Sveriges snabbaste 50-åringen tog fjärde guldet bara på Öland – och Axelsson nionde snabbast genom tiderna med skrällperset på 500 meter

Det är något med Marie Dasler och Öland. Ja, eller också är det bara den där grejen att hon är landets bästa löpare över 50. I somras sprang hon hem 1 500 meter (5.23,48, seger med över tio sekunder), 5 000 meter (19.52,12, seger med nästan två minuter) och 10 000 meter (41.42,27, seger med långt över tre minuter) under veteran-SM på Öland, och tillbaka på samma sida bron sprang hon i dag hem veteran-SM i terräng över två tvåkilometersvarv på en golfbana. Dasler, som bor i Garphyttan och tävlar för Örebroklubben IF Start, var nio sekunder före Spårvägens Katarina Löf Hagström i mål, men i och med att de båda var nia och tia totalt av de 34 löpare som startade 11.00 (alla damer från K35- till K75-klasserna) så vet jag inte exakt hur bra koll de hade på att guldet stod just mellan de båda. Hur som helst korsade Dasler mållinjen på 17.21 för säsongens fjärde veteran-SM-guld (för hon fick faktiskt nöja sig med ett silver på 3 000 meter inomhus i vintras).
Även Motalas Johanna Eriksson, som jag ju tidigare i veckan fick reda på är fostrad i Zinkgruvan, tog veteran-SM-guld, i yngsta klassen – K35 – och hon utmanar ju på allvar eliten på dubbla distansen i morgon (hon tog ju SM-brons på 10 000 meter bland seniorerna i augusti). Hon avverkade de fyra kilometerna på 14.40.
Örebro AIK:s Sören Forsberg tog silver i H55 som sprang fyra varv, 8 000 meter, på 31.28, minuten bakom segrande Thomas Sparr, och IF Starts Maria Eriksson tog brons i K40 på 17.04 (med en till hygglig löpare hade Start haft bra chans på silver i damveteranernas lagtävling, men Marie och Maria var ensamma till start) medan Almbys Ljiljana Persson fixade samma valör i K65 med tiden 22.35.
I elitklasserna tog Martin Regborn den mest framskjutna länsplacering med en 14:e-plats. Det var extremt tajt med 15 löpare inom 30 sekunder bakom segrande Napoleon Solomon, Tureberg, och Regborn var 28 sekunder bakom honom och 18 från bronset. Örebrofostrade Tim Sundström sprang in på 33:e plats, 37 sekunder bakom Regborn, och bidrog på så sätt till att Tureberg med nio sekunders marginal till Hässelby fixade lag-SM-bronset bakom Spårvägen och Sävedalen. På damsidan spurtade Lisa Bergdahl, den Fellingsbrofostrade Sävedalenlöparen, ned Louise Wiker, den Hälleforsfostrade Hässelbylöparen, med en sekunds marginal om 15:e-plats och titeln som bästa exillänslöpare. Bergdahl på 14.58, Wiker på 14.59, drygt en minut bakom segrande Meraf Bahta. Långloppscupssegraren Liduina van Sitteren tog 28:e-platsen på 15.37.
I pojkarnas ungdomsklasser avverkade Thorens Wilhelm Bergentz, KFUM Örebros Melker Forsberg och Thorens Noha Olsson fyra kilometer på 13.45, 13.54 respektive 14.06, vilket gav Bergentz en fjärdeplats i P16 (en sekund från silvret!), Olsson en sjundeplats i samma klass och Forsberg en tiondeplats i P17.
I morgon avslutas terräng-SM, med Karin Forsberg och Heshlu Andemariam, samt Regborn, WIker, Bergdahl, van Sitteren och Eriksson som springer igen.

Redan i går dyngade Adam Axelsson, skrinnaren vars succécomeback jag skrev om för två veckor sedan, till med sitt bästa 500-meterslopp i hela karriären – trots att tävlingen gick i tyska Inzell och hans tidigare bästatid kom från den världsrekordsnabba isen på OS-banorna i Salt Lake City. Axelsson dundrade till med 37,11 och var åtta av de 52 startande i tävlingen, en tid som dessutom gör honom till Sveriges nionde snabbaste genom alla tider på sprintdistansen. Trots att han fick problem med ena vaden direkt i starten på det efterföljande 1 000-metersloppet fullföljde han för säsongsbästat 1.13,40, bara fem hundradelar över perset från Calgary, men känningen i vaden gjorde att han strök sig från lördagens 500-meterslopp. Återstår att se om han kommer till start i morgon, söndag.

Jag skrev ju lite om första dagens tävlande i draghundsportens barmarks-EM i torsdags, och i går avslutade de fyra hunddragna Hälleforscyklisterna tävlingen med två niondeplatser (Anders Johanson och Li Hultgård), en 13:e -(Timo Silvola) och en 14:e-plats (Göran Olsson. Närmast medalj, i sekunder räknat, var Hultgård som bara hade 40 sekunder upp till Hanna Bergman som knep bronset, och ytterligare elva till Europamästaren Linne Beate Sinding-Larsen, Norge.

Hemma i Örebro var det, för de som blev kvar, zombieloppet Run for your lives. Det är ju mer en happening än en löptävling, och det är ingen som ”vinner” på annat sätt än att de som kommer i mål med något av sina ”liv” kvar har klarat sig. Däremot var det ju 77:e upplagan av Örebro parkrun i morse, och där drygade Johan Ingjald ut sin ledning som mest segraren genom tiderna genom att avverka de fem kilometerna på 18.33 (Eric Segelberg, som förra lördagen sprang betydligt snabbare än jag i maran i Växjö, blev tvåa på 18.44 medan jag fortfarande är helt slaktad i benen efter 42,2 kilometer asfalt). Ida Lilja var snabbaste dam för första gången.

OK Tisaren tar natten som fyra i Smålandskavlen (det löps två sträckor i mörker på kvällen, och omstart med jaktstart över tre dagsträckor på söndagsmorgonen), om nu det något knepiga resultatet för det enligt liveresultaten ledande kombinationslaget stämmer. Hur som helst var Lilian Forsgren snabbast av alla på förstasträckan (45 sekunder före Sävedalens exilörebroare och förra landslagslöpare Maria Magnusson på andraplatsen) och nästan tre minuter före alla andra, men Lovisa Persson tappade tre placeringar och rätt många minuter på andrasträckan, så Rebecka Nylin på tredje kommer få starta 3.05 från täten (men bara fem sekunder bakom Halden) i morgon bitti. Tvillingarna Ellinor och Josefin Tjernlund avslutar sedan för Hallsbergs- och Kumlaklubben. På herrsidan ligger Tisaren på 18:e plats, 5.05 bakom ledande Stora Tuna.
Hemmavid slutade Karin Persson (24 sekunder bakom Emma Helmersson, Roxen) och Anton Hallor (1.50 bakom Simon Hedlund, Ärla) på andraplatserna i Arosträffen i Västerås.

