Ny vecka – nya SM-medaljer ska delas ut (och Anfält klar för Lidingöloppet)

Det blev ju inga medaljer till länslöparna vid långdistans-SM i orientering i går, men väl tre topp sex-placeringar i elitklasserna med Filip Dahlgrens fjärdeplats som den bästa och mest anmärkningsvärda placeringen. Jag tog ett längre snack med Dahlgren i eftermiddags – om framgången, de senaste årens skador och varför han inte är så sugen på världscupavslutningen i oktober – för en artikel som ramlar ut på na.se vid 7.30 i morgon bitti. Missa inte den!
Men redan till helgen bjuds det ju nya medaljchanser, när medeldistans- och stafett-SM avgörs i de småländska skogarna söder om Jönköping. Anmälan stängde i går kväll, och hela 24 seniorer och 13 juniorer från länet har anmält sig. Favoriter till de framskjutna placeringarna är de vanliga, med Martin Regborn, Dahlgren, Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund som de hetaste aspiranterna, men även Viktor Larsson sprang ju riktigt bra i söndags.
Just Larssons framfart gör ju att stafett-SM på söndag blir extra spännande. Ingen annan klubb hade tre löpare topp elva på långdistans-SM, så nu får Hagaby leva med att vara en av favoriterna bland de 85 lag som kommer till start. Även Tisarens damlag, som kan formeras på lite olika sätt (laguppställningen behöver inte lämnas in förrän efter medeldistansfinalen på lördag), tillhör medaljkandidaterna. Blir spännande!

Kul också att Erik Anfält, efter förkylningen som satte stopp för Ultravasan, köttar på. Efter segrar och banrekord i Sälen fjällmaraton (nya banan) och Helsingborg marathon meddelade han i dag på instagram att han om två veckor kommer att göra sitt sjätte Lidingölopp. 2015 var han näst bäste svensk, tio sekunder bakom KFUM Örebros Linus Rosdal, på perset 1.46.05, och i fjol gick han ifrån skidlegendaren Johan Olsson på slutet och blev 20:e totalt på 1.48.55. Ja, och så kommer Anfält att utmana sitt maratonpers i Valencia i december.
Även Rosdal är redan anmäld till Lidingöloppet, så det kan bli en ny, mäktig duell. Han var ju visat bra form på slutet och var tvåa på Ultravasan 45. Klara för elitledet på Lidingö är också löpare som långloppscupens ledare Per Arvidsson, Örebro AIK:s Mattias Nätterlund och Fredrik Johnsson.

Bloggcomeback efter tolv veckor – nu kör vi som vanligt igen!

Tolv veckor – 84 dagar (minus två dagars jobbinhopp för speedway, men ändå). Så lång semester har jag haft, så länge har den här bloggen varit död (med undantag för racerapporter från sommarens tre mållopp). Men nu kör vi igång igen. Onsdag morgon och tillbaka på jobbet, och från och med nu blir det precis som vanligt ett blogginlägg om dagen (det är i varje fall ambitionen).
Jag kan givetvis inte sammanfatta allt som hänt i konditionsidrottssvängen i länet under de veckor jag varit borta, så vi får ta det i väldigt grova drag och fokusera på de stora prestationerna. Här har ni dem. Hojta om jag missat något, jag finns som alltid på [email protected] och 073-038 94 00 (helst sms!).

** Emilia Fahlin har ju fortsatt leverera resultat av absolut toppresultat när hon fått chansen. Guld och silver på SM, det hade troligen blivit medalj (guld?) på EM om inte kedjan hade hängt sig i spurten (hon blev ändå 16:e!) och nu senast en helt sjuk svit med två andra- och en tredjeplats över tre etapper i världstourtävlingen Ladies tour of Norway, vilket gav en andraplats totalt i etapploppet och gav 208 världsrankningspoäng på ett bräde vilket skickade upp Fahlin från en historisk bra 65:e-plats på världsrankningen förra veckan till en 31:a-plats den här veckan, vilket ensamt gjorde att Sverige klättrade förbi Norge på nationsrankningen (som avgör antal startplatse på mästerskap) och nu liger på 19:e plats.

** Erik Anfält tog, vid 42 års ålder, sitt livs första SM-medalj när han sprang hem ett brons i Stockholm marathon, och såg efter en bra träningssommar (seger i Silverleden på en dag, bland annat) ut att kunna följa upp det med en placering i absolut toppen i Ultravasan i lördags, men halsont satte stopp för starten.

Stockholm Marathon 2018 den långa versionen. 5:a, 4:a och 5:a är de senaste tre årens SM-placeringar. Jag har med andra ord varit och nosat på pallen men inte nått ända fram. Åren går och kanske, med betoning på kanske, var det min sista chans i år att ta en SM-medalj. Har under ganska lång tid jobbat med målbilden hur jag under slutkilometrarna i årets lopp kommer känna mig sådär euforiskt stark och passera löpare på löpare. Mitt upplägg för årets mara fastslog jag helt ca 15 min före start efter ett kort snack med rutinerade @fredrikuhrbom. Frågan jag ställer till honom är hur mycket långsammare han tror man "bör" springa med tanke på värmen. Märker på Uhrbom att han faktiskt tänker svara riktigt seriöst 😃 – minst fem sekunder per kilometer i alla fall, svarar han. Bestämmer mig då för att runt 75 minuter får bli min rikttid för halvmara-passeringen. Starten går och som väntat öppnar de flesta av mina på pappret tuffaste konkurrenter ganska mycket snabbare än mig. Jag tycker värmen känns ännu värre än väntat men försöker intala mig att det känns lika illa för alla. Kilometrarna rullar ändå på och jag försöker ha mest fokus på att fylla på med så mycket vätska jag kan och hålla huvudet kallt. Halvmaran passerar jag på 1.15.27. Inser att vissa konkurrenter måste vara långt före då jag inte ens ser deras ryggar. Tvingar mig ändå att inte börja jaga än då risken för att "vägga" skulle vara uppenbar då. Har suverän langning (och pepp) under hela loppet. Sista langningen är planerad vid 36 km. Bestämmer mig för att springa med "handbromsen i" ända dit och sen hälla sista flaskan kallvatten över huvudet och dra en sista gel och trycka på precis allt jag har ända in i mål. Jag följer denna plan till 110 procent och det fokus och den kraft jag lyckas få ur mig sista dryga 6 km in mot mål känns smått overkliga. Strax före 40 km passeringen ropar någon i publiken att – ryggen du ser där långt bort är bronset. Det är NU och inte sen jag måste leverera mitt livs maraspurt. Vet inte riktigt hur det går till men jag lyckas hitta ytterligare en växel och varvet på Stockholm Stadion kommer jag aldrig glömma. #smbrons #stockholmmarathon #drömmarkannås 📸 stockholm marathon

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

När jag tog min efterlängtade SM-medalj på Stockholm Marathon tidigare i somras trodde jag att jag skulle få lite svårt att hitta motivation till en ny hårdsatsning (i alla fall tätt inpå). Men bara några dagar efter Stockholm hade jag hittat en enorm motivation och drivkraft att på ett mycket seriöst sätt ta mig an en ny utmaning. Ultravasan 90. Har tränat mer och längre pass än någonsin allt med fokus att stå på startlinjen i Sälen i mitt livs form. Många pass har varit enormt tuffa att genomföra men jag har genomfört dem ändå och egentligen har allt gått enligt plan vecka för vecka ända fram till igår då jag vaknade med en väldigt ond hals. Även om jag redan då insåg att "loppet var kört" hoppades jag på en mirakelnatt och att jag skulle vakna upp idag med markant bättre känsla. Men halsen känns snarare sämre idag än igår så min i särklass tyngsta DNS är ett faktum. Det blir inget lopp för mig på lördag. Hur det hade gått om jag hade kommit till start är omöjligt att veta. Det som grämer mig mest är att jag aldrig får veta hur långt min satsning hade nått. Men, det är ingen som har dött, det handlar om löpning, så det är bara att bryta ihop, bli frisk och förhoppningsvis orka hitta ny motivation… 📸Marathon.se

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

** Garphyttans Marcus Jansson (andrasträckan) och Hagabys i sommar mästerskapsdebuterande Viktor Larsson (sistasträckan) utgjorde två tredjedelar av det svenska lag som tog en historisk VM-medalj i stafett vid mountainbikeorienterings-VM i Österrike, ett silver bara nio sekunder bakom Ryssland. På de individuella distanserna hade Viktor placeringsraden 26-18-11-18 och Marcus 20-13-19-diskad i masstart, medeldistans, långdistans och sprint. På EM en månad tidigare, i Ungern, tog Marcus bästa placeringen med en sjätteplats i långdistans. Larsson har varit urstark på hojen den här säsongen och tog guld, silver och silver under SM-helgen i Falun, i sprint, lång- och medeldistans. Jansson, som dominerat de senaste åren, fick ”nöja sig” med dubbla guld i lång- och medeldistans. Karlskogingen Erica Olsson var också med på VM och EM, i juniorklass, och nådde som bäst en tiondeplats i EM-sprinten.

** Martin Regborn var bara nio sekunder från medalj när han blev åtta i VM-springen i Lettland, men fick veckan efter nöja sig med en 18:e-plats på långdistansen, vilket han inte var helt nöjd med. ”Loppet som jag tränat för hela året och så känns kroppen som ett blysänke andra halvan av banan… Helt OK tekniskt genomförande om man ska se något positivt”, skriver han på instagram. Regborn har också hunnit ta SM-silver i sprint (Josefin Tjernlund, Tisaren, var sexa, och sprang därtill slutsträckan i det Tisarenlag som blev femma i sprintstafetten).

** OK Tisarens Simone Niggli, världens bästa orienterare genom tiderna men numera 40 år och ”motionär” vann O-ringens elitklass med 6,5 minuters marginal. Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund blev sexa och sjua. Filip Dahlgren gjorde sitt starkaste resultat på flera år med en femteplats totalt. Martin Regborn gjorde ett gästspel på sprintetappen och tog en andraplats.

Trevlig vecka i Örnsköldsvik som resulterade i en 5:e plats på O-ringen! Det var inte igår! Någon slags comeback även om det är en bra bit kvar till den nivån jag vill vara på. Trött blev jag i alla fall! Fick damma av sprintlinnet också! Förutom generalrepetitionen på Skärgårdssprinten veckan före så var senast det begav sig i Borås 2015. Man blir bra på det man tränar osv. Veckan innehöll även mental träning i form av minigolf där jag blev utpsykad och utklassad. Det hela avslutades med en punktering och ett 5h ofrivilligt stopp i Sundsvall på hemvägen. Foto: 2. Sven Alexandersson 3. Stefan Månsson #hagabygoiforebro #hagabygoif #kilsbergspower #likegrizzly #bambambam #somettjävlamotionär #oringen2018 #minigolf #bangolf #besserwisser #htfu

A post shared by Filip Dahlgren (@filipda88) on

** Matthias Wengelin tog en sjundeplats i sin gamla paraddisciplin sprint på EM i Österrike, och följde upp med en 37:e-plats (när EM gick vidare i Glasgow) efter att ha fått starta längst bak i klungan i OS-disciplinen crosscountry.  I Cykelvasan krigade mountainbikecyklisten från Örebro hem en femteplats.

** Jacob Ahlsson har tagit sitt livs hittills fetaste placering med en tredjeplats i ett kermesselopp i Belgien, och det efter att ha blivit åtta och tia i tävlingarna dagarna före. Lillebror Jonathan tog SM-silver (i P16-klassen) på linje och SM-brons i tempo.

** Johan Eriksson, 49, från Kopparberg blev elva i Ultravasan och satte snabbaste totaltiden genom tiderna i Vasaloppstrippeln, det skrev jag en artikel om (på semestern) i måndags. KFUM Örebros Linus Rosdal blev tvåa i Ultravasan 45, loppet som Anfält vann i fjol, på den tredje snabbaste tiden i loppets historia (bara bakom segraren David Nilsson och Anfälts segertid från i fjol), före löpare som Elov Olsson.

** I långloppscupen har det dunkats av inte mindre än nio deltävlingar, varav tre DM. Liduina van Sitteren var mest framgångsrik med ett DM-guld (maraton) och två silver, mest notabelt kanske att hon senare samma dag som hon totalvann Viby marathon (snabbare än alla herrar) åkte till Rudskoga och vann Jordgubbslunkens sexkilometersklass också … Karin Forsberg har gjort comeback i löparspåren och sprang hem 10 000-metersguldet på finfina 38.33 medan Josefin Tjernlund tog guldet på halva distansen med 17.58. Rodney Hundermark (maraton), Andreas Ingberg (10 000 meter) och William Wickholm (5 000) tog gulden på herrsidan där det blev nio olika medaljörer. van Sitteren vann också Rallarrundan och Dalenrundan, medan Forsberg plockade förstaplatser i Lindesjönloppet och Fröviloppet. Josefin Gerdevåg, som tävlat rätt sparsamt, vann Semesterhalvmaran. På herrsidan fortsatte trenden med olika segrare: Per Arvidsson vann Rallarrundan, Heshlu Andemarim tog hem Lindesjönloppet, Adam Gillman var först i mål i Fröviloppet, Alexander Söderberg var snabbast i Semesterhalvmaran (men Andemariam fick toppoängen i cupen eftersom Söderberg springer för Stockholmsklubben Spårvägen) och Cimmie Wignell segrade i Dalenrundan (i Stripastafetten dominerade IF Start på både herr- och damsidan. Sammantaget gör det att van Sitteren har en rätt betryggande ledning i långloppscupens sammandrag, såvida inte Gerdevåg eller Forsberg börjar springa fler lopp i höst. Maria Eriksson är förvisso bara en poäng bakom i sammandraget, men har redan slagit i taget för hur många tävlingar som får räknas med van Sitteren har en kvar. På herrsidan leder Arvidsson med hela 20 poäng, men där är läget omvänt; den lednignen är inte alls säker eftersom få av löparna bakom ännu nåt upp i lika många tävlingar som honom. Om till exempel Andreas Ingberg, Jack Karlsson eller Andemariam, som båda varit snabbare än Arvidsson i år, springer fler tävlingar i höst kan de nå ifatt. Utanför cupen vann Kevin Henriksson och Anne Ellström Semestermilen medan Maja Blom och Johan Fagerberg tog hem Svartåloppet.

** Karin Forsberg (guld 5 000 och 10 000 meter i K35), Marie Dasler (guld 5 000 och 10 000 meter, K50), Maria Eriksson (guld 10 000 meter, silver 5 000 meter i K40) och Jan Myrtorp (brons 800 meter i M75) tog medaljer på veteran-SM, Wilhelm Bergentz (guld 3000 meter, silver 1 500 meter i P16), Noha Olsson (brons 1 500 meter i P16) och Henrik Franzén (brons 1 500 meter hinder i P15) gjorde detsamma i ungdoms-SM. Dasler tog dessutom SM-guld och Eriksson brons i sina åldersklasser i SM-milen, där även Susanne Malmqvist tog ett veteran-SM-guld, i K65.

** Rebecka Nylin, Johan Aronsson och lagen Josefine Wallenhammar/Eva Gustafsson (Hagaby) och Jakob Attås/Gustav Hindér blev distriktsmästare i sprintorientering i Nora. Maja Alm och Emil Svensk vann världsrankningstävlingen Örebro City Sprint där Filip Jacobsson (sjua) och Josefin Tjernlund (åtta) blev bästa länslöpare. Svenska landslaget med Lina Strand, Gustav Bergman, Jonas Leandersson och Karolin Ohlsson vann mixedsprintstafetten.

** I Milans poängtävlingar har Magnus Palm, Jakob Wallenhammar, Ludwig Ljungqvist, Filip Jacobsson (två tisdagar i rad) och nu senast i går kväll Oskar Eklöf, men Calle Olsson tog hem totalsegern (i huvudklassen var han den enda som sprang alla deltävlingarna, men det var inte avgörande eftersom bara de sex bästa resultaten räknas) med ynka 32 poäng (motsvarande 32 sekunder i någon av alla tävlingar) ned till tvåan Oskar Arlebo efter att ha tagit en andraplats, en sekund bakom Eklöf. Olsson var trea inför finalen, men tog sig alltså hela vägen upp till förstaplatsen. Evelina Ericsson blev bästa dam (det är mixedklass) med en 13:e-plats.

** Karl-Johan Danielsson och Annie Thorén vann Örebro triathlon, hemmalöparen Sara Jakobsson tog hem sprintklassen.

** Lagen Karin Strömdahl/Katrin Björklund, Christer Ericsson/William Blomström och Sandra Lundqvist/Fredrik Sundberg vann multisporttävlingen Örebroloppet, medan Per Eklöf blev först ut som segrare i den nya soloklassen (enda kvinnan som körde solo bröt).

** Stockholmaren Pär Bjelkmar krossade banrekorden varje dag under Bergslagsleden på fem dagar och satte ett totalt rekord med runt sex timmar.

** Själv har jag sprungit Niesen treppen lauf, Gallaberget trailrun, Jordgubbslunken, Hyttloppet, Mörksuggenjakten trail, Mora trail, Lurs backyard ultra, Skövde ultrafestival backyard ultra, Kloten–Nyberget och Ultravasan under den här tolvveckorssemestern (plus att jag hojat Cykelvasan). I juli blev det faktiskt över 31 tävlingsmil i löparskorna …

Rosdal tillbaka med seger i Medåkersloppet (Eriksson vann också!) – och en summarisk helgens höjdare

Kristi himmelsfärd bjöd på en ledig dag mitt i veckan, strålande sol – och förstås massor av löptävlingar. Om Fredrik Forsströms och Therese Erikssons segrar i Örebro backyard ultra kan ni läsa i min öppna artikel här, och om min egen insats i tävlingen i det här inlägget på instagram.
Men det var dessutom, vilket jag helt hade missat, premiär för helt nya Vintrosaloppet. Loppet som enligt inbjudan ”slingrar sig fram mellan husen i Vintrosa” var ett kontrollmätt femkilometerslopp med start och mål på Vintrosa IP, och Örebro AIK:s Liduina van Sitteren (19.00) och Garphyttans Fredrik Eliasson (18.52) tog hem premiärsegrarna närmast före IF Starts Marie Dasler (20.52) och Kristinehamns Tomas Hägerström (19.17). Måhända kommer loppet med i långloppscupen redan nästa år.
För van Sitteren var det andra segern på tre dagar, eller egentligen tredje, eftersom hon i tisdags både tog hem den femte och sista deltävlingen i Glanshammars terrängserie, och hela serien i sig. van Sitteren avslutade med att springa på 9.22 (sju sekunder över hennes eget banrekord och 38 snabbare än tvåan Maria Eriksson) och kom genom segern upp i maximala 44 poäng i sammandraget (även där närmast före Eriksson och med Emelie Lindgren på tredje plats). På herrsidan slutade Rodney Hundemark, som hoppade över finalen, som segrare på 42 poäng, och i hans frånvaro satte Johan Ingjald årets snabbaste tid med 8.31 för segern i den sista deltävlingen och en tredjeplats i cupen bakom Hundemark och Edwin Nylander.
Maria Eriksson stod också som segrare på torsdagen, då hon tog hem Medåkersloppet, vars tolv kilometer av omväxlande stig och väg hon avverkade på 57 minuter för seger 35 sekunder före Köpings Jenny Holgersson. På herrsidan gjorde Linus Rosdal bejublad comeback (jag har i varje fall inte sett till honom i någon resultatlista sedan han var bäste länslöpare i Göteborgsvarvet i fjol) med seger på 47.11, nästan 2,5 minuter före tvåan Mathias Viktorsson, LK Gränslöst. Ingjald blev fyra på 51.10.
Och i Torsbyblev skidbröderna Impola (dock inte Bob) Jack och Bill Impola trea och nia i fyrakilometersloppet Siri 4K, på 13.55 respektive 15.00 (Svampenmara-rekordhållaren André Rangelind från Karlstad blev tvåa på 13.45, tre sekunder bakom klubbkompisen Niklas Wassberg).
Som om det inte var nog avgjordes ju dessutom Grisrundan i Östansjö, ett stig- och lerlopp över runt sju kilometer. Kollega Jan Wijk var på plats och fångade stämningen i ord och bild, när ”Cykel-Ola” Hellström från Vintrosa och en Frida Nilsson (det finns inga klubbnamn eller hemorter i resultatlistan som ledtråd, men måhända är det samma Frida Nilsson, i sådana fall från Örebro men utan klubb, som blev trea i motionsklassen på Norasjön runt i höstas på fina 1.31) vann på 45.46 respektive 53.22 (med drygt en respektive drygt två minuters marginal till tvåorna).

Nästan lika intensivt är det i orienteringsskogen just nu. KFUM Örebros Calle Olsson tog hem säsongens andra poängtävling i Milans regi i tisdags (Elisabeth Ahlgren, Linköping, var bästa dam i det som är en mixedtävling) och gick därmed upp i totalledning. Och på torsdagen kom över 2 000 orienterare till start i den första av de fyra dagarna av Närkekvartetten. Tidigare landslagslöparna Andrea Svensson, Maria Magnusson och Filip Dahlgren var etta, tvåa respektive etta i långdistansen i Bocksboda.

I den stora cykelfestival som just nu pågår i Uppsala inledde Örebrocyklisternas Adam Axelsson, den tidigare junior-EM-cyklisten som senaste åren främst satsat på skridsko men haft väldigt sjukdomsproblem, med en andraplats i seniorklassen (snäppet under elit) i Skandis GP. Axelsson tvingades släppa Gustav Dejert, men vann en spurt om andraplatsen halvminuten bakom, efter 20 varv på en 2,4 kilometer lång bana som avverakdes med en snittfart på 42,6 kilometer i timmen. Eliten, med Jacob Ahlsson, tävlar i helgen.

Kort och summarisk helgens höjdare:
1) Orienterings-EM avslutas med långdistans med Martin Regborn och Josefin Tjernlund.
2) Närkekvartetten fortsätter med deltävlingar fredag, lördag och söndag.
3) Hälleforsterrängen och Svillingeruset avgörs.
Bubblare: Skandis GP och Scandinavian race avgörs med Jacob Ahlsson på startlinjen och Matthias Wengelin gör sin enduropremiär för säsongen i Vallåsen.

Kemppi och Anfält skippade Göteborgsvarvet – slog rekord i parkrun: ”Halvmaran skulle slita för mycket på mig just nu”

För två år sedan sprang Örebro AIK:s Mikaela Kemppi och Erik Anfält i det svenska landslaget i den nordiska landskamp som arrangerades inom ramen för Stockholm marathon (Vad hände med den, förresten? Lades den ned efter kritiken?). I dag sprang de ihop igen, men på en något lägre nivå. Både Kemppi och Anfält avstod nämligen Göteborgsvarvet, världens största halvmaraton tillika SM på distansen, i sina uppladdningar inför årets upplaga av Stockholm marathon. Båda är ju kända för att aldrig banga ett lopp och använda tävlingar som hårda träningspass (hösten 2015 gjorde jag någon typ av bloggdokument om hur många tävlingar Anfält egentligen sprang – samtliga med topplaceringar – inom loppet av några månader; början på den finns här och det går att leta sig vidare här) och Kemppi är av samma skrot och korn även om hon för det mesta stannar hemma i länet (hon har vunnit sex av sju deltävlingar i långloppscupen den här våren och tagit hem fem DM-titlar). Men det senaste halvåret har båda haft strul. Anfält med skador, Kemppi med något som verkar vara mer sjukdomsrelaterat. Därav inget Göteborgsvarvet för någon av dem (Kemppi var anmäld men stannade hemma, Anfält anmälde sig aldrig). Kemppi skriver en hel del om sitt beslut på instagram: ”Jag har efter mycket velande, valande och grubblande bestämt mig för att hoppa över Göteborgsvarvet i år. Jag kommer prioritera Stockholm marathon som har varit mitt huvudmål för säsongen. […] I den ”dåliga form” jag är i nu får jag prioritera om och försöka rädda upp det jag kan på dessa två veckor. Halvmaran skulle slita för mycket på mig just nu istället för att som planen stärka upp mig inför maran.”
Men ändå blev det alltså löpning, i samma lopp, för både Kemppi och Anfält på lördagen: I Örebro parkrun.
För Anfält var det andra gången, och liksom senast gjorde han det som en insprängd del av ett långpass (oklart exakt hur långt, men troligen åtminstone 30 kilometer), med skillnaden att han den här gången släppte på lite mer och tog
Om även Kemppi sprang långpass har jag dålig koll på (hon har ännu inte avrapporterat på instagram …), och tog inte bara segern (sjätte herrsegraren på sex upplagor) utan också banrekordet på 16.39 (med 51 sekunders marginal) och den femte snabbaste parkruntiden i Sverige någonsin. Finländske landslagsorienteraren Mårten Boström har rekordet på 16.17 (om man väljer att räkna bort honom för att han är finländare så är Markus Bohmans sekunden långsammare tid rekord; och i sådana fall skulle Anfält bli tvåa på listan eftersmo även trean och fyran är utländska medborgare).
Även Kemppi drog till med banrekord och femte bästa tiden i Sverige någonsin, 19.33 (enligt samma premisser som för Anfält, med utländska löpare, hade även hon varit tvåa om man bara räknat svenskar, Catherine Taylor som har rekordet på 18.14 är ju en brittisk landslagsorienterare; men Åsa Lundin har kutat på 19.23).
Överlag var det ett starkt startfält i sjätte upplagan av Örebro parkrun (trots Göteborg, men tack vare att det inte var några deltävlingar i långloppscupen i helgen), med löpare som VM-triathleten Morgan Pätsi, Fredrik Johnsson, Annika Larsson, Josefin Erlandsson, Anton Hallor – och Per Sjögren, som sprang med joggvagn (vilket han tidigare gjort i bland annat Sylvesterloppet och Kumla stadslopp). Något som gjorde att Annica Sjölund, som vunnit de fem första upplagorna, bara blev fyra trots nytt personligt rekrod. Totalt kom 54 löpare till start.
Massor med bilder från loppet går att se här, jag lånar (med tillstånd av arrangören), ett par på täten:

Mikaela Kemppi i sin debut i Örebro parkrun. Det slutade med seger och banrekord, förstås. Foto: Stefan Sjögren
Erik Anfält på väg mot nytt banrekord i Örebro parkrun, efter att dessförinnan redan ha avverkat nästan 20 kilometer av lördagens långpass … Foto: Stefan Sjögren
Per Sjögren sprang de fem kilometerna under 21 minuter, trots löpvagn. Foto: Stefan Sjögren

Jag har efter mycket velande, valande och grubblande bestämt mig för att hoppa över Göteborgsvarvet i år 😢… Jag kommer prioritera Stockholm marathon som har varit mitt huvudmål för säsongen. Göteborgsvarvet var tänkt som sista hårda passet inför maran. Sedan är det ju SM och det vill jag verkligen inte hoppa över… Men i den "dåliga form" jag är i nu får jag prioritera om och försöka rädda upp det jag kan på dessa två veckor. Halvmaran skulle slita för mycket på mig just nu istället för att som planen stärka upp mig inför maran. Lycka till alla som tävlar idag! Jag är sååå avis… Kraft och mod! 👊💥🙌🙏 Jag kommer följa er på webben! I veckan har jag joggat men också kört två korta kvalitetspass. För att testa om kroppen kan tänka sig att hålla sig frisk och börja tåla lite fart… Ett löpbandspass 6×4 min med progressiv fartökning efter 1 min vila. Ett 15×60/60 dvs 60 sek snabbt och 60 sek jogg. 15 ggr. Kämpa kroppen! 🙏

A post shared by Mikaela Kemppi (@mickan0473) on

I själva Göteborgsvarvet gjorde Anfält och Kemppis frånvaro (och även Louise Wikers och Josefin Gerdevågs, förstås) att Linus Rosdal och Erika Bergentz fick representera länet längst fram. Rosdal, som ju var bäste svensk i Lidingöloppet för två år sedan, slog till med 1.09.02 (bara 1.16 över perset från den svinsnabba banan i Haag i mars i fjol) och slutade på sjunde plats i SM-klassen, 3.45 bakom Mustafa Mohammed (och som 20:a totalt, ytterligare fem minuter bakom segraren Geoffrey Yegon). Bergentz var knappt två minuter över sitt årsgamla personbästa (satt på ÖAIK:s betydligt snällare bana) med 1.24.57, vilket räckte till en 16:e-plats av svenskarna och en tredjeplats bland svenska D40-löpare. Ingrid Ziegler var bara en placering bakom i D40-klassen, som 20:a totalt på 1.30.42 (Malin Strand, Sävedalen, vann SM på 1.17.53 och var 13:e löpare totalt över linjen, knappt tio minuter bakom Fancy Chemutai).
I de olika åldersklasserna tog även Ingmarie Johansson (Örebro AIK, sexa i D50) och Mohtar Bennis (Örebro AIK, åtta i H50) topp tio-placeringar.

Redan i går avgjordes ju det första av två VM-testlopp i orientering i Estland, med rejäl besvikelse från Martin Regborns sida efteråt. Örebrolöparen som haft en så strålande inledning på säsongen åkte på sitt första ”bakslag” (om man nu kan kalla en sjundeplats för det, men han själv var besviken på sin insats efteråt) när han bommade bort totalt tre minuter på två kontroller tidigt i långdistansen. Regborn, som har som mål att springa både långdistans och sprint i VM i juli, var 4,5 minuter bakom Gustav Bergman i mål (men det kommer ännu en långdistans, i världscupen i Finland nästa vecka, innan VM-uttagningen görs, och Regborn har inlett säsongen med att vara etta–etta–tvåa i sina tre värdelopp; elitserien i Huskvarna, Tiomilas förstasträcka och elitseriesprinten i Bollnäs).
”Ridå. Sjabblade bort mig både till 5:an och 6:an efter en riktigt bra inledning. Fick slita i värmen resten av banan”, skriver Regborn på instagram.
På damsidan har ju varken Josefin Tjernlund eller Lilian Forsgren visat riktig VM-klass den här våren (det är ju jävligt hårt att slå sig in i ett landslag med Tove Alexandersson och Helena Jansson när Sverige bara har tre/fyra startplatser per distans), och i dagens långdistans förbättrades inte möjligheterna när Tjernlund blev nia och Forsgren elva (Emma Johansson vann, Tove Alexandersson bröt, Tisarens tredje löpare Andra Svensson gjorde detsamma redan efter första kontrollen).

Och i dag var jag och kutade Stockholms brantaste, men mer om det i måndagens blogginlägg!

