Persson slog svenskt rekord med 30 sekunder – Dasler putsade sitt eget och gjorde Inneseriens näst bästa resultat någonsin (och nu har hon i princip avgjort serien)

Nu har resultaten från Inneseriens 2 000-meterslopp, som avgjordes i Tybblelundshallen i går kväll, landat på Närkes friidrottsförbunds hemsida, och i den kan man läsa om två svenska veteranrekord:
► Marie Dasler putsade sitt eget svenska rekord på den udda distansen i D50-klassen, satt i fjolårets Inneserie, med från 7.25,03 till 7.08,81. Det är en riktig pangtid av en löpare som fyller 52 år i år, och beräknas motsvara 91 procent av ett tänkt världsrekord för 52-åriga damer utomhus. Det innebär Inneseriens poängmässigt näst bästa resultat genom alla tider, bara toppat av Håkan Eriksson 9.30,93 på 3 000 meter (som 58-åring) i fjol.
► Almbys Bo Persson slog det svenska M70-rekordet med över 30 sekunder när han sprang in på 7.55,36 – det tidigare var satt av IK Akeles Åke Palmqvist och låg på 8.25,5. Perssons tid motsvarar 83,52 procent av ett tänkt världsrekord, så det är alltså inte riktigt på nivå med Daslers men svenskt rekord likafullt. 2 000 meter är ju en ovanlig distans och på damsidan är sex av nio svenska veteranrekord satta just i Inneserien som är ett av få tillfällen där den löps.
Herrarnas toppresultat, rent tidsmässigt, gick jag ju igenom i gårdagens blogginlägg. Någr fler noteringar:
► Förra junior-EM-femman Moa Rothman, Västerås FK, var som väntat snabbast av damerna med 6.28,40 – medan Liduina van Sitteren var snabbaste länslöpare 18 sekunder före Siri Englund, på 6.49,84 respektive 7.07,47.
►Poängmässigt slutade den tidsmässigt vinnaren Jack Karlsson som tvåa bakom Dasler, på 86,33 procentpoäng. Martin Regborn, tvåa på tid, sprang in 85,51 för tredjeplatsen. Persson (83,52), Även Erik Framme (82,89), Rothman (82,78), William Wickholm (81,63), Michael Welday (81,12), Alexander Larsson (80,40).
► Oskar Hansson och Framme, som jag i går skrev verkade ha utgått, sprang i stället i B- respektive C-heatet.
► I sammandraget ryckte Marie Dasler, som var tvåa bakom Rose-Marie Enmalm i fjol, till en jätteledning – med 265,85 poäng har hon 29,23 poängs marginal till tvåan Cimmie Wignell. Det betyder att inte ens Daniel Komens världsrekord på 7.24,90 ens skulle vara nära att räcka för att  Wignell skulle gå om i det avslutade 3 000-metersloppet. Men det finns ändå en något så när realistisk utmanare: IFK Noras Rodney Hundermark. Om Dasler inte springer snabbare 11.51,89 så räcker det att Hundermark gör 9.14,72 – vilket förvisso är över en minut snabbare än han sprang i motsvarande tävling i fjol, men ändå inte totalt omöjligt. Den sista tävlingen i Inneserien, 3 000-metersloppet, avgörs den 11 mars.

Marie Dasler på väg mot svenskt rekord. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SOFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
91,00: Marie Dasler, IF Start, 7.08,81 på 2 000 meter som 52-åring 2020.
90,15: Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).
88,98: RoseMarie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter som 63-åring 2017.
88,92: RoseMarie Enmalms 8.48,59 på 2 000 meter som 65-åring 2019.

För övrigt är det förstås otroligt häftigt att Rebecca Högberg redan tagit sig tillbaka till svenska landslaget. Men mer om det senare i veckan!

Dasler slog sitt eget svenska rekord (och noterade Inneseriens näst bästa resultat någonsin) – och Frih och Bohman (kanske) snabbast i länet genom tiderna

Även om den engelska milen inomhus är en kuriös och sällan löpt distans i friidrotten så noterades en del rätt remarkabla resultat när sträckan tävlades i Tybblelundshallen i kväll. Andra deltävlingen av Inneserien stod på programmet, och segrartiderna var möjligen de snabbaste engelska milar som någonsin löpts inomhus av löpare från distriktet: Åsbros fortfarande bara 17-åriga Klara Frih (som sprang ungdomsfinnkampen i höstas) noterade 5.14,50 (och blev därmed elva totalt, bakom tio killar, av 53 startande) och Örebro AIK:s Markus Bohman slog till med 4.23,56 och distanserade därmed tvåan Michael Welday (Stocksäters talangfulla 19-åring) med drygt tre sekunder i A-heatet. De tidigare bästatiderna inomhus på engelska milen som man med säkerhet känner till är de från fjolårets tävling (det finns inga distriktsrekord på distansen inomhus), då Marie Dasler sprang på 5.48,83 och Jonatan Gustafsson sprang på 4.23,79 (Tim Sundström sprang på 4.22,98, men tävlade då fortfarande för Tureberg), men det kan finnas resultat längre tillbaka som trumfar Frihs och Bohmans tider. Utomhusrekorden är på 5.12,8 respektive 4.09,0, vilket innebär att i varje fall Frih bör kunna hota rekordet om hon får chansen att springa den engelska milen till sommaren också.
Den mest anmärkningsvärda tiden i kväll stod nog ändå Dasler för, då IF Start-löparen putsade sitt eget svenska veteranrekord från i K50-klassen med över åtta sekunder – från 5.48,83 till 5.40,32. Resultatet ger dessutom den näst bästa procentpoängen (resultat i förhållande till kön och ålder) i Inneseriens historia – Dasler blir med 90,15 den andra personen i seriens historia att springa bättre än 90 procent av en tänkt världsrekordtid för sin ålderskategori (och då ska man veta att standarden är satt efter utomhusbanor, som anses vara snabbare, så procenten på en inomhusbana ska värderas ännu högre).
IFK Noras Rodney Hundermark, som låg tvåa i Inneserien efter första deltävlingen (ettan Susanne Malmqvist kom inte till start) gjorde 4.59,33 för 85,72 poäng och trea Lars Lundegård gjorde 5.25,81 för 81,40 poäng, så Dasler kommer nu toppa sammandraget runt tre tiondels poäng före Hundermark.
Vad segrartiderna var värda? Jo, Bohman fick 84,46 för sin och Frih 80,86 för sin. Bäst av namnen i toppen tidsmässigt var i stället herrtrean Noha Olsson, vars 4.28,47 för en 18-årig kille ger 85,75 poäng (det var dessutom över 11,5 sekunder snabbare än han sprang på distansen i fjol).
Tvåa bland damerna, mellan Frih och Dasler, slutade vana vinnaren Liduina van Sitteren på 5.28,90. William Wickholm var den ende av de toppseedade som inte kom till start.
Inneserien fortsätter med den möjligen ännu mer kuriösa distansen 2 000 meter den 4 februari och avslutas med 3 000 meter den 11 mars.