Helgens höjdare (och länslöparnas dom när 2019 års orienteringslandslag presenterades)

1. Långa terräng-DM
Jag har nog redan skrivit allt som går att skriva inför de två respektive tre varven som ska avverkas på elljusbanorna vid Digerberget på lördagsförmiddagen. I korthet: I herrklassen ska Martin Regborn testa formen (och ta ett guld) inför terräng-SM nästa helg medan det blir spännande att se ännu en duell mellan långloppscupskombattanterna Per Arvidsson och Andreas Ingberg och riktigt roligt att äntligen få se Per Sjögren i en riktig löptävling igen, i damklassen ska det bli spännande att se exakt vilken fart Karin Forsberg har inför nästa helgs SM, och hur långt bakom en löpare som Liduina van Sitteren är. Läs mina två tidigare inlägg i ämnet här och här.
På tal om Regborn bekräftade Svenska orienteringsförbundet i dag att han blir kvar i A-landslaget även 2019. Det var ju ett otroligt väntat besked, mer spännande var det att se hur förbundskaptenerna skulle resonera kring Josefin Tjernlund (hon har haft en tung säsong efter succén i fjol och åkte mycket riktigt rätt ur hela landslagsorganisationen efter att i år ha tillhört A-landslaget), Lilian Forsgren (fortsatt utanför landslagsgrupperna trots att hon bakvägen tog sig in och fick springa både EM och fler världscuptävlingar än klubbkompisen Tjernlund) och Filip Dahlgren (som får initiera sin VM-satsning, nu när kroppen äntligen fungerar igen, från en position utanför landslaget).

2. Hindebanelöpnings-VM
Jag skrev ju lite om VM i OCR, hindebanelöpning, i går, och i dag drog det igång med trekilometersdistansen. Norgeboende britten Jonathan Albon vann ”som vanligt”, 30 sekunder före kanadensaren Ryan Atkins, medan Nicole Mericle vann den amerikanska uppgörelsen om förstaplatsen, med Rebecca Hammond, med sex sekunders marginal. Så långt elitklasserna. Fredagens två länslöpare ställde dock upp i åldersklasser (för de som inte kvalat in i eliten), och Martin Bäckström blev 34:a i klassen för 20–29-åringa herrar medan Sara Forsström blev 38:a i samma åldersklass, för damer. Tiderna, 21.50 respektive 38.21, kan jämföras med Albons och Mericles segertider på 15.37 resepektive 19.54. I morgon fortsätter VM med 15 kilometer (100 hinder) och på söndag avslutas den med lagtävling.

3. Daladubbeln
Stafett på lördagen, patrulltävling på söndagen, och jag vet att många orienterande ungdomar och juniorer tycker att den här partävlingen är en av säsongens absoluta höjdpunkter. 939 löpare är på plats (plus något hundratal till, som springer öppna klasser), och bland dem ett stort gäng från länet, från KFUM Örebros William Segura och Marcus Klasenius i den äldsta klassen (17–20 år) ned till barn i inskolningsklassen.

Bubblare: Själv springer jag ju Växjö marathon på lördagen. Uppdateringar (loppet startar 11.00) via mitt instagram-konto (kolla i telefonen, eftersom det blir Instastory, eller vad det heter, som blir främsta källan live).

Favoritsegrar i Åstadsloppet – Anfält tog sin tredje: ”Det är jag otroligt lycklig över”

I finfinaste höstväder avgjordes Åstadsloppet – och det slutade med favoritsegrar för Örebro AIK-löpare på både dam- och herrsidan. Liduina van Sitteren var helt överlägsen och hennes 1.25.54 (42 sekunder långsammare än när hon blev fyra i fjol, men då var konkurrensen en annan) räckte till seger med över fem minuters marginal. Tvåa blev Karlslunds Maja Blom, 33, en doldis (för mig) som bara förekommit sporadiskt på bloggen, som när hon vann Svartåloppet i augusti eller blev trea i Idre fjällmaratons 28-kilometersklass någon vecka senare. Västerås Åsa Bergman knep tredjeplatsen medan Örebro AIK:s AnneMarie Eldholm var tredje bästa länslöpare på tredjeplatsen. De tre sprang in på 1.31.01, 1.31.11 respektive 1.31.58.
Erik Anfält tog sin tredje seger och nionde pallplats (tre av varje, han har dessutom en fjärdeplats på meritlistan) i loppet där han stod överst på pallen 2010 och 2011 (förra året stod ju Anfält som segrare i ungefär ett dygn, innan två felaktiga diskningar plockades bort). Den här gången trodde ju jag att han främst skulle utmanas KFUM Örebros Thomas Chaillou, men istället var det Uppsalas Thomas Stevens som orkade följa längst. I mål skiljde bara tio sekunder till Anfälts fördel, 1.10.10 mot 1.11.20. Linköpings Fredrik Eriksson tog tredjeplats på 1.12 medan Chaillou fick nöja sig med fjärde (näst bästa länslöpare) på 1.12.59 (Jonas Nilsson var tredje bästa länslöpare). ”Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över”, skriver Anfält bland annat i ett känslosamt inlägg på instagram (se nedan).
I långloppscupen lyckades Andreas Ingberg (1.19.37) ta exakt de två poäng han behövde för att hålla liv i cupen till långa terräng-DM nästa lördag (”årets skitlopp” skrev Ingberg på sitt låsta instagramkonto och fortsatte ”efter en öppning på 17.10 första fem kilometerna så var det god natt. Kravlade in på sämsta tiden på fem år.”). För att Ingberg ska nå ikapp Per Arvidsson (1.16.36) i cupen krävs nu att han vinner de tre tävlingar som återstår samtidigt som Arvidsson inte är bättre än trea (i Kilsbergsleden och Lucialoppet) eller femma (i DM).
Fellingsbrofostrade förra U23-landslagslöparen Lisa Bergdahl vann som väntat femkilometersloppet (17.45; tvåan Frida Nilsson, Örebro AIK, sprang på 19.08) precis som KFUM Örebros 20-åring William Wickholm som noterade finfina 15.30 (16-årige Noha Olsson, Thoren, tvåa på lika fina 16.44).
Karin Forsberg fick för första gången i år (?) se sig slagen hemma i länet, men det krävdes en löpare utifrån – Akeles Cecilia Kleist som var sex sekunder snabbare i milloppet (37.51 mot 37.57). På herrsidan återupprepades resultatet från Hostruset förra veckan: Markus Bohman (33.07) några sekunder före Jonatan Gustafsson (33.09). 16-årige Wilhelm Bergentz (34.56) då som nu fyra.

View this post on Instagram

Hyfsat beslutsam och beredd att göra jobbet idag. Nämligen att försöka bärga min tredje seger i loppet som ligger mig så varmt om hjärtat, Å-stadsloppet. Det var liksom i detta lopp som "allt" började. Eller allt och allt 🙂 men det var i alla fall här som jag 2006 sprang in på 1.31 och började tycka om löpning på riktigt allvar. Och kärleken till löpningen och loppet består än. När jag på startlinjen idag "scannade av" konkurrenterna bestämde jag mig för att försöka göra loppet den "hårda vägen" (trycka på från start och hoppas att det ska bära in i mål). Min ultrasatsning i sommar har knappast gjort mig speedigare så någon spurtuppgörelse ville jag inte ha 😃. Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över. Den första jag fick krama om i mål var min 10 åriga son som precis sprungit i mål i sitt första millopp (53.59) tillsammans med sin kompis Adam och @springandersspring. Vissa lördagar är bättre än andra. Detta var en sån. 📸1,3,[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] #åstadsloppet #örebroaik #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Trots att hela 953 löpare (plus ett stort antal barn) sprang Åstadsloppet fanns 54 kvar som ställde upp i Örebro parkruns 75:e upplaga. Bland dem: Per Sjögren, som på grund av återkommande skadekänningar sprungit mycket lite i år (i fjol var han ju bland annat topp tio på både 5 000 och 10 000 meter på friidrotts-SM), som sprang in på 18.46 med joggingvagn … Sara Moser var snabbaste dam på 25.50.

