Bob Impola lämnar Karlslund – och Bill Impola gör comeback (och båda springer Borejoggen på midsommarafton!)

Redan i går kunde den uppmärksamma läsa nyheten att Bob Impola lämnar Karlslund och efter två år återvänder till Torsbyklubben SK Bore medan Bill Impola bestämt sig för en comeback och kommer att fortsätta tävla för Bore, där de båda långloppssatsande bröderna blir klubbkompisar. Båda är ju uppväxta i Kopparberg, men Bob, som blev tvåa i Vasaloppet i fjol och röstades fram till vinnare av NA:s och Löpex Sports pulsklocka för prestationen, bor numera i Fjugesta medan Bill, som körde fyra säsonger i långloppsvärldscupen Skiclassics innan han la av för två år sedan, bor kvar i Torsby sidan tiden på skidgymnasiet där.
Bob kommer att tävla internationellt för Team Serneke, precis som de senaste säsongerna, men representera Bore hemma i Sverige. Om Bill kommer tävla internationellt, och i sådana fall för vilket lag, framgår inte av klubbens pressmeddelande. Däremot står det klart att Garphyttans IF-fostrade Vedevågssonen Filip Danielsson kommer att fortsätta att tävla för Bore, som alltså kommer ha tre av länets fyra bästa herrskidåkare i sitt stall 2019 (bara Axel Ekström, som tävlar för IFK Mora, saknas).
Jag skrev några rader om saken här.
I morgon, på självaste midsommarafton, avgörs för övrigt den 36:e upplagan av Borejoggen, ett 8,5 kilometer långt lopp i Torsby – och både Bob och Bill är anmälda. Liksom Danielsson (som var femma både i fjol och i förrfjol på 28.39 2017 och 28.34 2018), Adam Gillman och Maria Eriksson (och säkert många fler länslöpare, startlistan är lite svårmanövrerad …).

Markus Bohman med mäktigt genombrott – 2000-talets näst bästa tid på 5 000 meter (och Ahlsson klar för nytt landslagsuppdrag)

Jösses! Sällan har man väl sett ett sådant genombrott av en sådan ändå hyfsat etablerad löpare som det som Markus Bohman stod för i kväll. Stockholmaren, som flyttade till Örebro för att plugga på universitet för några år sedan, ingår ju i Mikael Kroons träningsgrupp i KFUM, och sedan han kom med där har han tagit stadiga kliv framåt. Men inget som det här. På Sollentuna GP i kväll slaktade han sitt eget pers på 5 000 meter med nästan 40 sekunder och gick in på 14.34,39 – den näst snabbaste tiden av en distriktslöpare under hela 2000-talet. Den ende som sprungit snabbare är Per Sjögren (14.30,27 vid SM i Malmö 2009), och kollar vi genom alla tider är det bara åtta löpare som sprungit snabbare (Bo Engdahl har distriktsrekordet på 14.19,82 från 1991, i övrigt är det bara Nicklas Källmén och Sjögren som sprungit snabbare än Bohman gjorde i kväll de senaste 30 åren). I själva tävlingen blev Bohman sjua. Norrmannen Narve Gilje Nordås vann på 14.08,69 före David Nilsson (som sprang som hare, han verkar gå för svenskt rekord på maraton i höst) på 14.11,70. Förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam fanns också med, men fick släppa tidigt och gick in på 15.41,84.
Jag utmålade Klara Frih som kvällens största lokala begivenhet inför galan, och hon gjorde årets bästa svenska tid av en F17-löpare på 800 meter med 2.14,82, vilket ändå var drygt en sekund från det två år gamla perset men en väldigt fin säsongsdebut. Tiden räckte till en tredjeplats i galans C-heat, drygt en sekund bakom finska segraren Heini Ikonen. Ett par löpare i B-heatet sprang långsammare än Frih, så det hade ju varit kul att se vad hon kunnat åstadkomma i den omgivningen. Alexander Larsson sprang säsongsbästa på 800 med 2.02,25, William Wickholm gick in på 4.10,41 på 1 500.

Jonathan Ahlsson har ju haft en flygande start på säsongen och imponerat inte bara i juniortävlingar utan också visat klass bland eliten hemma i Sverige, trots att Örebrocyklisten bara är förstaårsjunior. Nu är han klar för sitt andra landslagsuppdrag: Debuten i Course de la paix i Tjeckien i maj följs av tyska etapploppet Saarland Trofeo 20–23 juni. Ahlsson är uttagen som en av sex herrjuniorer tillsammans med Södertäljes trio Axel Moureau, Anton Dahlbom och Edvin Lovidius, Team Ormsalvas Felix Svensson och CK Bures Hjalmar Klyver. Tävlingen körs i västra Tyskland, inte så långt från Saarbrücken och franska gränsen, och består av fem etapper över fyra dagar, där lördagen består av två ”halvetapper”. Alla utom lördagens andra ”halvetapp” körs eller avslutas på varvbanor, och totalt ska 453 kilometer avverkas. Etapploppet har körts sedan 80-talet, och största svenska framgången är Fredrik Ludvigssons andraplats i sammandraget 2012.

En annan liten cykelnyhet på tisdagen var att Matthias Wengelin, örebroaren som är en av Sveriges främsta mountainbikecyklister och som gjort fina resultat i både VM och EM, tar över som mountainbikeansvarig på riksidrottsgymnasiet i Skara i höst.
– Det var inte allt för längesedan som jag själv gick på skolan och kommer ihåg vilka förväntningar som jag hade på utbildningen och lärarna. Det ser jag som en enorm styrka, säger han till Svenska cykelförbundets hemsida.

