Fahlin minuten från topp tio i tempolopet – och världsmästaren vann igen i Gillersklack

Emilia Fahlin hade inte riktigt de där raketbenen som krävs för att klara hem ett toppresultat i en 27 kilometer lång tempoetapp på världstournivå, och fick nöja sig med en 33:e-plats under andra etappen av Emakumeen Bira på söndagen. Fahlin, som har två niondeplatser på individuella tempolopp på VM på meritlistan och därtill en fjärdeplats i lagtempo, var knappt 2,5 minuter bakom segrande Annemiek van Vleuten (som vann 14 sekunder före Anna van der Breggen coh tog över totalledningen i sammandraget med lika mycket), och exakt en minut från topp tio. Fahlins lagkompis Lisa Brennauer var trea, och ligger på samma plats i sammandraget, 41 sekunder bakom van Vleuten. Det är tyskan, som leder poängtävlingen, som Wiggle får köra för under de två sista etapperna måndag och tisdag: Två 115 respektive 120 kilometer långa linjeetapper med några rätt krävande stigningar per dag.

Mer cykel: I Vänersborg avgjordes i dag säsongens tredje deltävling i landsvägscykel, men än så länge har jag inte sett några resultat från linjeloppet i CKW 3-dagars. Däremot kan jag konstatera att Jacob Ahlsson, som är ende örebroaren som kör i elitklassen, tog en 20:e-plats i gårdagens GP-lopp över 23 varv på en 1,7 kilometer lång bana. Ahlsson var med i en andraklunga drygt två minuter bakom topp 13. Emil Andersson, Giro Cycle Club, vann före Motalas Lucas Eriksson. I herrseniorklassen, som är nivån under elit och som körde 16 varv på samma bana, tog Adam Axelsson en fjärdeplats, sekunden bakom en tättrio efter att inte lyckats hålla hjulet på Uddevallas Marcus Kjelldahl som blev trea (Magnus Falk, Wänershof, vann), och David Klasson blev elva, 20 sekunder bakom. Och i P16-klassen, som också körde 16 varv (det gick 1,5 minuter långsammare än för seniorklassen, mer skiljde inte), tog Jacobs lillebror Jonathan Ahlsson en tredjeplats efter att ha förlorat spurten mot Mölndals Gustav Thompson, 20 sekunder bakom segrande Lukas Vernersson, även han från Mölndal.
I Grythyttan trampades det 70 kilometer långa motionsloppet Skiffertrampen, och utanför Uppsala kördes den 51 kilometer långa mountainbiketävlingen Pearl Itzumi MTB. Jag vet inte om Matthias Wengelin, som var anmäld, strök sig eller bröt, men i mål kom han i varje fall inte (Emil Lindgren vann efter en tajt spurt mot Michael Olsson och Calle Friberg).

Efter lördagens femteplats i SM-klassen i Göteborgsvarvet var Josefin Gerdevåg tillbaka på tävlingsbanan redan på söndagen, och tog en seger på 3 000 meter (på 10.40,56, 4,5 sekunder före Täbys Karin Olsson) för KFUM Örebro i årets lagmatch i friidrott. KFUM slutade dock tvåa, med liten marginal, i lagmatchen och missade uppflyttning till lag-SM-kvalgruppen inför nästa säsong, i stället blir klubben kvar i division 1 Svealand även 2019, vilket ni kan läsa om i den här öppna artikeln. I övrigt tappade KFUM Örebro en hel del viktiga poäng på medel- och långdistans, där segrande Täby i övrigt sopade rent med segrar på 800 meter, 1 500 meter och 1 500 meter hinder (och en andraplats bakom Gerdevåg på 3 000 meter). Sara Jernfält blev trea för KFUM på 800 meter (2.26,48), Cornelia Fernsten blev fyra på 1 500 meter (6.35,01) och Antje Torstensson blev femma på 1 500 meter (5.35,81). Jämfört med Täby tappade KFUM åtta poäng på de fyra distanserna, och totalt skiljde bara fem poäng mellan lagen.

