Bloggaren tillbaka på anständig nivå – och långloppscupen lever in i finalen

Precis hemkommen från Kilsbergsleden, och för en gångs skull stod jag själv på startlinjen. Annars brukar jag vara sliten, sjuk eller allmänt indisponibel just den här helgen (även om jag varit på plats vid Karlslunds motionscentral fem år i rad eller så), och enda gången jag tidigare deltagit var som pacer åt sambon för tre år sedan (det slutade med att hon trampade snett och fick ägna andra halvan av loppet åt att överleva. Men den här gången löpte jag själv, och målet efter två riktigt bra träningsmånader blev för mig rätt tuffa 65 minuter. Jag trodde länge att det var omöjligt, sedan att jag klarade det – men i mål stannade klockan på 1.05.11. En liten miss, men mitt stora mål var egentligen att hålla under 4.30-tempo hela vägen, och det klarade jag (räknade på förhand märkligt nog på att loppet var 14,4 kilometer – det var därför jag trodde att jag hade klarat målet när jag passerade 13 kilometer med 4.30-snitt på klockan och kände att jag skulle orka hålla det –  men det är 14,7, vilket gör att jag hade behövt hålla 4.25-snitt, och jag landade på 4.26). Att jag dessförinnan ett tag trodde att jag inte skulle klara det berodde på att jag kände mig rätt sliten i vaderna redan efter sex kilometer, men det lättade, och halvvägs (efter 7,3, jag har ett mentalt märke där, eftersom jag gjort många träningsvarv i Karlslund) så kände jag mig plötsligt lätt och plockade massor av ryggar på vägen tillbaka. Med fyra kilometer kvar fick jag på långt håll syn på Maria Erikssons rygg, men Startlinnet närmade sig alltför långsamt, och i sista kurvan hade jag gett upp möjligheten att komma ikapp. Men med en riktig långrökare till spurt lyckades jag på något sätt (det kändes rent tarvligt, faktiskt) kliva förbi precis före mållinjen (i resultatlistan är jag 1,1 sekund före). Det sköna med det var att jag fick ta ut mig totalt, tömma de sista krafterna, i det som blev mitt sista riktiga lopp den här säsongen (det har ju inte blivit så många – av mållopp blev det bara Örebro backyard ultra sedan jag tvingades ställa in Bergslagsleden ultra). Tack för den ryggen, Maria!
Även om jag inte riktigt nådde målet om 65 minuter så känns det skönt att vara tillbaka på en (för mig) anständig nivå. Sommaren 2016–sommaren 2017 var en vråltung period där alla min kurvor pekade spikrakt nedåt trots att jag tränade enligt ordning. Men nu känns det som att jag fått ordning på kroppen igen (det verkar ha varit det brutalt dåliga blodvärdet som spökade), och det känns skönt att kunna trycka på lite igen.
Nu blir det tårta. Eller i varje fall marängsviss. För att tjäna några kilo (och därmed sekunder) brukar jag alltid sluta äta godis och fikabröd den sista mars (i år dock den sista februari), och sedan hålla i det tills tävlingssäsongen är över. Inget sött förrän sista mållinjen är tagen. Den togs i dag. Nu blir det att ladda om för nästa år som, åtminstone, kommer att innehålla Örebro backyard ultra, Niesenlauf, Lur backyard ultra, Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra. Vi ses på nästa startlinje!

I täten dök både Valencia marathon-satsande Erik Anfält och rehabande Mikaela Kemppi upp i det äldsta och finaste loppet som deras Örebro AIK arrangerar. Ingen av dem fick dock med någon segerkrans hem: De la i stället Finspångs Johan Fagerberg (tvåa bakom Linus Rosdal) och Motalas Johanna Eriksson beslag på. Anfält blev tvåa i herrklassen på sin näst bästa tid i tävlingen (2015 hade han draghjälp av Rosdal och sprang in som tvåa på 48.19, nu gick han in på 49.45, 49 sekunder bakom Fagerberg). Kemppi blev trea, och fick för andra helgen i rad se sig slagen av klubbkompisen Liduina van Sitteren (som i långa terräng-DM senast blev den första länslöparen vid sidan om Josefin Gerdevåg att besegra Kemppi utomhus på 4,5 år), som i sin tur blev tvåa bakom Eriksson. Eriksson på 56.28, van Sitteren på 58.23, Kemppi på 1.03.07 (i fjol vann Kemppi på 57.50). I herrklassen blev Ludvig Börjesson trea på 52.39.
Femman på herrsidan, Per Arvidsson, såg till att hålla liv i långloppscupen till finaltävlingen i Östansjö den 9 december (Lucialoppet). Eller, egentligen var det totalledaren Per Sjögren som gjorde det genom att inte starta. Resultatet innebär hur som helst att Arvidsson nu tar hem cupen om han vinner Lucialoppet samtidigt som Sjögren inte blir topp sex. Vid alla andra scenarior tar Sjögren hem totalsegern på herrsidan (på damsidan har ju Kemppi redan säkrat titeln).