Segrare i Inneseriens andra deltävling (tidsmässigt, alltså): Markus Bohman och Klara Frih. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SOFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
90,15 (Obs! Avvaktar officiell uträkning!): Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).
88,98: RoseMarie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter som 63-åring 2017.
88,92: RoseMarie Enmalms 8.48,59 på 2 000 meter som 65-åring 2019.
88,75: Patrik Johanssons 6.07,80 på 2 000 meter som 51-åring 2016.

NA:s pulsklocka 2019 – här är kandidaterna (dags att rösta!)

Länk direkt till omröstningen!

När Löpex Sport i våras gick i konkurs var det förstås ett hårt slag även för NA:s och Löpex Sports pulsklocka, priset som går till den främsta prestationen av en länsidrottare i en konditionsidrott under året. Löpex var med från starten, och delade de fyra första åren ut en pulsklocka till vinnaren av priset (min tanke från början, när jag instiftade priset 2014 var att det bara skulle handla om ära, men Löpex gjorde det så mycket mer prestigefyllt). 2018 års pris till Bob Impola blev aldrig utdelat, och hör ingen annan sportfirma av sig och vill vara med på ett hörn kommer NA:s pulsklocka – som priset får heta från och med nu – så återgår det nu till att bara vara ära man vinner. Men, jag tänker hur som helst inte låta priset dö – att inte en enda konditionsidrottare tog plats i kandidatlistan till NA:s guldklocka i år visar ju att det verkligen behövs ett speciellt pris för att lyfta fram konditionsidrottarna.
Efter en hel del tankemöda har jag tagit fram sex kandidater som ni, kära bloggläsare, nu får rösta på. Ni avgör helt själva vem som ska få den sjätte upplaga av Pulsklockan. Här är de ni kan välja på (i bokstavsordning):

Emilia Fahlin, 31, cykel.
Örebrocyklisten var i inledningen av säsongen nära-nära en riktig fullträff på allra högsta nivå, men fick nöja sig med två topp tio-placeringar (och sex topp 25-placeringar) på världstouren innan huvudskadan hon ådrog sig i en träningskrasch i maj såg ut att förstöra allt. Det tog tre månader att repa sig, men när Fahlin var tillbaka var det som om hon aldrig varit borta. Hon var 15:e på VM, topp tio på världstouren och fixade dubbla OS-platser åt Sverige.

Maria Gräfnings, 34, längdskidor.
Karlslundsåkaren vann Vasaloppet Kina, Dolomitenlauf, Tartu maraton, Finlandialoppet, Urga ski marathon och sammandraget i Fis Worldloppet cup under en enda lång framgångsvåg vårvintern 2019. Dessutom blev hon femma i Vasaloppet. Resultat som talar för sig själv. Den tidigare världscupåkaren från Falun fick ett andra genombrott efter att två år i rad dessförinnan ha slutat tvåa i Worldloppetcupen.

Jonas Nilsson, 27, löpning.
2015 sprang han Startmilen på kul – i fotbollströja, klubblös, i motionsklass. Först 2017 kom han med i Örebro AIK och började satsa, i fjol debuterade han på maratondistansen och i höst hotade han Lars Hagbergs 36 år gamla distriktsrekord. En remarkabel utveckling. Personbästana skrivs nu till 2.27.04 på maraton (fyra i distriktet genom tiderna), 1.08.30 på halvmaran (från segern i Åstadsloppet), 32.09,35 på 10 000 meter (från segern i DM) och 15.26,09 på 5 000 meter (som också gav ett DM-guld).

Martin Regborn, 27, orientering.
Hagabyorienteraren har själv sagt att han hade säsongens sämsta form på VM, vilket förstås var en missräkning, men i övrigt gjorde han en riktigt stark säsong. Topparna: Två pallplatser i världscupen (en individuell, en i stafett), totalt fem topp tio-placeringar i individuella lopp i världscupen, karriärens första senior-SM-guld (i sprint) och en tredjeplats i sammandraget i swedish league (en seger i en deltävling). Och så nytt pers på fem kilometer landsväg, 14.41, i Hostruset.

Liduina van Sitteren, 30, löpning.
Örebro AIK-löparen tog ett nytt kliv som löpare 2019 och dominerade hemma i länet. Vann alla sex DM-gulden – från kort terräng upp till maraton – och var snabbaste distriktslöpare i alla 22 (!) lopp i långloppscupen hon ställde upp i. Ett förmodligen oslagbart rekord. Persade i Stockholm marathon (2.54.17) och Göteborgsvarvet (1.20.19) vilket gav 13:e respektive tolfte plats på SM.

Josef Snellman, 35, Lars Drageryd, 30, Leonora Johnsson, 24, och Filip Andersson, 30, löpning.
Hajpen kring att springa hela Bergslagsleden i ett svep snabbare än någon någonsin gjort tidigare tog rejäl fart i somras. Först bättrade Karlskogalöparna Leonora Johnsson och Filip Andersson det gamla rekordet med över elva timmar när de sprang på 75.07 med målgång den 7 juli, sedan slipade örebroaren Lars Drageryd rekordet till 62.22 med målgång den 19 juli och den 8 september dundrade Kristinehamns Josef Snellman (han är alltså inte från länet, men blir nominerad ändå!) på 57.44. Ultralöpning har sällan varit hetare i länet.

Hedersomnämnande: Närmast att bli kandidater, men utan att lyckas klämma sig genom nålsögat, var ledarna Håkan Carlsson (orienteringslandslaget) och Mikael Kroon (medel- och långdistansgruppen i KFUM Örebro) samt idrottarna Elin Schagerström (två junior-VM-medaljer i skidorientering), Jonathan Ahlsson (landslagsdebut, junior-EM i cykel), Marcus Jansson (tre topp tio-placeringar på VM och EM i mountainbikeorientering), Jonatan Gustafsson (SM-finalplats på 1 500 meter inomhus), Axel Ekström (flera starka resultat i världscupen i längdskidor), Erik Anfält (distriktets bästa maratontid på 36 år med 2.24.38 i Rotterdam) och Oskar Andrén (2.34.34 i maratondebuten och några veckor senare världscupdebut i orientering).

