Tyngre dag för Regborn i världscupfinalen: ”Högst mediokert lopp” (och dubbla dubbelsegrar till länscyklisterna)

Martin Regborn lyckades inte följa upp femteplatsen – där han var bäste svensk – i långdistansen tillika världscupcomebacken i torsdags med en ny topplaceringen i medeldistansen som avslutade den individuella världscupsäsongen i dag. Regborn tappade lite här och lite där och var nästan fyra minuter bakom norrmannen Kasper Harlem Fosser, som precis som senast var överlägsen (1.25 före ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz som var tvåa i dag igen, och Regborn var mindre än två minuter från pallen) och därmed säkrade totalsegern i världscupen. Regborn hade fem svenskar före sig, vara fyra inom en minut och sex placeringar. Albin Ridefelt var klart bäst av svenskarna med en fjärdeplats, 2.07 från täten men 1.42 före Regborn.
”Högst mediokert lopp, inga egentliga bommar men fick aldrig något riktigt flyt och gick helt enkelt för långsamt att orientera”, skriver Regborn i sin träningsdagbok på Strava.
damsidan gjorde Tisarens Ellinor Tjernlund, som hade det tufft i torsdags, en riktigt fin första halva av tävlingen och var 25:a så långt, fyra minuter från täten, men tappade drygt sju minuter och 26 placeringar på andra halvan och slutade 51:a – som sexa av nio svenskar. Tove Alexandersson vann med 23 sekunders marginal till Simona Aebersold, som hon behövde ha bakom sig för att säkra sjunde raka totaltiteln.
Ingen länslöpare har deltagit i fler än en av årets tre världscuptävlingar, så totalplaceringarna säger egentligen inget. Men Regborn blev 28:a, Andrea Svensson 35:a, Lilian Forsgren och Jonatan Gustafsson båda 76:a och Ellinor Tjernlund 94:a (93 tog poäng, så alla som ställt upp i världscupen utan att ta poäng blev klassificerade där bakom).
I morgon avslutas världscupsäsongen definitivt med en mixedsprintstafett dit lagen ännu inte tillkännagivits.

Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh har ju i mångt och mycket krossat motståndet i de svenska mountainbiketävlingarna i år, och avslutade på snyggast tänkbara sätt genom att bli etta och tvåa i Lidingöloppet mtb. tillsammans med tre andra cyklister kom de loss i täten på den 30-kilometersslinga som man normalt springer, och i mål noterades de för samma sekund men med Wengelin före. Axels lillebror Vilgot Lindh, som inte har någon Örebrokoppling, blev trea, sekunden bakom.

Samma succé gjorde Kumlabröderna Jacob och Jonathan Ahlsson i säsongens näst sista tävling (den sista är finalen i Sverigecupen, Nationaldagsloppet i morgon), det tio mil långa Falkenloppet i Nynäshamn. Jacob kom loss i tät och vann sju sekunder före en mindre grupp där Jonathan spurtade in som tvåa.

Jag skrev ju för några dagar sedan att jag inte hittat Liduina van Sitteren i någon startlista inför helgen – och det är högst ovanligt när det gäller Örebro AIK-löparen. Men i dag dök hon upp i tiokilometers-landsvägsloppet Kretsloppet i Borås och sprang hem segern på 36.12, fyra sekunder före Hälles Michelle Schnellbacher. Vi får se om hon också kastar in en efteranmälan till Hostruset hemma i Örebro i morgon.
Petra Hanaeus (20.37) och Maria Nagle (21.51) värmde upp inför den tävlingen med Örebro parkrun och var förstås snabbast, liksom Niklas Hasselwander (18.46) och Rihards Darzins (19.10) på herrsidan.

Regborn och Forsgren på pallen i NA:s direktsändningar, Wengelin skrev historia och dubbla landslagsuttagningar

