Regborn kom hem och vann långa terräng-DM på kanontid (och börjar blogga igen!) – och van Sitteren fullbordade osannolika sviten

Martin Regborn kom direkt vem från världscupen i Schweiz och VM-lägret i Tjeckien och efteranmälde sig till långa terräng-DM – där han förstås försvarade sin titel som länets vassaste. Segermarginalen till tvåan Jack Karlsson över sex varv på tvåkilometersspåret i Guldsmedshyttan, totalt alltså tolv kilometer, blev 2.55. Regborn landade på 39.13 (snuskigt bra på en rätt tuff bana med runt 40 höjdmeter per varv) mot Karlsson 42.08. Det hade förstås varit spännande om ytterligare några riktiga kanoner typ Tim Sundström, Markus Bohman eller Jonatan Gustafsson (eller en Per Sjögren i toppform!) varit med, men faktum är att Bohman bara var åtta respektive sex sekunder före Karlsson på korta terräng-DM i våras, så jag tror inte att det hade gjort så mycket skillnad för resultatet … 2017 avgjordes korta terräng-DM på just den där banan, och då gjorde Sjögren – som vann det mesta han ställde upp i det året, bland annat långloppscupen – på 13.52 över två varv och var nästan minuten före tvåan. Den här gången snittade Regborn alltså 13.04 per två varv  – i sex varv … Det säger i varje fall något om prestationen. Terräng-SM avgörs till helgen, och även om det är långt till Umeå och bara två veckor till världscupfinalen i Kina kan man ju hoppas att Regborn spontananmäler sig även dit.
Regborn skriver lite om tävlingen på sin blogg, i det första inlägget på nästan två år.
Om resten av medaljerna var det jämnare, för Michael Welday var bara åtta sekunder bakom Karlsson och två före Wilhelm Bergentz.
Liduina van Sitteren fixade, helt programenligt, säsongens sjätte av sex möjliga DM-titlar i löpning – en förmodligen helt unik svit (hon är alltså bäst på allt från kort terräng via 5 000 och 10 000 meter på bana till maraton). Damerna fick bara springa fyra varv, för åtta kilometer, men hon han ändå springa ifrån motståndarna med över två minuter: 31.36 på van Sitteren, 33.48 på Petra Hanaeus och 34 blankt på Mikaela Kemppi.
En lite märklig detalj är att van Sitteren, som fyllde 30 i januari, var den enda deltagaren på damsidan under 35 år och en av bara två under 45 år. Ja, nu var det förvisso bara 54 löpare till start varav 15 kvinnor, men ändå. På herrsidan fanns det i varje fall sex löpare som var 20 år eller yngre.
Magda Costyson (K35), Dennis Bergström (M35), Dan Bäck (M40), Petra Hanaeus (K45), Arturs Stenbergs (M45), Marie Dasler (K50), Lars Lanneborn (M50), Carina Yngström (K55), Mikael Hansson (M55), Göte Pettersson (M60), Rose-Marie Enmalm (K65), Hans Backström (M65), Ann-Britt Eriksson (K70), Bo Persson (M70), Catarina Wahlstedt (K75), Sven-Olov Dahlgren (M75) och Anders Källman (M80) blev veteranmästare. van Sitteren, Kemppi och Therese Persson blev distriktsmästare i lag för Örebro AIK liksom Regborn, Karlsson coh Bergentz för KFUM Friidrott medan Petra Hanaeus, Marie Dasler och Annica Sjölund blev distriktsmästare i lag för veteraner för IF Start precis som Fredrik Härdfeldt, Kent Mossbäck och Roger Elimä för Örebro AIK.
En kul detalj i sammanhanget är att Maria Eriksson drog en DNS på DM, men ändå blev en segrare på lördagen. Kajsa Rosdal arrangerade nämligen ett traillopp som start på sin 30-årsfest, och där tog Eriksson och Johan Larsson (han på Ryggcenter) hem segrarna. Allt enligt Rosdals Instagram.

Giro dell’Emilia och GP Bruno Beghelli
Vad: Säsongens två sista cykeltävlingar i Europa, på högre nivå på damsidan.
Resultatlista lördag och söndag.
Emilia Fahlins resultat: På lördagen avslutades tävlingen med 200 meters stigning på två kilometer cykling (efter 97 pannkaksplatta kilometer) och där sprack det upp totalt med de starkaste klättrarna längst fram. Fahlin fick nöja sig med 57:e plats, drygt två minuter bakom nederländska Demi Vollering som vann precis före italienska Elisa Longo Borghini. I söndagens varvlopp var 90 cyklister med i huvudklungan där Fahlin blev 30:e, och lagkompisen Eugénie Duval bäst i FDJ med en 13:e-placering. Italienska Marta Bastianelli vann närmast före nederländska Lorena Wiebes.
Notera: Jag har ännu inte hört om Fahlin ämnar avsluta säsongen med de här loppen, eller om hon ska köra den avslutande världstourtävlingen i Kina om två veckor.