Redan i går kom nyheten att Fis worldloppet cup, internationella skidförbundets långloppsserie som senaste tio åren blivit utkonkurrerad av skiclassics, läggs ned. Därmed blev Karlslundsåkaren Maria Gräfnings den allra sista mästaren.

Regborn och Forsgren på pallen i NA:s direktsändningar, Wengelin skrev historia och dubbla landslagsuttagningar

Vi sänder ju hela finalhelgen i elitserien i orientering, Swedish league, på na.se, och snacka om att länslöparna passat på att hålla sig framme i såväl fredagens sprint som lördagens medeldistans (länkarna går till eftersändningarna). Allra hetast har, ”som vanligt” kanske man ska skriva, Martin Regborn varit. Örebrokillen som sprungit fem raka VM och tagit EM-brons slog till med en mycket meriterande seger i fredagens sprinttävling, sekunden före Gustav Bergman och över 20 sekunder före alla andra, och följde upp med en andraplats i dagens medeldistans, 1.19 bakom en tämligen överlägsen Bergman (bakom Regborn fanns sju löpare inom minuten). Tillsammans utgör de båda tävlingarna ett finfint kvitto på att de formbesked Regborn lämnat genom att vinna ett antal något mindre tävlingar under året, och sprungit bra i princip varenda gång han fått en karta i handen, gett korrekta indikationer. 2019 kan bli året då Regborn återtar sin position som en av världens tre bästa orienterare – som han hade 2017 – och kanske också året då han kan växla in många år på toppnivå mot en VM-medalj. Den som fortsätter följa bloggen får se, som vi brukar säga.
Även Lilian Forsgren har under helgen visat det vi sett massor av indikationer på under våren – hon är i allra högsta grad med och hugger om de åtråvärda VM-platserna det här året också. Och Hallsbergslöparen är kanske bättre än någonsin, trots att det redan finns EM-medalj och världscupseger på meritlistan. På fredagen var hon tvåa bakom supersprintern Karolin Ohlsson (38 sekunder bakom henne, men nio före trea Lina Strand) och i dag sexa, bara 40 sekunder från en ny pallplats (2.26 bakom Strand som vann överlägset).
Även Josefin Tjernlund (nia på fredagen, tia på lördagen) tog topp tio-placeringar i båda tävlingarna och är på god väg att fixa en plats i truppen till världscuppremiären. Ex-VM-orienteraren Filip Dahlgren var nia i dag, bara 52 sekunder från pallen, efter en tolfteplats i går (57 sekunder från pallen). Oskar Andrén var nia i går, 18:e i dag.
De här resultaten innebär att Regborn slutar tvåa och Forsgren trea efter de fem ”grundtävlingarna” i elitserien, och kommer att gå ut på de positionerna i morgondagens jaktstart på totalresultatet i morgon. Varje poäng som samlats (eller snarare, varje poäng man är efter ledaren) omvandlas till en sekund, så Regborn kommer att gå ut 96 sekunder bakom Gustav Bergman (och jagas av Emil Svensk 36 sekunder bakom) medan Forsgren startar bara 42 sekunder efter att Karolin Ohlsson gett sig iväg i tät (däremellan, 18 sekudner bakom Ohlsson, startar Anna Bachman). Först i mål vinner, helt enkelt, och förkortad långdistans (11 870 meter för damerna, 13 680 meter för herrarna) gäller. Sändningen hittar ni här.
I Tisarträffens medeldistnas var KFUM Örebros Anette Carlsson och IFK Göteborgs Fredrik Löwegren (14 sekunder före tvåan Per Eklöf, Milan) snabbast.

Jag har varit ledig och upptagen med annat i helgen, så jag har tyvärr inte kunnat se Eurosports sändningar från Tour de Yorkshire, men jag såg ett klipp från gårdagens avslutning, där Emilia Fahlin var ur position, med för långt fram när spurten drogs igång. Därifrån var det starkt att rädda en niondeplats. I dag kom hon inte med i den trio som gjorde upp om det, och heller inte i gruppen närmast bakom, men spurtade in som tvåa i sin grupp (med 18 cyklister, 3.50 bakom täten) för en 13:e-plats på etappen. Det gav en 14:e-plats i sammandraget. Jag har också noterat att det brittiska vädret bjudit på sedvanligt kaos med regn, hagel och ordentliga vindbyar. Fahlin tävlar redan på fredag igen, då tredagarstävlingen Festival Elsy Jacobs drar igång i Luxemburg.

Matthias Wengelin skrev historia som den förste att vinna det 63 kilometer långa Lidingöloppet MTB tre gånger (han har dessutom bara kört tre gånger, och alltså vunnit samtliga sin starter) efter att ha gjort ett ryck, som höll, milen före mål.
– Jag och Calle (Friberg) gjorde mycket av dragjobbet. Med 25 kilometer kvar saktade det ned lite när inte vi drog, så om dem skulle ligga på rulle var det lika bra att dom fick ta i. Upp mot Bosön öste jag på allt jag hade och sedan utför också. Det känns väldigt bra med en tredje seger, säger Örebrocyklisten (som dock inte längre tävlar för Örebrocyklisterna) till tävlingens hemsida.
Almbys Louise Ehrlin vann äldsta ungdomsklass (F16) och hennes klubbkompis Gustav Enhörning den yngsta (P12).
Axel Lindh tävlar istället i norska mountainbikecupen, och var 23:a i en kort och tät prolog i går (22 sekunder från täten) och 16:e på dagens korta etapp.

