Regborn, Sundström, Gustafsson och Bergentz i elittävling i Stockholm på lördag

Vinthundsvintern är Stockholmsklubben FK Studenternas vinterlöpartävling som arrangerats årligen sedan åtminstone 2000, och på lördag är det – trots pandemin och restriktionerna – dags igen (här finns referat från fjolårets tävling). Av kända skäl får bara elitidrottare delta, men fyra löpare i KFUM Örebros långlöpargrupp har lyckats få varsin plats: Martin Regborn, Tim Sundström, Jonatan Gustafsson och Wilhelm Bergentz. Herrarna tävlar på 3 000 meter (damerna på 800), och den man ska ha störst förväntningar på är förstås Regborn som har distriktsrekordet på distansen (just inomhus) från SM i Malmö 2016 då han blev femma på 8.15,81 (i somras slog han ju också distriktsrekord på 10 000 meter). Sundström har sitt pers på 8.23 blankt från inomhus-SM i Växjö förra året (då han vann B-finalen) medan Gustafsson satte distriktsrekord i M22-klassen på distansen (han gör sitt sista år i den klassen nu, och har alltså chans att slå sitt eget rekord) med 8.36,96 i Umeå i januari i fjol, och tog SM-silver på halva distansen ute i somras (och brons inomhus). Bergentz, som fortfarande springer i P19-klassen, gjorde 8.46,63 inomhus i vintras och 8.32,14 ute i Närkeracet.
Alla fyra har sett väldigt bra ut på träning, rapporterar tränare Mikael Kroon, och även om de ännu inte är anmälda så är tanken att samtliga ska springa inomhus-SM i Malmö 19–21 februari.
Lördagens tävling springs över fyra heat, där de toppseedade löparna startar först, vid 16-tiden. Alltihop i Sollentuna friidrottshall. Seedningen har ännu inte presenterats. Bland motståndarna finns tre löpare som gick under åtta minuter förra vintern i VM-löparen Andreas Almgren, terräng EM-löparen Emil Danielsson och förre svenske rekordhållaren i maraton David Nilsson. Plus namn som Mohammad Reza och Johan Rogestedt. I startlistan finns också ex-IF Start-löparen Heshlu Andemariam som inför årets säsong åter bytt klubb, från IFK Lidingö till en något som heter Keep Up RC och tydligen är baserat i Stockholm.

Erik Anfält avslutar seniorkarriären: ”45 får bli gränsen då jag väljer att ’bli’ veteran”

När jag började på NA hade Örebro AIK-löparen Erik Anfält ett maratonpers på 2.35.17 och en rätt nystartad elitmotionärskarriär. Under åren på tidningen, och framför allt med bloggen, har han blivit en av dem jag följt allra närmast. Inte bara har han stundtals tävlat kopiöst mycket – han har också gjort det på en nivå som få andra långlöpare i distriktet. De här tio åren har han gjort inte mindre än 20 maratonlopp snabbare än de där 2.35, och sänkt perset hela vägen till 2.24.38 (Rotterdam 2019). Länge trodde jag att det skulle bli han som till slut tog Lars Hagbergs snart 38-åriga distriktsrekord på distansen (2.21.46), men nu verkar det som att andra får jaga den gränsen. I går kväll publicerade Anfält nämligen ett känsloladdat inlägg på instagram där han förvisso inte meddelade att karriären var över, men väl att det förmodligen inte blir någon mer toksatsning mot pers. ”Jag älskar löpning och jag älskar tävling. Eller kanske snarare (mer än själva tävlandet) älskar jag strävan efter att försöka uppnå specifika mål. Hur ambitiöst jag kommer att träna och tävla löpning framöver vet jag inte just nu. Det får visa sig”, skriver Anfält bland annat.
Det finns flera faktorer bakom beslutet. Senaste åren har Anfält varit rejält skadadedrabbad och bara periodvis kunnat träna som han velat. Sedan segern i Bergslagsleden ultra i september har det, av hans instagram att döma, mest blivit roddmaskin på grund av ihärdiga fotproblem. Dessutom fyller han 45 år i april. Anfält har fram tills nu alltid mätt sig med de bästa, med senioreliten, och persade på maran samma dag som han fyllde 43. Men nu väljer han till sist att omfamna livet som veteran (vilket man, strikt talat, inom friidrotten blir redan det år man fyller 35: ”45 får bli gränsen/åldern då jag väljer att ’bli’ veteran”, skriver han.
Anfält har tagit oräkneliga segrar på lokal nivå under karriären, men bland de finaste meriterna finns SM-bronset i maraton 2018, landslagsuppdraget i Stockholm marathon 2015 och de tre segrarna i Sälen fjällmaraton och fyra i Bergslagsleden ultra och den i Ultravasan 45, på nytt banrekord, 2017. Det enda som saknas är det där distriktsrekordet på maran, och så en start i Ultravasan (sjukdom, skada och corona stoppade honom 2018–2020).