Internationell skridskotävling i Inzell
Vad: Säsongsöppning i Tysklands skridskomecka.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: En 23:e-plats på 37,11 på 500 meter följt av en 26:e-plats på 1.14,05 på 1 000 meter, båda på fredagen. Mer tävlande blev det inte under helgen.
Notera: Axelsson stod över motsvarande tävling förra säsongen, men körde helgen därpå 37,79 på 500 meter vilket alltså gör honom nästan sju tiondelar snabbare den här gången. 37,11 nådde han inte förrän han kom till den snabba isen i Calgary på vårkanten (då var det pers, som de följande veckorna putsades till 36,68). Den här gången blev det dessutom personbästa på öppningen, de 100 första meterna från stillastående, med 10,24. Axelsson är kvar på läger i Tyskland och tävlar även de två närmaste helgerna.

https://www.instagram.com/p/B3SQRPbI_yE/

Kvinnersta backyard ultra
Vad: En backyard ultra, alltså 6,7 kilometer i timmen, med start varje timme, så många timmar man orkar. Just den här tävling var den fjärde och sista deltävlingen i svenska cupen, och avgjordes på grusvägar och stigar strax norr om Örebro.
Resultatlista.
Segrare: Leonora Johnsson, från Karlskoga, vann på 20 varv (”Marathon-Mia” Thomsen klev av som tvåa efter 19) och tog därmed hem cupsegern med minsta marginal före Kåveröds Linda Bengtsson som hade vunnit de tre första cuptävlingarna men nu var tvungen att dra redan efter nio timmar på grund av jobb (elva timmar hade räckt för cupsegern). Danderyds Daniel George vann herrklassen på 31 varv efter att Köpings Krister Hägg-Lahti klivit av efter 30 och Åkersbergas ultraveteran Andreas Falk gett sig efter 29 timmar. George vann därmed också cupen totalt.
Notera: VM-silvermedaljören (i 24-timmarslöpning) Frida Södermark kom med ambitionen att slå svenskt rekord (35 timmar) i sin debut i backyard ultra, men drabbades av maghaveri och fick kasta in handduken efter elva. OS-skrinnaren Nils van der Poel siktade på 100 miles och 24 timmar, men fick det kämpigt med stelheten under den kalla natten och kastade in handduken efter 19. Förre Bik Karlskoga-spelaren och adventure race-räven Fredrik Nylén fick kasta in handduken redan på förhand, på grund av sjukdom. Själv joggade jag runt 17 ”på skoj” och säkrade en femteplats i cupsammandraget.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Talludden trailrun
Vad: 9,8 kilometer trail i skogarna utanför Åsbro, tredje och sista deltävlingen i Ullmax trail tour som avgjorts i länet i år.
Resultatlista.
Segrare: Starka orienterarna Josefin Erlandsson och Rebecka Nylin stod på startlinjen, men Frida Nilsson, som bland annat vunnit Askermountain mudrace och varit tvåa i Tarstaborgsrundan i höst, besegrade dem med 1,5 respektive tre minuters marginal. I cupen var det dock Jessica Korkeakoski, nia på söndagen och 7.10 bakom Nilsson, som drog det längsta strået på damsidan. Bland herrarna var det jämnare. Jonas Andersson vann bara sju sekunder före Jimmy Axelsson, som höll undan till seger i cupen (han hade över nio minuter att gå på).
Notera: Kollega Peter Eriksson var på plats och gjorde ett litet reportage, och där fastnade jag på bild. Kan avslöja att jag blev 51:a av 93 gubbar, men till mitt försvar ska sägas att jag hade drygt elva mils löpning från lördagen men bara två timmars sömn i kroppen.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Världscupen i mountainbikeorientering
Vad: Säsongens sista deltävling, i tyska Thalheim, med långdistans på fredagen, mixedstafett på lördage noch sprint på söndagen.
Resultatlistor.
Lokala resultat: Ex-örebroaren Viktor Larsson blev sexa i långdistansen (knappt 2,5 minuter från pallen), 19:e i sprinten och åtta i mixedstafetten tillsammans med Nadia Larsson och Sebastian Svärd. Därmed slutade han på 13:e plats i världscupens sammandrag.

https://www.instagram.com/p/B3NW5BWAEUs/

Toughest Göteborg
Vad: Ett av Sveriges största hinerbanelopp.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Nej, ingen från länet slog sig in på topp tio.
Notera: Flerfaldiga SM-guldmedaljören, Finnkampenvinnaren och EM-deltagaren Elin Östlund gjorde OCR-debut (?) och tog sig runt på respektabla 1.58.03, som 265:a i motionsklassen.

Örebro parkrun
Vad: Den 124:e upplagan av det kostnadsfria femkilometersloppet som återkommer varje lördagsmorgon.
Resultatlista.
Snabbast den här veckan: Det var Bella Lagrange, på 22.08 och Philip Sander på 18.30.

Helgens höjdare – löparfester, Fahlins final (?) och Axelssons premiär

1) Tre löparfester
På lördag avgörs både Kvinnersta backyard ultra och långa terräng-DM (plus förstås Örebro parkrun), och på söndag är det dags för Talludden trailrun (och dessutom pågår ju förstås ultran fortfarande). Under veckan har jag publicerat förhandskollar runt alla tävlingarna, så det är bra att följa länkarna ovan.

2) Dubbla tävlingar för Emilia Fahlin
I lördags avgjordes VM, men Emilia Fahlin – som hade linjeloppet där som blott andra tävling efter comebacken – fortsätter säsongen. Åtminstone över den här helgen. Det bjuds dubbla tävlingar i Italien (jag skrev om dem i går), och eventuellt blir det här avslutningen på året. Det finns en tävling kvar på programmet – världstourfinalen Tour of Guangxi i Kina den 20 oktober (som inte alls är ett etapplopp utan som bara ärvt namnet från herrarnas tävling, som är det) – men Örebrocyklisten har ännu inte tagit något beslut om hon kommer att köra den eller inte.