Två landslagsuttagningar: Klockhammars Axel Ekström är tillbaka i längdskidlandslagets utvecklingslag (som han körde för 2015–2017, 2017/18 flyttades han upp i A-landslaget och senaste året har han stått helt utanför landslagsgrupperna) medan Vedevågs Filip Danielsson får lämna detsamma. Mer om det senare!
Och Örebrocyklisternas Jonathan Ahlsson är, efter sina grymma resultat senaste tiden (två andraplatser förra helgen, bland annat), uttagen till att köra för svenska juniorlandslaget i Course de la paix junior, ett tjeckiskt etapplopp (där världsmästare som Fabian Cancellara och Michal Kwiatkowski skrivit in sig som totalsegrare under sina juniorår) med fem etapper över fyra dagar (där en är ett elva kilometer långt tempolopp) 9–12 maj.

Liduina van Sitteren tog tredje fullpoängaren på tre försök i långloppscupen när hon sprang hem klassiska Wedevågloppet på 37.28 över de 10,2 kilometerna, mindre än två minuter från Olga Mitchourinas klassiska banrekord från 1993 och över fyra minuter snabbare än någon annan (som den här gången råkade vara Maria Eriksson, som tog en finfin andraplats på 41.46, knappa minuten före trean, klubbkompisen [i IF Start] Marie Dasler). Mikaela Kemmpi och Josefin Gerdevåg sprang inte, men behåller ändå andra- respektive tredjeplatserna i cupen.
På herrsidan visade Kevin Henriksson och Bob Impola att skidåkare kan springa. 22-åringen från Fjugesta (som tävlar för Garphyttan) vann på 36.05, tio sekunder före tvåan Johan Ingjald och 28 före trean Impola (Vasaloppstvåan som flyttat in till just Fjugesta). Sören Forsbergs femteplats på 37.32 bör nämnas med tanke på att Örebro AIK-löparen hunnit fylla 55. Henrikssons fullpoängare gör att han går upp som trea i cupen, bakom Wilhelm Bergentz och Andreas Ingberg.
Ingjalds prestation blir ju inte sämre av att han bara några timmar tidigare hade sprungit hem den 101:a upplagan av Örebro parkrun på 18.08 (Maria Granath var snabbaste dam på 23.31).

Danielssons bästa SM-placering, Regborns och Forsgrens formbesked, Kemppis första veteran-SM-guld och backrekordet på Rusakulan och mycket annat

Tillbaka efter fem dagars välbehövlig fjällsemester (80 kilometer löpning, 50 kilometer längdskidor) är bloggen tillbaka. Så, givetvis blir det en lite resumé över vad som hänt under tiden det varit stängt.

Vedevågssonen Filip Danielsson tog seniorkarriärens främsta SM-placering när han tillsammans med Anton Persson förde Torsbyklubben SK Bore till en femteplats i teamsprinten i Bruksvallarna i torsdags. Danielsson körde förstasträckan och växlade som nia, åtta och sexa (hela tiden i tätklungan) medan Persson körde den andra och förde upp laget till en femteplats i mål efter att ha tappat de fyra första lagen men lyckats hålla IFK Moras Victor Gustafsson bakom sig. Falun Borlänge, med Hugo Jacobsson och Oskar Svensson, tog guld, 6,5 sekunder före Boreduon.
Axel Ekström körde slutsträckan för IFK Moras tredjelag (Eddie Edström körde den första), men Edström tvingade släppa täten på sin sista sträcka, och Ekström fick köra solo i mål på 14:e-platsen, över 50 sekunder bakom täten.
Garphyttans och Zinkgruvans lag åkte ut i semifinalerna.
Garphyttans Emil Hagström genom att ta sig hela vägen till semifinal (där han förlorade mot slutvinnaren Adam Persson) i fredagens supersprint över 100 meter med tvåmannaheat. I lördagens Fjälltopplopp, över 33 kilometer, var Ekström bäste länsåkare på niondeplats, tolv sekunder bakom segrande Johan Häggström, Piteå (Granbergsdals Ludvig Berg vann ”som vanligt” i H16-klassen).

https://www.instagram.com/p/BwHg8yrhcyG/

På tal om skidor avslutades den internationella långloppssäsongen med finska Ylläs–Levi, 70-kilometersloppet som är final i långloppsvärldscupen Ski classics, i helgen. Men Maria Gräfnings, som fullföljde sin succésäsong i Fis Worldloppet cup med seger i Ugra ski marathon helgen innan, tvingades ställa in på grund av sjukdom och Bob Impola på grund av problem med ena handleden. Impola slutade därmed på 23:e plats i sammandraget i årets Ski classics, Gräfnings på elfte trots att hon bara körde fyra av loppen.

I helgen avgjordes deltävling två och tre i Swedish league, elitserien i orientering, i Säffle och både Martin Regborn och Lilian Forsgren imponerade. Örebroaren Regborn, som ju får anses snäppet mer etablerad (han har sprungit fem raka VM, två raka EM med en bronsmedalj i långdistans från 2016 som bästa resultat, och tillhör A-landslaget), var fyra i lördagens medeldistans (1.24 bakom segrande Gustav Bergman, sju sekunder från pallen) och trea i söndagens långdistans (nästan fyra minuter bakom Bergman som vann igen, men bara sex sekunder bakom andraplacerade Emil Svensk) medan Hallsbergslöparen Forsgren (ett VM och fyra raka EM med en silvermedalj i stafett 2014 som bästa resultat, men i år inte har någon landslagsplats) var också var fyra på lördagen (1.22 bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson men mindre än halvminuten från andraplatsen efter att ha varit i ledning halvvägs) och femma på söndagen (drygt två minuter bakom Alexandersson, 1,5 från pallen).
Riktigt fina formbesked som säkert hade räckt till en plats i svenska världscuplaget om det arrangerats någon världscup nu i vår, men premiären i Finland är fortfarande nästan två månader borta.
Josefin Tjernlund levde inte riktigt upp till sin höga potential, var bara 21:a på lördagen (över sju minuter bakom) och 7,5 minuter bakom täten på sin tolfteplats på söndagen. Filip Dahlgren, som fortfarande inte riktigt är tillbaka på nivån som tog honom till en tiondeplats på VM 2014, var elva på lördagen (bara två minuter barkom Regborn) och 25:a på söndagen (14 minuter bkom täten på paraddistansen). Andrea Svensson, som sprungit så bra under inledningen av säsongen, kom inte till start (hon är utbytesstudent i Tyskland just nu). Tisarens Valter Pettersson tog länets bästa placering på juniorsidan, en fjärdeplats, halvminuten från segern, i H18 på lördagen.
Resultaten gör att Forsgren firar halvtid i Swedish league som tvåa i sammandraget, 90 poäng bakom IFK Lidingös Anna Bachman (Regborn, som stod över första deltävlingen, natt-SM, är sjua på herrsidan). Swedish league avslutas med tre tävlingar veckoslutet efter Tiomila.