Omröstningen hittar du här. Den är endast för prenumeranter och pluskunder på någon av Mittmedias tidningar (till exempel NA, DT, Bandypuls) och stänger som vanligt vid midnatt på nyårsafton.

Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts.
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.

Ekström får köra sistasträckan i stafetten – och van Sitteren avslutade med ny seger

Axel Ekström föll, bokstavligen, i jakten på säsongens första världscuppoäng i Lillehammer i dag, och Filip Danielsson valde att kliva av redan efter 7,5 kilometer. Ekström snackade jag med efteråt (Danielsson svarade inte, förmodligen besviken), och den texten går att läsa här. Ekström var 45:a i mål, knappt två minuter från poäng (sex minuter från segern), över 30 kilometer skiathlon. Det gjorde honom till fjärde bästa svensk (Norge hade 14 åkare topp 26, Sverige en topp 36 ….), och efteråt belönades han med en plats i morgondagens stafett. Ja, inte vilken plats som helst utan den som ankare. Det är tredje gången örebroaren får chansen i en världscupstafett: I januari i år körde han en klassisk sträcka när Sveriges andralag blev elva i Ulricehamn. Men framför allt var han ankare i förstalaget som blev femma i La Clusaz i december 2016. Ekström var bara 27 sekunder bakom segrande Norge i mål efter att ha vunnit kampen mot världsmästarsprintern Federico Pellegrino på upploppet. Nu får Ekström återigen chansen på sistasträckan, med Björn Sandström (40:e på lördagen), Daniel Richardsson (37:a) och Jens Burman (åtta) på de tre första.
Topplagens laguppställningar i söndagens stafett:
Norge lag ett: 1) Pål Golberg, 2) Hans Christer Holund, 3) Sjur Røthe, 4) Finn Hågen Krogh.
Ryssland: 1) Andrej Larkov, 2) Ilja Semikov, 3) Denis Spitsov, 4) Andrej Melnitjenko.
Finland: 1) Perttu Hyvärinen, 2) Iivo Niskanen, 3) Lari Lehtonen, 4) Markus Vuorela.
Sverige: 1) Björn Sandström, 2) Daniel Richardsson, 3) Jens Burman, 4) Axel Ekström.
Norge lag två: 1) Niklas Dyrhaug, 2) Mattis Stenshagen, 3) Simen Hegstad Krüger, 4) Vebjørn Turtveit.

På hemmaplan tog sig Zinkgruvans sprinter Markus Johansson återigen vidare från kvalet i dagens fristilssprint i Idre, men det blev återigen uttåg i kvartsfinalen. Den här gången var Johansson fyra hundradelar av en sekund från att ta sista lucky loser-platsen till semifinalen, men i stället fick han nöja sig med en 14:e-plats totalt. Även Marcus Lennartsson gick vidare till kvartsfinal, men tog sig inte i mål där och placerades som 30:e åkare.
När Sverigecupen drog igång i fredags blev Marcus 26:a, en placering och 2,6 sekunder bakom brorsan Lucas som blev bäste länsåkare över 15 kilometer (de båda var knappt två minuter bakom Sollefteås Fredrik Andersson, Ebbas bror, som vann). Bill Impola drog en DNS.
I juniorklasserna – som inte hade Sverigecupstatus – blev Granbergsdals förstaårsjunior Ludvig Berg fyra i H18-klassen medan Garphyttans Emil Hagström blev sist i sin kvartsfinal i H20 i dagens sprint.
I morgon avslutas tävlingarna i Idre med ett distanslopp i fristil.

Liduina van Sitteren gjorde vad som förväntades av henne och tog sin 22:a fullpoängare i rad i årets långloppscup. De enda tävlingarna där hon bommat är de fyra där hon inte ställt upp (Kumla Stadslopp, Vintronasloppet, Fröviloppet och Kilsbergen trailrun), i övrigt har hon sopat rent! Totalsegern säkrade hon någon gång i somras och maximala 72 poäng klev hon upp på när hon vann långa terräng-DM. I dagens tävling, tio kilometer långa Lucialoppet i Vretstorp, blev segermarginalen 1.51 – van Sitteren vann på 37.47, Starts Frida Nilsson blev tvåa på 39.38 och Stocksäters Fanny Strandin trea på 44.36.
Det blev favoritseger även på herrsidan, genom junioren Alexander Larsson, som var 1.52 före klubbkompisen (i KFUM Örebro) Oskar Hansson i mål – på 34.35 respektive 36.27. Mathias Viktorsson trea på 36.50. Därmed säkrade Michael Welday, utan att ha sprungit, tredjeplatsen i herrarnas långloppscup, den enda pallplatsen det var öppet kring inför året.

Parkrun prisades i går som ”årets samhällsprojekt 2019”, och i veckans upplaga av Örebro parkrun – den 133:e i ordningen – gjorde löparlegendaren Antje Wiksten debut med en seger på 21.18. Erik Jansson var snabbast av herrarna på 18.14.

Wignell (eller Hundermark?) snabbast i premiären av Inneserien

Ingen var riktigt nära Jonatan Gustafssons 2.34,22 från i fjol när Inneserien i Tybblelundshallen drog igång med 1 000-metersloppet i helgen. Hinderbanespecialisten och militära femkamparen Cimmie Wignell (2.50,32), Starts unge Hugo Örn (2.50,93), Noras veteran Rodney Hundermark (2.52,03) och Örebro AIK-duon Pär Johansson (2.53,85)och Philip Sander (2.56,70) pressade ändå varandra till tider en bra bit under tre minuter i A-heatet.
Klara Frih var anmäld men kom inte till start, så snabbaste dam blev i stället – som vanligt – Liduina van Sitteren (3.15,69), men hon hade bara halvminuten till godo på Glanshammars 13-åring Elin Freed (3.16,29) som vann korta terräng-DM i sin åldersklass i maj och som slagit en hel del åldersbundna klubbrekord i GIF.
Kvällens stora vinnare var dock inte Wignell, utan Hundermark. Enligt den omräkningstabell för kön och ålder som gäller i serien – som består av fyra deltävlingar där de tre bästa resultaten räknas – var Hundermarks tid nämligen värd 88,69 poäng (för att den motsvarade 88,69 procent av ett tänkt världsrekord för 51-åringar), om jag nu räknat rätt. Det är i sådana fall den nionde högsta poängen någon någonsin noterat i serien, men jag låter det vara oskrivet tills de officiella uträkningarna publicerats.
Lars Lundegård var inte mycket sämre med 84,89 poäng för 3.03,35, Örns tid var värd 80,81, Freeds 79,58 och Catharina Wahlstedt 5.37,09 motsvarade 78,80 procent av ett tänkt världsrekord för 76-åriga damer.
Totalt kom 52 löpare till start (56 var föranmälda; i A-heatet föll förutom Frih också Arturs Steinbergs bort), och det får väl anses väldigt starkt för en så plågsam distans som tusen meter.
Serien fortsätter med miletävlingen den 31 januari och 2 000 meter den 11 februari innan den avslutas med 3 000 meter den 13 mars.

Nordling presenterade sig för nya hemmapubliken med seger i Kilsbergsleden (och äntligen fick van Sitteren vinna!) – Fjordäng snabbast i Kullamannen

För ett par veckor sedan tog han en fjärdeplats i äldsta juniorklassen på terräng-SM. I helgen presenterade sig Gustav Nordling också för sin nya hemmapublik – Spårvägenlöparen som flyttat till Örebro för att plugga och som kommit med i Mikael Kroons träningsgrupp vann Kilsbergsleden på 49.24. En vass tid på det 14,7 kilometer långa motionsspåret – senast en länslöpare sprang så snabbt var Linus Rosdal på 48.26 (och Thomas Chaillou på 49.04) 2016.
Förhandsfavoriten Jonas Nilsson var halvminuten bakom på 49.53, följd av långloppscupens redan klara segrare Per Arvidsson på 50.49. Men roligast av allt var att det därefter följde hela fyra juniorer på rad – Jack Karlsson, Michael Welday, Axel Sandberg och Melker Forsberg (inom ett spann på 2.50 från 51.03 till 52.52). Då ska man veta att det så sent som i fjol bara ställde upp två herrjuniorer på 14,7 – och 2017 var det inte en enda. i år kom åtta stycken till start – och alla sprang under 1.02.
Tyvärr kom inga juniorer till start på damsidan, men loppet fick ändå ett roligt slut när Liduina van Sitteren tog sin första seger efter två raka andraplatser. Hon gjorde det dessutom med över 6,5 minuters marginal till tvåan, Finspångs Lisa Bouvin, medan Petra Hanaeus var trea. Resultatet innebär ändå att Mikaela Kemppi säkrar andraplatsen i långloppscupen bakom överlägsna van Sitteren, eftersom Hanaeus hade behövt bli bästa länslöpare både i Kilsbergsleden och Lucialoppet för att ta sig förbi (men Hanaeus säkrade i sin tur tredjeplatsen). På herrsidan säkrade också en löpare som stod över tävlingen andraplatsen – Johan Ingjald – medan Michael Welday gick om Wihlelm Bergentz i kampen om tredjeplatsen (där även Jonas Nilsson har chans inför finalen).

Ett lopp som jag märkligt nog glömde i ”helgens höjdare” var Allahelgona swimrun (numera med hashtagen #hejabarncancerfonden), ett mysigt välgörenhetsevenemang uppe i Ånnaboda som i år arrangerades för fjärde gången!

Möjligen berodde det förbiseendet på att jag bara hade Kullamannen i huvudet. För mig handlade det mest om rekognosering inför en eventuell start på 100 miles nästa år, och jag hade två mycket trevliga varv på kullen och träffade bland annat Gary Cantrell, grundaren av bland annat Barkley marathons och Last Annual Vol State och uppfinnaren av backyard ultra-konceptet.
Av länslöparna tog Therese Fjordäng (som byter klubb från Örebro AIK till Vretstorp om två veckor) den mest framskjutna placeringen med en sjundeplats på Dubbeldöden (44 kilometer, två varv runt kullen) med 5.00.28. Hennes (snart föredetta) klubbkompis Ola Backlund (tidigare Hellström) blev 14:e på Dödens zon (22 kilometer, ett varv) på 2.05.40, och Martin Nilsson blev 15:e på Dubbeldöden med 4.48.04.
På 100 miles, som i år lite motsägelsefullt var 175 kilometer, är den första löparen med länsklubb jag hittar i listan Staffan Gerogsson från Garphyttan som med knappt två minuters marginal klarade sig under 30-timmarsgränsen och därmed tog en 40:e-plats (Magnus Rabe vann på 20.22 efter att ha passerat Petter Restorp på sista varvet runt kullen).

View this post on Instagram

Visst, loppet var väl fint – men framför allt träffade jag i dag min stora idol Gary Cantrell (och jag berättade förstås om mitt nördiga backyardstatistikintresse och en annan Gary-anknuten idé som jag har). Nå, jag testade Dubbeldöden (två varv på Kullabergs 22 kilometer långa trailbana) under @kullamannen_trail och hade som mål att ha roligt och inte pressa för hårt. Allt som en rekognosering inför en eventuell start på 100-milesdistansen i framtiden. Sprang första varvet just under 2.27 och hade krafter kvar för att jaga den tiden på andra, men sedan öppnade sig himlen och förvandlade banan till ett veritabelt gyttjebad där varje steg uppåt följdes av ett halvt glidande nedför. Och så blev det mörkt, och jag hade med för lite energi .. Nå, mycket att skylla på, men framför allt hade jag nog inte vilja att pressa mig så mycket i dag. Andra varvet gick på över 2.50, för 5.20.23 totalt. Placering 35 av 174 gossar på distansen (som tog sig i mål, en hel del bröt också). Men viktigast, känslan inför framtiden: Jo, det var kul (riktigt kul!) och faktiskt inte riktigt så brutalt som jag hade väntat mig även om det bjöds ett par tuffa backar (det är förstås något helt annat om man sprungit nio mil innan man kommer fram till berget). Vi får se när man får möjlighet att komma tillbaka och prova andra sträckor! Det här var säsongens tionde och sista ultra för mig (om man får räkna DNF efter tolv mil i Aktivitus trailrace i våras). Mot nya (och nygamla) äventyr 2020! (Måste även passa på att tacka @cyclepro3, @lajkabaws och en okänd man som kutat 22:an för skjuts hit och dit sedan min bil la av – totalt – i Ängelholm på fredagskvällen. Utan er hade det inte blivit något Kullamannen för mig!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Örebro parkrun krockade ju med Kilsbergsleden den här helgen, men 66 löpare kom ändå till start, och Johan Ingjald tog sin 26:e seger (bara Petra Hanaeus, med 21, har fler än 16) på 18.57 medan Maria Eriksson vann på 21.23.