3) Adam Axelssons säsongspremiär
Förra säsongen kom ju Adam Axelsson tillbaka oväntat strakt efter en lång, lång period av sjukdomsbekymmer och persade gång på gång i slutet av året. Sedan dess har den OS-satsande skridskotalangen, som kommer från Kumla men bor i Örebro och tävlar för Örebroklubben SK Winner, kommit med i det norska elitlaget Team Sprint, och av deras uppdateringar i sociala medier att döma har det gått rätt bra under försäsongsträningen. I helgen är det examen, eller i varje fall ett första test, när Axelsson ställer sig på startlinjen i Max Aicher arena i Inzell, där VM avgjordes i februari. Axelsson är anmäld till både 500 och 1 000 meter på fredagen och till ett nytt 500-meterslopp på lördagen. Resultat kommer förmodligen gå att hitta här. Axelsson har faktiskt redan gjort ett lopp i år, 37,60 på 500 meter vid en sommartävling i norska Hamar i början av augusti, vilket egentligen inte kan jämföras med något annat än att han var sju tiondelar snabbare än på samma tävling i fjol (perset är nästan sekunden snabbare, men från snabb is i Calgary och under en period på året då han var betydligt mer toppad).

Liduina van Sitteren går för unik DM-svit – och lusläsning av ett gäng startlistor

Liduina van Sitteren, 30, har hittills i år vunnit korta terräng-DM, DM på 5 000 meter, DM i maraton (Viby marathon), DM på 10 000 meter och DM i halvmaraton (Norasjön runt), och på lördag kan hon fullborda sviten och bli distriktsmästare också på den sjätte distansen där DM-guld delas ut – långa terräng-DM. Örebro AIK-löparen, som var bästa länslöpare i Lidingöloppet i lördags och som persat på i princip varenda distans den här säsongen – är anmäld till tävlingen som går över fyra varv på en två kilometer lång slinga i Guldsmedshyttan (herrarna kör sex varv). Och någon som ska kunna hota henne syns egentligen inte i listan, då varken regerande mästaren Karin Forsberg eller Josefin Gerdevåg är anmälda (men man kan förstås efteranmäla sig på plats).
Har någon någonsin lyckats vinna ALLA DM-titlar i löpning på seniorsidan samma år? Jag är tveksam, men överbevisa mig gärna!
På herrsidan ser det däremot ut att bli ett riktigt getingbo, med Markus Bohman som huvudfavorit precis före Jack Karlsson (varken Martin Regborn, Tim Sundström, Erik Anfält, Jonas Nilsson, Adam Gillman eller Jonatan Gustafsson, som också hade kunnat blanda sig i, kommer till start). 16-årige Wilhelm Bergentz har ju överpresterat förut, och finns med i snacket, liksom Per Arvidsson och Alexander Larsson, och strax bakom dem namn som Michael Welday, Axel Sandberg, Noha Olsson, Oskar Hansson och Johan Ingjald. Ett getingbo!

Det har också publicerats en startlista till Talludden trailrun, finalen i lokala trialtouren Ullmax trail tour, på söndag. Inga av de riktigt tunga namnen ser ut att finnas med (senast dök ju dock både Erik Anfält och Jonathan Kandelin upp), men däremot är fem av sex löpare på topp tre i sammandragen (som jag beräknat dem, det finns ingen officiell totallista ute) anmälda: Jimmy Axelsson som leder med över nio minuter till Björn Eriksson och Johan Wehle, samt Jessica Korkeakoski och Pernilla Löfquist som är 20 respektive 25 minuter bakom ledaren Linn Nilsson (som inte är anmäld).

Tidigare i dag förlängde Emilia Fahlin sitt kontrakt med sitt franska proffslag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope över 2020 (namnet på laget består av tre sponsorer där FDJ är Frankrikes svar på Svenska spel, Nouvelle Aquitaine är en region och Futuroscope är en nöjespark). Fahlin har ju fått stort utrymme i laget, som hon gick till inför året säsong, och kommer nu bland annat att köra sin uppladdning inför OS med dem.
Laget har redan elva cyklister klara inför 2020, vid sidan om Fahlin också norska Stine Borgli, som anslöt i somras, australiska Shara Gillow och Lauren Kitchen och franska Eugénie Duval, Maelle Grossetete, Victorie Guilman, Clara Copponi (anslöt i somras), Marie le Net, Évita Muzic och Jade Wiel. De fyra sistnämnda har kontrakt även över 2021. Alla körde för stallet i år.
I helgen kommer ju Fahlin att köra två tävlingar: 99 kilometer långa Giro dell’Emilia (som är pannkaksplatts fram till de sista två kilometerna inne i Bologna där det går brant uppför, nästan 200 höjdmeter) på lördagen och 80 kilometer långa GP Bruno Beghelli (som körs över sex varv på en slinga som innehåller en klättring på 105 höjdmeter men som avslutas utför). Wiel, Muzic, Duval och Guilman kör med Fahlin båda dagarna, medan Borgli tar den sjätte platsen på lördagen och Grossetete fyller den på söndagen.
Hanna Nilsson kommer köra för sitt BTC City Ljubljana, och en hel del av toppåkarna förlänger säsongen efter VM: Mitchelton-Scott kommer med både världsmästaren Annemiek van Vleuten och trean Amanda Spratt, Trek-Segafredo matchar Elisa Longo Borghini, Lotta Lepistö och Audrey Cordon Ragot och Canyon-SRAM matchar Alena Amialiusik och Elena Cecchini.

Favoritsegrar och avgjord långloppscup – men Sjögrens framfart mäktigast i terräng-DM: ”Miraklet på Digerberget”

Själv var jag och sprang ett maraton i Växjö i dag, men mer om det senare.

Dagens stora begivenhet, som jag så här på kvällskvisten fått läsa ikapp mig på, var förstås långa terräng-DM i Nora. Och man kan dela in intrycken i tre delar:
** Martin Regborn och Karin Forsberg tog två stora och väntade segrar. Orienteringsvärldsstjärnan vann herrklassen med en bra bit över tre minuter när han betvingade tre varv på det fyra kilometer långa, hyggligt kuperade och rätt sugande elljusspåret i Digerberget utanför Nora på 38.00 medan den tidigare Finnkampslöparen vann med över minuten över damernas två varv på samma bana (alltså åtta kilometer) när hon noterade 30.02.
** Per Arvidsson säkrade totalsegern i långloppscupen (Liduina van Sitteren, tvåa bakom Forsberg på 31.04, hade redan säkrat damtiteln), men inte specifikt genom sin andraplats bakom Regborn (på 41.19) utan genom att Andreas Ingberg inte vann (nå, hade Ingberg varit etta och Arvidsson tvåa hade det förvisso också räckt för Arvidsson). Arvidsson blir den tionde vinnaren i cupen på herrsidan (det är 20:e året den avgörs), och det här är första gången sedan 2005 som cupen ser helt nya totalvinnare på herr-och damsidan samma år.
** Per Sjögren gjorde en (som väntat, vill jag nästan skriva) makalös tävlingscomeback och tog ett DM-brons på 41.41. Han har ju, som så ofta tidigare i sin karriär, haft återkommande skadeproblem hela säsongen efter succén i fjol (då han bland annat var topp tio i friidrotts-SM på både 5 000 och 10 000 meter och vann långloppscupens sammandrag), och har inte sprungit en riktig löptävling sedan korta terräng-DM i maj. Hans tränare Mikael Kroon (som också sköter Regborns fysträning) är lyrisk och benämner på instagram (se nedan) prestationen som ”Miraklet på Digerberget”: ”Han har kört ett pass i veckan en längre tid men lever på ångorna från fjolårets fina lopp! Enligt egen utsaga var krafterna slut redan efter 3 kilometer. Så 9 kilometer gick via mirakel.”
Annars? Jo, Starts Maria Eriksson, som haft så fin form i år, följde upp DM-silvret i korta terrängen i våras med ett brons nu på 33.47, och blev dessutom behängd med tre DM-guldmedaljer: I K40, i damlag (med Marie Dasler, fyra totalt och guld i K50 och Petra Hanaeus, guld i K45) och i veterandamlag (med samma lag). På herrsidan vann KFUM Örebros lag med Regborn, Sjögren (som också vann yngsta veteranklassen M35 individuellt) och Oskar Hansson DM-guldet för lag, medan herrveteranlagguldet gick till Örebro AIK med Ingberg, Oskar Arlebo (seger i M40) och Fredrik Johnsson. Övriga segrare på veteransidan: Karin Forsberg i K35, Rodney Hundermark i M45, Ulf Hallmén i M50, Maria Engström i K55, Jonny Larsson i M55, Rose Marie Enmalm i K60, Göte Pettersson i M60, Susanne Malmqvist i K65, Hans Backström i M65, K-G Agartsson i M70, Birgitta Jansson i K75, Arne Evertsson i M75 och Anders Källman i M80.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.

I London fortsatte hinderbanelöpnings-VM med kungadistansen över 15 kilometer med 100 hinder. Britten Jonathan Albon följde upp gårdagens seger på kortdistansen med ett nytt i dag (om än bara med 28 sekunders marginal, medan kanadensaren Lindsay Webster var snabbaste dam med exakt en minuts marginal (men coolast från vår horisont var att svenska Karin Karlsson tog brons, knappt 3,5 minuter bakom Webster). Länslöparna tävlade i åldersklasstävlingen, och bäst gick det för örebroaren Martin Bäckström som sprang in på tionde plats i H25–29 på 1.44.48 (Albons segertid i elitklassen var 1.27.17), medan Martin Nilsson blev 39:a i H30–34  på 1.57.47. Jonathan Kandelin misslyckades med ett hinder, och kallar upplevelsen för ”en nattsvart historia” på instagram (se nedan), därmed placeras han efter alla som fullföljde samtliga hundra hinder, på 180:e plats i H25–29. Samma öde till mötes gick Sara Forsström, om än först på det hundrade och sista hindret, men eftersom bara 18 lyckades besegra alla hinder i D25–29-klassen räckte det ändå till en 20:e-plats. Tiden var så bra att hon hade varit sämst tolva om hon klarat även det sista hindret. I morgon avslutas VM med lagtävling.