https://www.instagram.com/p/BwQ7hDcgkVC/

Örebro AIK:s Mikaela Kemppi sprang för första gången (enligt mina noteringar) en veterantävling och tog SM-guld i halvmaraton i K45-klassen i Skövdeloppet. Men framför allt klarade hon kvalgränsen (1.25.30) till SM-klassen i Stockholm marathon när hon korsade mållinjen på 1.20.49. Därmed vann hon hela tävlingen, snabbare än samtliga yngre och äldre än 45 också. Även IF Starts Rose Marie Enmalm (1.42.46) tog veteran-SM-guld, i K65 medan Starts Anna Pettersson (1.36.29) tog brons bakom Kemppi i K45 och Åsbros Joacim Karlsson (1.18.25) tog brons i M45.

Jag var själv väldigt ledsen över att inte kunna delta i Rusakulan vertikal tour, vars tredje upplaga avlöptes med tre deltävlingar måndag–onsdag–fredag förra veckan. Frida Nilsson (löpning damer), Jimmy Axelsson (löpning herrar) och Oscar Johansson (mountainbike herrar) tog hem totalsegrarna. Axelsson, som jag har väldigt dålig koll på (mer än att han var 14:e man i Wadköpingsloppet i vintras) var den som imponerade allra mest genom att ta slå Per Sjögrens banrekord med en sekund både på måndagen (14.43 mot 14.44) och onsdagen (13.44 mot 13.45, onsdagens sträckning är något kortare, men brantare, på slutet), och därefter avslutade han med att krossa sitt eget backrekord på fredagen (14.19 i samma backe som på måndagen, men i mörker). Där satte Jonathan Kandelin den näst snabbaste tiden uppför den längre backen någonsin, 14.29. Frida Nilsson och Kajsa Rosdal var etta–tvåa och tvåa–etta på två första deltävlingarna (17.14 på Nilsson på måndagen, 16.21 på Rosdal på onsdagen), men Rosdal fick sedan kasta in handduken på grund av sjukdom på fredagen. Bästa mountainbiketiden var 14.10 (Magnus Pettersen på fredagen).

View this post on Instagram

RUSAKULAN VERTIKAL TOUR 2019 TILL ÄNDA Då var den tredje upplagan avgjord och vilken fantastisk härlig vecka det varit. Toppenväder (lite kallt igår kanske), starka prestationer med nya banrekord varje deltävling, nya bekantskaper och härliga återseenden är en del av det vi minns. Följande gick vinnande ur veckans tävlingar: Löpning Dam – Frida Nilsson (@fridanilsson10 ) Löpning Herr – Jimmy Axelsson MTB Herr – Oscar Johansson Lag – Team Invit Länk till samtliga resultat under veckan – bit.ly/2KIMgtY Vi vill tacka samtliga som kommit och deltagit, hejat och hjälpt till på alla möjliga sätt. Vi riktar också ett stort tack till våra sponsorer som bidragit till prisbordet och på andra sätt hjälpt oss med evenemanget: Dynafit Sverige Löfbergs Elon Örebro Norra Cykel i Örebro Stadsträdgården Osteopat Jerker Ståhl, D.O. Hyrcenter Sist men störst tack går till våra fantastiska funktionärer som varit med under en eller flera deltävlingar och hjälpt till med allt från uppbyggnaden av start, nummerlappsutdelning, fotografering, tidtagning och mycket mycket mer. Utan er inget evenemang! Bilder och filmer från gårdagen kommer läggas upp under kvällen så håll utkik på vår facebooksida och vår instagram. Hoppas ni tycker att veckan varit lika rolig som vi. Ha en fortsatt trevlig helg så hoppas vi att vi ses nästa år igen! Varma hälsningar Johan, Peter och Håkan Random Events #rusakulanvertikaltour #rusakulan

A post shared by Random Events Sweden (@randomeventssweden) on

Matthias Wengelin fick nöja sig med en tiondeplats när han åkte andra deltävlingen (han ställde upp även i första) av den brittiska mountainbikecupen, på OS-banan från 2012.

https://www.instagram.com/p/BwMwWc9HMey/

Och den svenska cykelsäsongen håller så sakteliga på att rulla igång, och Kumlas Jacob Ahlsson, som i år bytt Örebrocykliserna mot Motala AIF:s elitlag, blev 38:a i Östgötaloppet i söndags, i en klunga 3,5 minuter bakom tolvmannagrupp där segraren Emil Andersson fanns. Lillebror Jonathan Ahlsson blev trea i juniorklassen.