Tove Alexandersson sprang hem världscupfinalen i skyrunning, det 29 kilometer långa Limone skyrace, vid Gardasjön i Italien, med över 2 500 höjdmeter. Men det fanns fler orienterare på startlinjen – och bland dem Lilian Forsgren som sprang in som 42:a.

Tisaren topp tio i 25-manna – men oturen fortsätter grina Regborn i ansiktet

Jag insinuerade att Kumla- och Hallsbergsklubben OK Tisaren skulle kunna blanda sig i toppstriden i 25-manna, jättestafetten i skogarna utanför Stockholm som enligt egen utsago korar världens bästa klubb, i mitt blogginlägg i går. Och visst, klubben tog sin sjunde topp tio-placering i sammanhanget under 2000-talet, men det kunde ha blivit ännu bättre än den tiondeplats (sjunde bästa svenska klubb), drygt elva minuter bakom segrande IFK Göteborg, det i slutändan blev.
Lilian Forsgren och Gustav Hindér hängde i princip med täten på de två första sträckorna (30 respektive 14 sekunder från ledning vid växling), och Dan Larsson, Valter Pettersson, Tomas Hallmén och Magnus Persson såg till att Tisaren var första lag att ha ute alla sina fyra löpare på fjärdesträckan (upplägget i 25-manna är sådant sträckorna tre–sju löps av fyra löpare ”parallellt”, och löparen på sträcka 23, som kommer direkt efter den sjunde, får inte ge sig iväg förrän alla fyra löpare från den sjunde sträckan är inne; därtill ska man veta att de flesta sträckorna har begränsningar för vilka kön eller åldersklasser som får springa dem).
När Mathias Drage skickade ut Lovisa Persson som sista man på sjätte sträckan var Tisaren fortfarande bara 19 sekunder från ledningen, men Josefin Aronsson (som sprang ett av spåren på den sjätte sträckan) hade en lite tyngre dag i skogen och skickade ut Filip Jacobsson först som tionde löpare på sjundesträckan, 4.55 från täten. Jacobsson tog ikapp fyra placeringar, över 1,5 minuter och var inne till växling bara minuten efter Erik Lindgren (hade han sprungit in före Lindgren hade Per Bjurström på sträcka 23 ändå tvingats vänta, så tiden Tisaren tappade på Aronssons sjättesträcka var i det läget begränsad till 72 sekunder, vilket inte gjorde en enda placering i slutresultatet, så häng inte henne).
Men på slutet tog avsaknaden av Josefin Tjernlund och alla schweizare Tisaren haft tidigare år ut sin rätt: Per Bjurström, Andrea Svensson och Daniel Attås tappade både tid och placeringar på de tre sista sträckorna, från en sjätteplats 3.23 från täten till den slutgiltiga tiondeplatsen, 11.02 bakom. Men då ska man vet att till exempel Attås hade VM-medaljörer som Fredrik Bakkman, Mårten Boström och Johan Runesson mot sig på sistasträckan …
KFUM Örebro blev näst bästa länslag med en 33:e-plats, knappt 23 minuter bakom IFK Göteborg, medan Hagaby (bästa länslag på Tiomila i somras) var 45:a, ytterligare tio minuter från täten (men Filip Dahlgren gjorde en bra sistasträcka, bara 1.48 från sträckseger trots att han fick springa så långt nere i fältet; det räddade tio placeringar).

OK Tisarens lag som tog tiondepaltsen i 25-manna 2018. Foto: Linda Larsson

I världscupfinalen i orientering fortsätter oturen att grina Martin Regborn i ansiktet. I fjol var Örebroorienteraren topp tio i de sju första världscuptävlingarna (fram till förkylningen i finalen som kostade pallplatsen i sammandraget; och lägger man till avslutningen på 2016 så hade han ett tag topp tio-placeringar i 13 av de 14 senaste världscuploppen). Men i år har det bara blivit en enda topp tio-placeringar, åttondeplatsen på VM-sprinten i augusti. Annars har det varit sjukdomar, formdippar eller som i torsdags, strejkande elektronik. Och i dag blev Regborn dessutom diskad för en felstämpling (jag känner inte till bakgrunden, om det var en ren miss eller något annat) i medeldistansen i Tjeckien, där det ändå inte verkar som om han hade varit topp 30, om jag tolkar tiderna rätt. hemmalöparen Milos Nykodym vann, men i herrarnas världscupsammandrag är det fortfarande öppet mellan ex-Tisaren-schweizaren Matthias Kyburz och hans landsman Daniel Hubmann (och i teorin även norrmannen Olav Lundanes).
I gårdagens mixedsprintstafett skickades Regborn ut som 16:e på andrasträckan, 64 sekunder bakom täten, och tog fyra placeringar till tolfte, som William Lind och Emma Bjessmo förvaltade till en 13:e-plats i mål för det svenska andralaget.
Tisarens Josefin Tjernlund skickade ut Max Peter Bejmer i det svenska tredjelaget som 21:a efter förstasträckan, 71 sekunder från tät, och han, Eric Börjeskog och Elin Månsson löpte in laget som 17:e. Schweiz vann, 44 sekunder före Sverige som därmed blev tvåa i stafettvärldscupen. I dag blev Tjernlund 47:a (sjua av de nio svenskarna), 8,5 minuter bakom landslagskompisen Karolin Ohlsson som tog karriärens första individuella världscupseger (Tove Alexandersson har ju redan säkrat femte raka totalsegern).
I morgon avslutas världscupsäsongen med en sprint. Bättre lycka för Regborn då?

Trots att Hostruset i morgon och 25-manna i dag gjorde att de flesta (alla?) meriterade löpare avstod Örebro parkrun i dag kom hela 68 till start i den 74:e upplagan. Annica Sjölund var snabbast av damerna för 14:e gången (23.18 nu), medan Mahfoudh Ameuri tog sin allra första seger på 19.21 (sex sekunder före undertecknat som inte kunda stänga luckan på slutet, trots full insats).

Fahlin säker på att det hade blivit medalj utan misstaget – och succé för premiären av Wadköpingslöpet (och massor, återigen verkligen massor, annat!)

Emilia Fahlin slutade fyra i lagtempot på VM i dag, för andra gången. Bittert, naturligtvis, att återigen missa medalj med sekunder och den här gången kunde det dessutom ha blivit ett guld om det inte varit för incidenten när lagkompisarna missade att hon inte lyckades återansluta längst bak i ledet – och Fahlin därmed tappat kontakten och aldrig kunde komma tillbaka, vilket gjorde att Wiggle-High5 bara hade fyra cyklister kvar som kunde växeldra in över mållinjen de sista 20 kilometerna, och ett guldläge vid mellantiden förbyttes mot den försmädliga fjärdeplatsen.
– Det känns bara tråkigt att det blev så här. Med fem åkare hade vi absolut varit på medaljplats. Nu gäller det att glömma det här och fokusera mot det individuella tempoloppet, säger Fahlin i ett pressmeddelande.
Jag pratade själv med henne i eftermiddags, och den texten kan ni läsa här (jag skrev också ett snabbt referat utifrån SVT:s sändning som återfinns här).