Helgens höjdare – tåproblem kan hindra ännu en landslagslöpare från ultra-SM

1) Ultra-SM
Ultralångdistans. Hör ni inte hur fint det låter? Även om vi som är löpare förbehåller uttrycket ”ultra” för distanser över maraton så är orienteringens 205 minuter långa (för segraren alltså, för det stora flertalet betydligt längre) ultra-SM en höjdare. Det är lite tråkigt att så få landslagslöpare kommer till start i Lekhyttan, men det är ju egentligen inte konstigt med tanke på hur mycket en tävling av den här kalibern sliter och hur tävlingsschemat ser ut. För bara några år sedan låg ultra-SM ofta allra sist på säsongen, som en avslutning, och det passade mycket bättre eftersom det gjorde att topplöparna inte riskerade lika mycket med en start.  Och nu är det även osäkert om Gustav Bergman kommer till start, eller tar sig till mål, på grund av sina efterhängsna tåproblem, vilket han berättar om på Svenska orienteringsförbunds hemsida; ”Mina fötter är inte helt bra än. Själva leden blir svullen och irriterad och jag får ont när jag springer. Att jag fick ont den här gången berodde på att jag sparkade i tån när vi var i Estland med landslaget, och eftersom jag hade lite problemen med leden tidigare blev den väldigt irriterad. Jag vill väldigt gärna springa och jag hoppas att det ska fungera. Men om det känns dåligt bryter jag.”
Msanfallet öppnar för medaljkamp för såväl Ellinor Eriksson som Viktor Larsson, så inget ont som inte har något gott med sig … Jag var för övrigt och sprang på Bergslagsleden mellan Lekhyttan och Suttarboda i går, och såg några kontrollpunkter (som säkerligen tillhörde Närkedubbelns lättare klasser och inte ultra-SM) längs vägen. Härligt utmanande terräng är det i varje fall, med förkastningsbranterna.

2) Wedevågsloppet
Jag skrev redan i går om helgens tävling i långloppscupen, som är en av cupens största både sett till antalet deltagare och prispengar inte minst i form av banrekordsbonus. En som borde kunna göra väldigt bra ifrån sig på distansen (om än inte hota banrekordet), och som uppenbarligen är i form, är KFUM Örebros Linus Rosdal som sprang Grabbhalvan i Norrköping i går. I ett mycket starkt startfält blev Rosdal fyra på 15.20, 32 sekunder bakom landslagsorienteraren Emil Svensk som tog en urstark seger 20 sekunder före Eskilstunastjärnan Nasir Dawuod. KFUM Örebro-juniorerna Jonatan Gustafsson (16.28), Alexander Larsson (17.02) och Melker Forsberg (17.56) tog också topp 40-placeringar. Återstår att se hur många av dem, om någon, som kommer till start i Vedevåg.

3) I väntan på mountainbikeorienteringssäsongen …
Den drar igång först nästa helg, men eftersom så lite verkar hända i helgen kastar jag in ett tips om resultat från förra veckan, då Garphyttans överlägsna Sverigeetta Marcus Jansson vann den avslutande ultradistansen vid det internationella mtbo-lägret i danska Fjerritslev, efter att tidigare under veckan bland annat ha varit på pallen på nattdistansen. Det bådar med andra ord gott inför Sverigecuppremiären nästa helg!

30 av 32 landslagslöpare nobbar ultra-SM (och efter 45 upplagor läggs klassiskt lopp ned)

Inklämt helgen mellan Tiomila (och två helger efter den viktiga världscup- och VM-uttagningstävlingen i Huskvaran) och elitserietävlingarna i Bollnäs (som också är viktiga uttagningstävlingar) blir antalet landslagslöpare i ultra-SM i orientering i Klunkhyttan (vid E18 mellan Karlskoga och Örebro) på lördag exakt lika litet som det vid natt-SM i Östansjö förra veckan: Två av 32 löpare fanns anmälda när anmälningstiden gick ut vid midnatt – men i och för sig inte vilka som helst utan Tove Alexandersson (som i lördags sprang hem karriärens första Tiomilaseger åt sitt Stora Tuna efter att ha hämtat upp över sju minuter på sistasträckan) och Gustav Bergman. Att de anmält sig har jag tidigare skrivit om, och nu kan man också konstatera att det inte blir fler landslagslöpare (samtliga fyra länslöpare i landslaget nobbar alltså tävlingen).
Totalt kommer 188 löpare till start i SM-tävlingarna, varav 21 damer och 38 herrar och resten juniorer, och att det är så få landslagslöpare öppnar förstås för skrällar. I damklassen finns tre länslöpare anmälda i natt-SM-fyran Ellinor Eriksson, hennes klubbkompis i Tisaren Lovisa Persson och Hagabys Josefine Wallenhammar, och i herrklassen finns Tisarens Oskar Andrén, Anton Hallor och Jonathan Karlsson, Milans Per Eklöf och KFUM Örebros Erik Lindgren.
På juniorsidan är ju Filip Jacobsson, sistaårsjunior som springer för Tisaren, starkaste länsnamnet den här säsongen, och han är anmäld.
I samband med ultra-SM avgörs också Närkedubbeln, men på kortare banor (medeldistans när ultra-SM avgörs på lördagen, och långdistans på söndagen). 420 är föranmälda till lördagstävlingen, vilket lär vara rätt bra.

För övrigt har jag hittat några gamla resultatlistor som jag inte fått med tidigare:
** Linus Rosdal, KFUM Örebro-löparen som blev bäste svensk i Lidingöloppet 2015, vann Östergötlands DM på 5 000 meter (utom tävlan, förstås) på nya, finfina personliga rekordet 14.47,9 i onsdags. En tid som bara Martin Regborn lär vara god för i länet, vid sidan om Rosdal, just nu (Regborn har ju några sekunder sämre pers på halvmilen, men hans är från ett landsvägslopp).
** Henrik Bertilsson och Paulina Nilsson vann det Tjurrusetinspirerade terräng-/lerloppet Grisrundan i Östansjö förra lördagen (en tävling som jag sprang förra året).
** Och ett par dagar senare genomfördes klassiska landsvägsloppet Askersund–Vretstorp för 45:e men förmodligen sista gången. Börje Nordin i Åsbro berättar i ett mail att tävlingen ”under 70- och 80-talen [fyllde] en stor funktion innan halvmaror och millopp tog överhanden. Under de senaste åren har antalet löpare blivit allt färre, och årets lopp, det 45:e i ordningen samlade bara fem löpare, att jämföra med toppåret 1980 då 45 löpare fullföljde de knappa 17 kilometerna”. I omväxlande sol, hage, asfalt och isgata var Peter Törnqvist, Östansjö, snabbast med 1.12.54, före Lars-Åke Letskog, Åsbro, på 1.19.34. Även Lars Karlsson, Ove Karasiak och Kenneth Karlsson sprang tävlingen. ”Troligen blir det den sista upplagan”, skriver Nordin i sitt mail där han också skickar med en bild från starten:

Peter Törnqvist, Lars Karlsson, Lars Åke Letskog, Kenneth Karlsson och Ove Karasiak sprang den 45:e, och förmodligen sista, upplagan av Askersund–Vretstorp. Foto: Börje Nordin

Regborn vann första poängtävlingen ”The very soul of orienteering” (och allt annat som hänt när jag var på semester)

Efter en vecka i Funäsdalen/Bruksvallarna är jag tillbaka på hemmaplan igen, och medan jag åkt upp och ned på fjället med både utförsåknings- och längdåkningsskidor så har det förstås hänt en hel del. Allra viktigast? Det måste väl ändå vara säsongspremiären av Milans poängorienteringar, ”the very soul of orienteering”, som Martin Regborn uttrycker saken på instagram och tillägger ömsint: ”Det är vetskapen om Milans som tar en igenom den långa mörka vinterträningen.” Så stod han också som segrare i premiären, Regborn (som vann serien 2014, var tvåa bakom nygamle klubbkompisen Filip Dahlgren 2015 men i fjol ”bara” blev nia i sammandraget eftersom han bara ställde upp i fem av 14 tävlingar och de sex bästa resultaten räknas). Den första av säsongens tolv deltävlingar avgjordes i Lindesberg i tisdags, och Regborn var nästan fem minuter snabbare än tvåan, Simon Hedlund (den Örebroboende löparen som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla), vilket motsvarade en segermarginal på över 13 procent (Per Sjögren, som gått fram som en virvelvind genom Inneserien och Startmilen och terräng-DM och allt annat han tagit sig för den här vårvintern noterade säsongens minst framskjutna placering med en 23:e-plats). Bland damerna var Hagabys Elin Winblad bäst med en 15:e-plats (Milans poängtävlingar är mixedtävlingar utan herr- och damklasser), knappt två minuter före Milans Saga Sander.

I helgen fortsatte orienteringssäsongen med klassiska Stigtomtakavlen, som för herrarna inleds med tre nattsträckor på fredagskvällen och avslutas med jaktstart över tre dagsträckor på lördagsmorgonen (då damerna och övriga klasser kör sina tre enda sträckor), där Regborn skulle ha sprungit för Hagaby om inte Harald Larsson hade bommat ut laget på tredje nattsträckan. Regborn berättar återigen på instagram: ”Klockan ringer 06.00, vaknar och famlar efter mobilen. Ser ett sms med det tråkiga beskedet att vi är felstämplade på en av nattsträckorna. Överläggning. Fyra timmar i bil tur och retur för att springa i 1,5 decimeter snö? Nää…” Istället slutade lördagen med träning i Surahammar för EM-bronsmedaljören: ”Drömterräng till tusen.” (Missa heller inte Regborns blogg om säsongsinledningen.)
Bästa länslag i Ålberga blev istället Tisarens båda damlag. Förstalaget, med Lovisa Persson och landslagslöparna Andrea Svensson och Josefin Tjernlund blev sjua, medan andralaget med Ellinor Eriksson, Marion Aebi och EM-silvermedaljören Lilian Forsgren slutade på tolfte plats, 3.35 respektive 7.22 bakom segrande OK Ravinen med en viss Helena Jansson på sistasträckan (hon sprang upp laget från 17:e-plats i växlingen till vinst).

Apropå orientering har startlistorna till natt-SM i Östansjö på fredag släppts, och det är utan Regborn, Forsgren, Tjernlundsystrarna och Dahlgren, bland annat … Men mer om det när det närmar sig! Missa förresten heller inte Svenska orienteringsförbundets intervju med Garphyttans mountainbikeorienteringsstjärna Marcus Jansson inför årets säsong.

På lördagen avgjordes Premiärloppet, en tio kilometer lång landsvägstävling i Göteborg, där KFUM Örebros Linus Rosdal gjorde säsongsdebut som segrare på 31.40 (bara 32 sekunder över perset från SM-milen 2015).

Däremot avgjordes inte den andra upplagan av Örebro parkrun, på grund av det plötsliga bakslaget i vårvädret.

I morgon gör Emilia Fahlin comeback, tre veckor efter senaste loppet, efter en räcka sjukdomsproblem i säsongsinledningen som kostat Örebrocyklisten bland annat kostat henne säsongspremiären Omloop Het Nieuwsblad och nu senast hennes stora vårmål i Flandern runt. Comebacken sker i Amstel gold race, ett klassiskt nederländskt lopp på herrsidan som damerna nu för första gången sedan 2003 får köra och som plockats rätt in i deras världstour. Wiggle har flera tunga namn som Jolien d’Hoore och Amy Cure på ban-VM och vilar Giorgia Bronzini, men kommer ändå till start med en stark uppställning i Fahlin, Elisa Longo Borghini, Claudia Lichtenberg, Audrey COrdon, Nettie Edmondson och Mayuko Hagiwara.

Helgens höjdare – löpning, rarajipari och orientering i november

1. Kilsbergsleden
Långloppscupen är redan avgjord och vintern verkar vara på intåg med stormsteg, men vad spelar det för roll när det vankas en av Örebros mest klassiska lopp i Karlslundsspåret? Förra året blev ju en riktig showdown mellan Linus Rosdal och Erik Anfält, men i år är det bara den förstnämnda som kommer till start (Anfält sitter i bastun och väntar på att kroppen ska läka, skriver han på instagram, och även Mattias Nätterlund bekräftar på instagram att han gått på säsongsvila [dock utan bastu]). Men som jag skrev tidigare i veckan kommer ju Thomas Chaillou till start. Och så förstås Mikaela Kemppi! Hela startlistan finns här (och sedan får vi väl se om någon av Eskilstunas topplöpare kommer och efteranmäler sig, då kan det bli rejäl fart).

2. Säsongens första rarajiparitävling
Några timmar efter Kilsbergsleden, vid 17 närmare bestämt och med samling vid Hovstagrillen en halvtimme innan, avgörs vinterns första tävling i den mexikanska indiansporten rarajipari, som familjen Röjler gett sig fanken på att introducera för svenskarna i allmänheten och örebroarna i synnerhet. Jag har skrivit en del om det tidigare, och liksom de flesta tidigare tillfällen snackar vi stafettvarianten av tävlingen på rundbana. Måltiden är 2,5–3 timmar och varvet en knapp kilometer, enligt tävlingens facebooksida.