Tog van Sitteren över löpartronen? (Och mycket annat från Startmilen)

Var det ett tronskifte vi såg på Örebros gator i eftermiddags? Jag snackar förstås om att Liduina van Sitteren var första länslöpare i mål i Startmilen, före både Mikaela Kemppi och Josefin Gerdevåg som dominerat länslöpningen senaste åren (om man räknar bort utflyttade topplöpare som Louise Wiker, Lisa Bergdahl och Johanna Eriksson). Nå, van Sitteren vann ju långloppscupen redan i fjol, men då åtminstone delvis på grund av att Kemppi rehabade fotoperation och Gerdevåg tävlade sparsamt. Nu var hon verkligen före i mål. Men visst, Gerdevåg har dragits med lår/rump-problem under våren och lär ha betydligt mer i kroppen när hon hinner träna ikapp, och Kemppi har fortfarande en bit kvar på vägen tillbaka. Tills vidare skriver vi dock upp van Sitteren som ledare i långloppscupen efter en andraplats (bakom Sävedalens Malin Straand) i Startmilen, 38 sekunder före trean Kemppi och 42 före femman Gerdevåg (Akeles Cecilia Kleist klämde sig in däremellan). van Sitterens tid, 36.59, var för övrigt pers med nästan en minut. Och då var det personliga rekordet ändå bara två veckor gammalt, från Varvetmilen. Gerdevågs inofficiella distriktsrekord på tio kilometer landsväg ligger på 35.27, Kemmpi har som bäst gjort 35.48.
På herrsidan tävlade de tre bästa länslöparna i Startmilen för klubbar utanför distriktet. Tim Sundström som springer för Tureberg tog tredjeplatsen på 31.54, bara 33 sekunder bakom segrande Efrem Bhrane, Västerås, medan Linus Rosdal som i år bytt klubb till Akele tog åttondeplatsen på 32.44 och Heshlu Andemariam, som för andra säsongen i rad tävlar för IFK Lidingö, blev tia på 33.06. I stället är det KFUM Örebros Markus Bohman, som klagade på att han fortfarande kände sig förkyld efter att ha varit värre däran tidigare i veckan, som toppar långloppscupen efter första tävlingen. Han gick i mål som tolva på 33.27, och var med det bästa löpare tävlandes för en distriktsklubb. Hans 16-årige klubbkomips Wilhelm Bergentz gjorde comeback efter körtelfeber och gick in på finfina 33.35, vilket gör honom till tvåa i cupen.
Officiella tävlingsklassen för ungdomarna och juniorerna är dock fem kilometer, och där var Bergentz träningskompis Noha Olsson snabbast av alla med 17.34, vilket gav en överlägsen seger i P19-klassen. Några damjuniorer kom inte till start, men Kils Ida Ingstorp (22.14) och Wedevågs Frida Arenvang (23.36) vann F15- respektive F13-klasserna medan Startduon Hugo Örn (18.42) och Axel Örneland (21.57) vann killarnas motsvarande åldersklasser.
Johan Ingjald (19.07) och Linda Take (19.53) noterade snabbaste femkilometarna av seniorerna, men där fanns bara motionsklass. Ingjald startade 41 minuter senare även tiokilometersklassen, där han blev 38:a på 39.39.
Det slogs ju ett världsrekord också, av John Kingstedt. Det kan ni läsa mycket mer om här.

Trots Startmilen kom hela 64 löpare till start i den 97:e upplagan av Örebro parkrun (som firar två år nästa helg!). Ja, några – eller i varje fall outtröttlige Rihards Darzins – sprang faktiskt båda. I parkrun var han näst snabbast på 20.48, i Startmilen knäppte han dubbla distansen på 43.40. Lisa Westerberg (22.29) och Mahfoudh Ameuri (19.44) kutade allra bäst.

Daniel Attås var fyra (knappt två minuter bakom segrande Max Peter Bejmer, IFK Göteborg) och Lovisa Persson femma (drygt två minuter bakom Lena Eliasson-Lööf, Pan-Kristianstad) i Kolmårdsdubblens medeldistans på lördagen. I morgon avgörs Kolmårdskavlen, som framför allt på herrsidan är ett viktigt test inför Tiomila för Tisaren, som ställer upp med Filip Jacobsson/Olle Josarp/Valter Pettersson/Daniel Attås/Mathias Drage. På damsidan saknas tre starkaste korten, som lär vara givna i Tiomilalaget (Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund), men inbördes lär ju Lovisa Persson/Rebecka Nylin/Ellinor Tjernlund kämpa om de två andra platserna i laget i morgon.

Bob Impola tog en 33:e-plats när han gick i mål på 2.10, drygt nio minuter efter segraren Mikael Gunnulfsen, i brutalt tuffa 50-kilometersloppet Reistadløpet. Tävlingen är den näst sista i Skiclassics-serien, och avslutande Ylläs–Levi nästa helg bör passa Karlslundsåkaren betydligt bättre.