Premiärupplagan av det tekniskt tuffa trail-/terrängloppet Wadköpingslöpet måste klassas som en succé. Hela 53 löpare kom till start i tävlingsklasserna, varav en hel del namnkunniga. Störst var förstås regerande SM-bronsmedaljören i maraton, Örebros egen Erik Anfält, som dock mycket oväntat fick se sig besegrad av 23 år yngre Jonatan Gustafsson som så sent som i går sprang hem ett DM-brons i orientering till sitt KFUM Örebro. Kanske var det just den i orienteringen förvärvade talangen för att springa i oländig terräng som fällde avgörandet (plus en grym kondition, förstås) till Gustafssons fördel; Hur som helst låg han kloss i rygg på Anfält vid de båda varvningarna för att sedan kliva förbi och vinna med knappt sju sekunder. Trean Per Arvidsson, som leder långloppscupen (där Wadköpingslöpet inte i år, men mycket troligt nästa år, ingår), tog tredjeplatsen knappt 42 sekunder bakom medan Jonas Nilsson, som ju vann Tarstaborgsrundan förra helgen, var distanserad med 1.22 på fjärdeplatsen (även femman Johan Bäckman, Malung, sexan Mattias Nätterlund, Örebro AIK, sjuan Linus Larsson, mest känd som skidåkare från Karlslund, och åttan Andreas Ingberg, Örebro AIK, är ju löpare som brukar vara goda nog för att kunna vinna lopp, vilket säger en hel del om bredden på topp på stigarna i Karlslund den här söndagen).
På damsidan hittade Karin Forsberg rätt efter förra helgens felspringning på Tarstaborgsrundan, och visade ingen pardon när hon vann med över fyra minuters marginal. 48.31 på Forsberg, 52.51 på tvåan Frida Nilsson och 53.31 på trean Maria Eriksson (som ju vann i Pålsboda förra helgen).
Banrekorden lyder 48.31,2 på damsidan (vilket kan bli svårslaget även om Forsberg tappade lite tempo; varvtiderna 15.46, 16.15, 16.29) och 42.18,5 på herrsidan (varvtiderna på Gustafsson 14.00, 14.19, 13.59).

View this post on Instagram

Grymt skoj lopp idag! #Wadköpingslöpet, 3 varv på en riktigt teknisk och tuff 3,5 kilometers slinga i Karlsundsskogen. Lite "arenakänsla" över det hela. Häftigt! Gjorde ett tappert försök att visa ungtupparna att gammal fortfarande är äldst 😃. Men väl i mål fick jag nöja mig med att vara näst äldst. Bra så. Äldst, eller i hans fall snarast snabbast, blev 19-årige @jjonatangustafsson. Tack för sparring och snygg spurt 💪💣💥. Nu hoppas jag att denna genomkörare ska bidra till toppform till nästa helg och #Lidingöloppet. Eller toppform tror jag nog egentligen inte. Känner mig lite för seg för det. Men man kan ju alltid hoppas. Större under har skett 😉 📸@photobyglinneras #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Örebroaren Matthias Wengelin lyckades inte följa upp lördagens fina inledning i sin debut i mountainbikeendurons världscup Enduro world series. Han gjorde förvisso en helt okej insats på dagens första sträcka men råkade sedan ut för ett kedjebrott, som kostade sex minuter, på den andra och fastnade i den tredje med ena foten i ett träd och drog omkull rejält. ”Slog till med säsongens hårdaste vurpa … Vet inte riktigt hur kroppen lyckades hålla ihop men det gjorde den”, skriver Wengelin på instagram. Han tappade därmed från den 54:e-plats han låg på efter lördagen till en slutgiltig 172:a-plats i värlsdcupdeltävlingen, men det är ju inte så mycket att säga om efter det missflytet … Wengelin åker nu direkt från spanska Ainsa till italienska Ligure för världscupfinalen nästa helg.

Axel Lindh, som liksom Wengelin bor i Örebro men tävlar för en klubb utanför distriktet (i Lindhs fall Härnösand), körde i stället världscupen i mountainbikesprint i belgiska Antwerpen, och tog en 16:e-plats i kvalet men åkte sedan ut i åttondelsfinal efter att ha hamnat i ett tufft heat med kvalsegraren Jeoren van Eck och 17:e-palcerade Felix Klausmann. Lindh slutade därmed 18:e i totalen, precis utanför världscuppoängen (som går till topp 16).

Almbys Johan ”Limpan” Lindbom säkrad en topp tio-placering (en niondeplats) totalt i den svenska långloppscupen i mountainbike under sin debutsäsong i elitklassen när han på lördagen blev åtta i säsongsavslutningen Västgötaloppet, över 80 kilometer. Lindbom var med i kampen om femteplatsen, men fick ge sig mot bland andra Cykelvasasegraren Michael Olsson i en grupp som var sju minuter bakom segrande Lucas Eriksson. Marcus Jansson, från Garphyttan, var ytterligare fem minuter bakom på tiondeplatsen.

Maria Gräfnings, som i klubbsammanhang representerar Karlslund, blev tvåa, en sekund bakom ”omöjliga” Britta Johansson Norgren men tre före Kari Vikhagen Gjeitnes och mer än 6,5 minuter före alla andra över Vasaloppsdistansen 90 kilometer i värmländska rullskidtävlingen Klarälvsloppet i dag. Örebrocyklisten Jacob Ahlsson blev tia i en cykeltävling med samma namn och på samma bana dagen innan, i en grupp som gjorde upp om fjärdeplatsen, drygt 20 sekunder bakom tre utbrytare.

Hälleforsfostrade Louise Wiker tog på lördagen en andraplats i Kilstaloppet, en miltävling i Stockholm. Trots hård blåst sprang hon på 36.41 och var minuten bakom segrande Yitayish Agidew.

I två mycket tajta individuella sprintlopp, som avslutade ”B-EM” i orientering, Euromeeting, i Danmark i dag, slutade Lilian Forsgren 24:a och Oskar Andrén 35:a, 1.24 respektive 1.28 bakom täten. Forsgren var faktiskt bara 62 sekunder från pallen trots att hon alltså var 21 placeringar bort … Svenska Karolin Ohlsson och nyzeeländaren Tim Robertson tog hem segrarna. För Forsgren är det nu bara att ladda om för världscupfinalen om två veckor, dit hon är reserv i det svenska laget.

Hagabusys Viktor Larsson hade ingen av sina bättre dagar när mountainbikeorienteringens världscup avslutades med sprint i portugisiska Odemira i dag. Larsson slutade först på 30:e plats av 43 cyklister, distanserad med över fyra minuter av segrande tjecken Vojtech Ludvik. Larsson blir ändå bäste svensk i årets världscup med en 21:a-plats i sammandraget, fyra placeringar före Garphyttans Marcus Jansson som stod över finalhelgen. Jansson tog dock säsongens främsta svenska placering på herrsidan, en sjätteplats på långdistansen vid EM i Ungern i juni.

Karlskogaklubben OK Djerfs Frida Johansson, Maja Welander och Amanda Jansson, som alla fortfarande egentligen är juniorer, tog silver i Värmlands orienterings-DM i stafett i damklassen, även om de var över 17 minuter bakom segrande Tyr (med ex-karlskogingen Linda Take som ankare).