View this post on Instagram

Ungefär så såg jag ut ☝️med ett stort leende på läpparna under hela 15 km. Kände mig så stark och lyckades sätta hinder efter hinder fram till absolut sista hänghindret (scull valley). Det var som att gå in i en vägg. Armarna och greppet var totalt kraftlösa och blodet rann. Det gick bara inte! Trots många försök så tappade jag aldrig den goa känslan jag hade, blev inte stressad och kunde ändå känna hur nöjd jag är att ha klarat 99 av 100 hinder! Nu efter loppet har jag kvar det stora leendet även om jag såklart känner en gnutta besvikelse av att inte få toppa mitt helt ärligt grymma lopp (känns lite ovant att skriva så) 🙈 Man kan ju ändå säga att jag tog plats 20 av alla tjejer i min åldersgrupp 25-29💪/S #ocrwc #ocrworldchampionships #vm #2018 #ocr #hinderbana #team__stream #blodsvettochleende #nordicwellnessnorrkopingcity

A post shared by Bäckström & Forsström (@team__stream) on

I den 76:e upplagan av Örebro parkrun var Mahfoud Ameuri, han som spöade upp mig för två veckor sedan, återigen snabbast av alla, och på exakt samma tid som då: 19.21. Elin Törnqvist snabbaste dam på 21.44.

Friskisrundan avgjordes i dag, en löptävling parat med lite styrkemoment – ett evenemang jag gärna hade deltagit i om det inte varit för maran – men jag har inte lyckats hitta något resultat.

Helgens höjdare (och länslöparnas dom när 2019 års orienteringslandslag presenterades)

1. Långa terräng-DM
Jag har nog redan skrivit allt som går att skriva inför de två respektive tre varven som ska avverkas på elljusbanorna vid Digerberget på lördagsförmiddagen. I korthet: I herrklassen ska Martin Regborn testa formen (och ta ett guld) inför terräng-SM nästa helg medan det blir spännande att se ännu en duell mellan långloppscupskombattanterna Per Arvidsson och Andreas Ingberg och riktigt roligt att äntligen få se Per Sjögren i en riktig löptävling igen, i damklassen ska det bli spännande att se exakt vilken fart Karin Forsberg har inför nästa helgs SM, och hur långt bakom en löpare som Liduina van Sitteren är. Läs mina två tidigare inlägg i ämnet här och här.
På tal om Regborn bekräftade Svenska orienteringsförbundet i dag att han blir kvar i A-landslaget även 2019. Det var ju ett otroligt väntat besked, mer spännande var det att se hur förbundskaptenerna skulle resonera kring Josefin Tjernlund (hon har haft en tung säsong efter succén i fjol och åkte mycket riktigt rätt ur hela landslagsorganisationen efter att i år ha tillhört A-landslaget), Lilian Forsgren (fortsatt utanför landslagsgrupperna trots att hon bakvägen tog sig in och fick springa både EM och fler världscuptävlingar än klubbkompisen Tjernlund) och Filip Dahlgren (som får initiera sin VM-satsning, nu när kroppen äntligen fungerar igen, från en position utanför landslaget).

2. Hindebanelöpnings-VM
Jag skrev ju lite om VM i OCR, hindebanelöpning, i går, och i dag drog det igång med trekilometersdistansen. Norgeboende britten Jonathan Albon vann ”som vanligt”, 30 sekunder före kanadensaren Ryan Atkins, medan Nicole Mericle vann den amerikanska uppgörelsen om förstaplatsen, med Rebecca Hammond, med sex sekunders marginal. Så långt elitklasserna. Fredagens två länslöpare ställde dock upp i åldersklasser (för de som inte kvalat in i eliten), och Martin Bäckström blev 34:a i klassen för 20–29-åringa herrar medan Sara Forsström blev 38:a i samma åldersklass, för damer. Tiderna, 21.50 respektive 38.21, kan jämföras med Albons och Mericles segertider på 15.37 resepektive 19.54. I morgon fortsätter VM med 15 kilometer (100 hinder) och på söndag avslutas den med lagtävling.

3. Daladubbeln
Stafett på lördagen, patrulltävling på söndagen, och jag vet att många orienterande ungdomar och juniorer tycker att den här partävlingen är en av säsongens absoluta höjdpunkter. 939 löpare är på plats (plus något hundratal till, som springer öppna klasser), och bland dem ett stort gäng från länet, från KFUM Örebros William Segura och Marcus Klasenius i den äldsta klassen (17–20 år) ned till barn i inskolningsklassen.

Bubblare: Själv springer jag ju Växjö marathon på lördagen. Uppdateringar (loppet startar 11.00) via mitt instagram-konto (kolla i telefonen, eftersom det blir Instastory, eller vad det heter, som blir främsta källan live).