Linus Larsson topp tio i Norra Garberg hill climb – och så avslutas skidsäsongen

Karlslunds Linus Larsson, som ju liksom klubbkompisen Olivia Hansson tog hem sammandraget i svenska långloppscupen, har inte lagt ned säsongen, tvärtom. I helgen körde han andra upplagan av Norra Garberg hill climb, en 19 kilometer lång tävling med start på Mora skidstadion och som efter femkilometerspasseringen i Eldris klättrar 380 höjdmeter upp till målet i Norra Garberg. Larsson blev tia i tävlingen på 58.28, drygt fem minuter bakom Östervålas Pontus Nordström som även vann premiärupplagan i fjol. Nästan hel svenska, nationella långloppseliten var på plats. Helgen som kommer åker Larsson (precis som bland andra Anton Hallor) 55 kilometer långa Årefjällsloppet (som 2013–2016, men inte nu längre, ingick i långloppsvärldscupen Ski classics), som i år har start i Trillevallen och mål i Edsåsdalen.
Det är förstås inte förstås inte enda skidtävlingen i helgen – båda långloppsvärldscuperna har tävlingar. Ski classics kör Reistadløpet i nord-Norge, ett 50 kilometer långt lopp som bjuder på hela tävlingsseriens grymmaste klättring, nästan 500 höjdmeter på 5,5 kilometer från Fossmyra upp till Orta. Något som gör att till och med de mest förhärdade stakarna brukar tvingas lägga på fästvalla. Bob Impola är förstås på plats. Och Fis Wordloppet cup, där Maria Gräfnings redan säkrat totalsegern, avslutar säsongen med 50 kilometer långa fristillsloppet Ugra ski marathon i ryska Chanty-Mansijsk, långt bort på andra sidan Uralbergen. Ski classics har ju däremot ett lopp kvar, finska Ylläs–Levi nästa helg.
Den svenska tävlingssäsongen avslutas (med några få, små undantag) helgen därpå med Fjälltoppshelgen i Bruksvallarna, som inleds med säsongens sista SM-tävling, i sprintstafett, torsdagen den 11 april. Anmälningstiden går inte ut förrän på måndag, och det återstår att se om Garphyttan får till något lag (eller IFK Mora, med Axel Ekström), men klart redan nu är att Filip Danielsson kommer att köra för SK Bores andralag. Danielsson är också anmäld till 35 kilometer långa (och, kan jag intyga, superfina) Fjälltoppsloppet på lördagen.

FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope har nu släppt laget till söndagens Flandern runt, som ju är något av höjdpunkten under cyklingens vårsäsong. Vid sidan om Emilia Fahlin kommer det franska laget att matcha tyska Charlotte Becker, australiska Shara Gillow och Lauren Kitchen och franska Eugénie Duval och Maelle Grossetete. Det är nog helt och fullt det bästa man kan ställa på benen, helt enkelt. Sara Mustonen, som ju faktiskt var före Fahlin i mål i Gent–Wevelgem i söndags, kommer till start för itt Health-Mate-Cyclelive och i princip hela världseliten är förstås på plts, med allt från Kirsten Wild (som vann dubbelt på världstouren förr aveckan), Marianne Vos, Annemiek van Vleuten, Marta Bastianelli, Chloe Hosking och så vidare och så vidare …

Fyra små cykelnyheter (runt Emilia Fahlin) och ny chef för längdlandslaget

Ryktet om bloggens död är klart överdrivet, trots två dagars tystnad. Vad den beror på? Att jag glömt strömsladden till bärbara datorn på jobbet och varit ledig måndag–tisdag. Utan batteri – ingen blogg. Nå, tillbaka igen inleder vi med senaste uppdateringen kring Emilia Fahlin.

** När jag pratade med henne i söndags (för den här artikeln), berättade hon att hon skulle stanna kvar i Belgien hela vecka för att få en resefri vecka, ta hand om kroppen och rekognosera banan inför söndagens Flandern runt.
– Det har varit tufft senaste veckan med tre stenhårda tävlingar (söndag–torsdag–söndag), och det blir bra att få den här veckan för att ladda om och rensa huvudet. Jag gillar banan och tror att det kan bli väldigt kul på söndag med de ben jag har just nu. De korta, tuffa klättringarna borde göra att vi inte blir lika många kvar i finalen då. Det är också en bana där det är svårt för lagen att ha jättekontroll, men är någon bra nog för att klara av en soloattack? Eller kan det bli en liten grupp som går iväg? Drömscenariot för min del är att sitta med i en grupp på 15–18 cyklister i en spurt, det hade varit bra. De har ändrat lite på finalen, så jag ska reka den i veckan, annars har jag ganska bra koll på banan, sa Fahlin då.
Banan ordar vi mer om närmare helgen, men vi snackar i varje fall 159 kilometer cykling med start och mål i Oudenaarde och tio namngivna kullar att ta sig över (plus några minst lika kämpiga stigningar utan namn), den sista 13,5 kilometer före mål.
Vilket lag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope ställer upp med är ännu inte offentliggjort, men vid sidan av Fahlin verkar det i varje fall bli Lauren Kitchen och Maelle Grossetete också.
** Sex av Fahlins lagkompisar körde 106 kilometer långa Dwars door Vlaanderen, en tävling på nivån just under världstouren, i dag. Ellen van Dijk gick solo och vann för andra året i rad, 32 sekunder före Marta Bastianelli som var främst i en niomannagrupp. Bäst av Fahlins stallkompisar var Eugénie Duval på en 23:e-plats, i en den största klungan (med runt 90 cyklister) som var drygt två minuter efter van Dijk i mål.
** I dag kom nyheter om att banan för den svenska världstourtävlingen Vårgårda GP, som Fahlin vann 2016 (Sveriges första och hittills enda seger på världstouren), görs om för att bli ännu tuffare. Bland annat byts gruspartierna ut och blir både längre (totalt 29 av 150 kilometer, fördelat på åtta partier) och tuffare (en grusbacke uppges ha 17 procents motlut).
– De grussträckor som fanns tidigare fick ingen direkt påverkan på tävlingen. Så jag föreslog att ta bort dem eller göra dem mer avgörande. Nu inbjuder det till mer offensiv körning, säger förre förbundskaptenen Martin Vestby som varit med som någon typ av konsult när den nya banan lagts fast.
Någon banskiss har ännu inte presenterats (åtminstone inte vad jag hittat). Tävlingen avgörs den 18 augusti.
** Det verkar fortfarande inte finnas något definitivt beslut kring SM i Båstad, som Trafikverket vill stoppa (eller i varje fall inte vill låta gå på de tänkta vägarna). Linjelopp kommer, om det blir av, att köras den 29 juni. Fahlin är som bekant regerande mästare (oklart om hon får behålla mästartröjan ett år till om SM ställs in; jag ska försöka ta reda på det). SM i tempolopp körs i Jönköping dagarna före Vårgårda GP.

Boråskillen Jonas Peterson blev i dag utsedd till ny chef för längdlandslaget efter Rikard Grip, och inom en månad eller så lär vi få se hur han tänker formera sitt landslag (om det blir tre träningsgrupper som senaste säsongen) och om Axel Ekström och/eller Filip Danielsson kommer att ta plats (kanske dröjer det något längre om det stämmer att Peterson tillträder först den 1 maj).
– Vi ville ha en person med bakgrund inom längdskidsporten samtidigt som vi såg en fördel med att komma in med nya ”ögon”. Detta uppfyller Jonas Peterson. Han har erfarenhet av att leda stora organisationer, samt att jobba övergripande med strategiska frågor, säger Svenska skidförbundets längdchef Johan Sares till förbundets hemsida.

Missnöjd Fahlin, en skidklättring värre än Alpe Cermis och perset som gör Olsson till Sverigetrea

Emilia Fahlin var inte ett dugg nöjd med 18:e-platsen i Gent–Wevelgem i dag. Det kan man förstå om man såg spurten, där hon var uppe på rullen på Kirsten Wild (som precis som i Brugge–De Panne i torsdags vann) med kilometern kvar men tappade bort den och blev helt instängd på upploppet. Hon skakade på huvudet när hon rullade över mållinjen (loppet direktsändes på Eurosport, och sista 1,5 kilometerna kan ni se här). Å andra sidan är det ett otroligt styrkebesked att Fahlin redan nu, med vårens sjukdomsbakgrund och en förmåga att allt som oftast ha problem på vårarna, har axlat sin kaptensroll i nya stallet och är med där framme och kör om placeringar i varenda tävling. Jag pratade med henne efter dagens tävling, en (pluslåst) text ni kan läsa här.

På tal om att snacka så slog jag även en signal till Olivia Hansson, som knöt ihop tredjeplatsen i Nordenskiöldsloppet. Läs den (pluslåsta) texten här.

I Gällivare avslutades skidsäsongen, för dem som inte tänkt åka SM i sprintstafett och det övriga som bjuds under Fjälltoppshelgen i Bruksvallarna om två veckor, med en klättring uppför Dundret. Efter ett inledande varv på skidspåren nedanför bar det rätt uppför det ikoniska berget, 334 meters klättring på drygt en kilometers åkning (alltså extremt mycket brantare än Tour de ski-finalen där de 420 meterna klättring sker över 3,6 kilometer skidåkning). Syskonen Ebba och Fredrik Andersson (hon är ju världsmästare, han är talang) från Sollefteå klättrade bäst av alla och vann tävlingen som tillsammans med en sprint i torsdags och lördagens SM i tremil/femmil ingick i Volkswagen tour. Lucas Lennartsson klättrade bäst av länsåkarna och tog 18:e-platsen på herrsidan, 1.45 bakom Andersson men sekunden före legendaren Jörgen Brink (som verkar vara på väg att avsluta karriären för gott nu). Adam Gillman blev 30:e man upp och Markus Johansson 39:a. Bara topp tolv i de tre loppen fick poäng i tourens totalställning, vilket gjorde att samtliga länsåkare slutade på noll poäng. Femmilssegraren Johan Häggström vann närmast före Andersson.

I går orkade inte så många natt-SM-trötta löpare springa Vårdubbelns medeldistans nere i Blekinge (SM gick ju i Hässleholm), men i dag sprang Andrea Svensson hem en andraplats i långdistansen, sex minuter bakom gamla landslagslöparen Lena Eliasson-Lööf. Lovisa Persson fyra, bara 46 sekunder bakom Svensson, och natt-SM-bronsmedlajören Lilian Forsgren åtta. Hagabys Love Sintring, Tisarens Daniel Attås och KFUM Örebros Jacob Eriksson sjua, nia respektive tia på herrsidan, fem–sju minuter bakom segrande Simon Hector. Martin Regborn joggade hem en öppen bana.
I Södertälje var Filip Jacobsson fyra och Ellinor Eriksson åtta i Kringelträffen, där Garphyttans Karin E Gustafsson tog en andraplats i mountainbikeorienteringspremiären.

Arrangörsklubben Stocksäters egen Michael Welday vann 3 000-metersloppet i Marsspelen i dag, på 9.08,39 (han gick solo och var över sex sekunder före tvåan). Bland veteranerna var Marie Dasler (11.28,02) och Mathias Viktorsson (10.06,63) snabbast. SM-fyran Noha Olsson persade på 1 500 meter med 4.16,40 (tvåa i loppet bakom Lidingös Julius Mördrup) och avslutar därmed inomhussäongen som Sverigetrea i P17-klassen. Klara Frih kom inte till start i F17.

