Schagerström tog överlägset JSM-guld och Ekström gjorde comeback efter tourbrytet

Elin Schagerström tog, som väntat, junior-SM-guld i Älvdalen i dag. Skidorienteraren från Vintrosa, som tävlar för Garphyttan och som tog dubbla medaljer på junior-VM i fjol, var totalt överlägsen i medeldistansen med masstart och var över sju minuter före tvåan Ellen Blennow, Falköping, efter 45 minuters åkning. Lisa Larsen och Erik Rost, båda Alfta-Ösa, vann seniorklasserna där karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson tog en niondeplats, knappt 14 minuter bakom Larsen och drygt 8,5 från medalj. Garphyttans Karin E Gustafsson slutade däremot sist av de 17 startande, 42 minuter bakom Larsen. Det är hon som ska åka andra och fjärde sträckan i Garphyttans lag, med Schagerström på första och tredje i morgon, så jag kanske får revidera mitt medaljtips från i går …

Det var i Östersund som skidåkarna dök upp på lördagen, de som inte kör världscupen eller skiclassics, som jag inte riktigt hittade i startlistorna när jag sammanställde helgens höjdare i går. Det bjöds 40 kilometer i Östersund ski marathon, men från länet var det främst distansåkare på plats, och de valde i stället 16 kilometer (i klassisk stil). Axel Ekström gjorde tävlingscomeback efter att ha avbrutit Tour de ski och slutade på åttonde plats, drygt 2,5 minuter bakom Oskar Svensson (med OS- och VM-meriter). Bästa länsåkarna belv i stället Garphyttans Lucas Lennartsson och Adam Gillman, 1.27 (det skiljde någon tiondel) bakom Svensson (som följdes av Teodor Peterson, Viktor Thorn och Marcus Ruus) men över minuten före Ekström. Marcus Lennartsson blev tia, 15 sekunder bakom Ekström.

Johan Ingjald, som dragits med skador i vinter, gjorde sin snabbaste parkruntid sedan början av september när han vann dagens upplaga av femkilometersloppet (den 137:e i ordningen) på 17.47. Det gav en marginal på 49 sekunder bak till klubbkompisen (i IF Start) Dennis Bergström på andraplatsen, och gav Ingjald hans 27:e parkrunvinst (Petra Hanaeus, med 23, är den enda löpare av de övrig som har över 20). Eva Bjärud var snabbast av damerna för tredje veckan i rad, men eftersom hon som vanligt sprang med draghund räknar jag det inte riktigt. 19.10 på Bjärud, 19.24 på Frida Nilsson som löpte utan hund. Som väntat var det god uppslutning när inga andra tävlingar krockade, 90 löpare var – frånsett julspecialen – den bästa siffran sedan början av oktober.

Nu startar långloppssäsongen – Bob Impola har ögonen på sig i Ski classics-prologen fredag–söndag: ”Hoppas jag kan leverera igen”

I morgon, fredag, smäller det. Premiär i långloppsvärldscupen Ski classics, och precis som i fjol inleds det hela med ett lagtempo för herrarna som följs av en jaktstart för damerna, och där totalresultatet ger de startande åkarna poäng i den individuella cupen (50 var, oavsett resultat så länge laget är inom 20 procent av segrartiden). Man får ställa upp med hur många åkare som helst på både herr- och damsidan, men tiden tas på tredje bästa herren och bästa damen i mål. Tävlingen avgörs över 15 kilometer i ett böljande landskap på drygt 1 800 meters höjd i Livigno, Italien. På söndag följs tävlingen av en individuell prolog över 28 kilometer, med några riktigt kraftiga motlut, på samma ställe.
Karlslunds, Kopparbergs och Fjugestas Vasaloppstvåa Bob Impola (han tävlar för Karlslund – och i internationella sammanhang för Team Serneke – är uppvuxen i Kopparberg och bor i Fjugesta …) brukar vara stark i de här sammanhangen, och är på plats (och lär ha ögonen på sig efter den sensationella andraplatsen i Vasaloppet). När Ski classics hade officiell pressträff i Stockholm förra veckan berättade han om att han såg fram mot just den här helgen lite extra, inte minst eftersom det var där han körde sig in i världseliten med en femteplats i december 2016. Och han säger själv att han brukar ha önskad form ungefär två dagar per år:
– Givet är att man alltid vill ha en på Vasaloppet. I Livigno gjorde jag mitt första riktigt bra lopp. Jag hoppas jag kan leverera där igen. Jag trivs väldigt bra där i Italien och det är en bana som passar mig bra, sa Bob på pressträffen enligt Längd.se, och berättar också om vilka fler lopp han ser fram emot lite extra:
– Marcialonga och Ylläs-Levi. Loppet i Finland gillar jag för att det är lite längre och ligger sent på året med fint väder. Det är sju mil precis som Marcialonga. Sista timmen har varit mina bästa på de längre loppen.
Karlslunds andra internatioenlla långloppsstjärna, Maria Gräfnings (som kommer från och bor i Falun och inte har någon länskoppling mer än klubbtillhörigheten), kommer ju tävla för norska Team Parkettpartner i vinter och köra betydligt mer i Ski classics jämfört med de senaste åren då hon tagit två raka andraplatser i den andra långloppsvärldscupen, Fis Worldloppet cup (i fjol var hon två hundradelar av en sekund, en förlorad spurtstrid i sista tävlingen, från totalsegern). Jag har dock inte sett några indikationer på om Gräfnings kommer att tävla i Livigno eller inte (mer än att hon tidigare i veckan tränade i Davos). Worldloppet cup sätter för övrigt den här vintern igång med Kinesiska Vasaloppet den 4 januari.
Efter helgens prologer följer tio ”riktiga” deltävlingar i Ski classics efter nyår: Kaiser Maximilian lauf, La diagonela och Marcialonga i januari, Toblach–Cortina och Jizerská Padesatka i februari, Vasaloppet, Engadin skimarathon och Birkebeinerrennet i mars, och Reistadlöpet och Ylläs–Levi i april.