Vi sänder ju hela finalhelgen i elitserien i orientering, Swedish league, på na.se, och snacka om att länslöparna passat på att hålla sig framme i såväl fredagens sprint som lördagens medeldistans (länkarna går till eftersändningarna). Allra hetast har, ”som vanligt” kanske man ska skriva, Martin Regborn varit. Örebrokillen som sprungit fem raka VM och tagit EM-brons slog till med en mycket meriterande seger i fredagens sprinttävling, sekunden före Gustav Bergman och över 20 sekunder före alla andra, och följde upp med en andraplats i dagens medeldistans, 1.19 bakom en tämligen överlägsen Bergman (bakom Regborn fanns sju löpare inom minuten). Tillsammans utgör de båda tävlingarna ett finfint kvitto på att de formbesked Regborn lämnat genom att vinna ett antal något mindre tävlingar under året, och sprungit bra i princip varenda gång han fått en karta i handen, gett korrekta indikationer. 2019 kan bli året då Regborn återtar sin position som en av världens tre bästa orienterare – som han hade 2017 – och kanske också året då han kan växla in många år på toppnivå mot en VM-medalj. Den som fortsätter följa bloggen får se, som vi brukar säga.
Även Lilian Forsgren har under helgen visat det vi sett massor av indikationer på under våren – hon är i allra högsta grad med och hugger om de åtråvärda VM-platserna det här året också. Och Hallsbergslöparen är kanske bättre än någonsin, trots att det redan finns EM-medalj och världscupseger på meritlistan. På fredagen var hon tvåa bakom supersprintern Karolin Ohlsson (38 sekunder bakom henne, men nio före trea Lina Strand) och i dag sexa, bara 40 sekunder från en ny pallplats (2.26 bakom Strand som vann överlägset).
Även Josefin Tjernlund (nia på fredagen, tia på lördagen) tog topp tio-placeringar i båda tävlingarna och är på god väg att fixa en plats i truppen till världscuppremiären. Ex-VM-orienteraren Filip Dahlgren var nia i dag, bara 52 sekunder från pallen, efter en tolfteplats i går (57 sekunder från pallen). Oskar Andrén var nia i går, 18:e i dag.
De här resultaten innebär att Regborn slutar tvåa och Forsgren trea efter de fem ”grundtävlingarna” i elitserien, och kommer att gå ut på de positionerna i morgondagens jaktstart på totalresultatet i morgon. Varje poäng som samlats (eller snarare, varje poäng man är efter ledaren) omvandlas till en sekund, så Regborn kommer att gå ut 96 sekunder bakom Gustav Bergman (och jagas av Emil Svensk 36 sekunder bakom) medan Forsgren startar bara 42 sekunder efter att Karolin Ohlsson gett sig iväg i tät (däremellan, 18 sekudner bakom Ohlsson, startar Anna Bachman). Först i mål vinner, helt enkelt, och förkortad långdistans (11 870 meter för damerna, 13 680 meter för herrarna) gäller. Sändningen hittar ni här.
I Tisarträffens medeldistnas var KFUM Örebros Anette Carlsson och IFK Göteborgs Fredrik Löwegren (14 sekunder före tvåan Per Eklöf, Milan) snabbast.

Jag har varit ledig och upptagen med annat i helgen, så jag har tyvärr inte kunnat se Eurosports sändningar från Tour de Yorkshire, men jag såg ett klipp från gårdagens avslutning, där Emilia Fahlin var ur position, med för långt fram när spurten drogs igång. Därifrån var det starkt att rädda en niondeplats. I dag kom hon inte med i den trio som gjorde upp om det, och heller inte i gruppen närmast bakom, men spurtade in som tvåa i sin grupp (med 18 cyklister, 3.50 bakom täten) för en 13:e-plats på etappen. Det gav en 14:e-plats i sammandraget. Jag har också noterat att det brittiska vädret bjudit på sedvanligt kaos med regn, hagel och ordentliga vindbyar. Fahlin tävlar redan på fredag igen, då tredagarstävlingen Festival Elsy Jacobs drar igång i Luxemburg.

Matthias Wengelin skrev historia som den förste att vinna det 63 kilometer långa Lidingöloppet MTB tre gånger (han har dessutom bara kört tre gånger, och alltså vunnit samtliga sin starter) efter att ha gjort ett ryck, som höll, milen före mål.
– Jag och Calle (Friberg) gjorde mycket av dragjobbet. Med 25 kilometer kvar saktade det ned lite när inte vi drog, så om dem skulle ligga på rulle var det lika bra att dom fick ta i. Upp mot Bosön öste jag på allt jag hade och sedan utför också. Det känns väldigt bra med en tredje seger, säger Örebrocyklisten (som dock inte längre tävlar för Örebrocyklisterna) till tävlingens hemsida.
Almbys Louise Ehrlin vann äldsta ungdomsklass (F16) och hennes klubbkompis Gustav Enhörning den yngsta (P12).
Axel Lindh tävlar istället i norska mountainbikecupen, och var 23:a i en kort och tät prolog i går (22 sekunder från täten) och 16:e på dagens korta etapp.

