Spring 60 varv i Sörbytrappan för en god sak – och klart för fyra tävlingar på tolv dagar

Nature running (klubben jag springer för, så ni förstår eventuellt jäv) har aviserat ett nytt evenemang, i samma anda som #diabeteshjältar VK trail. Alltså: Höjdmeter och en insamling som är viktigare än tävlingsmomentet. Den här gången går pengarna till Prostatacancerförbundet (valfri startavgift, men minst 200 kronor, direkt dit) och tävlingen genomförs i Sörbybacken i Örebro och heter Sörbybacken night backyard(ish…).
Med start varje heltimme, 18.00 till 23.00, ska det runt 700 meter långa trappvarvet (180 trappsteg uppför, stig nedför) avverkas tio varv (det är knappt 30 höjdmeter per varv). Totalt alltså ungefär lika långt som ett backyard ultra-varv, varje timme (och totalt runt maratondistans med knappt 1 800 höjdmeter över sex timmar). Om alla som klarar av de sex timmarna klassas som vinnare eller om någon särskiljning (snabbast tid totalt/snabbast tid på sista varvet?) kommer att nyttjas framgår inte av inbjudan, men tävlingsmomentet är också underordnat.
På Strava finns ett segment över sträckan där orienterarna Josefin Tjernlund och och Filip Jacobsson har rekorden på 34.17 respektive 29.03.
Evenemanget äger rum fredagen den 26 november.
Förutom #diabeteshjältar VK trail och Sörbybacken night backyard(ish…) står Nature running också bakom Bergslagsleden ultra och har hjälpt till på ett hörn med Rusakulan vertikal de två senaste åren.

Rallarrundan är nästa tävling att komma in med en (något sen) sanktionsansökan inför 2022. Femkilometersloppet i Hallsberg, som i år enbart avgjordes i en virtuell och lite fattig version, återuppstår nästa år i sin vanliga form och arrangeras precis som vanligt måndagskvällen närmast månadsskiftet maj/juni (nästa år den 30 maj). Det är två dagar före Fjugestaloppet, och springer man allt de där veckorna kan man få Vintrosaloppet, Rallarrundan, Fjugestaloppet och Lindesjönloppet inom loppet av tolv dagar.
Datum 2022 för alla tävlingar som normalt ingår i långloppscupen (de som fortfarande inte lämnat in sanktionsansökningar är Wedevågsloppet och Rusakulan vertikal):
19 mars: Nora marathon
2 april: Startmilen (Örebro).
20 april: Örebro AIK halvmaraton.
23 april: Kumla stadslopp.
14 maj: Hälleforsterrängen.
26 maj: Vintrosaloppet.
1 juni: Fjugestaloppet.
6 juni: Lindesjönloppet (Lindesberg).
18 juni: Fröviloppet.
16 juli: Semesterhalvmaran/Sommarmilen (Torp).
31 juli: Dalenrundan (Brevens bruk).
13 augusti: Stripastafetten (Guldsmedshyttan).
27 augusti: Östansjöloppet.
10 september: Norasjön runt.
18 september: Tarstaborgsrundan (Pålsboda).
2 oktober: Hostruset (Örebro).
8 oktober: Åstadsloppet (Örebro).
5 november: Kilsbergsleden (Örebro).
10 december: Lucialoppet (Vretstorp).

Tisaren tog SM-brons i sprintstafett efter diskningsdramatik – Petterssons första seniormedalj (och van Sitteren säkrade långloppscupstiteln när Wedin stal rubrikerna i långa terräng-DM)

Tisaren kunde välja och vraka när de satte ihop laget till dagens SM-tävling i mixedsprintstafett – och lyckades onekligen perfekt när de ställde Ellinor Tjernlund, Valter Pettersson, Oskar Andrén och Josefin Tjernlund på banan.
Åt Stora Tuna, som ledde redan innan Tove Alexandersson vag sig ut på sistasträckan, och IFK Göteborg, med Max Peter Bejmer och Sara Hagström på två sista sträckorna, fanns förvisso inget att göra åt – men Tisaren tog brons bakom de lagen sedan Josefin Tjernlund svarat för sin kanske starkaste insats i år och hållit individuella sprintmästaren Karolin Ohlsson stången över sistasträckan. Tjernlund gick ut som just trea, 1.02 före Ohlsson, och höll tredjeplatsen i mål med 15 sekunders marginal.
Sådär såg det däremot inte ut när Tjernlund gick i mål. Då verkade Tisaren för tredje gången på senaste sex åren ha slutat fyra, eftersom Kåres Vilma von Krusenstierna var i mål som trea bara sekunden bakom Hagström. Men Kåres andralöpare, Eskil Kinneberg, visade sig efteråt ha sprungit genom en förbjuden passage, och därför blev laget diskat och Tisaren flyttades upp.
Räknat med de nya förutsättningarna – utan hänsyn till Kåre som sedan plockades ur resultatlistorna – såg Josefins tvillingsyster Ellinor till att Tisaren var fyra vid första växlingen, ihop med trean Stora Tuna, 20 sekunder bakom täten. Pettersson höll fjärdeplatsen på andrasträckan, och Andrén avancerade förbi Göteborg-Majorna (som ledde efter första, tack vare Lina Strand) på tredje, till den position som Josefin förvaltade in i mål.
Det här var Tisarens fjärde SM-medalj genom tiderna efter herrarnas silver 2003 (Dan Larsson, Tomas Hallmén, Joacim Karlsson och Sergej Detkov utgjorde laget – det var fyramanna på den tiden – och ryssen förlorade en rafflande spurtduell om guldet mot Orions Tobias Andersson), damernas brons 2019 (Tjernlunds och Lovisa Persson) och mixedsprintstafettsilvret samma år (Josefin, Andrén, Daniel Attås och Lilian Forsgren).
Den som lär glädjas allra mest åt dagens SM-brons är därmed Valter Pettersson, som blott 19 år gammal och har ytterligare ett år kvar som junior (han var reserv på hemmaplan till junior-VM) och som nu tog sin första senior-SM-medalj efter att i fjol ha vunnit individuella sprint-SM i yngre juniorklassen.
Tisarens andralag, med Lilian Forsgren (som sprungit EM i år, och som har ett VM i just mixedsprintstafett på meritlistan) och Andrea Svensson (som varit topp tio i världscupen i år) på första och sistasträckan blev näst bästa länslag med en 16:e-plats. Daniel Forsgren och Emil Larsson sprang andra- och tredjesträckorna där, och Svensson löpte upp laget åtta placeringar som ankare. Bland annat tog hon sig förbi KFUM Örebro, som slutade 24:a trots EM-löparen Jonatan Gustafssons topplopp på andrasträckan där bara Ravinens Axel Granqvist levererade en bättre sträcktid (Karin Lindgren sprang första, Melker Forsberg tredje och Lovisa Gustafsson sista).
Tisarens tredjelag seedades till B-finalen (bara 39 lag fick vara med i A-heatet med chans på medaljer), och där levererade Salla Isoherranen ett nytt topplopp som ankare och sprang upp laget från 23:e till sjunde plats genom att vara nästan en minut snabbare än någon annan på den 15 minuter långa sträckan …). Lovisa Persson, Tomas Hallmén (han som var med och tog stafettsilver för 18 år sedan) och Noel Helmersson sprang övriga sträckor.
Nästa helg vankas final i elitserien i orientering (Swedish league) och fredagen därpå avgörs årets sista mästerskap, natt-SM för seniorer och ultralånga SM för juniorer.