Så följer du Fahlins medaljjakt i cykel-VM, Beata Falks magiska banrekord på Bergslagsleden och Hagabys dubbla guld (och mycket mer …)

Vi börjar med det viktigaste – för vid sidan om Louise Wiker (två friidrotts-VM) och Martin Regborn (fem raka orienterings-VM, även om orientering inte är en lika stor sport internationellt) har länet inga atleter som uppträder i samma globala mästerskap, samma världsarenor som Emilia Fahlin. I morgon är det dags, och det mesta som går att skriva inför lagtempot har jag redan skrivit (bland annat min artikel på na.se tidigare i dag), men några fakta som är viktiga att ha inför morgondagen: Totalt deltar tolv lag, och Fahlin och hennes lagkompisar i Wiggle-High5 startar som nummer sju, 10.28 på förmiddagen, medan de båda huvudfavoriterna Boels-Dolmans och Sunweb går ut näst sist och sist, 10.40 respektive 10.43, och därmed har alla andras tider att gå på. Tidtagningen går att följa här, och sändningen i SVT 1 och SVT play (länk har ännu inte kommit ut) startar 10.10, samtidigt som Bepink ger sig iväg som första lag. Kom ihåg att tiden tas när den fjärde cyklisten, av de sex i laget, korsar mållinjen. Den slutgiltiga startlistan hittar ni här.

Lilian Forsgren gick, som en av 36 löpare vidare till kvartsfinal i dagens knockoutsprint i Euromeeting, B-EM i orientering, i Danmark. Men väl i kvarten slutade hon femma av sex löpare (topp tre avancerade till semifinal) och blev utslagen. Forsgren vann sedan H-finalen (om man numrerar från A och nedåt) hela elva sekunder före tvåan Andrea Roggo, Schweiz (det var dagens största segermarginal i något heat över huvud taget, som jag kunnat hitta). Oskar Andréns dag tog slut redan i kvalet, han blev 15:e man i sitt kvalheat (hade behövt vara topp tolv men missade med fem sekunder) och tvåa i herrarnas D-final (fråga mig inte hur man delade in de heaten, om en som åkte ut i kvalet hamnade i D-final och en som åkte ut i kvartsfinal fick springa H-final …). Forsgrens och Tjernlunds tidigare klubbkompis (i OK Tisaren) Matthias Kyburz, Schweiz, vann herrloppet medan Karolin Ohlsson anförde en svensk trippel på damsidan. I morgon av slutas Euromeeting med ”vanlig” individuell sprint.

Matthias Wengelin ligger 54:a efter första dagen i sin debut i mountainbikeendurons världsserie Enduro world series, i Spanien. Wengelin var som bäst 42:a på en av lördagens specialsträckor. Tävlingen fortsätter i morgon.

Viktor Larsson tog rejäl revansch för 30:e-platsen i går, när världscupfinalen i mountainbikeorientering inleddes, när han körde in på elfte plats i dagens långdistans  i Portugal. Larsson var 14.12 bakom segrande hemmaåkaren Davide Machado över drygt 37 kilometer (fågelvägen). De 25 poängen Larsson körde in gör att han går förbi bland annat Garphyttans Marcus Jansson, som inte finns på plats i Portugal, upp på en 20:e-plats i världscupsammandraget. I morgon avslutas världscupsäsongen med en sprint.

I Laxå såg Filip Jacobsson till att Tisaren var i ledning efter första sträckan i herrstafetten på DM, men Erik Lindgren tappade fyra placeringar och över 7,5 minuter på andrasträckan, och när Martin Regborn får gå ut i en DM-stafett med en ledning på över minuten (till Tisarens andralag som i det läget var uppe på andraplatsen) så kan det förstås bara sluta på ett sätt. Daniel Attås, i Tisarens förstalag, tog förvisso in sju sekunder på Regborn och sprang upp sitt lag på en andraplats, men Hagabys segermarginal blev ändå 6,5 minuter (i laget ingick förutom Regborn också Love Sintring och Jakob Wallenhammar, det var Wallenhammar som sprang så starkt på andrasträckan). KFUM Örebro tog bronset, 7.20 bakom, efter en solid laginsats av Jonatan Gustafsson, Oskar Arlebo och Jacob Eriksson.
Om Hagabys herrlag var favoriter så svarade klubbens damlag för en skräll när de också grejade guld. Förhandsfavoriterna OK Tisaren var före i sista växlingen, men Nina Hallor tappade över 22 minuter på sistasträckan och laget blev fyra. I stället kunde Hagaby (med Benita Månsson, Amelie Wallenhammar och Karin Persson), som länge låg trea och var nästan sex minuter bakom ledande Milan vid sista växlingen, ta guldet 1.36 före Noraklubben (med Lisa Westerberg, Josefin Erlandsson och Saga Sander). KFUM Örebro fixade bronset med 41 sekunders marginal (om än nästan 22 minuter bakom täten) efter en grym förstasträcka av Anette Carlsson (i ledningen så långt) följt av Sofie Yngström och Kristin Jacobsson.
Malin Wiklund, Almby, och William Pommer, Stora Tuna, vann Tivedsorienteringen som avgjordes samtidigt som stafett-DM (med ett skralt startfält).
I Värmlands-DM i medeldistans vann Djerfs Frida Johansson guld i juniorklassen närmast före klubbkompisen Amanda Jansson, men det blev inga medaljer till Karlskoga eller Degerfors i huvudklasserna.

Jag fick tyvärr bryta mitt stora mållopp för året, Bergslagsleden ultra, på grund av magras (min först DNF i karriären), och det är med sorg i bröstet jag läser att min fullt rimliga målsättningstid hade räckt till en åttondeplats i mål, som bästa länslöpare på herrsidan (och en löpare som låg bakom mig när jag tvingades kliva av efter drygt 16 kilometer var sexa i mål på en tid som var fyra minuter bättre än jag siktat på – och då hade jag ändå haft rejält ont i magen länge och gjort två stopp i skogen). Mer om det i ett separat inlägg.
Beata Falk, örebroaren som tog junior-VM-guld i orientering 2008 men aldrig lyckades slå igenom som senior, gjorde hur som helst ett fantastiskt lopp och slog Sandra Lundqvists banrekord med över 22 minuter för nya noteringen 4.18.12. Även tvåan Johanna Gelfgren, Täby, gick under det tidigare rekordet trots att hon var distanserad med över 18,5 minuter. Camilla Bloss, Ärla, blev trea medan IF Starts Kajsa Rosdal blev näst bästa länslöpare (bästa från en länsklubb, Falk springer numera för OK Kåre) på femteplatsen, 44.38 bakom (på 5.02.50).
På herrsidan lämnade Markus Living, Falukillen som har svenskt rekord och är 18:e på världsbästalistan genom tiderna i Beer mile (googla om ni inte känner till grenen!), övriga bakom sig från start och ledde med tre minuter redan i Mogetorp. I mål var avståndet över 13,5 minuter till tvåan Björn Morén, Akele, och nästan 19 minuter till trean Simon Karlsson, Ärla. Livings segertid skrevs till 3.44.13, mindre än 5,5 minuter från Erik Anfälts banrekord från i fjol (Anfält var föranmäld till årets lopp, men avstod start för att istället springa Wadköpingslöpet i morgon och framför allt ladda hårt mot Lidingöloppet nästa helg). Starts Johan Ingjald låg fyra vid första mellantiden, i Mogetorp, men sedan måste något ha hänt, för på Rusakulan var han åtta, i Blankhult 17:e och i mål 22:a. Bästa länslöpare blev istället Örebro AIK:s Johan Lundqvist på tolfteplatsen, med tiden 4.49.21.

72:a upplagan av Örebro parkrun var Noha Olsson återigen snabbast, även om han tog det mer än minuten lugnare än förra veckan. Thorenlöparen vann nu på 18.45, medan Elena Skoblina var snabbaste dam på 21.10 (i sin allra första parkrun).