Två landslagsuttagningar: Klockhammars Axel Ekström är tillbaka i längdskidlandslagets utvecklingslag (som han körde för 2015–2017, 2017/18 flyttades han upp i A-landslaget och senaste året har han stått helt utanför landslagsgrupperna) medan Vedevågs Filip Danielsson får lämna detsamma. Mer om det senare!
Och Örebrocyklisternas Jonathan Ahlsson är, efter sina grymma resultat senaste tiden (två andraplatser förra helgen, bland annat), uttagen till att köra för svenska juniorlandslaget i Course de la paix junior, ett tjeckiskt etapplopp (där världsmästare som Fabian Cancellara och Michal Kwiatkowski skrivit in sig som totalsegrare under sina juniorår) med fem etapper över fyra dagar (där en är ett elva kilometer långt tempolopp) 9–12 maj.

Liduina van Sitteren tog tredje fullpoängaren på tre försök i långloppscupen när hon sprang hem klassiska Wedevågloppet på 37.28 över de 10,2 kilometerna, mindre än två minuter från Olga Mitchourinas klassiska banrekord från 1993 och över fyra minuter snabbare än någon annan (som den här gången råkade vara Maria Eriksson, som tog en finfin andraplats på 41.46, knappa minuten före trean, klubbkompisen [i IF Start] Marie Dasler). Mikaela Kemmpi och Josefin Gerdevåg sprang inte, men behåller ändå andra- respektive tredjeplatserna i cupen.
På herrsidan visade Kevin Henriksson och Bob Impola att skidåkare kan springa. 22-åringen från Fjugesta (som tävlar för Garphyttan) vann på 36.05, tio sekunder före tvåan Johan Ingjald och 28 före trean Impola (Vasaloppstvåan som flyttat in till just Fjugesta). Sören Forsbergs femteplats på 37.32 bör nämnas med tanke på att Örebro AIK-löparen hunnit fylla 55. Henrikssons fullpoängare gör att han går upp som trea i cupen, bakom Wilhelm Bergentz och Andreas Ingberg.
Ingjalds prestation blir ju inte sämre av att han bara några timmar tidigare hade sprungit hem den 101:a upplagan av Örebro parkrun på 18.08 (Maria Granath var snabbaste dam på 23.31).

Så besegrade Anton Hallor världsmästaren i ultra-SM-terrängen …

Det är inte varje dag konditionsbloggs-kändisen Anton Hallor (”kändis” och ”kändis”, men han är i varje fall taggad i 20 inlägg sedan jag av en slump sprang på honom i Tromsö häromåret) klår upp en världsmästare som Gustav Bergman, men i dag hände det. Och ”som vanligt” är det i orienteringstävlingarna öppna klasser det händer. Båda löparna sprang ultra-SM i Lekhyttan i går (Bergman tog ännu ett guld efter att ha löpt solo större delen av vägen, Hallor noterade en 22:a-plats som var seniorkarriärens bästa placering i ett SM) – och på söndagen valde båda att återvända till terrängen för att springa igång benen efter urladdningen med Närkedubbelns ”öppen motion 8”, en 4,5 kilometer lång bana för de som inte ville ge sig på herrklassens 9,5 kilometer dagen efter SM. Bergman joggade runt, Hallor la in lite mer kraft i det hela, och i mål var Hallor segrare på 36.18 med världsmästaren på behörigt avstånd som tvåa, nästan fem minuter bakom (ytterligare fem minuter bakom, på samma bana, blev Milans Josefin Erlandsson sexa, minuten och två placeringar före exil-örebroaren Maria Magnusson som tog ultra-SM-brons på lördagen).
Nåväl. Allt det där var förstås väldigt kuriöst, eftersom det handlade om träning mer än tävling; inga fulla insatser. Mer intressant egentligen att Tisarens landslagslöpare Andrea Svensson visade gryende form inför elitseriefinalen i Bollnäs till helgen, då hon följde upp lördagens andraplats med seger nu, om än utan namnkunnigt motstånd. Gustav Hindér anförde en Tisartrippel i herrklassen med Daniel Attås och Tomas Hallmén knappt 2,5 respektive fem minuter bakom.

Erik Anfält kurerade sig från sin förkylning och lekte hem Run Stockholms tiokilometerslopp på 37.29 (två minuter före tvåan Johan Sandler, Fredrikshof, som var den ende som var inom sex minuters marginal bakom Örebros ex-landslagslöpare). ”Ett riktigt roligt och lite annorlunda lopp. Helt ok känsla med tanke på förkylning under veckan”, skriver Anfält på instagram:

Fredrik Berg, Grythyttecyklisten som kör för Almby i år, blev åtta i Lidingöloppet mtb i går, 2.22 baom segrande Emil Lindgren över 63 kilometer, medan Matthias Wengelin, örebroaren som bytt Almby mot Örebrocyklisterna, bröt i norska Rye terrengsykkelfestival: