Tisarens dubbla revansch i Tiomila, Fahlins avslutning på våren, Kemppis första seger på hemmaplan efter fotoperationen och allt annat som hände i helgen

Var och sprang mest hela helgen, men någon typ av uppföljning är jag ju skyldig er bloggläsare vad gäller vad som hände i övrigt i konditionsidrottsväg i helgen. Men det blir något mer schematiskt och översiktligt än vanligt.

** Emilia Fahlin avslutade våren utan riktig toppkänning i Liège-Bastogne-Liège. 22:a, i den andra stora gruppen (Annemiek van Vleuten gick solo till segern och därbakom fanns 16 cyklister runt 1.40 efter, Fahlins 15 cyklister stora klunga var knappt tre minuter efter, och hon blev femma i den), efter 139 kilometer i Belgien. Tävlingen var alltså vårsäsongens sista, men redan på torsdag börjar sommarsäsongen med etapploppet Tour de Yorkshire.
** Tisaren tog dubbel revansch i Tiomila. Dels blev damerna äntligen topp tio igen efter fyra år utanför, och dels tog herrarna tillbaka titeln som bästa länslag, den som Hagaby lånade i fjol. Tisaren fick exakt den där effekten de ville ha av att sätta starka Lilian Forsgren på förstasträckan – Josefin Tjernlund på tredje kunde tack vare den fina starten åka hiss uppåt i resultatlistan till en andraplats, minuten bakom ledande Simona Aebersold (Tampereen Pyrintö), och Lovisa Persson förvaltade det till en tredjeplats på fjärdesträckan. Ankaret Andrea Svensson, som haft en så fin vår, hade dock tyngsta dagen av löparna i laget (hon hade dragits med sjukdom veckorna före) och tappade mycket tid och sju placeringar på avslutningen. Men en tiondeplats är en tiondeplats, och dessutom var Tisaren femte bästa svenska klubb. Herrlaget låg stabilt mellan 34:e och 44:e plats hela stafetten, och gick i mål på topp när Oskar Andrén sprang hem 35:e-platsen på sistasträckan. Daniel Attås hade bästa individuella sträckan när han var sjätte bäst av alla på femtesträckan (den direkt efter långa natten). Martin Regborn sprang upp Hagaby från 53:e till 13:e plats på andrasträckan, och Örebroklubben var bästa länslag efter långa natten där Filip Dahlgren skickade ut Samuel Andersson som 34:a, men sedan tappade laget placering för placering ned till en 73:e-plats i mål. KFUM Örebros unga lag blev 91:a. Hagabys A-lag slog Tisarens B-lag i kampen om att bli näst bästa damlag från länet, de slutade på 78:e respektive 85:e plats.
** På grund av ombyggnationer i centrum var Kumla stadslopp i år bantat från tio till fem kilometer, och banan ny (nere i Sjöparken). Mikaela Kemppi vann sitt första lopp i cupen efter fotoperationen – ja, rentav sedan DM på 10 000 meter i Glanshammar 2017 (men hon har ju vunnit utanför distriktet och blev ju bland annat veteran-SM-guldmedaljör häromsistens) – när hon skar mållinjen en minut och 40 sekunder före 29 år yngre tvåan Klara Frih, Åsbro. 18.42 respektive 20.22 (trean Antje Wiksten sprang på 21.26). Wilhelm Bergentz, som drogs med körtelfeber i vintras men är på väg tillbaka i rasande takt, är ju av samma årgång som Frih (2002) och nådde hela vägen till segern i herrklassen, på fina 16.16. Michael Welday var elva sekunder bakom på andraplatsen, Noha Olsson trea på 17.01. Bergentz och van Sitteren (som inte sprang) leder långloppscupens sammandrag efter tre tävlingar.
** Per Arvidsson vann Munkastigen trailrun på 3.17.54 (drygt 2,5 minuter före Kolmårdens Henrik Pilvinge, men nästan 22 minuter bakom Erik Anfälts banrekord från i fjol) efter att ha gått solo sista tre milen eller så. Magnus Mossberg blev näst bäste länslöpare på fjärde plats, men över 18 minuter bakom. På damsidan skuggade Örebro AIK:s Therese Fjordäng 20-talet sekunder bakom segrande Åsa Bergman (Västerås) hela loppet, och var bara 18 efter i mål, efter tre timmar och 54 minuter. Zinkgruvans Erica Bjärmark, mer känd som skidåkare (har gått skidgymnasiet i Torsby), var näst bästa länslöpare på fjrädeplatsen, men nästan 50 minuter bakom tätduon.
** Och på tal om Anfält så paceade han Huddinges Hanna Lindholm hela vägen till 2.29.34 i Hamburg maraton – den näst snabbaste tiden av en svensk genom alla tider, över sex minuter under årets VM-kvalgräns men trist nog fyra sekunder (fyra sekunder!) från kvalgränsen till OS i Tokyo nästa år (det var för övrigt tionde gången i karriären som Anfält gick under 2.30). Andreas Ingberg persade med 2.33.51, över minuten snabare än hans tidigare rekordlopp i Valencia i december, och en tid som flyttar honom från 28:e till 24:e plats på bästalistan i distriktet genom tiderna.
** Hemma i Säterskogarna var inflyttade örebroaren Matthias Wengelin tvåa, minuten bakom Vilgot Lindh (bror till inflyttade örebroaren Axel Lindh som i sin tur var femma, knappt tre minuter bakom) i premiären av Sverigecupen, Klippingracet. Örebrocyklisternas Linda Meijer var sexa, 17 minuter bakom regerande olympiska mästaren Jenny Rissveds över 30 kilometer.
** Och på landsvägssidan startade Sverigecupen med Kinnekulle cyclassic för seniorerna (Jacob Ahlsson var med som hjälpryttare i Motala AIF:s lag där Isac Lundgren tog en andraplats som en av nio man, varav tre från Motala, som kom iväg i en avgörande utbrytning) och Götenetempot för ungdomar, juniorer och veteraner (Jonathan Ahlsson tog en mycket meriterande andraplats i juniorklassen, med en snittfart på 44 kilometer i timmen över 20 kilometer och mindre än fem sekunder bakom segrande Anton Dahlbom, Södertälje). Jonathan var dessutom tvåa över 88 kilometer stenhård tävling i Kinnekulleloppet dagen därpå, bara 35 sekunder bakom segrande utbrytaren Edvin Lovidius, Södertälje.
** Och i den 100:e upplagan av Örebro parkrun kom lämpligt nog exakt 100 löpare till start, om än inga riktigt snabba. Conrad Granath (19.19) och Tess Quinn (22.29) var först i mål.