I andra deltävling i Park world tour, som var en väldigt speciell sprint, blev Tisarens Oskar Andrén bäste svensk med en åttondeplats, men missade finalheatet dit de sex bästa i kvalet tog sig med 0,9 sekunder. Kvalet avgjordes både utomhus (på karta i tvåtusendel!) och inomhus (på ettusendel) på ett industrimuseum i Chongqing (Kinas tredje största stad med sina 28 miljoner invånare). Både resultaten och de mycket speciella kartorna finns att titta på här. Vi får se om Andrén blir kvar och springer deltävlingarna som återstår i touren.

Regborns rekord och världscuppall, van Sitterens nästanrekord och nya segrar, Fahlins säsongsavslutning och rankningshopp, Schulstads rekord, Nätterlunds klubbyte och nya trailloppet (och lite till)

Blogguppehållet blev ett par dagar längre än jag hade räknat med, men nu är vi igång igen! Jag kommer inte att gå igenom allt som hänt medan jag var borta, men ett par nedslag blir det:
** Först och främst har ju väldigt mycket handlat om Martin Regborn. Förra helgen dundrade ju VM-orienteraren till med praktfulla banrekordet 14.41 i Hostruset, en putsning av hans eget från 2016 med 16 sekunder (trots att han även den här gången fick göra hela jobbet själv, med tvåan Jack Karlsson på behöriga avstånd 45 sekunder bakom; ”Kändes dessutom som att det fanns betydlig snabbare tider i kroppen med lite draghjälp och torr bana”, skrev Regborn på sin blogg). Och sedan följde han upp med att ta karriärens femte pallplats i världscupen (en andraplats i sprintstafett) och säkra en åttondeplats i världscupens sammandrag trots en smärre skandal som kostade ett par placeringar. Dessutom fick Oskar Andrén göra debut i världscupen (han flög på eget bevåg till Kina för att springa PWT och blev på något sätt andrareserv, men fick i slutändan springa alla tre tävlingarna för Sverige, och i tisdagens sprint fick han med sig sina första världscuppoäng), och både Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund fick med sig topp 15-placeringar.
** Liduina van Sitteren gjorde som hon brukar och vann även Hostruset på 17.52 (över 1,5 minuter före Petra Hanaeus och Mikaela Kemppi), och följe i lördags upp med att nosa på Karin Forsbergs banrekord på Örebro parkrun. 18.12 gav totalsegern för van Sitteren (sekunden före Erik Jansson), men var två sekunder för långsamt för att ta Forsbergs rekord. Hostruset-lördagen var vana vinnarna Johan Ingjald och Bella Lagrange snabbast runt parkrunfemman.
** Notera också att exil-örebroaren Fanny Schulstad blev tredje bästa svensk i Frankfurt marathon på 2.46.16 (efter fina splitten 1.24.08/1.22.08), personligt rekord med nästan åtta minuter.
** Emilia Fahlin avslutade säsongen med nästan lika bra som hon startade den (senastionellt, med tanke på skadan) och en topp tio-placering (en niondeplats för att vara exakt) i världstourloppet Tour of Guangxi i Kina. MEd det var hon bäst i laget, FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope (som hon kör för även nästa år). På den säsongsavslutande rankningen (som ligger till grund för OS-kvalet där Fahlin behövde vara topp 100 för att ge Sverige platser i både linjelopp och tempo) hamnade hon därmed på 72:a plats (innan kraschen i våras var hon topp 15, men eftersom rankningen räknas på rullande helår tappade hon väldigt mycket när hon var borta i tre månader). Ytterligare fyra svenskar finns på topp 500, men ingen mer på topp 100 (Hanna Nilsson är 125:a och Lisa Nordén 155:a).
** På nyhetsfronten kan det noteras några klubbyten inför friidrottens tävlingsårsskifte om ett par veckor: Mest anmärkningsvärt att Mattias Nätterlund, som ju är igång på allvar med sin satsning efter något års uppehåll, går från Örebro AIK till IF Start. Andreas Österlund, Therese och Fredrik Fjordäng och Anders Frisk går samtliga från ÖAIK till Vretstorp och Jacob Halvarsson lämnar Karlslund för Örebro AIK.
** Dessutom kan vi konstatera att lördagen den 9 november just blivit ännu mer packat av löptävlingar: Förutom sedvanliga Örebro parkrun 9.30 och sedan tidigare annonserade Höstloppet i Vretstorp 11.00 och Markanatten i Markaskogen 16.30 kommer nu även Örebro 3K Trail i Random events regi klockan 14.00. Ska vi gissa att Johan Ingjald och/eller Rihard Darzins försöker klämma samtliga fyra och klocka in 27 tävlingskilometern den dagen? Jag skulle inte bli förvånad … Nå, den senaste i raden av tävlingar är en, som namnet antyder, tre kilometer lång traillöpning med individuell start och start och mål vid Sörbybacken (själva banan går i Sörbyskogen) i Örebro.
** I morgon väntas fler nyheter då Ola Nordahl och gänget kommer att presentera sina sex lopp 2019 (sedan tidigare har det ju avslöjats att det blir Örebro backyard ultra som vanligt vid Kristihimmelsfärd, Säfsen sommarbackyard och ett par sextimmarslopp, men i morgon väntar mer exakta besked).

Jonas Nilssons sensationella segertid i Åstadsloppet – och Regborns sträckseger i 25-manna (och fyra svenska veteranmästare i terränglöpning)

Nog tänkte man att Jonas Nilsson skulle kunna vara med och göra upp i täten av Åstadsloppet – men faktum är att den 27-årige Örebro AIK-löparen, som bara satsat seriöst på löpning i två år, stack direkt i starten och drog iväg till seger med över två minuter på halvmaran. Och dessutom på en tid som gör honom till den näst bäste länslöparen de senaste 30 åren: 1.08.30 var till exempel 19 sekunder snabbare än Erik Anfälts klubbrekord (det var pers med över två minuter). Om man betänker att Anfält samma höst (2015, även han satte sitt pers i Åstadsloppet) sprang Valencia marathon på 2.25.03 så börjar man ju undra vad Nilsson, som persade med 2.27.04 i Rotterdam i våras, kan göra i Malaga maraton i december. Jag snackade med Nilsson efteråt, och den intervjun kan ni läsa här (där all annan bevakning från Åstadsloppet finns inlänkad).
Tvåa i Åstadsloppet var för övrigt Linus Rosdal, som efteranmälde sig på fredagen men förmodligen inte var helt återställd efter succémaran i Berlin för två veckor sedan. Han är den ende länslöparen som sprungit snabbare än Nilsson på halvmaran sedan 80-talet (1.07.46 när han sprang för KFUM Örebro 2016, numera springer han ju för Linköpingsklubben Akele). Regerande segraren Erik Anfält, som har tre segrar och nio pallplatser i Åstadsloppet, fick nöja sig med en femteplats i sviterna av sin hälsporre (han tog dock hem segern i den nya lagklassen tillsammans med Mikaela Kemppi i ”Team Larra – Milen ska in”). 16-årige ungdomsfinnkamparen Wilhelm Bergentz sprang på sensationella 1.14.22 in som sexa och tredje bästa länslöpare, före klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson (i övrigt hände inte så mycket i kampn om platserna bakom honom i cupen).
Liduina van Sitteren var bästa länslöpare på damsidan, men en bit från pers, på 1.22.20. Det gjorde inte att hon drygade ut sin redan klara seger i långloppscupen – för hon har redan nått maximala 72 poäng. Där tog sig däremot Mikaela Kemppi förbi Petra Hanaeus (Kemppi var sexa, som tredje bästa länslöpare bakom Erica Lech, på 1.25.48, Petra Hanaeus gick in där bakom på 1.27.36), Kemppi är nu uppe på 52 poäng i cupen mot Hanaeus 50 med tre deltävlingar kvar.
Kalmarlöparen David Nilsson, som för två veckor sedan noterade Sveriges bäst maratontid på 29 år, vann tiokilometersdistansen på 30.54 – banrekord med 49 sekunder och 1.46 snabbare än tvåan, KFUM Örebros 20-åring Jack Karlsson. Ex-örebroaren Fanny Schulstad, som numera bor i Stockholm, vann milloppet med nästan tre minuter marginal.