Elittävlingen i Tybblelundshallen på lördag inställd

Det blir inget Örebro indoor games elit. Tävlingen utlystes ju rätt sent (jag uppmärksammade den här på bloggen först i torsdags), och lyckades inte locka nog många anmälda.
På de fyra löpgrenarna (60 och 800 meter för herrar och damer) som skulle ha avgjorts på lördagen fanns bara sex anmälda (dagen därpå var det planerat för fyra hoppgrenar, men där var ännu färre). Eftersom bara den ypperst Sverigeeliten tillåts tävla var det dock bara starka namn som var anmälda till 800 meter (liksom på 60, med stjärnan Irene Ekelund i spetsen):
** Spårvägens Sandra Eriksson (som bott i Sockholm länge men representerar Finland) som främst är känd som hinderlöpare och som sprungit tre VM, ett OS (2016) och som varit inne-EM-femma på 3 000 meter slätt (på finska rekordtiden 8.54,06, på hinder har hon också rekordet med 9.24,70). På 800 meter har hon som bäst gjort 2.04,48.
** Eskilstunas Alice Magnell Millán som fyllde 15 i sommar men då redan hade hunnit ta sig till final (och blivit sexa) på senior-SM inomhus på just 800 meter, och senare under sommaren sprang in ett SM-brons på 1 500 meter (på perset 4.20,11). På 800 meter persade hon (2.07,58) i Finnkampsdebuten där hon gick in närmast före Rebecca Högberg. Hon är lillasyster till 2020-sensationen Emil Millán de la Oliva.
** Eskilstunas Yared Kidane som tagit två SM-medaljer på distansen trots att han bara är 21 år, därtill dubbla JSM-guld. Nia på Sverigebästalistan ute i somras. Pers på 1.48,80.
** Deras klubbkompis Aleksej Pirgholizadeh med pers på 1.53,43.
Rebecca Högberg fanns däremot inte anmäld, hon lär ha fokuset mot SM i Malmö 19–21 februari. Och inga andra lokala löpare heller, för den delen.

Regborn, Forsgren, Niggli och Tjernlund på högen, Ekström och Danielsson i Östersund – och elittävling i Tybblelundshallen nästa helg