Regborn vann första uttagningstävlingen: ”Drömmer om att springa långdistans på VM”

(UPPDATERAD) Snacka om att vara bäst när det gäller. Långdistansen i elitserien i orientering, swedish league, i Huskvarna i dag var kanske säsongens viktigaste tävling för de orienterare som har landslagsambitioner i sommar. Visst, även sprinten och medeldistansen i Bollnäs 12–13 maj (liksom ”internationella meriter 2015–2016”) ligger till grund för uttagningen till världscuppremiären i Finland 23–28 maj, men dagens långdistans var säsongens första, största och viktigaste test – och Martin Regborn stod pall. EM-bronsmedaljören från i fjol, som snuvades på en VM-plats på långdistansen då, visade att han ska ha den i år när han ledde från start till mål i den något förkortade långdistansen (löptider på just under 1,5 timmar). Regborn hade över minutens ledning redan vid första mellantiden, knappt halvvägs, och höll undan till seger med 41 sekunder före Johan Runesson, som i år representerar finska storklubben Tampereen Pyrintö.
– Ett bra lopp, och jag hade bra ork hela vägen så jag är nöjd. Det här är en fin avstämning, att vinterträningen funkat bra, säger Regborn till Svenska orienteringsförbundets hemsida, och på sitt eget instagramkonto tillägger han:
”Tuff terräng och rejäla långsträckor – som det ska vara! Kände mig riktigt stark och höll ihop det bra hela vägen. Skönt att få ett kvitto på att vinterträningen fungerat bra! Nu ligger allt fokus på VM-testerna i slutet av maj. Drömmer om att springa långdistans på VM!”
Av de tre svenska löparna som valdes före Regborn till långdistansen på VM i fjol slutade William Lind trea, slagen med nästan två minuter, medan Fredrik Bakkman blev sexa, nästan 3,5 minuter bakom, och Gustav Bergman blev åtta, över 4,5 minuter efter. Därmed kan Regborn förstås med säkerhet redan nu räkna in sin plats till världscuppremiären i Finland 24–28 maj, där det avgörs sprintstafett, sprint, medeldistans och långdistans (där de tre sista tävlingarna ingår i en minitour, och eftersom upplägget är sådant och varje land får starta med åtta löpare, plus regerande världsmästare, kan man räkna med att det blir just åtta herrar och åtta damer som tas ut vid sidan om Jerker Lysell och Tove Alexandersson som alltså har friplatser).
Världscupen blir dessutom den viktigaste tävlingen inför uttagningarna till årets VM, i Estland i början av juli. Just för långdistansen kommer förbundskapten Håkan Carlsson vid sidan om dagesn tävling även titta på ett VM-testlopp i Estland den 19 maj samt loppet i världscuppremiären den 28 maj. Så ingenting är säkert ännu, men Regborn har i varje fall satt sig i pole position för att ta en av de tre svenska VM-platserna (han har gjort tre raka VM, men hittills ”bara” fått springa sprint).
Tisarens urstarka damlöpare, då? Nä, det blev inga superprestationer på söndagen. Lilian Forsgren behöll förvisso sina redan goda chanser, som den väldigt allrounda orienterare hon är, att få springa hela touren i världscuppremiären genom en sjundeplats i dagens tävling (även om avståndet upp till Helena Jansson, som för en gångs skull snuvade Tove Alexandersson på segern, var över nio minuter stort), men Josefin Tjernlund blev bara 26:a, slagen med nästan 19 minuter, och sedan radade Lovisa Persson, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Ellinor Eriksson upp sig på 29:e, 31:a, 35:e respektive 37:e plats. De två sistnämnda, som löpte natt-SM i fredags, var slagna med 24 respektive 29 minuter, vilket väl ger en hint om att alla landslagslöpare som valde att avstå den tuffa natten i Östansjöskogarna gjorde rätt. Nu får det annars så starka laget försöka ladda om till Tiomila nästa helg, laguppställningen verkar släppas på tisdag.
Tisarens sistaårsjunior Filip Jacobsson, som var fyra på natt-SM, klarade av dubbleringen bättre och blev femma nu. KFUM Örebros Jonatan GUstafsson blev åtta i H18.