I går säkrade Per Arvidsson sin tredje (eller fjärde, om man räknar fjolårets inställda) totalseger i Närkelöpningens långloppscup på herrsidan – i dag gjorde Liduina van Sitteren detsamma på damsidan. Enda utmanaren som kvarstod, Marie Dasler, klev av långa terräng-DM i Hällefors – men det spelade ingen roll eftersom topp tre i vilket fall som helst hade räckt för van Sitteren, och Örebro AIK-löparen vann i helt överlägsen stil. Hon forcerade de tio kilometerna terräng i spåren vid Hurtigtorpet på 39.59 – exakt fyra minuter snabbare än tvåan Petra Hanaeus som i sin tur var nästan två minuter före Maria Nagle som knep DM-bronset (de hade 43.59 respektive 45.44). Tillsammans med åttan Annica Sjölund (55.57) tog Hanaeus och Nagle också guld i lagklassen för IF Start (och eventuellt guld i lagveteranklassen, oklart om det delades ut något sådant eller om den tävlingen ställdes in eftersom Start var enda klubben med lag i den klassen).
Men dagens stora snackis från Hällefors måste ändå vara Linus Wedin. Jag tyckte att det var en stor skräll att 14-åringen från Garphyttan tog en fjärdeplats i korta terräng-DM i går – men det här var dagen då han på allvar presenterade sig på länets konditionsidrottsscen. När redan klara cupvinnaren Arvidsson drog en DNF till långa DM uppe i Hällefors (han sprang ett långpass i Örebro istället) så smällde Wedin till med ett DM-guld 19 sekunder för en så stark och meriterad löpare som Mattias Nätterlund (och ytterligare 21 före Jonathan Kandelin som tog bronset). Tiderna? 37.49, 38.08 respektive 38.27 över en mil terräng. Jösses! Wedin har en bakgrund som skidåkare (där tävlar han för Garphyttans IF, i löpning för IF Start) och har åkt en del Moto tour i sommar, men i långloppscupen har han före den här helgen inte tagit en enda poäng i seniorklassen (han var näst bästa junior i Hostruset, så där fick han några poäng i juniorcupen). Främsta tidigare löparmeriterna som jag kan hitta är istället segern på femkilometersdistansen i Kilsbergen trailrun tidigare i höst och en andraplats på Bocksten trailrun nere i Skåne i somras.
Med sig hem från Hällefors fick Wedin inte bara ett utan två DM-guld, eftersom han också vann lagklassen ihop med Start-kompisarna Nätterlund och Johan Ingjald (41.06). Nätterlund vann också veteranlagsguld med Tommy Theoren (42.19) och Mikael Hansson (46.37). Hade det funnits juniorklass på långa DM hade han naturligtvis fått guldet även där, men det finns bara på korta (det vann han i går).
Alla veteranmästare: Anna Karlsson (52.39 i K35, Vretstorp), Mattias Nätterlund (38.08 i M35, Start), Hanna Fridhamre (56.47 i K40, Nora), Roger Elimä (47.27 i M40, Örebro AIK), Petra Hanaeus (43.59 i K45, Start), Tommy Sundberg (39.40 i M45, Hällefors), Annica Sjölund (55.57 i K50, Start), Rodney Hundermark (42.50 i M50, Nora), Tina Forsberg (1.03.53 i K55, Storådalen), Mikael Hansson (46.37 i M55, Start), Peter Grölund (48.23 i M60, Nora), Liljana Persson (1.04.47 i K65, Almby), Per Börjesson (53.38 i M65, Östansjö), Bo Persson (57.56 i M70, Almby), Birgitta Jansson (1.07.15 i K75, Storådalen), Sven-Olof Dahlgren (1.17.05 i M75, Kopparberg), Arne Evertsson (1.29.59 i M80, Storådalen).
På damsidan har Dasler säkrat andraplatsen i långloppscupen bakom van Sitteren, medan fyran Therese Fjordäng alltjämt har möjlighet att ta sig förbi Petra Hanaeus i kampen om tredjeplatsen (men då måste hon vara etta–trea eller tvåa–tvåa på Kilsbergesleden och Lucialoppet samtidigt som Hanaeus inte är bättre än fyra). På herrsidan behöver Nätterlund ställa upp i båda tävlingarna för att ens räknas, annars blir han av med den tredjeplats han ligger på (man måste ställa upp i minst sex tävlingar). Gör han det och tar nio poäng mer än Oskar Hansson så tar han andraplatsen, annars har han bra chans att försvara tredjeplatsen. Löper han inte båda är det däremot ett getingbo om tredjeplatsen där Ingjald, Kandelin, Andreas Adolfsson, Martin Duberg och Tommy Theoren har chansen på tredjeplatsen.
Men nu väntar två tävlingslediga helger på hemmaplan – nästa vecka ligger fokus istället på terräng-SM.

Regborn tog åttonde silvret – sju sekunder från guld (är det en förbannelse?), Arvidsson tog fyra guld och säkrade totalsegern i långloppscupen (van Sitteren kan säkra i morgon) och här är alla distriktsmästare

Om inte Martin Regborn hade tagit det där guldet i Hudiksvall 2019 hade man börjat ana en SM-förbannelse. För i dag tog Örebroorientaren sitt åttonde SM-silver – men än så länge har det ”bara” blivit ett guld. Flera gånger har det bara varit sekunder ifrån, så också i dag. I sprint-SM i Norrtälje var Regborn sju sekunder bakom regerande världsmästaren Isac von Krusenstierna, som tog sitt första SM-guld (det måste vara rätt ovanligt att vinna VM före SM) – men sju sekunder före 18-faldige svenske mästaren (och dubble världsmästaren) Gustav Bergman och 21 före Emil Svensk på fjärdeplatsen. ”Sju sekunder efter Isac som visade vem som är världsmästaren. Två misstag på cirka 5 sekunder, i övrigt stabilt lopp. Bra känsla fysiskt”, skriver Regborn i sin träningsdagbok på Strava. Kom ihåg att det här loppet bara kom en vecka efter distriktsrekordskrossen på halvmaran i Åstadsloppet och två efter femteplatsen, som bästa svensk, i världscupen i Italien.
På damsidan gjorde de svenska superstjärnorna upp – och Karolin Ohlsson drog längsta strået 21 sekunder före ”omöjliga” Tove Alexandersson, ett år efter häloperationen. Ellinor Tjernlund var bäst av Tisarens batteri av topplöpare, men fick nöja sig med en sjundeplats, 1.27 bakom Ohlsson och 55 sekunder från Sara Hagström på tredjeplatsen. Josefin Tjernlund blev nia (33 sekunder bakom tvillingsystern), Lilian Forsgren 15:e (48 sekunder bakom Ellinor), Andrea Svensson 22:a (1.21 efter klubbkompisen) och Lovisa Persson 36:a (2.41 bakom).
På herrsidan var KFUM Örebros EM-sprinter Jonatan Gustafsson tia i första orienteringsloppet på länge, 52 sekunder bakom von Krusentierna men bara 24 från Svensk på fjärdeplatsen, medan Tisarens Oskar Andrén var 13:e, ytterligare sju sekunder bakom. Daniel Forsgren fick nöja sig med en 39:e-plats, men var å andra sidan en av två Tisaren-löpare som tog sig till A-final vilket gör att han utmanar Valter Pettersson, som blev åtta i äldre juniorklassen, om den andra platsen i morgondagens mixedsprintstafettlag (bakom Andrén). På Eventor står det att lagen ska vara inlämnade senast 19.00 i kväll, men än saknas många (inklusive Tisaren), så jag antar att det är något tjall med systemet.
Allra bästa juniorplaceringen tog OK Tisarens utbytesstudent Salla Isoherranen, som bara var 15 sekunder från guldet i den yngre juniorklassen, D18, men ändå ”bara” blev femma i en mycket tajt klass. Emil Larsson blev 14:e i H18 liksom Melker Forsberg i H20, Lovisa Gustafsson blev 21:a i D20, Linus Malm 33:a i H20 och Ellen Pelander 34:a i D18.

Per Arvidsson kunde ha stannat hemma och ändå säkrat sin tredje raka totalseger i långloppscupen i dag, men det gjorde han förstås inte. IF Start-löparen drog till Vretstorp och vann korta terräng-DM på 13.36 över fyra böljande kilometer elljusspår (med en rejäl stigning på andra halvan). Det var fyra sekunder snabbare än fjolårets DM-segrare Valter Pettersson sprang på samma bana för ett år sedan (men banrekordet har fortfarande Enhörnas Johan Ek-Larsson på 13.19) och 37 sekunder snabbare än David Klasson (LK Gränslöst) som passerade Starts Mattias Nätterlund på andra varvet tog silvret på 14.13, fyra sekunder före Nätterlund. 14-årige Linus Wedin var dagens stora överraskning. Visst att han vann Kilsbergen trailruns femkilometersklass, men nu blev han fyra på DM – före löpare som Oskar Hansson, Fredrik Johnsson och Martin Duberg – och såg dessutom till att IF Start tog lagguldet (Arvidsson fick därmed med sig fyra guldmedaljer från Vretstorp – i DM, veteran-DM i M35, i lag-DM och i veteranlag-DM med Nätterlund och Tommy Thoren som tog silver i M45 och var tia totalt på 15.38).
Liduina van Sitteren la upp matchbollen för att kunna göra precis som Arvidsson – säkra sin tredje raka totalseger – i lång terräng-DM i morgon genom att vinna dagens tävling i överlägsen stil. van Sitteren sänkte banrekordet, från fjolårets DM, med 46 sekunder när hon passerade mållinjen på 15.54 – trots att hon fick göra hela loppet solo. Marie Dasler, enda utmanaren i cupen, var 1.25 bakom, men 14 sekunder före trean Therese Fjordäng som höll Maria Nagle bakom sig med fem sekunders marginal (Nagle gick förbi Julia Johnsson på andra halvan och höll henne bakom sig med fyra sekunders marginal). Tillsammans med Therese Persson tog van Sitteren och Johnsson Örebro AIK till lagguldet, men i veteran-DM tog Daslers, Nagles och Annica Sjölunds IF Start hand om förstaplatsen. Petra Hanaeus kom inte till start.
För att van Sitteren ska säkra titeln i morgon krävs följande: A) Att hon blir topp tre. B) Att hon blir fyra så länge Dasler inte vinner. C) Om hon blir femma så länge Dasler inte blir topp två. D) Om hon blir sexa så länge Dasler inte blir topp tre. E) Om hon blir sjua så länge Dasler inte är topp fyra. Skulle van Sitteren bli sjuk över natten så räcker seger i endera Kilsbergsleden eller Lucialoppet också för att säkra totaltiteln, även om Dasler vinner i morgon.
Räknar man in fjolårets coronainställda säsong så är det här fjärde raka året som Arvidsson och van Sitteren dominerar löpningen hemma i länet. Även Peter Wiker, Åsa Höög och Erik Anfält har lyckats hålla sviter vid liv fyra år i rad, men bara Mikaela Kemppi har nått fem.
Utöver nämnda lag- och seniormästare blev även följande löpare distriktsmästare i ungdoms-, junior- och veteranklasser: Junia Forsell (13.13 över två kilometer i F13, Hällefors), Beppe Rundqvist (8.45 över två kilometer i P13, Vretstorp), Ester Skoglund (18.23 i F15, Östansjö), Linus Wedin (14.29 i P15, Start), Anna Karlsson (19.46 i K35, Vretstorp), Per Arvidsson (13.36 i M35, Start), Maria Lithell (20.07 i K40, Östansjö), Andreas Adolfsson (15.37 i M40, Åsbro), Maria Nagle (17.38 i K45, Start), Fredrik Johnsson (14.57 i M45, Örebro AIK), Marie Dasler (17.19 i K50, Start), Rodney Hundermark (15.57 i M50, Nora), Lars Lundegård (16.37 i M55, KFUM Örebro), Peter Grönlund (18.03 i M60, Nora), Rose Marie Enmalm (21.00 i K65, Start), Hans Backström (19.18 i M65, Östansjö), Ann-Britt Eriksson (22.24 i K70, Start), Bo Persson (20.47 i M70, Almby), Sven-Olof Olofsson (20.49 i M75, Östansjö), Ingegerd Eklund (37.56 i K80, Brohyttan) och Anders Källman (33.24 i M80, Östansjö).
En tid man reagerar på där är 75-årige Sven-Olof Olofssons 20.49 – alltså 5.12 per kilometer. Bra tempo i gubbenen på den kuperade banan.
1999: Helene Nilsson/Johan Stunz.
2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
2005: Karin Sennvall (numera Forsberg)/Mathias Lidson.
2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
2010: Karin Sennvall (nu Forsberg)/Erik Anfält.
2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
2012: Erica Lech/Erik Anfält.
2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
2019: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
2020: Inställd på grund av corona (van Sitteren och Arvidsson tog flest ”poäng” i de tävlingar som blev av).
2021: Liduina van Sitteren*/Per Arvidsson.
* leder och kommer med stor sannolikhet säkra titeln i morgon.

Noha Olsson, KFUM Örebros medeldistansare som är anmäld till terräng-SM nästa helg (trots att han gör militärtjänst och därför tävlat sparsamt på höstkanten), valde av någon anledning bort korta terräng-DM för att i stället springa Örebro parkrun på lördagsmorgonen, och var med 17.13 överlägset snabbast (fem herrar gick in i spannet 18.22–18.56 med Erik Jansson främst) medan Ida Lilja tryckte dit ett nytt parkrunpers med 21.34 som snabbaste dam. Det var nästan exakt tre år sedan hon senast var snabbast i femkilometaren runt Rynningeviken (Olsson var först runt för tionde gången på 16 starter).

I dag var det dags för första upplagan av hinderbaneloppet Toughest Stockholm på nästan 2,5 år, och precis som i den Red Bull-sponsrade tävlingen i Köpenhamn för några veckor sedan vann danska Ida Mathilde Steensgaard närmast före örebroaren Siri Englund. Stensgaard avverkade de sex kilometerna och 30 hindren på 46.35, Englund var dryggt två minuter bakom (men 18 före trean Maja Wellner). Ex-örebroaren Sara Forsström var fyra, Noras Kristalina Smårs sexa. På instagram skriver Englund att det här var sista OCR-tävlingen för året, men hon lär dyka upp på till exempel Kilsbergsleden.

Zika den ende som valde veteran-SM i maraton, Regborns jämna kilometertider från rekordet och nya lopp i tävlingskalendern

Väldigt mycket i skymundan av Stockholm marathon avgjordes i lördags också Göteborg marathon – som faktiskt var veteran-SM i maraton och därmed någon sorts motsvarighet till Norasjön runt som var veteran-SM i halvmaraton och avgjordes samma dag som stora SM (i Göteborg). Det får ju tyvärr till följd att de bästa i respektive åldersklass inte vinner (men få topplöpare i spannet 35–45 år väljer kanske ändå att springa ett veteran-SM i halvmaraton eller maraton, så vill man ha dem på plats får man helt enkelt låta Göteborgsvarvet och Stockholm marathon gälla som veteran-SM). Erik Anfälts 2.26.41 (som gjorde att han var bäste H45-löpare med över tio minuters marginal i Stockholm; han blev ju 18:e i tävlingen och tia i SM) hade till exempel räckt till att vinna Göteborg marathon med åtta minuter (och det var faktiskt en H45:a, Falkenbergs Jimmy Voxek, som vann).
Men nå. En hel del duktiga veteraner valde ändå att åka till Göteborg i stället, och 27 av dem gick under tre timmar (eller ja, 27 i tävlingen gick under, den var öppen för andra och några av de snabbaste var inte veteraner). IF Starts Elias Zika är den enda länslöpare jag hittat i listan i Göteborg, och han persade med över 2,5 minuter när han sprang in på 2.47.10 (1.21.46/1.25.24 på halvorna) och tog en fjärdeplats i M40-klassen, knappt tio minuter från guld och tre från medalj.
I Stockholm var Anfält för övrigt den ende länslöparen som blev topp tio i sin ålderskategorti, vad jag kan se.

Har inte kunnat undvika att gräva kolla lite på Martin Regborns gps-spår från distriktsrekordskrossen i halvmaraton i lördags (65.09). Normalt får man ju alltid lite längre sträcka på gps:en än loppet är långt (bland annat därför att det är svårt att springa kortast möjliga väg i alla svängar och då banmätarna har en viss felmarginal), så Regborn fick ihop 21,25 kilometer (och då får man förmoda att de sista meterna inne i Tybblelundshallen gav noll meter på klockan eftersom gps bara fungerar utomhus). Med det sagt, enligt klockan hade han följande femkilometare på klockan: 15.12, 15.17, 15.13 och 15.26. Ett väldigt jämnt och fint tempo där bara några kilometer på slutet, med de små backarna upp och förbi universitet och möjligen också med motvind, satte ned farten några sekunder. Fram till kilometer 18 var alla utom en kilometersplit (över de båda broarna i Rynningeviken) samlade i intervallet 2.59–3.06 (och alla utom tre i intervallet 3.00–3.05). Ett väldigt jämnt och fint tempo. Och det alltså trots att Regborn fick göra precis hela loppet själv, från start till mål.
I sin träningsdagbok på Strava skriver han själv en kort analys: ”Bra yttre förhållanden (kanske lite för blåsigt) och inget egentligt motstånd, så beslutade mig för att sikta mot banrekordet. Kändes riktigt bra och kontrollerat en bit in i loppet så insåg att distriktsrekordet också var inom räckhåll. Känns som det finns mer i kroppen med gubbar att springa mot också.”
Regborn har nu distriktsrekord på 3 000 meter inomhus, 5 000 meter 10 000 meter och halvmaraton. Om man använder jogg.se:s löparkalkylator (vars noggrannhet förstås kan ifrågasättas) så borde Regborn med de här resultaten kunna springa en bra bit under åtta minuter på 3 000 meter (distriktsrekordet är 8.11) – men han beräknas konstigt nog ”bara” vara god för 2.24.36 på maraton (två sekunder under Erik Anfälts pers som gör honom till trea i distriktet genom tiderna, knappt tre minuter bakom Lars Hagbergs och Rolf Barrs toppnoteringar från 80-talet). Men visst vore det oerhört intressant att få se Regborn prova benen på maran någon gång?!
Först och främst väntar hur som helst sprint-SM i orientering i Norrtälje till helgen. Mer om det i bloggen när det närmar sig.

Sju av de tolv löpartävlingarna i årets tävlingskalender som inte hade ansökt om sanktion när sista datumet (till normal kostnad) passerades vid sista september har nu sökt (bara lite för sent): Kumla stadslopp återgår till sitt datum i april (men vecka 16/näst sista lördagen i april – i stället för vecka 17/sista lördagen; lördag 23 april), Hälleforsterrängen (som flyttat runt mellan lördagarna i maj senaste åren och nu landat mitt i månaden, lördagen den 23 maj), Gallaberget trailrun (som, precis som vanligt, arrangeras en onsdag i juni; nu den 15), Semesterhalvmaran (med Sommarmilen; som är kvar på lördagen mitt i juli, den här gången den 16), Dalenrundan (också kvar på samma helg som i år, söndagen den 24 juli), Tarstaborgsrundan (som också ligger kvar på samma helg, söndagen den 18 september) och Lucialoppet (som alltid är sista lördagen före Lucia, nästa år den 10 december).
Fortfarande saknas dock sanktionsansökningar för Munkastigen trailrun, Bergslagsleden ultra, Wedevågsloppet, Rallarrundan och Rusakulan vertikal.

Historiskt EM-guld till Jansson, Anfält topp tio på SM-maran (igen) och Regborn slaktade 35 år gammalt distriktsrekord

Vilken lördag det blev! Visst har det funnits många glada dagar i den här bloggens liv, men det här är en av de som packats med allra mest lokal framgång utspridd på olika platser. Allra högst slår så klart ett internationellt mästerskapsguld – och faktum är att Garphyttecyklisten Marcus Jansson EM-titel i mountainbikeorienteringens långdistans är den första svenska herrmedaljen genom alla tider på ett Europamästerskap i mountainbikeorientering. Bloggen har ju underrapporterat (ja, helt enkelt missat) mästerskapet i Portugal som inleddes med medeldistans i går (där blev Jansson bara 21:a, över sex minuter bakom segraren Simon Braendli, Schweiz) – men det var alltså i dagens långdistans som han verkligen smällde till. Trots en vurpa var han till slut snabbast med 42 sekunders marginal till ryssen Anton Foliforov på andraplatsen (och ytterligare en minut före alla andra) – och även om väntan blev lång (han gick ut som åtta av 54) fick han till slut kliva högst upp på prispallen.
– Det var svårt att förstå, men det känns väldigt skönt, sa han till Orienteringsmagasinet efteråt.
– Jag såg tidigt folk som startat före mig och hade en bra känsla hela tiden och gjorde inga större misstag. Jag tappade fokus och körde förbi näst sista kontrollen och fick vända tillbaka. Jag slog i axeln och är lite stel, men kunde snabbt få tillbaka fokus. Här fanns tid att ta in på mig för de andra, säger han.
För två år sedan var Jansson en del av det svenska stafettlag som tog VM-silver, Sveriges första internationella mästerskapsmedalj på herrsidan i mountainbikeorientering. Och nu blev han både den första svenska herrcyklisten att ta en individuell internationell mästerskapsmedalj och en EM-medalj what so ever.
Segern gör dessutom att Jansson klättrar och slutar säsongen som sexa i världscupen (det här var den sjätte och sista deltävlingen), även det historiskt starkt, och han var bara 28 poäng från pallen. Medeldistansvinnaren Braendli tog hem titeln.
EM avslutas med stafett i morgon.

Bara 13 dagar efter förstaplatsen i M45-klassen i Berlin marathon slog Erik Anfält till igen. I Stockholm marathon blev han bäste länslöpare (Erica Lech blev sjuk och kom inte till start, så om mitt tips annars hade hållit står skrivit i stjärnorna) och blev för sjunde året i rad topp tio på SM i maraton (med just en tiondeplats av snveskarna, och en sammanlagd 18:e-plats i loppet).  Ja, och faktum är att han sprang drygt sex minuter snabbare än när han tog SM-brons 2018 (men då var förhållandena – och motståndet – bättre den här gången). 45-åringen, som på den rekordsnabba banan i Berlin sprang på 2.26.35, öppnade med en första halva på 1.12.25 i Stockholm (i paritet med hans pers från Rotterdam 2019) och gick efter en andra halva på 1.14.16 i mål på 2.26.41 – och hade därmed drygt 1,5 minuts marginal till elfteplatsen av svenskarna. Det var Anfälts 13:e mara i fyraminutersspannet 2.24.30–2.28.30 – en osannolik jämnhet.
”Ser kanske inte så överdrivet nöjd ut på bilden med Fred Grönwall efter dagens Stockholm marathon. Men den bilden ljuger. Grymt nöjd faktiskt”, skriver Anfält på instagram. ”Just den sviten känns inte riktigt som att den blir lättare och lättare att förlänga för varje år som går. Men kanske kan lyckas något år till. Vem vet”, tillägger han om det här med att vara topp tio i SM-klassen år efter år.
Jonas Nilsson blev näst bäste länslöpare på 2.32.39 (nästan två minuter bättre än i Berlin för 13 dagar sedan!) och Andreas Ingberg, som ”bara” gjorde 2.51 i Berlin, fick det nu att stämma betydligt bättre och gick in som tredje bästa Örebrolöpare på 2.36.17.
Ytterligare fem löpare från länet gick under tre timmar: Fredrik Rådström (2.47.07), Markus Liljenroth (2.48.25), Pär Englund (2.49.47), Jonathan Kandelin (2.52.14), Martin Duberg (2.52.33) och Mikael Waldenborg (2.56.07). Gemensamt för sju av nio sub tre-löpare är att de tävlar för Örebro AIK (Rådström för Hällefors, Englund för Start).
Marie Dasler startade faktiskt, helgen efter sitt livs första sub tre-mara i London, men bröt efter drygt tio kilometer (som passerades på 43.27, som klart snabbast av K55:orna. Därmed blev hennes klubbkompis (i IF Start) Kajsa Rosdal bäst av länslöparna på damsidan med 3.30.05 (122:a totalt, med splittarna 1.37.37/1.52.26). Örebro AIK:s Karin Karlsson näst bästa länslöpare på 231:a plats med 3.40.41 (jag ber om ursäkt om jag missat någon högre upp, både på dam- och herrsidan – resultatlistorna från Stockholm är inte lättsökta).

Dagens verkliga kanontid sattes dock på halva distansen, hemma på Örebros gator, i Åstadsloppet. Martin Regborn, som förra helgen avslutade den internationella orienteringssäsongen med världscupfinalen i Italien hade form kvar i benen och krossade Mikael Abrahamssons 35 år gamla distriktsrekord på halvmaran med över en minut – trots att Regborn fick göra hela loppet solo (han vann över fyra minuter före kenyanen Zachariah Mogendi. Tiden? 1.05.09. Då ska man veta att Åsbroduon Mikael Abrahamsson (med tidigare distritksrekordet på 1.06.10) och Patrik Johansson (1.06.22 i samma veva i mitten av 80-talet) är de enda distriktslöparna genom tiderna som tidigare gått under 1.07. Bäst under 2000-talet var Linus Rosdal (som då tävlade för KFUM Örebro) med 1.07.46 2016. Och Regborns eget pers (från den enda tidigare halvmaran han fullföljt) låg på över 1.09 …
Hetaste duellen var på damsidan där Fanny Schulstad och Liduina van Sitteren låg tillsammans en bra bit, men till slut var Schulstad (som väntat) starkast och korsade mållinjen på 1.19.13 med van Sitteren 1.35 bakom. Eskilstunalöparen Josefine Johnsson (1.21.18) tog tredjeplatsen medan Kristalina Smårs var tredje bäst av länslöparna med 1.29.13. Resultat som gjorde att van Sitteren nu passerat Marie Dasler i långloppscupens sammandrag och tuffar på mot en ny totalseger.
På herrsidan tog Per Arvidsson (1.09.49) tredjeplatsen, som näst bästa länslöpare, och drygade därmed ut sin ledning i långloppscupen (han säkrar därmed en ny totalseger i långloppscupen om han tar en enda poäng på de fyra tävlingar som återstår – eller om Oskar Hansson, som är ende utmanare kvar, inte vinner samtliga). Dalalöparen Kim Andersson (1.11.56) blev fyra medan KFUM Örebros Tomas Bjurström (1.14.27) tog femteplatsen och därmed blev tredje bästa länslöpare.
KFUM Örebro-duon Ronja Lindgren Fjellner (37.43) och Axel Sandberg (33.07) vann tiokilometersdistansen medan Karlskogas Anna Ferletta (19.00) och Upsala IF:s Rasmus Ahlgren (15.32) vann femman. På den senare blev Marcus Lundin (17.56) bäste länslöpare med en sjundeplats.

Allt annat som hände på lördagen – och det var en del – får vi samla upp i morgon!

Dags för årets löparfest i Örebro – Schulstad, van Sitteren, Regborn och Sundström bland dem som väljer Åstadsloppet före Stockholm marathon

Det blev ju varken något riktigt Vårruset eller Blodomloppet i Örebro i år, så KFUM Örebros egna arrangemang Åstadsloppet kommer bli årets största löparfest på stadens gator, räknat i antalet löpare. Lördag smäller det, och banorna är vad jag förstår oförändrade jämfört med 2019 när loppet senast kunde genomföras. Alla klasserna (tävlingsklassen är halvmaraton, men det finns också tio- och femkilometersklasser och ett barnlopp som har nästan 250 föranmälda) har start strax utanför och mål inne i Tybbleundshallen, friidrottshallen uppe vid universitetet. De två längre klasserna springer upp mot stan och rundar Slottet, och halvmaran drar därefter en vända runt Rynningeviken (femkilometaren går på grusvägen bortåt Markaskogen och rundar sedan universitetet på vägen tillbaka). Utomsocknes Abraham Adhanom och Ida-Maria Nicklasson har banrekorden på 1.07.07 respektive 1.17.27 (vinnaren i loppet får 3 000 kronor, men slår man rekorden får man en bonus på en tusenlapp till), Örebro AIK:s egen Jonas Nilsson och Högbys Ellen Persson är regerande mästare.
Trots att tävlingen i år krockar med Stockholm marathon, som dessutom är SM i maraton, finns det en hel del vassa namn i startlistan.
På damsidan springer både Fanny Schulstad (pers på 1.18.51), Liduina van Sitteren (god för 1.17.46 i fjol, men inte riktigt i den formen just nu), formstarka militära femkmparen Siri Englund, långloppscupens tvåa Petra Hanaeus och Svensk klassiker-rekordhållaren Kristalina Smårs (som, vilket jag inte hade koll på, tävlar för Örebro AIK).
På herrsidan har jag tidigare skrivit om Martin Regborns start (han blev ju tvåa i loppet efter viss kontrovers 2017, på 1.09.01 i det som fortfarande är hans enda fullföljda halvmaraton – men har han bevarat sommarens löpform över världscupavslutningen så bör han ha mer i kroppen nu). Mot sig har han träningskompisen Tim Sundström, Kristinehamns Josef Snellman (tidigare rekordhållare på Bergslagsleden och god för 2.35 på maran), långloppscupens överlägsne ledare Per Arvidsson, formstarka trailkungen John Lundström och ett batteri av löpare i David Bergs, David Klassons, Oskar Hanssons, och Björn Engqvists klass.
Axel Sandberg och Julia Johnsson väljer tio kilometer, inga större namn verkar ha gått ned på fem. Barnen springer vid 11, fem kilometer går iväg 12.30 och de två längre klasserna vid 14.

Regborn världscupfyra i stafett, Dasler veteran-VM-femma på drömtid, Ahlsson tog karriärens störst (?!) seger och så gick det i Hostruset

Det blev andralaget för Martin Regborn och fjärdelaget för Ellinor Tjernlund och topp tio-placeringar för båda när världscupen i orientering i dag avslutades med mixedsprintstafett på gatorna i vykortsvackra italienska vintersportmeckat Cortina d’Ampezzo. Hanna Lundberg och Max Peter Bejmer såg till att Regborn fick gå ut som fyra, 24 sekunder bakom Schweiz (tio sekunder upp till trean, 22 bak till sexan) på sin tredjesträcka – och i mål var Regborn femma. däremellan hade Regborn passerat ett lag (ett mixat nationslag) och passerats av Storbritannien och framför allt Norge, där världscupvinnaren Kasper Harlem Fosser sprang ikapp 46 sekunder på täten (22 sekunder på Regborn) och gick ifrån med sex in till växling (35 ned till Regborn som i övrigt gick jämnt med de andra tätlagen och skickade ut Karolin Ohlsson som femma, 27 sekunder bakom Schweiz). Spurtkanonen Ohlsson jagade ned Storbritanniens Megan Carter Davies men fick ge sig mot världscuptvåan Simona Aebersold som fixade sista pallplatsen åt Schweiz.
”Sjabblade bort 20 sekunder direkt för att startpunkten var gömd, men bra lopp efter det”, skriver Regborn i sin träningsdagbok på Strava och tillägger: ”Mersmak på mer sprint nu till nästa år.” Då väntar tidernas första renodlade sprint-VM, i Danmark i slutet av juni.
Lina Strand, Jens Rönnols och Albin Ridefelt såg till att Tjernlund fick gå ut som åtta på sistasträckan, 1.14 bakom täten (och 39 sekunder bakom Regborns lag) och även om Tisaren-löparen tappade Finland så höll hon Sveriges tredjelag stånget och bärgade en niondeplats av 50 startande lag (41 kom i mål utan att ha stämplat bort sig).
I nationscupen räknas dock bara ett lag per land, och där fixade Sveriges förstalag (Tove Alexandersson, Isac von Krusenstierna, Emil Svensk och Sara Hagström) en andraplats bakom Norge, som räckte till totalsegern i världscupens nationscup, knappt tusen poäng före Schweiz (seger i söndagens stafett gav 2 000 poäng).

Jonathan Ahlsson tog karriärens största seger (möjligen näst efter guldet på kortdistans-SM tidigare i somras och det i JSM-guldet i tempo i fjol, men jag skulle nog ändå säga att den här viktorian slår högre) i karriären när han kom loss tillsammans med Victor Hillerström Rundh och sedan vann spurten i Nationaldagsloppet (Markimlinjet) över 155 kilometer (fem varv på en 31-kilometersrunda) i Vallentuna. Inget dumt sätt att avsluta en säsong med, och dessutom innebar vinsten att han klättrade upp på tredjeplatsen i Sverigecupens sammandrag där klubbkompisen (i Motala AIF, som Kumlabröderna Ahlsson numera tävlar för) Hugo Forssell redan säkrat titeln och där storebror Jacob Ahlsson (som ju vann Falkenloppet i går) trots en poängfri 20:e-plats på söndagen haffade andraplatsen. Tre gånger Motala AIF i topp alltså, och två Ahlsson-bröder bland de tre bästa svenska cyklisterna på nationell nivå 2021. Båda bröderna har gjort otroligt framsteg i år, kort sagt.

Förra helgen blev Erik Anfält bäste M45-löpare i Berlin och den här söndagen följde IF Starts Marie Dasler upp med en femteplats i K50-klassen i veteran-VM (åtminstone kallar arrangörerna det för veteran-VM, men jag är inte på det klara med om det är officiellt sanktionerat från veteranfriidrottens centralorganisation) som avgjordes i samband med London marathon. Men framför allt sprang hon, 53 år gammal och med otaliga löptävlingar i kroppen, hem ett nytt personligt rekord med över tio minuters marginal och gick under drömgränsen tre timmar med marginal: 2.58.04. 1.27.14 på första halvan, 1.30.50 på andra är en fin splitt. och upp till veteran-VM-medalj hade hon mindre än tre minuter (det var fyra brittiskor före, Susan Mcdonald vann på 2.51.27.och upp till veteran-VM-medalj hade hon mindre än tre minuter (det var fyra brittiskor före, Susan Mcdonald vann på 2.51.27.
Även Dasler sambo Fredrik Hartman persade, om än med sekunder i stället för minuter, och gick i mål på 3.03.12. De båda sprang ihop i drygt 30 kilometer, men sista svåra milen fick Hartman släppa och tappade alltså drygt fem minuter (och missade första sub-tre-maran med drygt tre). Han var inte inkvalad till veteran-VM-klassen i M50 (det var inte öppen anmälan utan fanns strikta kvaltider).

Liduina van Sitteren följde upp segern i tiokilometerstävlingen Kretsloppet i Borås i går med en överlägsen seger i hälften så långa Hostruset, den 14:e av säsongens 19 deltävlingar i långloppscupen, på Väster i Örebro på söndagen. I går snittade hon 3.39 per kilometer för 36.12, i dag 3.33 för 17.48. Segermarginalen blev just under 1,5 minuter till klubbkompisen (i Örebro AIK) Tuva Svedin (19.11) på andraplatsen och ytterligare 21 sekunder till Kumlas Åsa Höög på tredje (19.32). Även Elin Vinblad (19.43) gick under 20 minuter, men den större vinnare var Petra Hanaeus som med sin femteplats på 20.04 förstärkte därmed sin pallplats i cupens sammandrag. Sex friska poäng till van Sitteren samtidigt som totalledaren Dasler alltså valde London marathon. Det gör att van Sitteren nu bara är tre poäng bakom (Dasler har räknat nio lopp, van Sitteren sju). Fem tävlingar återstår, och terräng-DM-helgen lär bli avgörande.
På herrsidan gjorde Tim Sundström en nu för tiden sällsynt start och vann sekunden före Per Arvidsson – på 15.49 respektive 15.50. 22-årige Rasmus Ahlgren från Uppsala tog tredjeplatsen på 16.02, medan Hällefors Simon Sveder blev tredje länslöpare på 16.29 (sekunden före Mattias Nätterlund). Även Fredrik Johnsson (16.46), Erik Jansson (16.51), Elias Zika (16.51), Jacob Halvarsson (16.53) och Martin Duberg (16.54) gick under 17 minuter i ett lopp med bra toppbredd och 18 man på 18 blankt eller bättre. Arvidsson låser snart in cupförsvaret i kassaskåp och toppar nu med 22 poängs marginal med 34 kvar att springa om (för tvåan Oskar Hansson i praktiken 32 poäng).

I går deltog länets (”länets”?) förmodligen snabbaste löpare den här säsongen (i varje fall den som besitter högst placering på någon svensk årsbästalista) Linus Rosdal i en tävling på hemmaplan – nämligen den av hans storasyster Kajsa Rosdal anordnade och mysigt småskaliga arrangemang Kajsas trail (Blänkabackens trail) i naturreservatet strax öster om Örebro. Jag såg en resultatlista fladdra förbi med Linus och Lotta Lennartsson på topplaceringarna och idel ädel traillöparadel där bakom, men nu kan jag för mitt liv inte återfinna i nätets skrymslen.

Notera också att Louise Wiker sprang in som tvåa i Hässelbyloppet (hon springer ju för klubben Hässelby sedan många år, även om hon ursprungligen kommer från Hällefors) på 35.38. Det var hennes näst bästa tid på landsvägsmilen i år (på sex försök), och knappt 1,5 minuter bakom segrande 17-åringen Tilda Månsson, Fredrikshofs FIF.

Ungefär lika småskaligt var den femte upplagan av mountainbiketräningstävlingen Svartåtrampen som avgjordes på den nyskyltade mountainbikeleden Sirsjön runt (med lite tillägg för att komma upp i 21 kilometer och få ett bra start- och målområde med hamburgergrill) som avgjordes på söndagsmorgonen. Karlskogas Per Melin vann på 1.05.33 (Stefan Almstedt hade sannolikt vunnit med ett par minuter om han inte punkterat), men största utropstecknet var Elisabeth Bjurenhed som blev totaltvåa, bara 27 sekunder efter, och därmed var snabbaste dam med nästan 23 minuters marginal.