På hemmaplan avgjordes Spartacusstafetten, som i vanlig ordning inte levererat några resultat … Men av inlägg på sociala medier att döma så tog IF Start en trippelseger i herr-, dam- och mixedklass, i den sistnämnda med ett lag bestående av Maria Eriksson, Hugo Öhrn och Cimmie Wignell.

Uppe i Gillersklack tog regerande världs- och Europamästaren Eskil Kinneberg hem segern i herrklassen för andra dagen i rad i den nationella orienteringstävlingen Klackenloppet, som liksom på lördagen bjöd på en medeldistans. Även svenska EM-löparen Lisa Risby vann för andra dagen i rad, och liksom i går närmast före sin syster Kajsa Risby. Både Eskil och Lisa var runt tre minuter före närmaste konkurrent på en tävling med en segertid runt halvtimmen. Milans Lisa Westerberg (sexa, drygt sju minuter bakom) och Tisarens Gustav Hindér (fyra, drygt fyra minuter bakom) var bästa länslöpare.

Och i Stockholms skärgård grejade tidigare världsmästarduon Bibben Nordblom och Lotta Nilsson från Nora som väntat en pallplats i Ötillö swimrun Utös sprintklass. Duon var 2.12 bakom segrande Anna Hellström/Lovisa Jönsson och över tre minuter före alla andra. I den långa klassen, som ingår i världstouren i swimrun, tog IF Starts Marie Dasler en sjätteplats i par med Malin Broström, 44 minuter bakom segrande Fanny Danckwardt/Desirée Andersson.

Fahlins stall nära succé – och i morgon väntar spännande tempolopp

Emilia Fahlins stall Wiggle-High5 satsade allt på tyska Lisa Brennauer i spurten på första etappen av spanska världstouretapploppet Emakumeen Bira, och hade det inte varit för nederländska Sabrina Stultiens (Waowdelas pro cycling) som kom loss och vann 17 sekunder före klungan, så vet’e tusan om det inte hade fungerat. Martin Ritter och Elisa Longo Borghini, som var med i klungan, fixade ett perfekt uppdrag åt Brennauer som sedan plockade ned både Giorgia Bronzini, Anna van der Breggen och Annemiek van Vleuten, de starkaste spurtarna och cyklistrna i världen de senaste åren. Fahlin rullade i mål i en grupp 2.50 bakom segraren, tillsammans med lagkompisarna Eri Yonamine och brittiska Elinor Barker. Ur ett rent Fahlin-perspektiv kommer morgondagens etapp bli mycket mer intressant: Då vankas nämligen ett platt tempolopp över 26,6 kilometer med start i Agurain och mål i Gasteiz-Vitoria. Fahlin, som tog två niondeplatser i tempolopp på VM 2010 och 2011, går ut som 54:e cyklist av 127, och startar 16.53.

Jag skrev en hel del om Josefin Gerdevågs finfina femteplats i Göteborgsvarvet här (och på sitt instagramkonto bekräftar hon att hon kommer att springa 3 000 meter i KFUM Örebros division 1-seriematch i morgon!). Vad jag missade i min sökning upp och ned i resultatlistorna var dock att hinderbanespecialisten Jonathan Kandelin blev bäste länslöpare med en 111:e-plats, på 1.17.50. Därmed var han 31 sekunder före veteranen Johan Eriksson, 49-åringen från Kopparberg, som jag utropade till snabbast från länet i den där texten.

Nöjd med 5:e platsen! Skönt linne @ymr_track_club !

A post shared by feenie81 (@feenie81) on

Hemma i Örebro tog Johan Ingjald sin 13:e seger (flest av alla) när den 54:e upplagan av Örebro parkrun avgjordes i den sköna majsolen. IF Start-löparen kutade på 18.12 och var därmed 51 sekunder snabbare än tvåan Erik Högkvist, Örebro AIK, som också avstod Göteborgsvarvet. Anna Mendelsson var snabbaste dam på 22.45, nästan två minuter före Tove Anger.