På lördag ska bågen spännas – i Växjö och möjligen i Nora

Nu har jag bestämt mig. Om det inte tillstöter förkylning eller blir stormbyar (prognosen talar för det optimala löparvädret tio grader/växlande molnighet/mycket lätt vind) så kommer jag att starta Växjö marathon på lördag i en fart (4.15 per kilometer) som skulle ge en sluttid under tre timmar. Det är att spänna bågen tämligen hårt för att vara jag. Första gången jag provade att springa längre än milen i sådan fart var i somras, när jag kutade exakt en tredjedelsmara på timmen och efteråt skrev i min träningsdagbok: ”Jag kommer aldrig kunna hålla den här farten tre gånger så länge.” Men 2018 har varit gott mot mig, jag har fått vara hel och frisk och bockat av nästan vartenda pass jag velat (den enda missräkningen är att säsongens stora mål, Bergslagsleden ultra, slutade med min första brutna tävling någonsin; på grund av magras), och nu känner jag det bör finnas en möjlighet att klara tre timmar. Jag har ju tidigare skrivit om mitt test, när jag klarade att hålla tempot i en halvmara på träning och bestämde mig för att anmäla mig till Växjö. Då var jag fortfarande lite tveksam till om jag skulle våga gå för de tre timmarna, men nu har jag bestämt mig för att göra ett försöka. Bågar är till för att spännas och ingen minns en fegis och så vidare.
Med tanke på att jag klarade en halvmaran utan att vara helt död på träning, och dessutom med lite tidsmarginal till 1,5 timmar, så litar jag på att jag kommer klara att hålla farten i tre mil. Därefter beräknar jag möjligheterna till att jag ska överleva de sista 12,2 kilometerna utan att tappa väsentlig fart som en på fyra, realistiskt sett. I den siffran har jag vägt in faktorer som gör att det kan gå åt helvete ännu tidigare; ett nytt magras, en riktigt dålig dag. Men jag är nog, i ärlighetens namn, inte riktigt tillräckligt bra tränad för att klara tre timmar just nu, vilket gör att jag behöver pricka en riktigt, riktigt bra dag för att ändå göra det.
Vädret kommer jag, som det verkar, i varje fall inte kunna skylla på. Inte banan, som är helt platt (två höjdmeter per varv, totalt 16 höjdmeter på 42 195 meter är ju verkligen ingenting), och träningen har flutit precis som jag vill under en längre tid. Bra mängd, ett vettigt antal hårda pass, bra återhämtning. Nu ska det bara toppas och vilas och vaknas på rätt sida på lördag också.
Jag hoppas kunna styra upp någon form av direktrapportering i sociala medier, men det återkommer jag till närmare helgen.

Oklart hur mycket de tänkt spänna bågen, men nu ser jag att klubbkompisarna som möjligen är Konditionsbloggens två mest omskrivna atleter (jag har inte räknat; även Emilia Fahlin lär väl ligga rätt bra till) – Martin Regborn och Per Sjögren – är anmälda till långa terräng-DM i Nora på lördag. Regborn har ju just kommit av orienteringssäsongen (världscupfinal förra helgen) och ska ju dessutom springa SM över ultralångdistans om några veckor, men har nu också anmält sig till båda distanserna på terräng-SM på Öland nästa helg, så formen bör det inte vara några fel på … Sjögren vann ju långloppscupen i fjol (då han också var topp tio på friidrotts-SM på både 5 000 och 10 000 meter), men har på grund av nygamla skadeproblem inte sprungit en tävling sedan korta terräng-SM i våras. Då blev han tvåa bakom Jack Karlsson, som ännu inte anmält sig till lördagens drabbning. Men i lördags gjorde Sjögren smygcomeback när han sprang Örebro parkrun med joggingvagn, är det något man vet om 39-åringen från Örebro så är det att han aldrig ska räknas bort när han väl står på en startlinje, oavsett känningar och träningsbakgrund.
Även IF Starts Marie Dasler (K50) och Maria Eriksson (K40, och på terräng-SM även långa seniorloppet) letar terräng-SM-form i Nora på lördag.
Av snabba löpare som finns anmälda märks också Per Arvidsson, Michael Welday, Fredrik Johnsson, Mathias Viktorsson, Mattias Nätterlund, Oskar Hansson, Ester Skoglund och Lotta Nilsson. Ordinarie anmälan stänger först i morgon, så fler namn lär tillkomma (man får ju hoppas på Erik Anfält, Josefin Gerdevåg, Linus Rosdal, Liduina van Sitteren, Filip Dahlgren och Mikaela Kemppi).
Bland löparna som är anmälda till terräng-SM men ännu inte DM märks namn som Thorengruppens grymt snabba 02:or Wilhelm Bergentz och Noha Olsson och Örebro AIK:s far/son-duo Sören Forsberg (M55) och Melker Forsberg (P17).

Mikaela Kemppi gjorde comeback – och tog hem långloppscupen (och tolv DM-guld 2017)

Efter över två månader utan tävling – en evighet med Mikaela Kemppis mått mätt – och hennes längsta uppehåll från löpningen sedan hon senast blev mamma för fem år sedan (nu på grund av förkylning och en ”gnällig sena i baksida lår/rumpa”) gjorde den förra landslagslöparen från Örebro på lördagen comeback i långa terräng-DM. Hur det gick? Tja, förvisso fick hon för första gången sedan korta terräng-DM i april 2013 se sig slagen av en annan länslöpare än Josefin Gerdevåg i en tävling i långloppscupen (en nätt liten skalp för Liduina van Sitteren), men Kemppi lämnade ändå Knottebo i Åsbro med fyra tunga titlar: Veteran-DM-guld, lag-DM-guld, veteranlag-DM-guld och totalseger i långloppscupen för femte året i rad. Tja, och så ett silver i DM, då, efter att ha avverkat de åtta kilometerna på 33.26, 42 sekunder långsammare än van Sitteren (men 28 snabbare än trean Julia Johnsson). Samtliga tre springer för Örebro AIK som därmed cashade in lagguldet med mer än elva minuters marginal, och i veteranlaget fick Kemppi och Johnsson sällskap av Märta Sjölander högst upp på prispallen.
Kemppi blir den är den första löparen genom tiderna att vinna långloppscupen fem år i rad, och är nu bara en titel från Åsa Höögs rekord på sex (Erik Anfält har också fem).
På herrsidan tog orienteraren Daniel Attås, som sprang i blågult i Euromeeting i september och står precis utanför det ordinarie landslaget, hem tävlingen med tiden 42.40 över tolv kilometer, närmast före Per Arvidsson (40 sekunder bakom) och fjolårsmästaren Andreas Ingberg (56 efter) som nu fick nöja sig med att vara bäste veteran.
I herrarnas långloppscup skapar Arvidssons sju poäng spänning i toppen: Med Kilsbergsleden och Lucialoppet kvar att springa har han nu 47 poäng, och är bara fem bakom Sjögren. Arvidsson har sprungit nio tävlingar och får alltså räkna en till (utan att behöva räkna bort den sämsta), vilket innebär att en seger i Kilsbergsleden eller Lucialoppet räcker för att han ska gå förbi Per Sjögren (om ”Peiza” inte tar någon mer poäng; även två andraplatser eller en andra- och en tredjeplats räcker för Arvidsson). Hamnar de på samma poäng vinner däremot Sjögren på fler segrar totalt (just nu 7–1). Heshlu Andemariam är borta från kampen om totalsegern efter sin femteplats på lördagen.
Vid sidan om Ingberg (M35) och Kemppi (K40) fick även Magnus Persson (M40), Ulf Hallmén (M45), Patrik Johansson (M50), Jonny Larsson (M55), Tauno Mertala (M60), Mats Stenmarck (M65), Sven-Olov Olofsson (M70), Arne Evertsson (M75, Anders Källman (M80), Lisa Hjalmarsson (K35), Marie Dasler (K45), Märta Sjölander (K50), Maria Engström (K55), Rose-Marie Enmalm (K60), Susanne Malmqvist (K65) och Birgitta Jansson (K75) med sig varsitt veteran-DM-guld hem. IF Start vann herrarnas lagtävling med Arvidsson, Heshlu Andemariam och Johan Ingjald i laget, medan Örebro AIK vann veteranlagtävlingen på herrsidan med Ingberg, ROnny Collin och Roger Elimä.
Noterbart är att KFUM Örebro, distriktets största friidrottsklubb (just nu sexa i långloppscupens lagtävling) med löpare som Per Sjögren, Martin Regborn, Josefin Gerdevåg och en lång rad mycket lovande juniorer, bara hade en startande i dagens tävling: Gösta Carlsson (2.28.27 på maran 1973), som blev trea i M70-klassen.

Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per ?

Så här gick det för Mikaela Kemppi i DM-tävlingarna 2017:
Korta terräng-DM, damer: Guld nummer ett.
Korta terräng-DM, D40: Guld nummer två.
Korta terräng-DM, damlag: Guld nummer tre.
Korta terräng-DM, veterandamlag: Guld nummer fyra.
Halvmaraton, damer: Guld nummer fem.
5 000 meter, damer: Guld nummer sex.
5 000 meter, D40: Guld nummer sju.
Maraton, damer: Ej start, Kerstin Liljerås tog guldet.
Maraton, D40: Ej start, ingen kom till start (!).
10 000 meter, damer: Guld nummer åtta.
10 000 meter, D40: Guld nummer nio.
Halvmaraton, D40: Ej start, Erica Lech tog guldet.
Långa terräng-DM, damer: Silver bakom Liduina van Sitteren.
Långa terräng-DM, D40: Guld nummer tio.
Långa terräng-DM, damlag: Guld nummer elva.
Långa terräng-DM, veterandamlag: Guld nummer tolv.

Helgens höjdare – Kemppi anmäld till terräng-DM

1) Långa terräng-DM
För andra året i rad avgörs på lördagen långa terräng-DM i Åsbro, på en fyrakilometersbana (som löps ett, två eller tre varv) med start och mål vid Knottebo. Det största utropstecknet är att regerande mästaren Mikaela Kemppi anmält sig, och kommer hon verkligen till start (hon har haft skadebekymmer och inte tävlat sedan början av augusti, läs mer på hennes instagramkonto här) räcker en femteplats för att säkra totalsegern i långloppscupen. Skulle hon vinna, och om Örebro AIK samtidigt tar hem lagsegern på damsida, så inkasserar Kemppi dessutom DM-guld nummer nio (damer), tio (damveteraner) och elva (lagtävlingen) av 14 möjliga den här säsongen. På herrsidan är regerande mästaren Andreas Ingberg anmäld, och han har dessutom hunnit bli veteran sedan senast, så han kan också ta dubbla, eller trippla, DM-guld. Han utmanas främst av Daniel Attås, om jag inte missar något starkt namn i listan eller om någon (Per Sjögren?) dyker upp och efteranmäler sig.

2) Växjö marathon
Maran i Växjö var tidigare ofta Sveriges näst största bakom Stockholm, sett till antalet deltagare, men har senaste åren halkat nedåt i statistiken. I år är det ändå 317 föranmälda mot 129 fullföljande i fjol, och bland de finns IF Starts Elias Zika som gör en intressant start.