Helgens höjdare

1) Kilsbergsleden
Säsongens näst sista deltävling i långloppscupen, det klassiska terrängloppet Kilsbergsleden som grundades redan 1966, och som sedan 1973 avgörs i Karlslundsskogen. För seniorerna är det ett varv på den längsta ordinarie slingan där, som är runt 14,4 kilometer lång, som gäller. Klassen på deltagarna har varierat rejält mellan åren, senaste två åren har KFUM Örebros starka terränglöpare Linus Rosdal, som missade terräng-SM (Skada? Sjukdom? Bloggen vet ej), dykt upp och sprungit hem segern på herrsidan, Motalalöparen Johanna Eriksson enda dam under timmen 2015 medan Mikaela Kemppi förra året gick in under 58 minuter som segrare närmast före klubbkompisen Eric Lech.
I år är Liduina van Sitteren storfavorit av de föranmälda, med Anna Pettersson, Kajsa Rosdal och Maria Eriksson huggandes där bakom. På herrsidan får Per Arvidsson räknas som favorit före Mathias Viktorsson, Habtom Tesfamichael och Johan Ingjald. Men det lär förstås ramla in en eller annan intressant efteranmälan.
Vad gäller långloppscupen är den ju redan avgjord på damsidan, medan det på herrsidan bara är klart att vinnaren heter Per, inte om det blir Sjögren eller Arvidsson. Sjögren leder på 52 poäng, Arvidsson är tvåa på 47. Arvidsson har möjlighet att plocka nio poäng till (om han vinner både på söndag och i Lucialoppet) medan Sjögren kan ta tolv till (om han vinner de två, han har nämligen bara gjort åtta tävlingar i cupen hittills i år och behöver inte räkna bort något resultat). För att Sjögren ska säkra sin andra totalseger i cupen (han vann även 2014) behöver han bli sämst trea (slutar båda på 56 poäng vinner Sjögren på fler segrar). Kommer Sjögren däremot inte till start (han är inte föranmäld) så kommer cupen under alla omständigheter att leva tills sista deltävlingen.

2) Alla helgona swimrun
På söndag är det dags för andra upplagan av länets enda swimruntävling, även om det mer är ett välgörenhetsarrangemang än just en tävling (jag är osäker på om det delades ut några priser eller liknande förra året). Alla helgona swimrun arrangeras uppe i Ånnaboda (förra året fick de slå hål på isen på Södra Ånnabosjön innan de hoppade i, i år ser väderförutsättningarna lite bättre ut …), och allt överskott går till Barncancerfonden genom insamlingen Heja Stina, som jag skrivit mycket om här på bloggen. Banan består av 5,7 kilometer löpning och 300 meter simning, fördelat på fyra löpningar och tre simningar.

3) Antalyas femdagars
Martin Regborn är ju i Turkiet och kutar, och även om det mer handlar om en uppstart av träningen inför säsongen 2018 än något annat så är det alltid kul att följa örebroarens framfart i orienteringsskogarna. Helgens båda etapper – en medeldistans på lördagen och en sprint på söndagen – har dessutom världsrankningsstatus, så världscupfyran Regborn har en möjlighet att förbättra sin niondeplats på rankningen.

Sören Forsberg tackade för sig – med seger (men han lägger inte av, byter bara klubb): ”Trägen vinner!”

Linus Rosdal och Mikaela Kemppi infriade förväntningarna och vann Kilsbergsleden på lördagsförmiddagen. Rosdal var 23 sekunder från sin egen segertid i fjol, men vann ändå 14 före Finspångs Johan Fagerberg, medan Thomas Chaillou (som fick sin klubbtillhörighet justerade tillbaka till Fredrikshof; bytet till KFUM Örebro lär ske först vid tävlingsårsskiftet 15/16 november, även om han testade och anmälde sig för KFUM redan till dagens tävling) var trea, 38 sekunder bakom. Mikaela Kemppi var sedvanligt överlägsen bland damerna, var 50 sekunder före Erica Lech och över tolv minuter (!) före trean Frida Lindberg.
Tävlingen var också den sista under en epok. Sören Forsberg, 52, gjorde sin allra sista tävling efter 18 säsonger som IF Start-löpare. ”I ett av de första loppen var jag sist på terräng-DM 1999. I dag var jag först i åldersklassen. Trägen vinner!”, skriver Forsberg på sitt låsta Instagramkonto. Forsberg vann H50-klassen med 46 sekunders marginal före Jörgen Martinsson, Westmannia. Vad som händer nu; om han lägger av? Nej, då. Nästa år (eller kanske redan i Lucialoppet eller Sylvesterloppet) dyker Sveriges snabbaste 50-plusmaratonlöpare upp i Örebro AIK-linne.