Sanktionstiden har gått ut – här är hela listan på långloppen i länet 2022: De byter datum, de krockar – och de saknas i listan

Vid midnatt gick tiden för att ansöka om sanktion, till normal uppgift, för friidrottstävlingar (och därmed även långlopp som vill ha sanktion av Svenska friidrottsförbundet) 2022 ut. Det innebär inte att det är för sent att ansöka om sanktion, men att det från och med nu sker till förhöjd avgift, vilket gör att de flesta passade på senast i går, och att vi därmed redan i dag kan se hur tävlingskalendern artar sig nästa år. Vi tar det från början (men för er som inte orkar läsa hela vägen så är huvuddragen att programmet är väldigt likt årets, att inga nya tävlingar tillkommit – men att några bytt datum och att ett helt gäng inte sökt sanktion än).
Nora marathon öppnar, precis som det skulle gjort i år (tävlingen blev coronainställd), löparsäsongen och avgörs den tredje lördagen i mars (19 mars). Förmodligen blir det även nästa år DM och veteran-DM eftersom det är enda tävlingen på maratondistans som sökt dispens..
Varvetmilen, seedningsloppet till Göteborgsvarvet som är tio kilometer långt och avgörs på Väster i Örebro, går dagen därpå.
Startmilen, som traditionellt inlett långloppscupen (men nu är tvåa efter Nora marathon), ligger en vecka tidigare än i år (lördag 2 april i stället för 10 april). Startmilen presenterade en ny bana (precis som tidigare vid universitet, men med en annan sträckning) inför 2020 års upplaga (som skulle varit loppets 35:e), men både i fjol och i år blev tävlingen inställd.
Örebro AIK halvmaraton, som går på en tvåvarvsbana på Väster, ligger kvar på tredje onsdagen i april (20 april).
Terrängloppet Wadköpingslöpet, som går på en bana med start och mål vid Karlslunds motionscentral, har flytta från september och bytt helg mot veckodag och kommer 2022 att arrangeras torsdagen den 21 april.
Gubbracet och Vårruset brukar ju byta plats med varandra 2022 avgörs herrtävlingen på onsdagen 4 maj medan Vårruset – som tillsammans med Blodomloppet är årets största löpartävling, deltagarmässigt sett – går dagen där, på torsdagen den 5 maj. Båda loppen går på samma femkilometersbana med start och mål vid Gustavsvik.
Blodomloppet, som blivit inställt två år i rad, ligger i år kvar på sitt nya datum (som ännu aldrig använts): Tredje torsdagen i maj (19 maj). Tävlingen, som lokalt arrangeras av IF Start (Vårruset styrs av KFUM Örebro), går på en milbana på Väster, med start och mål på Trängens IP.
Vintrosaloppet, femkilometersloppet som inleds med en rejäl nedförsbacke, går som vanligt på Kristi himmelsfärds-torsdagen (den 26 maj).
Fjugestaloppet har flyttat en vecka (från sista onsdagen i maj till första i juni, från vecka 21 till 22). Femkilometersloppet avgörs den 1 juni.
Det nio kilometer långa Lindesjönloppet, som går just runt Lindesjön med start och mål i Lindesberg, löps som vanligt på nationaldagen, den 6 juni.
Miltävlingen Fröviloppet, som går på gator och elljusspår, fortsätter den tredje lördagen i juni (18 juni).
Örebro AIK:s öppna klubbmästerskap på tio kilometer, som går fram och tillbaka på den platta och raka banvallen mot Garphyttan och som i år sökte dispens för första gången, ligger kvar på tredje tisdagen i juni (21 juni).
Svartåloppet, det drygt 14 kilometer långa terrängloppet, går som alltid den andra lördagen i augusti (den 13 augusti) medan Stripastafetten ligger kvar på andra helgen i augusti vilket gör att det 2022 hamnar på samma dag som Svartåloppet (mot i år veckan efter).
Östansjöloppet, milloppet i terrängspåret där man startar två och två med intervall, är kvar på sista lördagen i augusti (den 27 augusti).
Klassiska halvmaratonloppet Norasjön runt är kvar på andra lördagen i september (den 10 september) och krockar därmed inte med Kilsbergen trailrun som flyttat till första lördagen.
Hostruset, femkilometersloppet på Väster som går nu på söndag, avgörs även nästa år den första söndagen i oktober (den 2 oktober).
Och halvmaran Åstadsloppet avgörs precis som i år lördagen därpå (den 8 oktober).
Kilsbergsleden, den drygt 14 kilometer långa tävlingen, på den längsta slingan i Karlslundsspåret, avgörs som vanligt den första lördagen i november (5 november).
Sex kilometer långa stigloppet Markanatten trailrun, avgörs precis som i år lördagen därpå (12 november).
Och Sylvesterloppet, det drygt millånga landsvägsloppet i Nora, har förstås bara en möjlig dag – nyårsafton (31 december).
Vad saknas i listan? Jo, jämfört med i år de båda långa trailtävlingarna Munkastigen trailrun och Bergslagsleden ultra. Klassiska långloppscupstävlingarna Wedevågsloppet, Hälleforsterrängen, Dalenrundan, Tarstaborgsrundan, Kumla stadslopp och Lucialoppet. Sydnärketävlingarna Rallarrundan och Semesterhalvmaran (med Sommarmilen). Och trailtävlingarna Gallaberget trailrun och Rusakulan vertikal. Men det betyder alltså inte att de inte kommer att bli av, bara att arrangörerna kommer få betala förhöjd avgift.
Kvar att placera in är distriktsmästerskapen (de som inte går som en del av andra tävlingar – normalt maraton och halvmaraton – alltså; 5 000 meter, 10 000 meter, kort terräng och lång terräng).
Sedan kan man också ordna tävlingar utan att blanda in Svenska friidrottsförbundet, och det gör till exempel AH Event med Kilsbergen trailrun (som redan öppnat anmälan till sitt lopp den 3 september 2022), Zinkgruvans IF med Run of mine,  114sport (Udda ultra) med sina backyardtävlingar och långlopp, Trailmakaren med Dovra trail och Talludden trail, folket som står bakom Silverleden på en dag och 3TU 100+, Rickard Ahlberg med sina extremtävlingar i Kilsbergen, jag själv med Porla Brunnsloppet, med flera.

I morgon är det dags att bänka sig framför SVT (sändningsstart 12.30, på den här länken) för att spana in Martin Regborn och Ellinor Tjernlund i världscupfinalen i Italien, det allra sista individuella loppet i världscupen (där fokus förstås kommer vara på om Tove Alexandersson fixar sjunde raka totala världscupsegern). Regborn går ut som nummer 88 av 114 herrar, vid 13.47. Tjernlund går ut 12.36, som nummer tio av 100 damer (Alexandersson startar sist, två minuter efter konkurrenten Simona Aebersold).

Äntligen dags för Regborns första världscuplopp i år (och Ellinor Tjernlunds debut) – och de är anmälda till Hostruset

På torsdag startar världscupfinalen i orientering, och på plats i Italien finns både Martin Regborn och Ellinor Tjernlund. Regborn är normalt en löpare som kan konkurrera om pallplatserna i sammandraget, men i år har han på grund av skador (stressfraktur kostade första världscupveckan, en smäll mot låret den andra) inte kommit i mål i en enda tävling. Individuellt har örebroaren vunnit en och varit på pallen i tre världscupdeltävlingar (en av dem var EM-långdistansen där han tog brons 2016). Men mest imponerande är kanske de 19 topp tio-placeringarna 2016–2019 (i fjol ställdes alla internationella orienteringstävlingar in och i år har han alltså inte kommit till start). Tjernlund gjorde sin landslagsdebut i Euromeeting i helgen (14:e i långdistansen, 25:a i medeldistansen) och kommer nu göra sin första världscuptävling.
På programmet finns en långdistans på torsdag, en medeldistans på lördag och en mixedsprintstafett på söndag. Tävlingarna avgörs i Cansiglio, nära gränsen mot Österrike, i Dolomiterna vilket borgar för utmanande banor (långdistansen har 850 höjdmeter klättring för herrarna, 570 för damerna).

Föranmälan till helgens deltävling i långloppscupen, femkilometersloppet Hostruset på söndag (i år tillbaka på den snabba femkilometersbanan på Väster – fjolårets tävling gick ju på parkrunbanna vid Rynningeviken), och på listan finns namn som Erica Lech, Per Arvidsson, Petra Haneus, Oskar Hansson, Antje Wiksten och Jonathan Kandelin. Däremot varken någon Liduina van Sitteren eller Marie Dasler, som kampar om cupsegern på damsidan (Arvidsson kommer springa hem med den på herrsidan, i år igen). Kanske dyker de ändå upp, på Hostruset eller Lidingö (Rosa bandet-loppet) eller någon annanstans. Än så länge har jag inte sett dem i någon lista.