Regborn och Tjernlund till världscupfinalen – Forsgren reserv (Dahlgren stannar hemma och springer 25-manna)

När jag pratade med Tisarens landslagsorienterare Josefin Tjernlund efter SM-stafetten i söndags sa hon att hon trodde att de sista platserna i den svenska truppen till världscupfinalen i Prag nästnästa vecka skulle stå mellan henne, klubbkompisen Lilian Forsgren och ”en tjej till”. Precis så var det nog. För när truppen i dag presenterades fanns Tjernlund med medan Forsgren blev reserv. Forsgren lär ha rätt stor chans att ändå få springa något eller flera lopp, eftersom förbundskapten Håkan Carlsson bara tagit ut åtta damer och Sverige har åtta platser per distans, och någon brukar ju bli snuvig eller få ont när det ska löpas fyra distanser på lika många dagar: Knockoutsprint på torsdagen, sprintstafett på fredagen, medeldistans på lördagen och sprint på söndagen.
På herrsidan finns givetvis Martin Regborn med. Förutom honom och resten av löparna från VM-truppen – Gustav Bergman, Jonas Leandersson, Albin Ridefelt, Emil Svensk och William Lind – blir det Max Peter Bejmer (14 i långdistans-SM, sjua i medeldeistans-SM, etta på sin sträcka i stafett-SM), Johan Högstrand (åtta–trea–etta) och Eric Börjeskog (ej start–tia–15:e) som kompletterar den svenska herrtruppen. Sverige har åtta platser till varje distans, så Börjeskog, Högstrand och Ridefelt delar på de tre individuella distanser.
Filip Dahlgren hade ju raden fyra–elva–tia på de tre SM-distanserna och borde ha kunnat komma ifråga för en landslagscomeback, men deklarerade ju i min intervju efter fjärdeplats i långdistansen att han ämnade tacka nej för att i stället springa 25-manna med sitt Hagaby den helgen, så det är lite oklart om han fått frågan eller inte.
På damsidan springer, förutom Tjernlund, även Tove Alexandersson, Karolin Ohlsson, Lina Strand, Lisa Risby, Sara Hagström, Alva Olsson, Elin Månsson och Emma Bjessmo.
– Karro och Gustav har fina lägen inför finalhelgen, Tove är etta såklart, och så har vi goda förhoppningar om att få upp fler löpare på topp-tio. Vi reser ner med en väldigt stark trupp, säger Susanne Barkholt, som är förbundskapten för utvecklingslandslaget, till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Redan i helgen är det stafett-DM. Återstår att se om Forsgren, Tjernlund, Regborn och Dahlgren dyker upp där.

Dubbla SM-fyror, världens äldsta orienteringstävling, Sören på pallen i Berlin och en saknad resultatlista

Det var nära att historia skrevs i stafett-SM i orientering i dag. OK Tisaren har aldrig haft ett damlag på pallen (herrarna har varit där en gång), men Hallsbergs- och Kumlaklubben fick till slut nöja sig med en fjärdeplats, efter att Josefin Tjernlund tvingats släppa förbi sig två lag de sista kilometerna. Ja, sista laget, Järla med Karolin Ohlsson, stämplade bakom vid näst sista kontrollen, två minuter före mål. Men Ohlsson är ju omvittnat löp- och spurtstark, och knep medaljen. Ändå riktigt starkt av Josefin, Lilian Forsgren och framför allt Ellinor Tjernlund (som förde upp laget i ledning efter två sträckor) att greja en fjärdeplats. Läs mer om den, och om Hagabys mer väntade fjärdeplats på herrsidan med Viktor Larsson, Martin Regborn och Filip Dahlgren i laget, i min text (och intervju med Josefin) här.
Tisaren var best of the rest också, klubbens herrlag slutade på 18:e plats medan andralaget på damsidan blev 23:a (sex minuter före 26:e-placerade OK Milan). KFUM Örebro var enda länslag som fick ett juniorlag, som 20:e i H20.

Wiggle-High5:s taktik att satsa på Kirsten Wild i Madrid challenge verkar inte ha gjort succé. Stallet, bland andra Emilia Fahlin, fick ta ett tungt ansvar i att jaga in en sen utbrytning, och när det sedan skulle spurtas om det gick det inte enligt plan. Wild blev bara 29:a, bäst av Wiggles cyklister blev istället Audre Cordon-Ragot, som slutade femma. Fahlins tidigare lagkompis Giorgia Bronzini vann i sin allra sista start som cyklist. Italienskan går nu i pension, 35 år gammal. Fahlin? Hon rullade i mål som 36:a efter väl utfört värv (bland annat vann hon ett spurtpris och var tvåa i ett annat), och blev tack vare lördagens lagtempo och sju bonussekunder i spurtprisen sexa i en något märklig, sammanlagd tävling som Ellen van Dijk vann 29 sekunder före Fahlin.

Mountainbikeendurotävlingen i Gesunda i dag var inte bara final i cupen Enduro Sweden series, utan därtill SM. Matthias Wengelin, som ska köra några tävlingar i världsserien i höst, blev åtta, slagen med 1.14 av segraren, och därmed svenska mästaren Zakarias Johansen, Cube Action Team, över sex specialsträckor. Wengelin har bara kört två av sex tävlingar i cupen, och slutade därför först på 22:a plats (han har varit sjua och åtta i de två tävlingarna). Simon Carlsson, Trosabygdens OK, som var tre sekunder snabbare än Wengelin i dag tog hem totalen.

Mer cykel: I går slutade Axel Lindh nia i sista deltävlingen i norska mountainbikecupen, medan Almbylaget med Linnea Angerman, Linda Meijer, Louise Ehrlin och Jenny Enroth vann Vättern Bike Games åttatimmarslagtävling (cykla så många varv på en crosscountrybana som möjligt på åtta timmar, byt som ni vill) med 32 varv, tre före tvåan (bara 14 av 35 herrlag kom längre), och i dag vann Thomas Jenkins (1.44), Grangärde, och Sandra Nyman 2.09), Kopparberg, Koppartrampen över 60 kilometer (Vasaloppstrippelns totalsegrare Johan Eriksson blev sjua på 1.50).

Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker slutade på fjärde plats i Stockholm halvmarathon i går. 1.19.01 är grymt bra efter vinterns fotoperation. Nästa år lär hon vara tillbaka ännu mycket starkare. Hanna Lindholm vann på 1.15.43. Inga herrlöpare från länet (som jag lyckat hitta i listan) tog sig under 1.30.