Novembersprinten, som skulle ha avgjorts på söndagen med bland andra Martin Regborn, Andrea Svensson och Josefin Tjernlund på startlinjen, är inställd på grund av det befarade kaosvädret. ”På grund av utfärdad klass 2-varning för vårt område, med risk för stora snömängder och därmed följande trafiksvårigheter, har vi beslutat att ställa in tävlingen”, skriver tävlingsledningen.

Däremot verkar ingenting (inte ens befarad is på Södra Ånnabosjön) kunna stoppa Alla helgona swimrun för Heja Stina. 13.00 på söndagen går starten för årets garanterat kallaste tävling i länet.

Helgens höjdare – löpning, rarajipari och orientering i november

1. Kilsbergsleden
Långloppscupen är redan avgjord och vintern verkar vara på intåg med stormsteg, men vad spelar det för roll när det vankas en av Örebros mest klassiska lopp i Karlslundsspåret? Förra året blev ju en riktig showdown mellan Linus Rosdal och Erik Anfält, men i år är det bara den förstnämnda som kommer till start (Anfält sitter i bastun och väntar på att kroppen ska läka, skriver han på instagram, och även Mattias Nätterlund bekräftar på instagram att han gått på säsongsvila [dock utan bastu]). Men som jag skrev tidigare i veckan kommer ju Thomas Chaillou till start. Och så förstås Mikaela Kemppi! Hela startlistan finns här (och sedan får vi väl se om någon av Eskilstunas topplöpare kommer och efteranmäler sig, då kan det bli rejäl fart).

2. Säsongens första rarajiparitävling
Några timmar efter Kilsbergsleden, vid 17 närmare bestämt och med samling vid Hovstagrillen en halvtimme innan, avgörs vinterns första tävling i den mexikanska indiansporten rarajipari, som familjen Röjler gett sig fanken på att introducera för svenskarna i allmänheten och örebroarna i synnerhet. Jag har skrivit en del om det tidigare, och liksom de flesta tidigare tillfällen snackar vi stafettvarianten av tävlingen på rundbana. Måltiden är 2,5–3 timmar och varvet en knapp kilometer, enligt tävlingens facebooksida.

3. Novembersprinten
För de orienterare som vägrar inse att säsongen är över avgörs på söndagen ännu en sen höststafett. Den här helgen snackar vi mixedstafetten Novembersprinten i Mjölby, där nyblivna A-landslagslöparen Martin Regborn (missa inte hans digra säsongssummering!) dyker upp som ankare i Hagabys lag (hans mamma Carina springer sjunde och näst sista sträckan!) och Tisaren kommer till start med bland andra nyblivna Smålandskavlevinnarna tillika utvecklingslandslagsuttagna Josefin Tjernlund och Andra Svensson samt Daniel Attås.

Bubblare: Inför cykelcross-SM i Eksjö nästa lördag avgörs två deltävlingar i CX-pokalen i helgen, i Eskilstuna på lördag och Södertälje på söndag. Med tanke på att det är så nära hemmaplan det blir (och med tanke på hur frekvent han brukar tävla) för regerande svenska mästaren Matthias Wengelin kan man anta att han dyker upp.

Klart: Chaillou byter klubb – debuterar för KFUM på lördag (och kan utmana i långloppscupen nästa år!)

Här är ett klubbyte som inte hamnade på Svenska friidrottsförbundets officiella lista och därför missades när jag gick igenom övergångarna häromsistens: Thomas Chaillou, som flyttade till Örebro i augusti (och som redan hunnit betitlas Örebrolöpare i bloggen), lämnar Stockholmsklubben Fredrikshof för KFUM Örebro. ”Thomas, som forskar som doktor i idrottsfysiologi och medicin vid universitetet, är strax över trettio och kommer att satsa på längre löpningar”, skriver KFUM på sin hemsida. Chaillou kommer från Frankrike, har tidigare bott i USA och kom till Sverige för att forska vid Karolinska institutet i Stockholm. 2014 sprang han Boston marathon på 2.27.32 (här finns en bild på honom från Stockholm Direkt).
Nu är det klart att Chaillou debuterar för nya klubben redan på lördag, av Kilsbergsledens startlista att döma, och kommer då samla sina första poäng i långloppscupen. Han får svårast tänkbara konkurrens av regerande mästaren (och sin nya klubbkompis) Linus Rosdal, men i övrigt är startlistan inte jättestark på herrsidan. På damsidan finns Mikaela Kemppi och Anna Pettersson med.
Chaillou vann ju Karlslundsloppet häromsistens, närmast före långloppscupens segrare Jakob Nilsson. Något som tyder på att Chaillou lär kunna utmana herrar Nilsson, Anfält och Nätterlund om den titeln nästa säsong.