Topp tio-placeringar på Lidingö, Regborn valde Arboga framför Schweiz, SM-silver till Runesson trots 13 av 20 bom, Weldays seger på hemmaplan, Ahlssons vinst i Östergötland och en hel del annat …

Har man en gång varit bäste svensk i Lidingöloppet så är det ju lätt att tycka att allt annat är en förlust – men faktum är att Linus Rosdal, ex-örebroaren som varit snabbare än någonsin den här säsongen, var över tre minuter bättre än den där succédagen 2015 när han i dag blev femte bästa svensk över de 30 kilometerna på Lidingö (det är alltså bara konkurrensen som har blivit svårare). Totalt sett var Rosdal sjua på 1.41.40 (Hässelbys Samuel Russom vann på 1.36.56). Även Örebro AIK:s Erica Lech blev (lika väntat) topp tio, men nådde däremot inte sitt banpers utan fick nöja sig med 2.08.48 (med det var hon 3,5 minuter bakom sjuan Malin Gibrand men 1,5 minuter före nian Jenny Ruström, så någon kamp om platserna var det inte (Sylvia Medugu vann på 1.55.03). IF Starts Per Arvidsson blev 18:e på 1.48.49, Hagabys Elin Vinblad 35.a på 2.24.09, ÖAIK:s Gustaf Leonardsson 56:a på 1.57.33 och Glanshammars Stina Eriksson och LK Gränslösts David Klasson båda 69:or på 2.30.46 respektive 1.58.52. Det är de länslöpare jag hittat på topp 100.

Gårdagens blogg innehöll ett och annat fel (se om Regborn nedan). Till exempel sprang Fanny Schulstad i dag ett långpass i Karlslundsspåret där Josefin Gerdevåg gjorde henne sällskap på delar – ingen av dem kommer således till start i Berlin marathon i morgon bitti. Övriga nämnda Örebrolöpare (herrarna, alltså) verkar däremot vara på plats i Tyskland.

Så Regborn. Han är inte i Schweiz, utan har lämnat återbud till Euromeeting. inte på grund av ytterligare någon skada, för han sprang hem en tävling i Arboga i dag (en medeldistans under namnet Golden weekend, dag ett) närmast före Järlas Erik Berzell (som var knappt två minuter bakom) och därefter följde ett gäng länslöpare i svit: Tisarens Valter Pettersson och Jonathan Karlsson, KFUM Örebros Jacob Eriksson, Tisarens Filip Jacobsson, Lindebygdens Axel Thybeck och KFUM Örebros Mattias Löfqvist (bara några få av dem – inte Regborn – är anmälda till långdistansen i morgon).
Nere i Schweiz fanns ändå fem länslöpare, och nyinflyttade örebroaren (och ex-världsmästaren) Jerker Lysell var bäste länslöpare med en 18:e-plats, knappt två minuter bakom finske Olli Ojanaho som vann (med det var Lysell femte bästa svensk, Simon Hector var bäst med en tredjeplats). Tisarens Andrea Svensson, som världscupdebuterade i augusti, var 19:e, men å andra sidan näst bästa svensk, drygt fem minuter bakom segrande tjeckiskan Tereza Janosikova. Ellinor Tjernlund var 25:a, Oskar Andrén 26:a och Josefin Tjernlund 39:a på medeldistansen. I morgon avslutas Euromeeting, som är ett sorts för-VM, med långdistans.
Några orienteringskortisar:
► Karin E Gustafsson blev bästa länscyklist med en femteplats – bara 1.28 bakom segrande Anna Tiderman – när sprint-SM i mountainbikeorientering avgjordes i Surahammar på lördagen. Viktor Larsson är ännu inte tillbaka efter sin hjärtmuskelinflammation och guldfavoriten Marcus Jansson valde att istället köra landsvägscykel (se nedan).
► Tisaren-comebackande Johan Runesson slutade femma på SM i orienteringsskytte (sjua i tävlingen, där även två finländare var före), 11.28 bakom segrande Johan Eklöv (men då ska man veta att han bommade 13 av 20 skott och fick 26 sekunders tidstillägg mot Eklövs sex). Tisaren-kamraten Mikael Pihel slutade tia (han sköt fullt men sprang inte fullt lika fort), vilket räckte för att de båda tillsammans skulle ta lagsilver, 16 minuter bakom Tumba-Mälarhöjden.

Länscyklisterna gjorde rent hus på herrsidan i det 15 kilometer långa Östgötatempot i Ljungsbro i dag. Förre svenske tempomästaren Jacob Ahlsson vann på 17.35,07, 38 sekunder före lillebror Jonathan Ahlsson och med ytterligare tolv ned till Marcus Jansson (som i mtbo tävlar för Garphyttan men som på landsvägshojen representerar CK Hymer) på tredjeplatsen.
Startlistan var rejält uttunnad, både beroende på att somliga avstår tempolopp och att somliga är på cykel-VM (med det sagt så hade den här tättrion ändå kunnat vara i tät, oavsett vilka svenskar som hade ställt upp) – men när Östgötaloppet körs i morgon kommer uppslutningen vara betydligt bättre.
Mountainbikecyklisten Axel Lindh är i Norge och tävlar, och var trea i fredagens prolog (fem sekunder från segern) och femma i dagens kortdistans (30 sekunder bakom Lillehammers Erik Hægstad som vann). I morgon avslutas det som heter Rye terrengsykkelfestival med ett crosscountry.

22-årige Kumlakillen Michael Welday har tävlat rätt sparsamt i år (ett enda resultat noterat på friidrottsstatistik.se), men i dag slog han till med en seger på hemmaplan när han sprang hem fem kilometer långa Kumla stadslopp på 16.51 – 14 sekunder före Tisadagsklubbens John Lundström (hans klubbkompis Simon Karlsson, som var tvåa på Bergslagsleden ultra förra veckan, tog tredjeplatsen ytterligare tolv sekunder bakom).
För långloppscupen hände det mest spännande som vanligt i stället på damsidan, där Liduina van Sitteren tog en programenlig seger på 18.25, närmast före Marie Dasler på 19.45. Dasler toppar därmed cupen på 47 poäng, men har redan räknat nio resultat (max är tio), medan van Sitteren som är trea på 38 än så länge bara har räknat sex tävlingar. Mellan dem finns Petra Hanaeus, som var trea i Kumla på 20.22 och därmed gjorde sin tionde tävling i cupen. Från och med nästa tävling måste hon därmed stryka sitt sämsta resultat (om hon vinner Hostruset nästa helg kommer hon därmed bara öka tre i stället för sex poäng i tabellen).
Sju herrar sprang på 18 blankt eller fortare (Oskar Hansson 17.39, Kevin Henriksson 17.46, Karl Wilenius 17.48, Jonathan Kandelin – som förra lördagen sprang 84 kilometer på Bergslagsleden – 18.00) och fem damer gick under 21 minuter (Therese Fjordäng 20.33, Maria Nagle 20.44). Långloppskidåkaren Olivia Hansson vann en spurt på sjätteplatsen på 21.48.

65 löpare valde Örebro parkrun före Lidingö och Kumla, bland annat Johan Ingjald (trea på 19.06) och ”Super-Sören” Forsberg (femma på 19.39) men snabbast av alla var Erik Jansson (för andra veckan i rad) på 17.59 och Linda Pettersson på 26.17. Ytterligare några sprang (och cyklade) Kyrkstafetten i Tysslinge, men därifrån har jag inte sett några resultat (och jag vet inte ens om några tider noterades).