3) Örebro parkrun
Löpning, löpning … och löpning! Med cykel-, triathlon och orienteringsäsongerna i stort sett över och innan skidorna och skridskorna dragit igång så är det löpning som gäller för hela slanten. Och för den som inte vill betala den där slanten alls finns Örebro parkrun, varje lördag 9.30 alldeles gratis. Helgens upplaga är den 28:e i ordningen.

Helgens höjdare

1. Frankfurt marathon
Det här kan bli ett rekordkort helgens höjdare-inlägg eftersom jag redan plöjt igenom allt (?!) spännande som händer i helgen i tidigare inlägg. Som i onsdags, då jag skrev om Mattias Nätterlund och de åtta andra Örebro AIK-löparna som ska göra gatorna i Frankfurt osäkra. Det finns väl inte så mycket mer att tillägga än att ni följer loppet direkt här, med start 10.00 på söndag.

2. Långa terräng-DM
På hemmaplan kutas årets sista distriktsmästerskap, och det skrev jag en del om redan i måndags, då startlistan blev officiell. Alla damklasser (8 000 meter) startar 11.00, alla herrklasser (12 000 meter) vid 12.30. Yngst är Östansjös Oskar Persson, 15, och äldst Brohyttans Samuel Eriksson, 78. Snabbast? Förmodligen Per Eklöf eller Heshlu Andemariam (de har ännu inte mötts i långloppscupen i år) eller kanske, kanske Henrik Eknor (som faktiskt vunnit sina senaste inbördes möten mot både Eklöf och Andemariam, i Norasjön runt respektive Tarstaborgsrundan). På damsidan vinner förstås Mikaela Kemppi.

3. Smålandskavlen
Lagledarna har till 10.00 på lördagsmorgonen på sig att anmäla laguppställningarna, så än är det svårt att sia om hur Tisarens lag står sig (de är rätt starka även om en del toppnamn, framför allt Lilian Forsgren och de schweiziska löparna, saknas på såväl herr- som damsidan). Det skrev jag lite om i onsdags.

De gör upp i terräng-DM – och så var testloppet av Örebro parkrun

Knappt hade terräng-SM hunnit avslutas innan anmälan till årets långa terräng-DM (till skillnad från SM, där långa och korta varianterna avgörs samma helg och enligt en ny utredning ska göra så även i fortsättning avgörs korta terräng-DM på våren och långa på hösten) stängde. Och på måndagsmorgonen publicerades också de slutgiltiga startlistorna (där Erik Anfälts och Mattias Nätterlunds namn förstås saknas vilket innebär att Jakob Nilsson nu också teoretiskt tagit hem långloppscupen) med Mikaela Kemppi som klart största stjärna.
Peter Wiker och Heshlu Andemariam (och kanske Matthias Wiktorsson) ser ut att göra upp om det över de tolv kilometerna på herrsidan medan Annika Larsson får ses som silverfavorit på damsidan (före Anna Pettersson och Maria Eriksson, men det ska också bli spännande att se vad 18-åriga Esther Sandén Alin, som inte kutat så mycket i år men gjorde det bra i Tarstaborgsrundan, går för).
Långa terräng-DM är säsongens sjätte och sista distriktsmästerskap i löpning på seniorsidan (efter korta terrängen, 5 000 meter, 10 000 meter, halvmaraton och maraton). Kemppi och Anfält tre vunnit tre titlar var i år, Liduina van Sitteren, Nätterlund, Andameriem och Ingrid Ziegler varsin.

Ni missade väl förresten inte texten och teven jag tidigare under kvällen la ut från gårdagens testlöpning av Örebro parkrun? Jag var ju själv med och kutade, och kan intyga att banan är fantastiskt fin – men att vädret var det sämsta tänkbara vid testlöpningen. Kvicksilvret visade tre plusgrader på söndagsmorgonen, och med vindbyar nära stormstyrka in från Hjälmaren var det som att springa in i en vägg. Tiderna blev därefter, Jonas Thingberg (som hette Olofsson när han presterade sina bästa resultat som löpare; som när han sprang Stockholm marathon på 2.56.49 2014 och samma sommar blev DM-trea på 5 000 meter med 16.37) lär kunna slipa av en hel del på sitt banrekord 17.48. Jag frågade naturligtvis Jonas hur det kändes efteråt:
– Jo, jag hade samma vind som du, sa han och log snett.
Själv hade jag väldigt tunga ben, en lätt obehaglig känsla i benhinnorna (framför allt den högra) som jag inte känt på länge, och kände mig helt ur slag. Försökte gå i rygg på Pär Ericzzon och Olle Olofsson i början, men fick snabbt släppa och tappade sedan också Sjana Varghese och Stefan Sager. Den sistnämnda tvingades dock börja gå med kilometern kvar, och ungefär samtidigt var jag ikapp Varghese igen. Gick upp och kände på honom med 500 meter kvar, men över upploppet var han överlägset starkast och tog femteplatsen med fem sekunders marginal. Thingberg och Johan Spovell (som blev tvåa på 20.07) försvann redan i starten. Ericzzon gick i mål på 21.39, Olofsson på 22.22 och Varghese och jag på 23.30 respektive 23.35 (mitt pers på fem kilometer, 19.45, känns oändligt långt borta). Totalt var 14 löpare med, och det blev Thinbergsseger även på damsidan genom Jonas fru Josefine som kutade på 23.58.
Efteråt blev det kaffe och samkväm och visst kan Parkrun bli en succé även i Örebro. Om bara vädret blir lite bättre.