Plötsligt händer det. Mitt i kallaste coronavintern finns det tävlingar att rapportera om (och i går öppnade dessutom äntligen de första 800 meterna av konstsnöspåret uppe i Ånnaboda för allmänheten!), och det börjar redan i morgon:
** Axel Ekström och Filip Danielsson, länets två världscupaktuella längdskidåkare, ratades ju båda när svenska Tour de ski-laget togs ut, och kör därför i den tidigare uppskjutna Sverigecuppremiären i Östersund i helgen (hemmaplan för Ekström, som flyttade dit efter gymnasiet). Ekström kör både fredagens tremil med masstart, i klassisk stil, och söndagens 15-kilometerslopp, med individuell start, i fristil. Danielsson kör bara det sistnämnda; båda avstår lördagens sprint (Ekström är rankad fyra på fredagen och femma på söndagen, bakom Jens Burman, Daniel Rickardsson, Fredrik Andersson och Karl-Johan Westberg – Danielsson tolva på söndag). Garphyttans Adam Gillman har fått plats till alla tre loppen medan klubbkompisen Alfons Wedin (och Granbergsdals Simon Nilsson) får köra fredagens men hamnat på 110:e plats (bara 100 får starta) i rankingen inför lördagens sprintprolog – med eventuella strykningar kan ju det dock lösa sig. Zinkgruvans sprintkung Markus Johansson, som kvalat bra men vallat bort sig i säsongsinledningens två sprintar, kör på lördagen och är rankad tolva där.
Fredagens lopp går över sex varv på en femkilometersbana med en riktigt fin och sugande stigning där åkarna, förutom en kort liten återhämtning, ihållande klättrar de 63 meterna från banans lägsta till högsta punkt (eftersom de åker utför mitt på klättringen tar de totalt 75 höjdmeter på 1,2 kilometer åkning. Totalt 169 höjdmeter per varv, 1 014 på loppet. Lördagens sprintbana startar med en riktning klättring och har sedan ytterligare ett par korta backar, men en nedförskörning till stadion. Söndagens 3,75-kilometersvarv saknar sista biten på fredagens långa klättring, men samlar ändå fler höjdmeter per kilometer – 568 över 15 kilometer. För Ekström och Danielsson handlar helgen först och främst om att köra till sig en plats i landslaget eller den nationella kvoten till världscuptävlingarna i Falun och Ulricehamn, för att där imponera tillräckligt för att ta en plats i VM-laget som de i dagsläget känns en bit ifrån.
Sju mil västerut, i Järpen, körs samtidigt en observationstävling inför vinterns junior-VM (Röjsmoskidan), där välmeriterade Ludvig Berg (karlskogingen som bytte från moderklubben Granbergsdals IF till Rehns BK i somras) startar både i lördagens tolvkilometerslopp i fristil och söndagens tremil i klassisk stil (båda med intervallstart). Bergs stora chans att få köra JVM redan i år är dock sannolikt i sprint, och den disciplinen blir det inte observationstävling för förrän om två veckor, i Åsarna. Även Garphyttans Anja Anderstotter, Elin Törnqvist, Ronja Andersdotter och Mattias Törnqvist är anmäld till tävlingarna i Järpen (damernas lopp går över sex respektive 15 kilometer). Tävlingsbanorna, inklusive ”Wassbergsmotan” går att se här.
** På söndag avgörs, som jag tidigare berättat, första deltävlingen i Ullmax vinterserie (också känd som Nattcupen) vid Kvarntorpshögen. Individuell start och coronaavstånd gäller, men landslagslöpare är speciellt inbjudna till en masstart och det har de båda lokala landslagslöparna Martin Regborn och Lilian Forsgren hörsammat samt Örebroboende franske EM- orienteraren (och regerande franske sprintmästaren) Quentin Rauturier. Därtill ex-landslagslöparen Josefin TJernlund och starka namn som Ellinor Tjernlund, Ärlas Emil Andersson, Roxens Jonas Andersson, Jonatan Gustafsson, Lovisa Persson och Filip Jacobsson, plus Simone Niggli på mellanbanan.
Det kommer bjudas på rejält många vändor upp och ned för högen – den långa, som mäter 8,5 kilometer fågelvägen, har 785 höjdmeter. Thierry Gueorgiou, världens bästa herrorienterare genom tiderna och numera verksam hos Svenska friidrottsförbundet, har lagt banorna.
** Örebro indoor games, KFUM Örebros jättearrangemang i Tybblelundshallen som skulle avgjorts nästa helg, är ju sedan en tid inställt – men nu står det klart att det ändå blir tävlingar i hallen den helgen. Tävlingar lägger till ”elit” i namnet (Örebro indoor games elit) – och bjuder bara in dem som uppfyller Svenska friidrottsförbundets stenhårda krav på vilka som får tävla under nuvarande restriktioner. Dessutom bantas antalet grenar till fyra – 60 meter och 800 meter på lördagen, höjdhopp och längdhopp på söndagen. Ur konditionsbloggens synvinkel blir det mest intressanta därmed förstås om Rebecca Högberg kommer komma till start, och om hon i sådana fall redan i säsongspremiären kommer kunna utmana sitt distriktsrekord och sitt svenska veteranrekord på 800 meter.

