren och juniorvärldsmästaren Patrik Karlsson tog hem själva Bergslagsloppet, den 65 kilometer långa ”motionsklassen”, med 50 sekunders marginal till tvåan Mathias Helin, Borås, (Helin är bara 19 år och därför stod som segrare i ”ungdomsklassen) efter att ha avverkat sträckan på knappt två timmar och 32 minuter. Örebroaren Malin Olsson var tvåa i damklassen, bara 26 sekunder bakom Stjärnhovs Pernilla Svensson efter över 200 minuters cykling.

I säsongens sista, och kanske mest prestigefyllda DM-lopp i orientering – stafett – lyckades Hagaby inte försvara fjolårstiteln på herrsidan trots att de nu toppat laget med EM-bronsmedaljören och VM-sjuan Martin Regborn. Orsaken? Att Tisaren, som var arrangör och därför inte kom till start i fjol, i år ställde upp med ett ramstarkt lag där Gustav Hindér sprang upp en lucka på nästan två minuter på förstasträckan och Oskar Andrén utökade till över 3,5 minuter efter två, där Hagaby hade Viktor Larsson och Jakob Wallenhammar. Som om inte det räckte drygade ex-landslagsmannen Daniel Attås faktiskt ut ytterligare när det väl var Regborns tur på sistasträckan, och i mål var Tisaren över fem minuter före Hagaby. Tisarens andra- och tredjelag fixade dessutom tredje- och fjärdeplatserna, men var 18 respektive 29 minuter bakom.
På damsidan ryckte två Hagabylag på förstasträckan, men när Lovisa Persson växlade till Rebecka Nylin, nybliven distriktsmästare i nattdisciplin, så var Tisaren strax ikapp och förbi, och VM-löparen och EM-medaljören Lilian Forsgren drygade ut en 3,5-minutersledning vid växling till nästan elva minuter i mål för att fixa dubbeln. Hagaby? Tja, de båda lagen föll igenom rejält och blev fyra och femma, istället tog KFUM Örebro och Tisarens andralag, med Bergslagsleden ultra-succén Anette Carlsson respektive förra juniorvärldsmästaren Andrea Svensson på sistasträckorna, hand om silver- och bronspengarna.

Uppe i Örnsköldsvik avgjordes säsongens allra sista deltävling i svenska mountainbikeorienteringscupen, och Erica Olsson från Karlskoga tog ännu en seger. Över långdistans med masstart vann hon med nästan 3,5 minuters marginal till tvåan, Hanninges Jennifer Andersson, och därmed kan hon summera cupsäsongen med sex segrar och fyra andraplatser i cupen, och maxpoängen 370 poäng (eftersom just fyra sämsta tävlingarna ska räknas bort). Garphyttans Marcus Jansson var inte på plats i helgen, men hade redan säkrat totalsegern på nästanmaxet 360 (seger i dagens tävling, finalen, gav tio bonuspoäng som Jansson missade, men han vann de åtta första tävlingarna och har därmed redan tvingats räkna bort två segrar.

Svealandsmästerskapen, som jag skrev om i går, avslutades i dag med nya medaljer till Klara Frih (tvåa på 2 000 meter i F14 med 7.02,84) och Wilhelm Bergentz (tvåa på samma distans i P14 med 6.25,06). Frih kutar ju inte bara de långa distanser bloggen rapporterar om, utan inkasserade även medaljer på 80 meter, 300 meter och 4×80 meter (och så var hon 14:e i längdhopp).

Så här veckorna före Lidingöloppet är det kutym att testa formen i terräng, och för Linus Rosdal, KFUM Örebro, som i fjol var bäste svensk just i Lidingöloppet värmde som nu upp med klassiska Lasse-Maja-loppet i Arboga, som i dag avgjordes för 44:e gången. Någon resultatlista har jag ännu inte sett, men enligt rapporter från Per Sjögren, det just nu handgipsade konditionsfenomenet, som var på plats blev det en ny seger på Rosdal. Dock på en eller två minuter sämre tid än i fjol (1.17 blankt, då). Dessutom vann Örebro AIK:s Annika Larsson på cirka 1.51, och Linus syster Kajsa Rosdal, IF Start, vann tolvkilometersklassen.