25-manna
Vad: Stafetten som enligt egen utsago utser världens bästa klubb, eftersom 25 löpare ingår i varje lag.
Resultatlista.
Toppresultat från länet: Tisaren sprang in en sjätteplats (som tredje bästa svenska lag), klubbens bästa placering sedan 2016 (då de blev femma) och sjätte topp tio-placeringen under 2000-talet. Filip Jacobsson växlade först på 66:e plats efter förstasträckan, men Lilian Forsgren sprang förbi 53 lag på andrasträckan. Efter tidstapp på de inledande parallella sträckorna var laget nere på 27:e plats, men de starka damlöparna plockade upp klubben på topp tio igen, och Josefin Tjernlund avslutade med att plocka en placering på sistasträckan. Martin Regborn skickade ut Hagaby i ledning med 51 sekunder efter förstasträckan (där 380 lag gav sig ut samtidigt), närmast före Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson.
Notera: KFUM Örebro passerade Hagaby redan på tredje sträckan och blev näst bästa länslag med en 25:e-plats. I laget fanns starka asfaltslöpare som Per Sjögren, Jonatan Gustafsson (24:a på förstasträckan, 3.14 bakom Regborn) och Melker Forsberg.

Terräng-SM
Vad: Svenskt mästerskap i terränglöpning, i Umeå.
Resultatlista.
Lokala medaljer: Veteran-SM-guld till Starts Marie Dasler (K50), Rose-Marie Enmalm (K65) och Ann-Britt Eriksson (K70) och Almbys Bo Persson (M70), brons till Starts Maria Eriksson (K40) och Annica Sjölund (K50) och Almbys Ljiljana Persson (K65) och lagsilver till Starts Dasler, Eriksson och Sjölund.
Notera: Louise Wiker strök sig, men i stället efteranmälde sig Lis Bergdahl, så en exillänslöpare byttes mot en annan i elitklassen, vars korta distans (fyra kilometer) avgjordes på lördagen. Bergdahl, som kommer från Fellingsbro men bor i Göteborg och springer för Sävedalen, blev sexa, 44 sekunder bakom segrande Hällelöparen Sammrawit Mengsteab och 32 sekunder från bronset. I morgon löps tiokilometersdistansen.

Season opening race i Inzell
Vad: Europeisk säsongsöppning i skridsko, i Tyskland.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: 36,90 på 500 meter (vilket gav en 17:e-plats av 44 startande), 1.13.19 på 1 000 meter.
Notera: Axelsson förbättrade sig 21 hundradelar på 500 och nästan en sekund på 1 000 meter (men då sträckte han sig i starten senast) jämfört med förra helgen, och var nu bara 22 hundradelar från perset på 500, satt på den snabba isen i Calgary i våras. Jämfört med samma tävling förra året är Axelsson nio tiondelar snabbare. Det säger en del om utvecklingen.

Örebro parkrun
Vad: 125:e upplagan av femkilometersloppet.
Resultatlista.
Snabbast: Sara Gunnarsson på 21.42 och Tommy Theoren på 19.19.
Notera: Åstadsloppet snodde förstås en hel del löpare från parkruntävlingen, som lockade 37 procent färre än förra veckan.

Regborn kom hem och vann långa terräng-DM på kanontid (och börjar blogga igen!) – och van Sitteren fullbordade osannolika sviten

Martin Regborn kom direkt vem från världscupen i Schweiz och VM-lägret i Tjeckien och efteranmälde sig till långa terräng-DM – där han förstås försvarade sin titel som länets vassaste. Segermarginalen till tvåan Jack Karlsson över sex varv på tvåkilometersspåret i Guldsmedshyttan, totalt alltså tolv kilometer, blev 2.55. Regborn landade på 39.13 (snuskigt bra på en rätt tuff bana med runt 40 höjdmeter per varv) mot Karlsson 42.08. Det hade förstås varit spännande om ytterligare några riktiga kanoner typ Tim Sundström, Markus Bohman eller Jonatan Gustafsson (eller en Per Sjögren i toppform!) varit med, men faktum är att Bohman bara var åtta respektive sex sekunder före Karlsson på korta terräng-DM i våras, så jag tror inte att det hade gjort så mycket skillnad för resultatet … 2017 avgjordes korta terräng-DM på just den där banan, och då gjorde Sjögren – som vann det mesta han ställde upp i det året, bland annat långloppscupen – på 13.52 över två varv och var nästan minuten före tvåan. Den här gången snittade Regborn alltså 13.04 per två varv  – i sex varv … Det säger i varje fall något om prestationen. Terräng-SM avgörs till helgen, och även om det är långt till Umeå och bara två veckor till världscupfinalen i Kina kan man ju hoppas att Regborn spontananmäler sig även dit.
Regborn skriver lite om tävlingen på sin blogg, i det första inlägget på nästan två år.
Om resten av medaljerna var det jämnare, för Michael Welday var bara åtta sekunder bakom Karlsson och två före Wilhelm Bergentz.
Liduina van Sitteren fixade, helt programenligt, säsongens sjätte av sex möjliga DM-titlar i löpning – en förmodligen helt unik svit (hon är alltså bäst på allt från kort terräng via 5 000 och 10 000 meter på bana till maraton). Damerna fick bara springa fyra varv, för åtta kilometer, men hon han ändå springa ifrån motståndarna med över två minuter: 31.36 på van Sitteren, 33.48 på Petra Hanaeus och 34 blankt på Mikaela Kemppi.
En lite märklig detalj är att van Sitteren, som fyllde 30 i januari, var den enda deltagaren på damsidan under 35 år och en av bara två under 45 år. Ja, nu var det förvisso bara 54 löpare till start varav 15 kvinnor, men ändå. På herrsidan fanns det i varje fall sex löpare som var 20 år eller yngre.
Magda Costyson (K35), Dennis Bergström (M35), Dan Bäck (M40), Petra Hanaeus (K45), Arturs Stenbergs (M45), Marie Dasler (K50), Lars Lanneborn (M50), Carina Yngström (K55), Mikael Hansson (M55), Göte Pettersson (M60), Rose-Marie Enmalm (K65), Hans Backström (M65), Ann-Britt Eriksson (K70), Bo Persson (M70), Catarina Wahlstedt (K75), Sven-Olov Dahlgren (M75) och Anders Källman (M80) blev veteranmästare. van Sitteren, Kemppi och Therese Persson blev distriktsmästare i lag för Örebro AIK liksom Regborn, Karlsson coh Bergentz för KFUM Friidrott medan Petra Hanaeus, Marie Dasler och Annica Sjölund blev distriktsmästare i lag för veteraner för IF Start precis som Fredrik Härdfeldt, Kent Mossbäck och Roger Elimä för Örebro AIK.
En kul detalj i sammanhanget är att Maria Eriksson drog en DNS på DM, men ändå blev en segrare på lördagen. Kajsa Rosdal arrangerade nämligen ett traillopp som start på sin 30-årsfest, och där tog Eriksson och Johan Larsson (han på Ryggcenter) hem segrarna. Allt enligt Rosdals Instagram.