View this post on Instagram

Äntligen!! Valde en annan taktik idag. Planen var att gå ut i en fart som skulle kännas "för bra" fram till 15-16km. Vid 5.5km kände jag, oj, det kanske har gått för fort. Men vid Kungsholms strand var det medvind och då kändes det lätt igen och så hade jag grymt sällskap i @claesw. Vi hjälptes åt och försökte ta hjälp av olika klungor för att slippa göra för mycket jobb i vinden. Jag var aningen starkare på slutet men han hängde i och klarade sitt mål att gå under 1.20. Själv spurtade jag som en galning för att komma under 1.19, lyckades inte, utan det blev retliga 1.19.01 och en 4:e plats. Det gör inget för jag är så glad för att kroppen kändes så bra och att jsg är tillbaka och kan springa 21km på asfalt! Tack @claesw för ett grymt teamwork💪. Dagens tävlingssko; #napali från #hokaoneone, lätt men med extra mycket dämpning för att skona kroppen lite. 2018 års upplaga av @stockholmhalvmarathon hade den i särklass bästa publiken och speakers, vilken energi det gav att höra sitt namn så många gånger, tack!! 📸 coach @szacke42195

A post shared by Louise Wiker (@lwiker) on

I skuggan av Eliud Kipchoges magiska världsrekord (2.01.39) sprang fyra örebroare Berlin marathon i dag. Sören Forsberg blev trea i H55-klassen på 2.46.02, Jakob Nilsson var snabbast av länslöparna på 2.43.56 men Anders Larsson svarade för den häftigaste prestationen med 3.04.02 (läs mer om varför i Henrik Brändhs och Robban Anderssons reportage om honom här). Fjärde örebroare på plats var Erik Högkvist som verkar ha fått ordentliga problem efter 30 kilometer, passerade där på 2.20, men behövde nästan två timmar för att fullfölja sista tolv kilometerna och korsa mållinjen på 4.19.36.

Ove Johansson tog länets fjärde och sista medalj när veteran-SM i orientering avslutades med långdistans. OK Järnbärarna-löparen tog brons i H80, distanserad med sju minuter av Västerås Kuno Österlund.
Men faktum är att Kuno inte ens var född när den första upplagan av världens äldsta ännu pågående och årligen återkommande orienteringstävling, Korpen, avgjordes för första gången (det var 1935, Kuno föddes tre år senare), och i dag var det dags för den 84:e upplagan. Tävling flyttar runt i länet och avgjordes i år vid Kvinnerstaskolan. 94 löpare kom till start, och Marcus Halvarsson var snabbast runt den längsta banan.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon resultatlista varken från Tarstaborgsrundan eller Askermountain mudrace, så jag får helt enkelt återkomma till de tävlingarna i morgon. Däremot såg jag att Kajsa Rosdal vann 13-kilometersklassen i Lasse-Maja-loppet i Arboga (huvudklassen är 23 kilometer) med över 7,5 minuters marginal. Hennes bror Linus, som även varit snabbaste svensk i Lidingöloppet och tvåa i Ultravasan 45, har vunnit den långa klassen där flera gånger, men kom inte till start i år.

Fahlin tvåa – sekunder från karriärens andra världstourseger

Det verkar inte gå att släppa ut Emilia Fahlin på en cykeltävling just nu utan att hon ska återvända med en pallplats. Sex senaste linjeetapperna hon kört har hon slutat på pallen – och i dag var hon med och fixade en andraplats åt Wiggle-High5 i världstourtävlingen Madrid challenges lagtempo över 12,6 kilometer. Hade det blivit en seger hade det varit Fahlins andra seger på världstouren i karriären, efter den individuella i Vårgårda GP 2016 (som är Sveriges hittills enda). Nu saknades det dock 18 sekunder: Team Sunweb, med cyklister som Ellen van Dijk och Coryn Rivera, brände av den platta men lite knixiga banan i den spanska huvudstadens västra förorter på 17.40 (42,8 kilometer i timmen i snitt), medan Fahlin och lagkompisarna Elisa Longo Borghini, Kirsten Wild, Nettie Edmondson, Audrey Cordon-Ragot och Lisa Brennauer behövde 17.58 på sig. Tredjeplacerade Mitchelton-Scott var dock distanserade med hela 46 sekunder av Sunweb. När jag pratade med henne i början av veckan (för den här artikeln) hade Fahlin inte några stora förhoppningar inför lagtempot på VM nästa söndag, men den här andraplatsen måste ju om inte annat ge lite självförtroende. Wiggle kommer, om inget oförutsett inträffar, att ställa upp med samma lag i Innsbruck förutom att Longo Borghini kommer att bytas mot Katie Archibald.
Sista tävlingen före VM körs i morgon, linjeloppet i Madrid challenge över 17 knappt sex kilometer långa varv på en fram- och tillbakabana mellan två hårnlåskurvor. Där kör Wiggle med förhoppningen att Wild ska ta hem en väntad klungspurt.

I medeldistans-SM blev det inga riktigt framskjutna placeringar för länslöparna, trots stora förhoppningar. Martin Regborn tog bästa placeringen med en åttondeplats (om man inte räknar Örebrofostrade ex-landslagslöparen Maria Magnusson som blev sexa), 3.12 bakom Gustav Bergman, OK Ravinen, som följde upp sitt överlägsna långdistansguld förra helgen med en om möjligt ännu mer dominant insats nu. Över knappt sex kilometer (fågelvägen) med en löptid på lite över 32 minuter var Bergman nästan 1,5 minuter före tvåan, Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson, vilket motsvarar 4,4 procent. Fram till medalj (Johan Högstrand, IFK Göteborg, tog bronset) hade Regborn 1.25, och bak till klubbkompisarna Filip Dahlgren och Viktor Larsson på elfte- och 15:e-platserna 25 respektive 63 sekunder. Precis som på långdistans-SM förra helgen fanns ingen annan klubb som hade tre löpare så högt i listan, vilket borgar för framgångar i morgondagens SM-stafett. Larsson kommer att gå ut först där, medan Regborn springer andrasträckan och Dahlgren avslutar.
På damsidan tog Lina Strand, Göteborg-Majorna, SM-guldet sju sekunder före Karolin Ohlsson, Järla, när Tove Alexandersson var upptagen med att vinna VM-guld i skyrunning i Skottland. Tisarens Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund slutade på elfte, 27:e och 35:e plats, Forsgren var 4.40 från guldet och 2.26 från bronset (som Elin Månsson, IFK Göteborg, tog). Forsgren springer förstasträckan för Tisaren i stafett-SM i morgon, Ellinor löper andrasträckan och Josefin tredje (i B-laget tar Lovisa Persson och Rebecka Nylin hand om de två första sträckorna, med Josefin Aronsson som ankare).
I juniorklasserna tog Valter Pettersson, Tisaren, länets enda topp tio-placering i medeldistans-SM med en åttondeplats i H18, 1.45 bakom segrande Viktor Svensk, Stora Tuna.

Mer orientering? Jo, det pågår ett veteran-SM också, där Ove Johansson, OK Järnbärarna, på fredagen tog SM-silver i sprint i H80-klassen, och där Martin Fagerlund, KFUM Örebro, och Stig Israelsson, OK Tylöskog, på lördagen följde upp med silver i H35 respektive brons i H75 över medeldistans. I morgon avslutar veteranerna sitt mästerskap med långdistans.
Uppe i Ånnaboda avgjordes under lördagen också patrulltävlingen Dubbelfajten, där största utropstecknet väl var att en viss Per Sjögren var med och sprang en öppen klass.

Hinderbanespecialisten Cimmie Wignell, som löpte så bra i Oslo för två veckor sedan, tog en ny pallplats i Toughest Göteborg. Han blev trea, bara 45 sekunder bakom segrande Ludvig Werkmäster. Jonathan Kandelin blev 16:e, knappt fyra minuter bakom Wignell, och Martin Bäckström 21:a.

Liduina van Sitteren sparade inte märkbart på benen inför Tarstaborgsrundan i morgon, utan sprang hem den 71:a upplagan av Örebro parkrun – där hennes klubb Örebro AIK var medarrangör – på 18.42 (det är det snabbaste hon gjort på den banan, och bara Karin Forsberg har sprungit snabbare). Thoren Track and fields 16-åring Noha Olsson var snabbast av alla med 17.28 (pers på banan av honom också), trots att löpare som Per Arvidsson, Mattias Netterlund och Johan Ingjald fanns med (alla gick nog inte för fullt, men ändå!).