I mina hemmaskogar, strax söder om Degerfors, vann Hagabys Jakob Wallenhammar på lördagen Letälvsträffen (i övrigt blev det inga segrar för länet i huvudklasserna varken där eller i söndagens Boforsloppet; men Elin Winblad var bara 17 sekunder ifrån på andraplatsen i dag).
Att löpare som inte riktigt tillhör toppskiktet valde bort tävlingarna i Huskvarna är ju inte så konstigt, däremot överraskande att en sådan som Daniel Attås gjorde det. Han sprang i stället långdistanstävlingen Urban Hjärne-kampen i Motala på söndagen och toppade en ren Tisarenpall före Oskar Andrén och nyförvärvet Erik Fernlund.

Hagabys Jakob Wallenhammar vann Letälvsträffen på lördagen. Foto: Gunnar Nyman

Maria Gräfnings, som den här säsongen tävlat för Karlslund men i långloppsvärldscupen Fis marathon cup där hon till slut blev tvåa efter en rad urstarka resultat representerat Team SAS TG Hütten, avslutade säsongen med en sjätteplats i riktigt vass konkurrens i norska Skarverennet (Ingvild Flugstad Östberg slog faktiskt martin Björgen, och bakom dem fanns Krista Pärmäkoski, Martine Ek Hagen och Ragnhild Haga; plus Gräfnings, som slog skidlöpare som Silje Öyre Slind och Seraina Boner; Martin Johnsrud Sundby vann herrklassen före Toni Livers och SJur Röthe.

Matthias Wengelin gjorde landslagspremiär för den här säsongen, men VM-femman från i fjol hade ingen rolig dag i det världsrankningsgivande loppet vid Ötztalers mountainbikefestival i Österrike. Örebrocyklisten fastnade, som så många gånger själv (han berättade själv om det i ett stort reportage jag gjorde på na.se tidigare i våras) bakom en stor startkrasch och hade sedan svårt att göra något vettigt av tävlingen. Den här gången åkte han dessutom på en punktering som tvingade honom att bryta (men han blev av någon anledning ändå klassificerad som 45:a i resultatlistan).
Jacob Ahlsson tog en 32:a-plats i sin debut i elitklassen i Sverigecupen i landsvägscykel, Kinnekulle Cyclassic. Och Almbys Axel Lindh och Fredrik Berg blev 26:a i premiären av danska mountainbikecupen Flammenliga respektive sexa i Kolmårdsbiken (för Bergs del någon form av genrep inför premiären av svenska långloppscupen i mountainbike den 13 maj).