Nu kan bara Nätterlund hota Anfälts totalseger

Fortfarande lyser resultaten från Kilsbergsleden med sin frånvaro, men nu finns i varje fall en uppdaterad version av totalställningen i långloppscupen utlagd, utifrån vilken man kan konstatera att länslöparna som var först i mål i lördags var Linus Rosdal-Erik Anfält-Ulf Hallmén-Jonas Rosengren-Pär Englund-Dan Bäck på herrsidan och Liduina van Sitteren-Anne-Marie Eldholm-Anette Carlsson-Ida Larsson-Anna Kero-Elin Larsson på damsidan.
Mikaela Kemppi har ju redan säkrat totalsegern i långloppscupen inför terräng-DM i Ånnaboda på lördag och finaltävlingen, Lucialoppet i Östansjö den 12 december, och på herrsidan betyder resultaten att Rosengrens chans att nå ikapp Anfält nu runnit ut i sanden. Därmed är det bara Mattias Nätterlund, som avstod Kilsbergsleden efter att ha kutat Frankfurtmaran helgen före, som i teorin har chansen att gå om Anfält. För att klara det måste Nätterlund ta minst elva poäng i de två sista deltävlingarna (etta i terräng-DM/fyra i Lucialoppet, tvåa i terräng-DM/trea i Lucialoppet, trea i terräng-DM/tvåa i Lucialoppet eller fyra i terräng-DM/etta i Lucialoppet) samtidigt ta minst sju poäng mer än Anfält. Anfält säkrar alltså segern redan på lördag om han är före Nätterlund eller om Nätterlund är sämre än fyra.
På damsidan gör Maria Eriksson, Josefin Gerdevåg, Gabriella Eliasson och Erika Lech upp om pallplatserna bakom Kemppi.
Min video från Kilsbergsleden var i början satt som ”privat” på youtube, vilket gjorde att ni förmodligen inte kunde se den. Nu är inställningarna ändrade till ”offentlig”, så det är bara att klicka in och titta!

Rosdal slog Anfält i kungamötet: "Men känslan inte så god"

Erik Anfält dök upp, efteranmälde sig – men fick ge upp kampen mot Linus Rosdal. 23-åringen från Arboga, som tävlar för KFUM Örebro, tog täten direkt i starten när klassiska terrängloppet Kilsbergsleden avgjordes i Karlslsundsspåret på lördagsförmiddagen, och släppte sedan aldrig greppet. 16 år äldre Örebro AIK-löparen Anfält hängde på i rygg ungefär halvvägs, men sedan började luckan växa, och i mål skiljde 16 sekunder. Rosdal tog därmed andra raka mot Anfält, de var ju etta respektive tvåa av svenskar i Lidingöloppet för en månad sedan. Och tiden. Den måste vi säga något om. Rosdal korsade mållinjen på 48.03 – den bästa tiden i Kilsbergsleden sedan fyrfaldige svenska mästaren Bjarne Thysell, i sin glans dagar 1994 sprang på 46.56 (samma år gick även Håkan Börjesson och Toby Tanser under 48 minuter, annars hittar jag inga sådana noteringar i rullorna). Anfälts tid på andraplatsen går heller inte av för hackor, 48.19 är den näst bästa tiden (efter Rosdal) sedan 20-faldige svenske mästaren Erik Sjöqvist kutade på 48.08 2000. Hur banorna förändrats (om de gjort det) genom åren har jag dålig koll på. Klart är dock att tiderna imponerar; 48.07 över 14,7 kilometer ger ett kilometersnitt på 3.16,4 – och då ingår det ett antal höjdmeter som ska betvingas. Konditionsbloggen var på plats i Karlslundsspåret som support åt andra löpare, men styrde givetvis upp en kortare segerintervju med Rosdal.

