En vertikal kilometer i Närke – för Barndiabetesformen (och fyra hälleforsare med slagläge i EM i Nybro)

En vertikal kilometer – i Närke? Jo, nästa år blir det faktiskt av (jag, och förmodligen en hel del andra, har redan avverkat det på träning några gånger; och Besegrat trappan är ju nästan, nästan 1 000 höjdmeter in alles). Det är ingen tävling, förvisso, men som insamlingsevent. Det är (min egen klubb) Nature Running som arrangerar den andra upplagan av #diabeteshjältar trail – den här gången uppdaterad till #diabetshjältar VK trail, där ”VK” alltså står för ”vertikal kilometer” – 1 000 höjdmeter. Så mycket mer än datumet – den 25 maj – och att banan ska gå ”runt Falkaberget och Storstenshöjden” är ännu inte känt, men jag förutsätter att det kommer bli svintufft och minst lika roligt. I år drog arrangemanget in 14 200 kronor till Barndiabetesfonden.

Förra söndagen tog Anders Johansson, tävlandes för Hällefors BK, SM-guld i draghundsportens barmarksdisciplin cykel (man cyklar mountainbike med en hund som hjälper till och drar). När EM i dag inleddes i Nybro slutade samma ekipage på åttonde plats, som bästa svensk (det är första dagen av två, man tar med sig tiden till fredagen, så medaljerna delas ut i morgon). Johansson har bara 31 kunder upp till ledaren och 21 till pallen efter 4,8 kilometer, som han avverkade på 8.51. Norrmannen Viktor Sinding-Larsen var snabbast på 8.20. Göran Olsson och Degerfors superveteran Timo Silvola (som tog SM-brons förra helgen), som båda också tävlar för Hällefors, ligger på tolfte och 15:e plats, 18 respektive 22 sekunder bakom klubbkompisen Johansson (de var andra och tredje bästa svensk, så hela topptrion representerade Hällefors). Dessutom var Hällefors Li Hultgård tredje bästa svensk på damsidan på torsdagen med en niondeplats, 17 sekunder från guld och 13 från medalj på tiden 9.05 (alltså snabbare än både Olsson och Silvola). Alla fyra hälleforsare har med andra ord slagläge inför fredagsmorgonens avgörande.

Li tog SM-silver – i att cykla bakom jycke

Degerforsaren Li Hultgårdh, 27, som kör för Hällefors, tog SM-silver i helgen. Grenen? Cykling bakom hund. Ja, alltså draghundsportens barmarksdisciplin cykel, som, liksom discipliner som linlöpning, scooter och fyr- och sexspann avgjordes i Nybro i helgen. Hur mycket gör en hund som drar framför mountainbiken – och hur hade, säg, Linda Meijer klarat sig i konkurrensen? Väldigt svårt att säga. Men klart är, vågar jag påstå, att människans kondition relativt hundens är ännu viktigare i barmarksgrenarna löpning (för att man inte på samma sätt kan glida med, utan måste låta benen gå) och cykel (för att objektet bakom hunden blir så pass mycket tyngre och friktionen större) än på skidor. Hultgårdh var tvåa i första heatet, trea i det andra och sammanlagt 20 sekunder bakom segraren Hanna Bergman, Falun, och fem före trean Kamilla Wikberg, Holmsund.
Hultgårdhs sambo och klubbkompis Timo Silvola (som med skidor under fötterna är en av Sveriges bästa draghundsåkare genom tiderna som dubbel världsmästare, och med nio VM- och sex EM-medaljer och sju SM-guld på meritlistan), 49, blev sexa i en mycket tät herrklass (på en tid fem sekunder snabbare än Lis tid i damklassen), 36 sekunder bakom segraren Patrik Jadsten, Skåne DK (totalt var åtta cyklister inom minuten i täten). Hällefors Anna-Lena Gerhardsson blev fyra, en dryg minut från pallen och 2,5 från guldet, i damernas linlöpning (dessutom blev det ett gäng medaljer i B- och C-klasser och med scooter och annat som konditionsbloggaren inte riktigt räknar in).

För övrigt måste jag tipsa om Marcus Nilsson mycket välformulerade blogginlägg om svensk ultralöpning och den internationella konkurrensen (där Linus Rosdal för övrigt har en cameoroll). Något jag själv gått (eller, framför allt, sprungit) och grunnat ganska mycket på genom åren.