 

Nytt datum och Itra-poäng för Storstenshöjden 100 miles (och landslagsklass på Nattcupens premiär)

Strax efter att loppet annonserades, och jag skrev om det här på bloggen, bytte Storstenshöjden 100 miles (och 50 miles) datum – från den 26 till den 19 februari . Ja, startdatum, alltså. Det förväntas inte att någon ska gå i mål på fredagen – löparna på 100 miles kommer ha till söndag eftermiddag på sig.
Hur som helst är det alltså morgonen den 19 februari som löparna kommer ge sig iväg för tolv eller 24 varv på den tuffa, kuperade och oländiga 6,7-kilometersbanan med start vid parkeringen vid Södra Storstenshöjdens slalombacke.
Nytt sedan senast jag skrev om loppet är också 100-milesdistansen tilldelats maximala sex Itra-poäng. Itra är den engelska akronymen för det internationella traillöpningsförbundet, och deras poängskala används dels för att värdera hur tuffa olika lopp är, men främst för kvalificering till olika prestigefyllda eller tuffa tävlingar. För att få chansen att anmäla sig till Europas mest prestigefyllda ultratraillopp UTMB måste man till exempel under de två senaste åren ha samlat minst tio Itra-poäng på två lopp – alltså gjort ett på sex- och ett på minst fyra poäng eller två på fem; och här ger alltså målgång (under 65 timmar) på Storstenshöjden 100 miles alltså maximala sex poäng. Loppet har dessutom fått sju ”bergspoäng” av tolv möjliga av Itra, vilket är helt unikt för ett 100-mileslopp i Norden genom tiderna. Så höga poäng för så långa lopp brukar bara gå att uppnå i höga bergskedjor.
Arrangören Rickard Ahlberg (han som gjort två försök på Bergslagsleden senaste veckorna, som jag skrivit om här på bloggen) har också skickat in en ansökan om Itra-poäng för 50-milesloppet, men ännu inte fått svar. Räkna med att det landar på tre poäng.

På söndag sätter den coronaanpassade upplagan av Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) igång med en tävling i dagsljus vid Kvarntorpshögen – och premiären blir extra speciell eftersom landslagets löpare bjudits in till en masstart (övriga startar individuellt med god spridning för att undvika trängsel). Hittills är det bara Martin Regborn som anmält sig, men räkna med att det kan dyka upp ett och annat starkt namn innan anmälan stänger i morgon kväll (och redan inns starka lokala löpare som Jonatan Gustafsson, Ellinor Tjernlund och Rasmus Pettersson anmälda på långa banan, och Simone Niggli på mellanbanan)

Bålstaexpressen snuvade alla lokala ”åkare” i stakmaskinscupen (och Ahlberg testade Bergslagsleden på nytt)

Richard Johansson, Bålsta SK, stal showen från de lokala herrarna i årets upplaga av den virtuella stakmaskinstouren Moto brutal skierg tour, som pågick i nästan en månad och som avslutades på nyårsafton. Johansson vann samtliga tio etapper, plus de två bonusetapperna (som utgjordes av delar i två av de andra etapperna). Bland annat drog han 500 meter på 1.25,8, milen på 35 blankt och 15 720 meter på en timme. Onekligen starka resultat. Jimmy Axelsson, den lokale rullskids- och skiergfantomen som tävlar för Karlslund, fick nöja sig med andraplatsen i touren via fem+en andraplats och ytterligare ett par tredjeplatser. Krister Nyrén samlade in två+en av de övriga andraplatserna och blev trea i sammandraget.
På damsidan var det bara två damer som körde alla etapper (bara två som körde fler än tre, för att vara exakt), och där tog örebroaren Christina Larsson hem nio+två av etapperna, missade bara segern på 500-metaren med 0,8 sekunder där Motalas Lisa Korall, tvåa på alla andra etapper och i sammandraget, var snabbast.

Rickard Ahlberg, som jag skrev om här på bloggen när han startade och bröt ett försök att klara hela Bergslagsleden osupportat den 29 december var visst inte klar. Efter att ha varit hemma och vänt och bytt till bättre utrustning gav han sig av från starten i Kloten igen på nyårsafton, men bröt sedermera morgonen därpå, återigen i Nyberget (sex mil in på leden). ”Det är alldeles för mycket snö och gyttja på Bergslagsleden för att det ska vara möjligt att göra den på sub tre dagar osupportat”, skriver han på instagram.

Ahlberg gjorde ett försök på Bergslagsleden – Danielsson tar över ledningen i Pulsklockan med 33 timmar kvar

Året var visst inte riktigt slut när det gällde äventyr och FKT-försök på Bergslagsleden, ändå. Mycket meriterade bergsultralöparen Rickard Ahlberg från Örebro startade på tisdagsmorgonen ett försök att ta Carl Modigs nio år gamla osupportade rekord på leden (107 timmar), med tio kilo packning på ryggen. ”Kan sluta efter två–tre mil om min gubbvad från i höstas går upp. Siktar annars på att ta mig hela vägen till Stenkällegården nere i Tiveden på under tre dygn”, skrev Ahlberg på instgram innan han gav sig av från Kloten i går morse.
Det blev varken eller. Efter nästan tio timmars forcerande av de sex milen ned till Nyberget (samma sträcka som tävlingen Kloten–Nyberget gick på 2019) valde Ahlberg att kliva av. ”Visste att det skulle vara blött men har aldrig varit med om dess like på Bergslagsleden. I princip ospringbart Stjärnfors-Nyberget. Var mer som att vada i en bäck eller i ett träsk”, skriver han på instagram.
Därmed står sig Modigs rekord på att göra Bergslagsleden osupportat ett tag till. Lars Drageryd har som bekant det supportade rekordet (och finns för den bedriften med i omröstningen om NA:s pulsklocka, som avslutas vid midnatt i morgon!) medan Leonora Johnsson har rekordet för damer.
I den där omröstningen om Pulsklockan så har Filip Danielssons supportrar lagt i ett jäkla ryck och röstat upp honom till förstaplats med 33 timmar kvar. Han har nu 224 röster mot tvåan Jacob Ahlssons 125.

Här är kandidaterna till NA:s pulsklocka 2020 – du röstar och avgör vem som vinner!

RÖSTA HÄR!

I morse tillkännagavs det. Degerfors IF fick NA:s guldklocka för sitt avancemang till allsvenskan, och därmed står den dystra sviten för konditionsidrottarna fast: Inte sedan 2004 har någon belönats med länets finaste idrottspris. I år var det, kan jag som sitter i juryn avslöja, ändå rätt nära: Ahlsson hade en långt framskjuten placering i diskussionerna, och hade Dif misslyckats (det var ju nervdaller in i slutomgången) hade han mycket väl kunnat stå där som vinnare. Men nu blev det inte så, och i stället fortsätter bloggen traditionen att dela ut NA:s pulsklocka till en av er läsare framröstad vinnare (här finns ingen jury, mer än jag som tagit ut kandidaterna). De fyra första åren delade Löpex sport ut en riktig pulsklocka till vinnarna, ett riktigt fint pris, men efter att den gemytliga sportaffären gick i konkurs så är det bara ära som står på spel. Likafullt är det förstås en stor prestige i det hela, vill jag tro.
Jag har vaskat fram sex kandidater och försökt få en hygglig spridning mellan idrotter och prestationer, och har valt bort några som helt frankt också hade platsat, men som nu bara får ett hedersomnämnande: Emilia Fahlin spurtade in som sjua i La Course (”damernas Tour de France”) vilket kanske är årets prestation i cykel-Sverige (och bör ge henne en enkelbiljett till OS, topp åtta-potentialen är visad) och trots alla skadebekymmer tog hon sedan SM-silver och var femma i Brabantse pijl. Jonathan Ahlsson tog junior-SM-guld i tempo, blev 14:e på junior-EM och elva på linje-SM. Lilian Forsgren tog SM-silver i medeldistans bakom ”omöjliga” Tove Alexandersson. Axel Ekström har varit topp fem av svenska skidåkare i inledningen av årets säsong och blev återigen uttagen till att köra världscuppremiären. Valter Pettersson tog SM-guld i sprint och hade varit given på de internationella juniormästerskapen om de inte ställts  in. Jonatan Gustafsson tog M22-SM-silver ute och M22-SM-brons inne på 1 500 meter och slog distriktsrekord i åldersklassen på 3 000 meter.
Det har varit ett bra år för konditionsidrotten i länet, trots coronan, och man måste välja. Här är mina sex toppar 2020 (nu har ni till midnatt på nyårsafton på er att rösta fram vinnaren, vilket ni gör här!):

Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF (kommer från och bor i Kumla).
Skrällartad SM-guldvinnare i tempo, före mångårige proffscyklisten, Tour de France-veteranen och tempospecialisten Tobias Ludvigsson. 15:e i U23-EM-debuten. Vinnaren av svensk a mästerskapskedjan via 22:a-plasen på linje-SM. Vann en deltävling och var topp fyra i alla i Svenska cykelförbundets första officiella zwiftliga.

Filip Danielsson, längdskidor, SK Bore (kommer från Vedevåg).
Tog karriärens första världscuppoäng när han skrällartat kvalade in till kvartsfinal i ena sprinten i Ski tour 2020. Var i sitt livs form innan pandemin slog till och avslutade världscupen i förtid. Slog sig åter in i landslaget.

Lars Drageryd, löpning, KFUM Örebro.
Tog tillbaka sitt FKT på Bergslagsleden med en veritabel kross – trots totalt rygghaveri de sista fem milen. 43 timmar, 58 minuter och 53 sekunder lyder tiden som välmeriterade topplöparna Anders Kleist och Dennis Källerteg misslyckades med att bättra under sina försök i höst. Visade var skåpet ska stå ett år när FKT var populärare än någonsin.

Rebecca Högberg, löpning, KFUM Örebro.
SM-guld på 800 meter inomhus, del i svenska dubbelsegern i Nordenkampen, comeback i Finnkampen. Sex distriktsrekord (två inne, fyra ute på 800 meter – hennes allra snabbaste tid räknades dock inte eftersom den kom i ett mixedheat), nio svenska veteranrekord (två inne, fyra ute på 800 meter, ett inne, ett ute på 600 meter och ett inne på 4×800 meter) och ett veteranvärldsrekord (inne på 4×800 meter). Snabbaste 800-meterstiden? 2.05,63.

Martin Regborn, orientering/löpning, Hagaby Goif,/KFUM Örebro.
SM-silver i medeldistans och sprint (en sekund från guld), SM-brons i långdistans. Slog Mikael Abrahamssons 34 år gamla distriktsrekord på 10 000 meter (29.41,82). Var SM-fyra i lag på korta terräng-SM, där han blev nia individuellt (åtta sekunder från medalj). Åtta på SM på 10 000 meter. Elva på 5 000 meter och långa terrängen.

Liduina van Sitteren, löpning, Örebro AIK.
Årets genombrott, 31 år gammal. Gick från stark distriktslöpare till topp fem i Sverige: Femma på både maraton- och halvmaraton-SM, topp tio också på 5 000 meter och SM-milen. Vann rubbet (utom korta terräng-DM, som hon missade på grund av Lidingöloppet) hemma i länet: Maraton-DM, Rusakulan vertikal, DM på 10 000 meter, Östansjöloppet, DM på 5 000 meter, Hostruset, långa terräng-DM och Kilsbergsleden.

Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts. 2014–2018 hette priset NA:s och Löpex Sports pulsklocka och 2014–2017 hade det en riktig pulsklocka (värde 3 000–5 000 kronor) som pris. Från 2018 och framåt har vinnaren bara fått äran.
2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.

Skinksvängen inställd efter 47 raka år – men här är länets nya, coronasäkra 100-mileslopp

Skinksvängen är en av länets äldsta, årligen återkommande orienteringstävling (inte i närheten av Korpen, förvisso, men ändå!) – även om det egentligen är en skidorienteringstävling som avgörs i Råbäck utanför Degerfors, av Degerfors OK. De milda vintrarna har emellertid gjort att det de senaste decennierna allt som oftast blivit vanlig, barmarksorientering. Det var Olle Hävert, en legendar i DOK, som startade tävlingen 1973, året efter han fyllt 50. Nu är Olle 98, och får för första gången konstatera att hans tävling, efter 47 raka upplagor, blir inställd. På grund av coronapandemin, behöver väl knappast tilläggas (Degerfors OK bjuder den här veckan i stället på en Veckans bana-bana). Inställd år förstås också OK Djerfs julaftonsorientering, som jag sprungit ett tiotal år i rad.