Örebrocyklisternas Linda Meijer, som tog veteran-VM-silver redan 2014, verkar ha fått blodad tand av att cykla i elitklass och tog på lördagen sin första pallplats i elitsammanhang när hon var tvåa, knappt 1,5 minuter bakom hemmacyklisten Hanna Millved i Mariestads deltävling i Västgötacupen i mountainbike. Almby hade ett 20-tal cyklister på plats, bland annat Johan Lindbom och Linnea Angerman som blev trea respektive sexa i elitklasserna.

Under första dagen av nationella orienteringstävlingen Klackenloppet tog EM-löparen Lisa Risby, OK Kåre, en väntad seger, 2.18 före sin syster Kajsa Risby och nästan sju minuter före trea Lisa Westerberg, OK Milan, som blev bästa länslöpare. Hagabys Viktor Larsson blev tvåa på herrsidan, 3.13 bakom norska Eskil Kinneberg, som är regerande världs- och Europamästare i stafett.

Helgens höjdare – Fahlin igång men annars en mellanhelg

1) Emakumeen Bira
Emilia Fahlin är tillbaka på tävlingscykeln för första gången efter supersuccén i tjeckiska etapploppet Gracia Orlova för några veckor sedan. Däremellan har hon hunnit med ett kortare höghöjdsläger, och måhända också varit hemma i Spanien och tvättat cykelbyxorna … Comebacken skedde hur som helst på torsdagen, då hon i kategori ett-loppet (steget precis under världstouren) Durango-Durango var hjälpryttare åt Wiggle-High5:s två vassaste klättrare, italienskan Elisa Longo Borghini och tyskan Lisa Brennauer. Båda var med i den större klungan som sprack av i sista klättringen, och varifrån tre nederländska cyklister (tävlandes för tre olika stall) tog sig loss: Regerande OS-guldmedaljören Anna van der Breggen som är helt omöjlig i år och nu tog sin sjunde proffseger på 13 tävlingar, Annemiek van Vleuten (ni vet hon som kraschade så otäckt i OS) som med andraplatsen nu redan hunnit med sex pallplatser i år (varav en seger) och doldisen Sabrina Stultiens. Longo Borghini vann spurten om fjärdeplatsen 1.22 bakom segraren (Brennauer blev 36:a, i gruppen som var 2.30 bakom, Fahlin kom i mål som 66:a, 4.45 bakom; noterbart också att Hanna Nilsson fixade tre viktiga UCI-poäng i kampen om svenska VM-platser som åtta, i Longo Borghinis grupp).
Nåväl. Helgens tävling, som ingår i världstouren, är ett fyra dagar långt etapplopp och heter Emakumeen Bira, och är en klassiker som körts årligen sedan 1988 uppe i Baskien (där även Durango-Durango avgjordes) och som vunnits av bland andra Susanne Ljungskog och Emma Johansson. Tävlingens tre linjeetapper, på lördag, måndag och tisdag, är alla förmodligen lite väl kuperade för Fahlins smak, men söndagens 27 kilometer långa tempolopp är pannkaksplatt och blir ett spännande test för gamla tempospecialisten Fahlin. Wiggle-High5 startar med samma lag som på torsdagen: Fahlni, Longo Borghini, Brennauer, brittiska Elinor Barker och de regerande österrikiska och japanska mästarna Martin Ritter och Eri Yonamine. Fahlin körde tävlingen senast för två år sedan, och var då elva sekudner från segern som sjua i en 3,3 kilometer kort prolog som var det årets enda tempolopp.