I morgon är det dags för Berlin marathon med ett helt gäng örebroare på plats (bland annat Sören Forsberg som, som vanligt, lär gå bra i sin veteranklass, och Jakob Nilsson), och redan vid sjutiden kommer ni kunna läsa ett stort reportage om Anders Larsson (signerat Henrik Brändh och Robban Andersson) på na.se. Missa inte det!

Dahlgren 37 sekunder från SM-medalj – tre Hagabylöpare topp elva inför stafett-SM (och så gick det i Bergslagsloppet)

Visst, Filip Dahlgren har gjort en hel del fina resultat den här säsongen och var femma på O-ringen i somras. Men då saknades en hel del topplöpare som valde att VM-ladda i stället för att springa i den krävande Höga kusten-terrängen. Därför kan dagens fjärdeplats på långdistans-SM söder om Jönköping klassas som Örebrolöparens stora comeback efter de fyra år som gått sedan hans tiondeplats på VM-långdistansen i Italien 2014, som följdes av år av skadebekymmer. I dag kunde Dahlgren lika gärna ha tagit medalj, han hade tredje bästa tiden fram till den 16:e av de 21 kontrollerna, tolv minuter före mål på en omvittnat tuff bana (med en segrartid på 1.40). Men till den 17:e kontrollen gjorde Dahlgren en liten miss som kostade 46 sekunder jämfört med Stora Tunas Emil Svensk, som knep guldet 37 sekunder före Dahlgren på tredjeplatsen (upp till segrande Gustav Bergman och Ruslan Glebov, båda OK Ravinen hade Dahlgren 7.17 respektive 3.58). Eftersom Glebov springer för Ukrainas landslag var Dahlgren alltså tredje bästa ”svensk”, vilket väl bör innebära en plats i Håkan Carlssons landslag till världscupfinalen, i sådana fall ännu ett stort steg på comebackvägen.
Dahlgrens klubbkompis Martin Regborn, som varit Hagabys ledande löpare i många år (Dahlgren sprang ju för IFK Lidingö när han var med i landslaget senast), hade också medaljchans. Det var han som smet upp på tredjeplatsen efter Dahlgrens bom, men sedan gjorde han själv en tabbe på den 19:e kontrollen (tappade en minut på svensk) och slutade på femte plats, 30 sekunder bakom Dahlgren, 1.07 bakom Svensk.
Som grädde på moset blev Viktor Larsson, den tredje länken i Hagabys lag till stafett-SM nästa helg, elva, fem minuter bakom klubbkompisarna. Ingen klubb matchade den toppbredden i dag, IFK Göteborg var närmast med placeringarna 8-10-14 (Stora Tuna hade 3-9-två brutna/diskade, OK Ravinen 1-2-ingen mer).
Tisarens två bidrag i herrfinalen, Gustav Hindér och Daniel Attås, slutade på 23:e respektive 36:e plats. Hagabys fjärdegubbe Love Sintring smet in däremellan, som 29:a.
Tisarens landslagslöpare gjorde ett stabilt lopp, men lyckades inte försvara SM-bronset från Klockhammar i fjol, utan fick nöja sig med en sjätteplats, drygt 17 minuter bakom omöjliga Tove Alexandersson (27:e SM-guldet) men bara 4,5 minuter från Elin Månsson, IFK Göteborg, på tredjeplatsen. Lilian Forsgren bröt redan efter fyra kontroller, jag har inte hört varför, medan Josefins syster Ellinor Tjernlund blev 18:e, och klubbkompisarna Andrea Svensson och Lovisa Persson blev 20:e respektive 23:a, nio-tio minuter bakom Josefin.
KFUM Örebros Jonatan Gustafsson (elva i H20), Milans Saga Sander (15:e i D20) och Garphyttans Elin Schagerström (16:e i D18) tog de mest framskjutna placeringarna i juniorklasserna.

Förhandsfavoriten Emil Lindgren, Sätercyklisten som kört OS och tagit VM-guld i sprint, vann 69 kilometer långa mountainbikeloppet Bergslagsloppet med start och mål i Ånnaboda. Lindgren gick ifrån och vann med 51 sekunders marginal före Täbys Mikael Flockhart och ytterligare en minut före Johan Norén. Garphyttans egna Marcus Jansson, som utan kartställ på hojen tävlar för CK Hymer, blev fyra, 27 sekunder från pallen, medan Johan ”Limpan” Lindbom, som ni kunde läsa om i mitt förhandsreportage, blev sjua, mindre än tre minuter från segern och 1.21 från pallen, före tidigare EM-cyklisten och örebroaren Axel Lindh (som i år kör för Härnösand). Endurostjärnan Joakim Ljunggren från Karlskoga (nio VM-medaljer) debuterade med en 46:e-plats, drygt 40 minuter bakom täten (Ljunggren är ingen duvunge i konditionsidrottssammanhang, han har tidigare bland annat kört Vasaloppet). Bara tio damer kom till start, och Emmy Thelberg, Team TCM, vann med nästan 18 minuters marginal till tvåan Louise Rundqvist, Värnamo, och med ytterligare åtta ned till trean Anna Rutkvist, CK Natén. Örebroaren Malin Öhrman körde i motionsklass, men var snabbaste länscyklist, 40 minuter bakom Thelberg men minuten före Almbys Linnéa Angerman.
Konditionsbloggsbekantingen Per Sjögren (känd både som långdistanslöpare av svensk toppklass och länets mest allrounda konditionsatlet) vann 46-kilometersklassen med över två minuters marginal. Almbys Louise Ehrlin var snabbaste dam på den distansen, trots att hon kör i F16-klassen, medan örebroaren Mia Nilsson var snabbaste senior i samma klass drygt tre minuter före Garphyttans skidåkartalang Ronja Andersdotter.

View this post on Instagram

@bergslagsloppet idag känslan dom senaste veckorna har vart ganska kass känts seg o degig. Inte haft det där klippet kroppen känts lite som att jag lämna kvar benen i Motala på Långlopps SM. Så idag var inte motivationen på topp men jag gillar verkligen banan här hemma. Så satte mål som vanligt att gå med så länge det går får vi se vad det räcker till… Va med första loopen och ut för första utför så hamna jag lite långt ner i fältet men kom ut som 3a men då hade @emillindgrenracing och @axellindh gasat iväg en bit.. Låg sen med och slogs om 4e platsen tyvärr var dom lite starkare uppför 4a o 5a och lagom då började pysa från bak hjulet hade fått punka 😓 Men rullade på och hoppades det skulle täta vilket det gjorde men tyvärr nästan helt tomt så sista 6-7 km vart en resa för att inte behöva stanna o fylla luft.. tyvärr hann @denniswahlqvist ikapp o gick förbi så sluta 7a i ett riktigt starkt start fält. Tack för alla hejarop och familjen Ehrlin som ännu engång fixar lagning i mästar klass.. #unoforsbergcykel #ufrt #iamspecialized #specialized #specializednordic #vittoriatiers #vittoriamtb #fuelledbyscience #sisenergy #shimanonordic #sörbybacken #krafftmåleri #industrihandelisverigeab #almbyik #Bergslagsloppet #sockdoping #pullthatsockup 📸@palle.johansson @bergslagsloppet

A post shared by Johan "Limpan" Lindbom (@johan_limpan_lindbom) on