Just nu ser det ju ut som om det inte blir en enda tävling arrangerad för annat än yrkesverksamma idrottare under första halvåret 2021 i Sverige, om nu inget radikalt händer vad gäller ändrade regler och rekommendationer och råd, eller med själva smittspridningen och den stundande vaccineringen.
Men en tävling, eller kanske ”tävling”, som verkar kunna genomföras trots alla begränsningar är nya Storstenshöjden 100 miles och Storstenshöjden 50 miles. Det är örebroaren och långloppsfantomen Rickard Ahlberg som arrangerar, och det han gör är helt enkelt att dra en bana och bjuda in löpare – allt annat får löparna ordna själva. Allt för att det ska bli så coronasäkert som möjligt. Rickard har lagt en loop på 6,7 kilometer i området runt Södra Storstenshöjden (till stor del på samma stigar som används vid #diabeteshjältar VK trail, men med vissa korrigeringar och en del obanade avsnitt), vilket gör att man för 100 miles behöver avverka 24 varv (och för 50 miles således tolv). Det blir cirka 475 höjdmeter per varv, alltså runt 11 400 över 100 miles, och Rickard själv räknar med att det är landets tuffaste lopp över distansen. Han tror att löparna kan räkna med dubbla tiden jämfört med Kullamannens 100-milesdistans (som ju inleds med tio snälla mil).
Man sköter sin egen utrustning, support och tidtagning, och skickar upp ett resultat via Strava. Starta får man göra någon gång mellan sex och nio på morgonen den 26 februari, och första målgång väntas på söndag eftermiddag. Om det nu blir några målgångar. Vädret och underlaget lär förstås bli stora faktorer.
Det blir mig veterligt det blott andra 100-milesloppet i länets historia, och båda har fötts ur coronan – den första var ju Bergslagsleden 100 miles som ersatte Bergslagsleden på fem dagar i somras.

Ahlsson blir fjärde konditionsidrottaren på tolv år att nomineras till NA:s guldklocka – Högberg nominerad för andra gången

I morse tillkännagavs de sju kandidaterna till NA:s guldklocka, länets mest prestigefyllda idrottspris (ett sorts lokalt bragdguld där vi på NA:s sportredaktion utgör juryn). Ur konditionsidrottsperspektiv brukar ju den här omröstningen utgöra ett mörker: Även om orientering och friidrott är två av de tre mest prisade idrotterna med totalt 18 utmärkelser ligger de flesta långt tillbaka i den 85-åriga historien. Faktum är att ingen konditionsidrottare prisats sedan cyklisten Monica Holler fick klockan 2004. 2012–2015 var läget så illa att ingen konditionsidrottare ens blev nominerad, vilket fick mig att 2014 dra igång NA:s pulsklocka här på bloggen. Den lever vidare, och nästa vecka kommer årets kandidater att offentliggöras.
Två som jag redan nu kan avslöja finns med på den listan är Jacob Ahlsson och Rebecca Högberg, som letat sig in som två av de sju kandidaterna till årets guldklocka, för sina respektive SM-guld. Just svenska mästerskap brukar inte räcka så långt i guldklockesammanhang, eftersom det alltid finns någon som plockat internationella titlar (eller något lag som presterat bra i de nationella seriesystemen), men just det här coronaåret skulle jag säga att de båda verkligen är med i matchen.
För Högberg är det faktiskt den andra nomineringen – den första kom efter hennes senaste SM-guld, 2009. Sedan dess har hon ju bland annat fött två barn och dragits med ett par sega skador. Tittar man tillbaka på de elva år som gått sedan dess är det bara två andra konditionsidrottare som varit nominerade till Guldklockan (totalt har 65 nomineringar gjorts, fem–sju per år): Emilia Fahlin 2009, 2010, 2011, 2016 och 2018 och Martin Regborn 2016 (totalt har . Men i år skrivs alltså även Jacob Ahlssons namn in i historieböckerna, medan Rebecca Högberg får ytterligare en pinne bakom hennes.
Kandidaterna kommer att presenteras närmare en och en den närmaste veckan, och först ut är just Ahlsson i morgon, fredag.
Det finns en rådgivande webbomröstning om vem som ska vinna priset, men juryn har total bestämmanderätt.