Fahlin med ny topplacering – och Lennartsson snabbast när femmilshelgen inleddes

Mycket Emilia Fahlin på bloggen senaste dagarna, men det är ju inte så konstigt när Örebrocyklisten verkar vara på väg att växa ut till en riktig världsstjärna så här på sin 13:e proffssäsong (ja, man kan ju argumentera för att hon tog det klivet redan i fjol, men så bra som hon kör nu har hon aldrig tidigare gjort den här tiden på året). Exakt samma datum förra året var hon 30:e i Dwars door Vlaanderen, 21 i en klungspurt om niondeplatsen. I Brugge-De Panne i dag bet hon ihop ifrån ett synbart hopplöst läge långt bak i klungan med ett par kilometer kvar (och utan några lagkompisar kvar att spela med) och krigade sig fram till en åttondeplats (som kunde varit ännu bättre, men positionen genom sista högerkurvan blev lite svår, och därefter var det bara att blåsa på de sista 700 meterna för att räddas det som räddas kunde – och Fahlin gick om elva cyklister från 19:e till åttonde plats). Mest imponerande var nog ändå att det här var ett lopp som inte alls ska passa örebroaren, egentligen; för platt och för spurtinriktat. Men i dag var hon uppenbarligen åttonde bäst i världen även under sådana förutsättningar, före till exempel trefaldiga linjeloppsvärldsmästaren Marianne Vos. Söndagens Gent-Wevelgem ska i varje fall på papperet passa Fahlin bättre, så vi får väl se vad hon hittar på då … Mer om loppet och lite (lånade) citat om Fahlin finns i den här (pluslåsta) texten. Och ja, Kirsten Wild vann alltså tävlingen. De övriga FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-cyklisterna fanns med längre bak i den stora tätklungan som sprack av lite på slutet, och slutade på 44:e, 51:a, 54:e, 57:e och 72:a plats. Andra svenskan, Sara Mustonen, som kör för Health Mate-Cyclelive Team, blev 49:a.

I Gällivare startade SM-femmilshelgen med en sprint i klassisk stil, där många (men långt ifrån alla) som ska köra femmilen ställde upp som en del av en minitour som avslutas med ett lopp uppför Dundret på söndag. Garphyttans Marcus Lennartsson och Adam Gillman tog sig vidare från kvalet med två respektive en sekunds marginal, som 25:a och 27:a, och fick slutplaceringarna 20:e och 29:e efter att ha åkt ut i kvartsfinalerna. Lennartsson blev fyra i sin, men var inte nära någon lucky loser-plats. IFK Umeås Marcus Grate vann närmaste före Falun Borlänges Oskar Svensson och Piteås Johan Häggström. Femmilen körs på lördag.

Helgens höjdare – Fahlin med ny tätchans, Svensson kan försvara SM-guldet och skidor över fem och 22 (!) mil

1) Gent–Wevelgem
Emilia Fahlin fortsätter sitt tävlande med fjärde världstourtävlingen inom loppet av två veckor, en tävlingen som oavsett vad namnet säger inte har start i Gent utan i Ieper (herrarna, som cyklar drygt 25 mil mot damernas 13,7, startar i Gent). Det bjuds på sex namngivna stigningar som var och en ligger på runt 100 höjdmeter (det är tre små toppar som avverkas två gånger, Baneberg, Kemmelberg och Monteberg). Det är tuffare än det låter, Kemmelberg är ju till exempel känd för pavévägen upp och en lutning på nästan 23 procent. Första 45 kilometerna och sista 30 in till målet i Wevelgem bjuder på snällare terräng, och till skillnad från torsdagens snåriga avslutning i Brugge-De Panne bjuder finalen på tre kilometer som nästan är helt raka. Sammantaget en tävling som på papperet borde passa Fahlin rätt bra, om formen fortsätter vara så bra som den varit senaste veckan.

2) Natt-SM i orientering
Redan i kväll smäller det i Hässleholm, och jag gick ju tidigare i veckan igenom startlistan inför det som inte bara är natt-SM utan också premiär i elitserien i orientering, Swedish league. Kort sammanfattat saknas hela A-landslaget på damsidan, vilket öppnar för att Tisarens nattspecialister Andrea Svensson (regerande mästare) och Lilian Forsgren (två SM-medaljer i disciplinen, senast ett brons i fjol) ska kunna vara med allra längst framme (vilket de förstås mycket väl hade kunnat vara ändå. Första start i elitklasserna 20.30, sista 22.57 (Svensson går ut 22.36) och någon gång efter midnatt vet vi vem som är ny mästare.

3) Femmil. Eller 22.
På lördag avgörs SM-femmilen, med både Axel Ekström och Filip Danielsson (och ett gäng Garphytte- och en Zinkgruvanåkare) på startlinjen i Gällivare. Vi snackar fristil och intervallstart, och Daniel Richardsson och Jens Burman får väl på alla sätt ses som favoriter. Går man efter internationella skidförbundets rankning så är Ekström 15:e i startfältet medan Danielsson återfinns först på plats 33 (fem placeringar före Garphyttans Adam Gillman). I varje fall i Danielssons fall lär det handla om en viss underskattning på grund av sparsamt tävlande i vinter, men det är i varje fall något att hålla sig i när man ska bedöma resultaten i efterhand. Axel Ekström har kört tre femmilar i karriären, alla på SM, och var 33:a 2015, 30:e 2016 och 16:e 2017. Danielsson har kört två: Han var 31:a på SM 2017 och 57:a i Holmenkollens femmil, i världscupen alltså, i fjol. Dagen efter femmilen ska de som anmält sig till hela Volkswagen tour (vilket inte Danielsson eller Ekström har gjort, däremot bland andra Gillman) köra uppför Dundret.
Knappt tio mil söderut avgörs den fjärde upplagan (i modern tid) av Nordenskiöldsloppet, med start (6.00 på lördagsmorgonen) och mål i Jokkmokk. som körde in som 183:a i Vasaloppet (vilket var topp 20 av de som startade i första startled, bakom eliten; allra bäst av dem var för övrigt Karlslunds Robert Brundin vilket aldrig blev ordentligt uppmärksammat här på bloggen – ingen annan från startled ett tog sig in på topp 100 under de svåra förhållandena i år). Det blir spännande att se både vad Hansson och Hindér kan göra i loppet i år när de flesta toppnamn i långlopp väljer att avstå eftersom två deltävlingar i långloppsvärldscupen återstår. Andreas Nygaard, som vunnit de två senaste upplagorna på 11.48 respektive 13.25, är dock anmäld, så vi har en klar förhandsfavorit.

Bubblare: Skrev lite om de hetaste namnen i Marsspelen tidigare i veckan.