– Det var jobbigt i dag, faktiskt. Men det gick fort, så jag är nöjd. Formen är bra, men känslan är inte så god för tillfället. Men det gör ju inte så mycket när det går fort, egentligen, säger Rosdal till Konditionsbloggen.
Hur utvecklade sig loppet?
– Vi öppnade ganska hårt. Jag vet att jag är bra utför, så jag drog på i nedförsbackarna. Men Erik var också stark och hängde med. Då tänkte jag att det skulle bli segt eftersom jag vet att han är tränad för maraton. Men sedan började Erik sacka lite efter halva, och sedan kunde jag springa ifrån lite mer.
Hur ser du tillbaka på terräng-SM förra helgen?
– Det var … tungt. Jag kom aldrig riktigt ini det och var ganska missnöjd efteråt. Men samtidigt, om man kollar på killarna framför i resultatlistan så är det ungefär där jag ligger. På en bana som passar mig bättre och på en bättre dag kan jag som bäst ändå bara plocka fyra–fem placeringar, så egentligen borde jag varken vara missnöjd eller nöjd. Men det jag är missnöjd med är att jag inte riktigt kom i det. Jag fick inte till något bra lopp, det var inte min dag.
Blir det terräng-DM nästa helg?
– Nej, det här var sista tävlingen för i år, nu är det träning som gäller. Jag ska börja träna hårt direkt nästa vecka. Till våren funderar jag på Berlin halvmaraton och eventuellt någon liten halvmara i Holland. Sedan blir det en satsning på 10 000 meter också.

Per Henrik Sundell, Hammerdals IF, blev trea i herrklassen på 53.55. På damsidan uteblev de stora kanonerna, och Motalas Johanna Eriksson vann på 59 blankt, Örebro AIK:s Liduina van Sitteren tvåa på 1.03.31 och Östansjös Anne-Marie Eldholm trea på 1.03.38. Det är alla resultat jag hittills fått tag i (tack Per Börjesson som mailade dem!), och därför kan jag inte sammanställa vad Kilsbergsledens inverkan på långloppscupen, mer än att konstatera att Anfält nu är uppe på 53 poäng med 14 kvar att springa om och att det därmed bara är Mattias Nätterlund och eventuell Jonas Rosengren som har en chans att utmana honom. Hoppas kunna återkomma till det i morgon, då jag även ska tanka över en film från loppet.

Erik Anfält kramar om Linus Rosdal i målfållan. Faksimil: Anna Levin
Erik Anfält kramar om Linus Rosdal i målfållan. Faksimil: Anna Levin

Helgens höjdare – med webb-tv inför Kilsbergsleden

1. Kilsbergsleden
I dag, fredag, var det, som det i varje fall förr i tiden brukade heta ”dag före tidningsfri dag” (eftersom NA kommer ut på söndagar är det bara ”tidningsfri dag” nio dagar om året för oss, de nio röda dagarna, men numera producerar man ju dygnet runt för nätet, så ”tidningsfritt” är det ju aldrig på riktigt). Hur som helst, på de är ”dag före tidningsfri dag”-dagarna brukar det alltid planeras in någon kurs, konferens eller dylikt för att fylla dagarna då det inte ska produceras någon papperstidning. Och i dag bjöds det på en utbildning i att göra film med iphonen. Alltså; filma, redigera i imovie och sända live i periscope. Sedan fick vi en kort stund på oss att producera något. Vad jag gjorde? Tja, jag kastade mig iväg i en redaktionsbil och spelade in ett förhandsklipp om Kilsbergsleden, förstås. Hann inte ta mig ut till de verkligt ”avgörande” avsnitten, eftersom jag bara hade en kvart på mig där ute, och kvaliteten och klippningen blev på grund av de snäva tidsramarna lidande, men det blev i varje fall något. Kolla in filmen här!

2. Oktobermarathon
Jag skrev en del om inomhusmaran i Tybblelundshallen redan i går. Läs det här!

3. New York city marathon
Hur man än vrider och vänder på det är New York-maran ett av världens mäktigaste lopp. För alla som drömmer om att någon gång kuta i The Big Apple (eller, som jag, gärna skulle göra det i teorin men inte har ben för en asfaltsmara) så är det bara att zappa in Eurosport 15.30 på söndag och njuta av bilderna. Om det är några länslöpare på plats i NYC? Inte den blekaste. Har inte lyckats hitta någon sökbar startlista. Hjälp mottages tacksammast!

Mycket löpning på listan? Tja, jag kan glädja er med att skidsäsongen bara är tre veckor borta (Garphyttan kör stort träningsläger i Ånnaboda i morgon, lördag, som brukligt är på höstlovet) och skridskosäsongen är också på väg att dra igång på allvar. Och har ni något tips om fler roliga saker som händer finns mailadress och telefonnummer här till höger. Hör av er!