Segrare är vi allihop. Annika Larsson, Kajsa Rosdal och Linus Rosdal efter Lassemajaloppet. Foto: Per Sjögren
Segrare är vi allihop. Annika Larsson, Kajsa Rosdal och Linus Rosdal efter Lasse-Maja-loppet. Foto: Per Sjögren

Nätterlund snabbast uppför backen någonsin – och Anfält slog sitt eget rekord: ”Men fjolårets lopp var bättre”

Visst går det att kuta tre lopp på en vecka. Efter asfaltsmilarna Blodomloppet i Västerås och Hälsloppet i Huddinge så tog Mattias Nätterlund hem Kilsbergen trailrun med start och mål i Ånnaboda. Och inte nog med det – Örebro AIK-löparen passade dessutom på att notera den snabbaste tiden någonsin i tävlingssammanhang uppför Södra Storstenshöjdens slalombacke (från botten, där extremparken brukar vara belägen under Battle of vikings, till Storstenen): 4.01. Nätterlund slog rekordet uppför backen när han var tvåa bakom Per Sjögren 2014 (4.10) och förbättrade det när han var tvåa bakom Filip Dahlgren i fjol (4.09). I år klämde han till med 4.01 på väg mot seger med 2.36 före Fredrikshofs Thomas Chaillou. Nätterlund persade med nästan två minuter i det 14 kilometer långa stigloppet och var mindre än minuten från VM-orienterare Dahlgrens banrekrod från i fjol.
På damsidan var Erika Bergentz, som springer för nya klubben Thorén Track & Field, totalt överlägsen (fått blodad tand på kuperade stiglopp efter Sälen fjällmaraton, kanske) och var över fem minuter före IF Starts Kajsa Rosdal i mål. Bergentz var bara två sekunder från Karin Forsbergs backrekord, men nästan 5,5 minuter från Forsbergs banrekord.
Loppet ingår i långloppscupen där Nätterlund passerade Erik Anfält (som sprang Bergsleden ultra istället, se nedan) för tredjeplatsen på herrsidan medan topp fem inte påverkades alls på damsidan (ingen ställde upp).

I Bergslagsleden ultra, 47,5-kilometersloppet med start i Digerberget, mål i Ånnaboda och ett par extrasvängar utöver Bergslagsleden (Rusakulan, Falkaberget, Södra Storstenshöjdens slalombacke) som ger loppet totalt över 1 200 höjmedeter, försvarade Erik Anfält sin seger från i fjol, och putsade dessutom sitt eget banrekord med nio sekunder (vilket ger ett snitt på 19 hundradelar per kilometer …).
– Men egentligen gjorde jag ett bättre lopp förra året. I dag gick det väl bra i 35 kilometer, men sedan hade jag krampkänningar och uppförs slalombacken fick jag gå hela vägen, i fjol sprang jag. Men då la jag bort massor av tid på grund av felspringningar, och så var vädret sämre, säger Anfält till Konditionsbloggen (konditionsbloggaren sprang själv loppet och stötte ihop med Anfält på den efterföljande middagen; min racerapport kommer i början av veckan).
Den här gången sken septembersolen, i fjol vräkte regnet ned. Då var Anfält i kanonslag, nu har han skadebekymmer.
– Det har varit lite olika saker, bland annat har jag haft problem med lårens baksidor och så har jag börjat få krampkänningar väldigt ofta, något jag inte alls haft problem med innan. Jag tror att det beror på att något är fel i ryggen, så jag ska iväg och träffa en specialist, säger Anfält som meddelar att han troligen avstår Lidingöloppet men som alltjämt siktar på en bra tid i Frankfurt marathon.
Anfälts klubbkompis Ludvig Börjesson tog andraplatsen, bara 5.41 bakom. Nästan på sekunden det avståndet skiljde i Blankhult, efter 31,5 kilometer, därefter sprang de båda jämnt. IFK Noras Per Eklöf, som varit tvåa i de två tidigare upplagorna av loppet, var trea i Blankhult, fem minuter före fyran Edvin Karlsson, men tappade sedan fart och var omsprungen med nio minuters marginal när löparna passerade Ånnaboda för första gången, och 15,5 minuter efter i mål. Karlsson trea, Eklöf fyra.
På damsidan stack Sandra Lundqvist, Kristinehamn, iväg redan i starten, men KFUM Örebros Anette Carlsson släppte aldrig mer än någon minut och var mindre än tre bakom i mål. IF Starts Maria Eriksson trea i mål, dryga halvtimmen bakom.