3. Novembersprinten
För de orienterare som vägrar inse att säsongen är över avgörs på söndagen ännu en sen höststafett. Den här helgen snackar vi mixedstafetten Novembersprinten i Mjölby, där nyblivna A-landslagslöparen Martin Regborn (missa inte hans digra säsongssummering!) dyker upp som ankare i Hagabys lag (hans mamma Carina springer sjunde och näst sista sträckan!) och Tisaren kommer till start med bland andra nyblivna Smålandskavlevinnarna tillika utvecklingslandslagsuttagna Josefin Tjernlund och Andra Svensson samt Daniel Attås.

Bubblare: Inför cykelcross-SM i Eksjö nästa lördag avgörs två deltävlingar i CX-pokalen i helgen, i Eskilstuna på lördag och Södertälje på söndag. Med tanke på att det är så nära hemmaplan det blir (och med tanke på hur frekvent han brukar tävla) för regerande svenska mästaren Matthias Wengelin kan man anta att han dyker upp.

Klart: Chaillou byter klubb – debuterar för KFUM på lördag (och kan utmana i långloppscupen nästa år!)

Här är ett klubbyte som inte hamnade på Svenska friidrottsförbundets officiella lista och därför missades när jag gick igenom övergångarna häromsistens: Thomas Chaillou, som flyttade till Örebro i augusti (och som redan hunnit betitlas Örebrolöpare i bloggen), lämnar Stockholmsklubben Fredrikshof för KFUM Örebro. ”Thomas, som forskar som doktor i idrottsfysiologi och medicin vid universitetet, är strax över trettio och kommer att satsa på längre löpningar”, skriver KFUM på sin hemsida. Chaillou kommer från Frankrike, har tidigare bott i USA och kom till Sverige för att forska vid Karolinska institutet i Stockholm. 2014 sprang han Boston marathon på 2.27.32 (här finns en bild på honom från Stockholm Direkt).
Nu är det klart att Chaillou debuterar för nya klubben redan på lördag, av Kilsbergsledens startlista att döma, och kommer då samla sina första poäng i långloppscupen. Han får svårast tänkbara konkurrens av regerande mästaren (och sin nya klubbkompis) Linus Rosdal, men i övrigt är startlistan inte jättestark på herrsidan. På damsidan finns Mikaela Kemppi och Anna Pettersson med.
Chaillou vann ju Karlslundsloppet häromsistens, närmast före långloppscupens segrare Jakob Nilsson. Något som tyder på att Chaillou lär kunna utmana herrar Nilsson, Anfält och Nätterlund om den titeln nästa säsong.

Regborn 15:e på terräng-SM: ”Tyvärr ville kroppen inte vara med och leka”

Efter lördagens medaljregn över länet blev det bara en sjättedels bronsmedalj när terräng-SM avslutades på söndagen. Eller ja, hur man nu ska räkna. För Haben Kidane, som väl kan sägas vara si sådär hälften länslöpare efter sina år i Hällefors (har numera lämnat både ort och klubb, precis som Louise Wiker) var en tredjedel av i Eskilstunas lag-SM-brons i P19-klassen. Men ändå var det kanske den medaljen som betydde allra mest av de länet fick under SM-dagarna i Västerås – eftersom det var Kidanes första någonsin (vilket visar sig inte minst av de tre utropstecknen han själv slängde in på instagram efteråt).
Kidane var dessutom en av fyra i tätkvartetten individuellt, men fick ge sig mot Oliver Löfqvist, Spårvägen, klubbkompisen Merih Hagos och Ullevis Hussein Ibrahim, alla inom fem sekunder från fyran Kidane (femman Kriger Ahmed, Örgryte, var 24 sekunder bakom). ”Jag är jätteglad att jag var med och krigade i dag, men det visade sig verkligen att jag inte har tränat bra på två månader på grund av förkylning och de krånglande vaderna efter Lidingöloppet”, skriver Kidane på instagram.
Trots att hela sju P19-killar ska tas ut till junior-NM i Kristiansand den 12 november, och Kidane vann på Lidingö och var fyra på SM, verkar han ha gett upp hoppet om att komma med dit: ”Säsongen är över nu för min del och det är dags att dra igång träningen till nästa”, skriver han på instagram.

Martin Regborn lyckades inte riktigt utmana löpareliten som han (och jag) trott, och EM-medaljören och VM-sjuan i orientering fick nöja sig med en 15:e-plats i herrarnas långa terräng-SM över tolv kilometer (drygt två minuter bakom segraren Abraham Adhanom, Eskilstuna, 1,5 från medalj och 14 sekunder bakom klubbkompisen Linus Rosdal som blev bäste Örebrolöpare på tolfte plats).
änkte ge friidrottarna en match men tyvärr ville kroppen inte vara med och leka. ”Tömde uppenbarligen det allra sista i Schweiz förra helgen. Kunde åtminstone ta hem spurtuppgörelsen om 15:e-platsen. Nu väntar rejält med vila innan det är dags att starta arbetet mot orienterings-VM 2017″, skriver Regborn på instagram.

Louise Wiker stod, förnuftigt nog, över söndagens lopp (och publicerade istället en mycket läsvärd racerapport från lördagens medaljsuccé på sin blogg) vilket gjorde att Mikaela Kemppi blev ensam länslöpare i damernas långa terräng-SM. Debut i sammanhanget för Kemppi som blev 13:e över 8 000 meter, drygt tre minuter bakom segrande Charlotta Fougberg (silver i går, men i dag var inte Sarah Lahti med) och drygt 1,5 från medalj.
I Svealansdmästerskapen för 13- och 14-åringar, som avgjordes på SM-banorna på söndagsmorgonen, var Wilhelm Bergentz snabbast av alla killar och avverkade tvåkilometersvarvet på 6.45, spurtade in sekunden före Dennis Holmstedt, Westmannia, för seger i P14-klassen. Därmed blev det guld för både mor och son i Västerås i helgen (Erika vann ju D40 i går, och var snabbaste veteran av alla, D35 inräknat, i tävlingen).

Själv sprang jag provlöpningen på Örebro parkrun i förmiddags, men mycket mer om det i morgon!