Giro dell’Emilia och GP Bruno Beghelli
Vad: Säsongens två sista cykeltävlingar i Europa, på högre nivå på damsidan.
Resultatlista lördag och söndag.
Emilia Fahlins resultat: På lördagen avslutades tävlingen med 200 meters stigning på två kilometer cykling (efter 97 pannkaksplatta kilometer) och där sprack det upp totalt med de starkaste klättrarna längst fram. Fahlin fick nöja sig med 57:e plats, drygt två minuter bakom nederländska Demi Vollering som vann precis före italienska Elisa Longo Borghini. I söndagens varvlopp var 90 cyklister med i huvudklungan där Fahlin blev 30:e, och lagkompisen Eugénie Duval bäst i FDJ med en 13:e-placering. Italienska Marta Bastianelli vann närmast före nederländska Lorena Wiebes.
Notera: Jag har ännu inte hört om Fahlin ämnar avsluta säsongen med de här loppen, eller om hon ska köra den avslutande världstourtävlingen i Kina om två veckor.

Internationell skridskotävling i Inzell
Vad: Säsongsöppning i Tysklands skridskomecka.
Resultatlista.
Adam Axelssons resultat: En 23:e-plats på 37,11 på 500 meter följt av en 26:e-plats på 1.14,05 på 1 000 meter, båda på fredagen. Mer tävlande blev det inte under helgen.
Notera: Axelsson stod över motsvarande tävling förra säsongen, men körde helgen därpå 37,79 på 500 meter vilket alltså gör honom nästan sju tiondelar snabbare den här gången. 37,11 nådde han inte förrän han kom till den snabba isen i Calgary på vårkanten (då var det pers, som de följande veckorna putsades till 36,68). Den här gången blev det dessutom personbästa på öppningen, de 100 första meterna från stillastående, med 10,24. Axelsson är kvar på läger i Tyskland och tävlar även de två närmaste helgerna.

https://www.instagram.com/p/B3SQRPbI_yE/

Kvinnersta backyard ultra
Vad: En backyard ultra, alltså 6,7 kilometer i timmen, med start varje timme, så många timmar man orkar. Just den här tävling var den fjärde och sista deltävlingen i svenska cupen, och avgjordes på grusvägar och stigar strax norr om Örebro.
Resultatlista.
Segrare: Leonora Johnsson, från Karlskoga, vann på 20 varv (”Marathon-Mia” Thomsen klev av som tvåa efter 19) och tog därmed hem cupsegern med minsta marginal före Kåveröds Linda Bengtsson som hade vunnit de tre första cuptävlingarna men nu var tvungen att dra redan efter nio timmar på grund av jobb (elva timmar hade räckt för cupsegern). Danderyds Daniel George vann herrklassen på 31 varv efter att Köpings Krister Hägg-Lahti klivit av efter 30 och Åkersbergas ultraveteran Andreas Falk gett sig efter 29 timmar. George vann därmed också cupen totalt.
Notera: VM-silvermedaljören (i 24-timmarslöpning) Frida Södermark kom med ambitionen att slå svenskt rekord (35 timmar) i sin debut i backyard ultra, men drabbades av maghaveri och fick kasta in handduken efter elva. OS-skrinnaren Nils van der Poel siktade på 100 miles och 24 timmar, men fick det kämpigt med stelheten under den kalla natten och kastade in handduken efter 19. Förre Bik Karlskoga-spelaren och adventure race-räven Fredrik Nylén fick kasta in handduken redan på förhand, på grund av sjukdom. Själv joggade jag runt 17 ”på skoj” och säkrade en femteplats i cupsammandraget.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Talludden trailrun
Vad: 9,8 kilometer trail i skogarna utanför Åsbro, tredje och sista deltävlingen i Ullmax trail tour som avgjorts i länet i år.
Resultatlista.
Segrare: Starka orienterarna Josefin Erlandsson och Rebecka Nylin stod på startlinjen, men Frida Nilsson, som bland annat vunnit Askermountain mudrace och varit tvåa i Tarstaborgsrundan i höst, besegrade dem med 1,5 respektive tre minuters marginal. I cupen var det dock Jessica Korkeakoski, nia på söndagen och 7.10 bakom Nilsson, som drog det längsta strået på damsidan. Bland herrarna var det jämnare. Jonas Andersson vann bara sju sekunder före Jimmy Axelsson, som höll undan till seger i cupen (han hade över nio minuter att gå på).
Notera: Kollega Peter Eriksson var på plats och gjorde ett litet reportage, och där fastnade jag på bild. Kan avslöja att jag blev 51:a av 93 gubbar, men till mitt försvar ska sägas att jag hade drygt elva mils löpning från lördagen men bara två timmars sömn i kroppen.