2) Spartacusstafetten
Maj är årets överlägset mest intensiva månad när det gäller löptävlingar, men just den här helgen är det faktiskt lite lugnare, i varje fall i länet. På lördagsmorgonen vankas förstås parkrun, precis som vanligt, men annars är det ”bara” Spartacusstafetten, den första av två stafetter som ingår i långloppscupen (men som bara ger poäng i klubbtävlingen och inte individuellt). Någon startlista har inte publicerats, så vi får se vilka som dyker upp. Men förra året hette vinnarna (det är tremannalag i herr-, dam- och mixedklass) Mikaela Kemppi, Erica Lech, Annika Larsson, Heshlu Andemariam, David Berg, Per Arvidsson, Elias Zika, Siri Englund och Cimmi Wignell, så det brukar dyka upp en hel del starka namn.

3) Ö till ö swimrun Utö
Den svenska swimrunsäsongen drar äntligen igång, och på Utö – där världsmästerskapet Ö till ö har målgång i september – avgörs två kortare varianter med starka startfält. Flerfaldiga världsmästarna Bibben Nordblom och Lotta Nilsson, från Nora, tävlar ihop igen och får gälla som favoriter på sprintdistansen (en knapp mil löpning, drygt två kilometer simning, 14 växlingar), medan IF Starts Marie Dasler, som i fjol tog en skrällartad åttondeplats i världsmästerskapet och har fått en plats dit i år igen, startar på den längre världsrankningsdistansen (nästna 38 kilometer löpning, över fem kilometer simning, 38 växlingar) tillsammans med Malin Broström från Sundsvall.

Bubblare: Även i orientering är det lite ”helgen efter”; efter EM och Närkekvartetten. Men uppe i Gillersklack löps Klackenloppet i dagarna två, med medeldistans både lördag och söndag och drygt 200 löpare anmälda. Bland dem A-landslagets Lisa Risby, OK Kåre, som EM-debuterade med en 23:e-plats som bästa resultat (i långdistansen i söndags). Ingen av OK Tisarens kanoner kommer till start (och inte heller Hagabys, på herrsidan), men däremot Milans Saga Sander och Josefin Erlandsson. På herrsidan tillhör Hagabys Viktor Larsson förhandsfavoriterna, även snabbe junioren Melker Forsberg (KFUM Örebro) kutar liksom veteranen Per Eklöf (Milan).
Tredje deltävling i Sverigecupen i landsvägscykling avgörs också, CK Wänershofs tredagars i Vännersborg, med Jacob Ahlsson. Det är den tredje dagen, linjeloppet, som ingår som deltävling i cupen, om jag förstått saken rätt.

Fahlin överraskade igen: ”Egentligen körde jag över min förmåga”

Thüringen rundfahrt, de svenska cyklisternas genrep inför OS i Rio de Janeiro där linjeloppet nu bara är 17 dagar borta, avslutades på torsdagen, och för Emilia Fahlin blev det en ny placering i den absoluta toppen på den sista etappen – en elfteplats som innebär att hon blev tolva totalt. Bortsett från tempoloppet, där hon cyklade på en linjecykel och tappade 2,5 minuter, har hela veckan varit en enda lång succé för Örebrocyklisten, som erkände att hon till och med överraskat sig själv när jag pratade med henne tidigare i kväll. Om det, och om hur det påverkar hennes förväntningar inför Rio de Janeiro, kan du läsa här och i morgondagens pappers-NA. Men om de två senaste dagarnas etapper – sjätteplatsen i går och elfteplatsen i dag – berättar hon mer här på bloggen.

– Gårdagen var väldigt tuff, det var kungaetappen på hela veckan med lite längre klättringar och en väldigt lång dag. Nästan fyra timmars tävlingstid (3.56 på Fahlins grupp) är extremt långt i ett etapplopp på damsidan, och dessutom var det 35 grader varmt. Och det var full fart från start, många som ville komma i utbrytning. Halvvägs var det ett bergspris över en av de längre backarna, där det blev körning, och jag lyckades slita mig med i en grupp på 17 tjejer som kom loss, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
– Några lag (Orica, Canyon, Boels-Dolmans, Cervélo, ryska landslaget) hade två tjejer med i gruppen, och när en från Orica (Amanda Spratt) och en från Canyon (Elena Cecchini) började det spelas där bakom. Deras lagkompisar var väldigt nöjda medan den gula tröjan (Ellen van Dijk i Boels-Dolmans) inte gjorde så värst mycket med sin lagkompis (Katarzyna Pawlowska). Då blev det svårt för någon annan att göra något, och luckan framåt växte. Det blev mycket taktik och spel, och för mig handlade det mest om att bita i, för det var många attacker från de starkaste tjejerna. Egentligen är det över min förmåga att kunna sitta med de bästa klättrarna på det sättet, men jag var med hela vägen, och sedan fick jag till en bra avslutning.
Dagens etapp, då?
– I dag var det riktigt dåligt väder. Himlen öppnade sig precis när vi skulle starta, och i Thüringen runt är det mycket småvägar, kullersten, knixigt och bara sista kilometer var det tre–fyra spårvagnsspår vi skulle över, så det blev lite riskfyllt. Det gick iväg en tidig utbrytning vid första bergspriset, som var en tuff backe. Sedan kom vi ikapp, och det gick iväg en ny grupp som gula tröjan (nu Elena Cecchini) var nöjd med, och tre–fyra av de större lagen (United-Healthcare, Wiggle-High5, Cervélo-Bigla, Orica) hade med tjejer där framme och satt nöjda i huvudklungan. Jag provade att attackera från huvudklungan (och komma loss i kampen om sjätteplatsen), på toppen efter sista bergspriset sju kilometer före mål, tänkte att de kanske skulle låta mig gå eftersom jag inte var ett hot om förstaplatsen i sammandraget, och jag fick en liten lucka. Men de gnetade in det ganska snabbt, och jag fick inrikta mig på att hålla mig väl framme till spurten i stället.
Hur summerar du Thüringen?
– Det har varit en jämn och bra vecka. Jag kände mig lite sliten på början av dagens etapp, men bättre på slutet och det är positivt. Jag har provat lite, hållit mig framme, och fått ut mer än jag hade kunnat önska på förhand. Jag hade aldrig vågat hoppas att det skulle gå så här bra. Nu känns det som att jag har något i Rio att göra.

Andra och sista dagen av Klackenloppet (som lokalredaktionen i norr var ute och besökte) hade inte riktigt lika många deltagare som den första (80 jämfört med drygt 130 i går). I längsta klassen kom bara fem löpare till start, varav två gjorde det för andra dagen i rad. Göteborg-Majornas Ola Martner var snabbast på torsdagen, Gävles Jerker Boman sammanlagt över två dagar. Göteborg-Majornas Emma Bergman var bästa dam på torsdagen med en tredjeplats i näst längsta klassen.

En vid det här laget rejält gammal ”nyhet” är två medaljer från SM-veckan som jag missat att rapportera om: Lisa Hjalmarssons guld och Marie Daslers silver i D35- respektive D45-klasserna i öppet vatten-SM. ÖSA har ju äntligen fått fart på öppet vatten-simningen, och skriver själva om SM-medaljerna på sin hemsida.

Och just nu pågår kanot-SM i Hofors, där Örebro Kanotförening har tre man på plats. Patric Svensson avslutar mästersakpet med 5 000-metersdistansen i morgon, så vi får återkomma med en summering efter det.

En jordgubbscalippo från förbundskaptenen

Hur firar man sitt livs form? Tja, varför inte med en jordgubbscalippo. Emilia Fahlin fick i varje fall en isglass av Martin Vestby efter att för tredje gången på fem dagar tagit en topp sex-placering i Thüringen runt, och därmed åter klättrat in på topp tio-listan i sammandraget trots måndagens tempodebacle då ett havererat växelsystem gjorde att hon tvingades trampa runt på sin linjecykel och tappade 2,5 minuter på täten. Jag skrev en artikel om dagens etapp i Thüringen här, och i morgon hoppas jag få tag på Fahlin för att summera det sista inför OS-starten som nu bara är 18 dagar borta.

Martin Regborn följde upp gårdagskvällens seger i Milans poängtävling med att jogga långa banan på Klackenloppets första dag på eftermiddagen (i mål som sexa). Hagabys Jakob Wallenhammar vann tävlingen närmast före Ärlas Robbin Kantarp och KFUM ÖRebros Oskar Arlebo. Inga damer sprang längsta klassen, men i näst längsta var Frida Johansson, från Karlskgoaklubben OK Djerf, snabbast och totaltvåa bakom IFK Moras Pär Höök. I morgon avgörs andra dagen av Klackenloppet, och sedan är det bara två dagar kvar till O-ringen, där just Frida Johansson springer förstasträckan för Värmlands förstalag i den inledande distriktslagsstafetten (Örebro har däremot inte lämnat in sina laguppställningar än).

OK Järnbärarna levererar! Nyritad karta över Gillersklack. Fjällkänsla deluxe över terrängen. 7/10. #Klackenloppet

A photo posted by Martin Regborn (@martinregborn) on

Fahlin klättrade i Tyskland – och Regborn VM-värmde i Noraskogen

Emilia Fahlin laddar för OS – Martin Regborn för hemma-VM. Typ det största man kan vara med om i respektive sport, alltså.

För cyklisten handlade det på tisdagen om femte etappen av sju i Thüringen rundfahrt, och även om hon fick släppa sista biten in mot mål på den tunga banan var hon bara elva sekunder bakom nederländska giganten Marianne Vos, som tog tredje etappsegern på fem dagar. Fahlin slutade på 16:e plats, vilket räckte för att klättra från just 16:e till 13:e i sammandraget, där hon är 2.30 bakom totalledaren Ellen van Dijk, Nederländerna, vilket råkar vara exakt samma tidsavstånd som skiljde de båda i måndagens tempolopp. Emma Johansson, som kör tävlingen för sitt brittiska stall Wiggle-High5, är åtta i sammandraget medan Fahlins landslagskompisar är långt efter i totalen; Ida Erngren är 66:a, Alexandra Nessmar 73:a, Saran Penton 78:a och Sara Olsson 90:e, medan Sveriges tredje OS-cyklist Sara Mustonen-Lichan bröt touren inför gårdagens tempo. Thüringen runt avslutas med två 130 kilometer långa etapper onsdag och torsdag, vilket blir Fahlins två sista tävlingsdagar före OS.

För orienteraren gav tisdagen säsongens tredje seger i Milans poängtävlingar, och prickar han bara in en tisdag till (2, 9 eller 17 augusti) så lär han ta totalsegern. Regborn, som är nyligen hemkommen från landslagsläger inför VM (läs hans egen blogg om lägret här). Vann den sju kilometer långa tävlingen i öster om Norasjön med nästan tre minuters marginal före tvåan, Tisarens Filip Jacobsson, och nästan fem före KFUM Örebros Oskar Arlebo och Hagabys Jakob Wallenhammar på tredje- och fjärdeplatserna. Rebecka Nylin var bästa dam på 25:e plats, 28.45 bakom Regborn.  Ärlas Simon Hedlund leder alltjämt totalen närmast före Oskar Arlebo (som dock tog in 230 poäng/sekunder på Hedlund i kväll och nu bara är 47 bakom) och Per Eklöf (som tog in 123 och är 571 bakom). Även om Hedlund tar ännu en seger räcker det att Regborn  är inom fyra minuter från segern i någon av de kvarvarande tävlingarna för att passera honom och ta totalsegern.

Onsdag och torsdag blir det mer orientering i länet, då Klackenloppet avgörs i Gillersklack över två dagar. Järnbärarna och Lindebygden samarrangerar på en nyritad karta över ett område som de själva beskriver som ”fantastisk terräng i spännande och varierad, nästan orörd natur” av ”flack lågfjällskaraktär med långsluttande mossar”. Låter ju trevligt.