Orienterings-DM fortsatte på söndagen med långdistans (en tävling som tangerade Bergslagsleden ultra rent geografiskt, vissa inskolningssträckan gick på Bergslagsleden vid Lockhyttan, och några av seniorernas kontroller satt nära leden). Tisarens EM-löpare Josefin Tjernlund, som stod över medeldistansen i går, var tillbaka nu och tog en programenlig seger. Men Ellinor Eriksson, gårdagsvinnaren, pressade henne hårt och visade att formen är god inför SM-hösten. Enligt winsplits beräkningar la Eriksson bort 1.52 på två bommar, och i mål skiljde just 1.54. I övrigt sprang de båda löparna alltså jämnt. Hagabys Elin Vinblad tog bronset, men hon var över 14 minuter efter.
Herrpallen var identisk med gårdagen: Martin Regborn, som tog EM-brons i just långdistans i maj, vann med över sex minuters marginal före Tisarens ex-landslagslöpare Daniel Attås, som i sin hade knappa minuten ned till trean Gustav Hindér.
På fredag är det dags för natt-DM, på söndag stafett-DM. Sedan väntar två SM-helger.

Matthias Wengelin fick efter sin inledande tre raka segrar lämna svenska långloppscupen i mountainbike besegrad. För andra loppet i rad av Michael Olsson, Serne Allebike, som kom loss solo i 100 kilometer långa Bockstensturen i Varberg och var nästan tre minuter före Örebros VM_femma som i sin tur vann en spurtduell mot Varbergs Fredrik Edin. Grythyttans Fredrik Berg blev elva efter att tidigare ha varit topp tio i fem av sex deltävlingar han kört.
Wengelins vapendragare och Almbyklubbkompis Axel Lindh testade istället landsvägsbenen, men fick nöja sig med 40:e plats i 180 kilometer långa Tre Berg som Alexander Wetterhall vann programenligt före tre lagkompisar i arrangörsklubben Tre Berg CK. I fredagens uppvärmning, 100 kilometer långa Tre Berg GP, gick det bättre, med en tiondeplats för Lindh (enligt hans Instagram, jag hittar ingen resultatlista.

Och så till sist några ord om Gyttorps Bibben Nordbloms chanser att ta sin fjärde VM-titel i swimrun i morgon, måndag (NA visar den officiella direktsändningen från loppet på na.se med start 5.45 på morgonen, loppet startar 15 minuter senare):
Bibben tävlar i år tillsammans med fjolårssegraren Maja Tesch, som då bröt Bibbens och hennes mamma Lotta Nilssons segersvit. Deras lag heter Head Swimming (det är sponsornamn all the way i swimrunsporten) och har nummer 103. Teschs lagkompis i fjolårets guldlag, Annika Ericsson, bildar i år lag Addnature med erkänt duktiga Kristin Larsson, som gick in i väggen på väg mot tredjeplatsen i fjol. Även amerikanska laget Godd ’Nuff med Sara McLarty och Misty Beccera, var på väg mot något stort i fjol, men gick ut för hårt och kroknade, de har säkert samlat på sig värdefull rutin till i år. Och Team Ultraswimrun med Christine Andersen och Johanna Wallensten varnas det också för.
Bibben och Lotta har fortfarande banrekordet på 10.26.31, men Bibben tror att det kommer krävas betydligt bättre tider än så i årets tävling (om vädret blir så bra som utlovats, börjar det blåsa och bli strömt kan bara det göra en timme på sluttiden).
– Jag tror det kommer krävas en tid under tio timmar för att ens hamna på pallen i år, för konkurrensen är riktigt tuff. Maja och jag har lagt upp en plan för att klara det, säger Bibben.
Hon har också trimmat utrustningen för att tjäna viktig tid: Hon har vänt på dolmen (flytverktyget som swimrunatleterna har mellan benen) uppochned för att förbättra flytförmågan, hon har skaffat nya trailskor som ger bättre fäste på de glashala klipphällarna, skippat långa strumpor och skaffat en tunnare våtdräkt för att minska motståndet i vattnet och, kanske viktigast av allt, skaffat en styvare lina som gör att hon och Maja på ett mer effektivt sätt kan dra varandra i simning (där kommer Bibben ligga först) och löpning (där Maja är starkare) så att linan inte fjädrar lika mycket.

Tvåan Anette Carlsson, segraren Sandra Lundqvist, trea Maria Eriksson och fyra Anette Jonsson efter målgång i Bergslagsleden ultra.  Foto: Anders Eriksson
Tvåan Anette Carlsson, segraren Sandra Lundqvist, trea Maria Eriksson och fyra Anette Jonsson efter målgång i Bergslagsleden ultra. Foto: Anders Eriksson
Erik Anfält med medaljen efter andra raka segern i Bergslagsleden ultra.  Foto: Anders Eriksson
Erik Anfält med medaljen efter andra raka segern i Bergslagsleden ultra. Foto: Anders Eriksson