View this post on Instagram

Jag har ju beslutat mig för att aldrig mer tävla i backyard ultra, så när sista deltävlingen i @svenskacupenibackyardultra avgjordes i helgen var jag bara med så länge det var roligt. Det blev 17 varv. Sedan klev jag av och var väldigt nöjd med mig själv, för att jag inte plågat mig, som förra gången (då det var tråkigt efter 15 timmar men jag fortsatte i 28). Det blev många trevliga samtal och skratt med syrran @theresebratting (andra bilden), cupvinnaren (och tidigare Bergslagsledenrekordhållaren) @leonora_jooo, OS-skrinnaren Nils van der Poel (första bilden), Maria, Jon (fjärde bilden), Christer och Krister och Falk och George och alla andra profiler. Så himla roligt! Det blir minst en backyard nästa år också, men inget tävlande utan just som social upplevelse. Jag slutade på åttonde plats i tävlingen och på femte plats i cupen. Foto: @crossfitmercedes bild fyra), @mormarbra (två och tre), @svenskacupenibackyardultra (ett och fem).

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Världscupen i mountainbikeorientering
Vad: Säsongens sista deltävling, i tyska Thalheim, med långdistans på fredagen, mixedstafett på lördage noch sprint på söndagen.
Resultatlistor.
Lokala resultat: Ex-örebroaren Viktor Larsson blev sexa i långdistansen (knappt 2,5 minuter från pallen), 19:e i sprinten och åtta i mixedstafetten tillsammans med Nadia Larsson och Sebastian Svärd. Därmed slutade han på 13:e plats i världscupens sammandrag.

https://www.instagram.com/p/B3NW5BWAEUs/

Toughest Göteborg
Vad: Ett av Sveriges största hinerbanelopp.
Resultatlista.
Lokala toppresultat: Nej, ingen från länet slog sig in på topp tio.
Notera: Flerfaldiga SM-guldmedaljören, Finnkampenvinnaren och EM-deltagaren Elin Östlund gjorde OCR-debut (?) och tog sig runt på respektabla 1.58.03, som 265:a i motionsklassen.

Örebro parkrun
Vad: Den 124:e upplagan av det kostnadsfria femkilometersloppet som återkommer varje lördagsmorgon.
Resultatlista.
Snabbast den här veckan: Det var Bella Lagrange, på 22.08 och Philip Sander på 18.30.

Liduina van Sitteren går för unik DM-svit – och lusläsning av ett gäng startlistor

Liduina van Sitteren, 30, har hittills i år vunnit korta terräng-DM, DM på 5 000 meter, DM i maraton (Viby marathon), DM på 10 000 meter och DM i halvmaraton (Norasjön runt), och på lördag kan hon fullborda sviten och bli distriktsmästare också på den sjätte distansen där DM-guld delas ut – långa terräng-DM. Örebro AIK-löparen, som var bästa länslöpare i Lidingöloppet i lördags och som persat på i princip varenda distans den här säsongen – är anmäld till tävlingen som går över fyra varv på en två kilometer lång slinga i Guldsmedshyttan (herrarna kör sex varv). Och någon som ska kunna hota henne syns egentligen inte i listan, då varken regerande mästaren Karin Forsberg eller Josefin Gerdevåg är anmälda (men man kan förstås efteranmäla sig på plats).
Har någon någonsin lyckats vinna ALLA DM-titlar i löpning på seniorsidan samma år? Jag är tveksam, men överbevisa mig gärna!
På herrsidan ser det däremot ut att bli ett riktigt getingbo, med Markus Bohman som huvudfavorit precis före Jack Karlsson (varken Martin Regborn, Tim Sundström, Erik Anfält, Jonas Nilsson, Adam Gillman eller Jonatan Gustafsson, som också hade kunnat blanda sig i, kommer till start). 16-årige Wilhelm Bergentz har ju överpresterat förut, och finns med i snacket, liksom Per Arvidsson och Alexander Larsson, och strax bakom dem namn som Michael Welday, Axel Sandberg, Noha Olsson, Oskar Hansson och Johan Ingjald. Ett getingbo!

Det har också publicerats en startlista till Talludden trailrun, finalen i lokala trialtouren Ullmax trail tour, på söndag. Inga av de riktigt tunga namnen ser ut att finnas med (senast dök ju dock både Erik Anfält och Jonathan Kandelin upp), men däremot är fem av sex löpare på topp tre i sammandragen (som jag beräknat dem, det finns ingen officiell totallista ute) anmälda: Jimmy Axelsson som leder med över nio minuter till Björn Eriksson och Johan Wehle, samt Jessica Korkeakoski och Pernilla Löfquist som är 20 respektive 25 minuter bakom ledaren Linn Nilsson (som inte är anmäld).

Tidigare i dag förlängde Emilia Fahlin sitt kontrakt med sitt franska proffslag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope över 2020 (namnet på laget består av tre sponsorer där FDJ är Frankrikes svar på Svenska spel, Nouvelle Aquitaine är en region och Futuroscope är en nöjespark). Fahlin har ju fått stort utrymme i laget, som hon gick till inför året säsong, och kommer nu bland annat att köra sin uppladdning inför OS med dem.
Laget har redan elva cyklister klara inför 2020, vid sidan om Fahlin också norska Stine Borgli, som anslöt i somras, australiska Shara Gillow och Lauren Kitchen och franska Eugénie Duval, Maelle Grossetete, Victorie Guilman, Clara Copponi (anslöt i somras), Marie le Net, Évita Muzic och Jade Wiel. De fyra sistnämnda har kontrakt även över 2021. Alla körde för stallet i år.
I helgen kommer ju Fahlin att köra två tävlingar: 99 kilometer långa Giro dell’Emilia (som är pannkaksplatts fram till de sista två kilometerna inne i Bologna där det går brant uppför, nästan 200 höjdmeter) på lördagen och 80 kilometer långa GP Bruno Beghelli (som körs över sex varv på en slinga som innehåller en klättring på 105 höjdmeter men som avslutas utför). Wiel, Muzic, Duval och Guilman kör med Fahlin båda dagarna, medan Borgli tar den sjätte platsen på lördagen och Grossetete fyller den på söndagen.
Hanna Nilsson kommer köra för sitt BTC City Ljubljana, och en hel del av toppåkarna förlänger säsongen efter VM: Mitchelton-Scott kommer med både världsmästaren Annemiek van Vleuten och trean Amanda Spratt, Trek-Segafredo matchar Elisa Longo Borghini, Lotta Lepistö och Audrey Cordon Ragot och Canyon-SRAM matchar Alena Amialiusik och Elena Cecchini.