Hassan, Ingjald och Eriksson vann Höstloppet – men nästa helg får Starttrion stenhård konkurrens

IF Start-duon Mohamed Hassan och Johan Ingjald sprang tillsammans i Höstloppet i Vretstorp i dag, och eftersom jag själv var trea i mål – nästan sex minuter bakom – kan jag inte ge någon ögonvittnesskildring för om de gjorde upp om segern, men jag tror att de valde att dela på den. Hur som helst är Hassan före Ingjald i resultatlistan, men båda på 51.54 över 13,3 kilometer med runt 150 höjdmeter (jag kutade det mycket trevliga loppet på 57.37).
Maria Eriksson, även hon från IF Start, var fyra i mål, bästa dam på 59.36 – och Örebro AIK:s Therese Fjordäng såg oberörd ut när hon kom i mål 37 sekunder senare med en hund i koppel. Anna Karlsson, Östansjö, trea.
Loppet lockade dubbelt så många löpare som i fjol – 20 nu mot tio då – och därtill sex gångare.

Bara timmar efter att Höstloppet var i mål (och därmed bara några få utomhustävlingar återstår under 2018) stängde anmälan till säsongens första inomhustävling i Tybblelundshallen: Glanshammars IF:s Vinterspelen. Seniorerna springer 3 000 meter, och Starttrion Hassan, Ingjald och Eriksson är anmälda dit också. På damsidan är bara två löpare klara (de får dock sällskap av tre F17-löpare, bland annat Åsbros Klara Frih), men på herrsidan ser det ut att bli riktigt bra klass med Thorens superspännande 02:or Wilhelm Bergentz och Noha Olsson, Starts Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten som gjort 16.29 på 5 000 meter och 35.09 på landsvägsmilen i år), och Örebro AIK:s Jakob Nilsson som vann långloppscupen 2016. De yngre ungdomarna kutar 800 meter, och där kommer bland andra Starts Hugo Örn (P15) till start.

För övrigt blev det inget pris som Årets mountainbikeorienterare för Marcus Jansson trots att han var nominerad som två av tre kandidater (ensam och i ett stafettlag) till priset på orienteringsgalan på fredagen. I stället tog Nadia Larsson hem titeln, medan Tove Alexandersson blev Årets orienterare för sjätte gången. Totalt delades 30 priser och stipendier ut på galan, men inte ett enda gick till någon länsorienterare, vilket väl säger en del om vilket mellanår det blev.
Jansson avslutade för övrigt sin tävlingssäsong med en start i svenska cupen i cykelcross på söndagen, där han blev elva i deltävlingen i Jönköping, drygt 5,5 minuter bakom segrand David Eriksson, Art-V CC.

Per Sjögrens fem snabbaste kilometer i höst (?!)

Som jag var inne på redan i listningen av helgens höjdare i går så bjöd ju inte lördagen direkt på något jätteutbud av tävlingar den här lördagen. Men Örebro parkrun bjöds det alltså på, och där visade Per Sjögren, som ju knep ett mirakulöst DM-brons för tre veckor sedan, att han trots allt har fart i benen trots att löpträningen nästan helt uteblivit (på grund av skadekänningar) den här sommaren och hösten. 16.58 är förvisso 48 sekunder långsammare än han gjorde på samma sträcka förra året (bara Tim Sundström har sprungit snabbare än Sjögrens 16.10 på Örebros parkrunbana), men det var förmodligen Sjögrens fem snabbaste kilometer i höst.
När han vann Startmilen i våras sprang han på 32.25, så då lär han ju ha varit under 16.58 både på första och andra halvan, men annars har jag inte noterat någon lika snabb femtusing på Sjögren, som var topp tio i friidrotts-SM på både 5 000 och 10 000 meter i fjol, den här säsongen. Starkt.
Veckans upplaga av Örebro parkrun var den 79:e sedan starten, och bakom Sjögren slog Thorens 16-årige talang Noha Olsson, som förra veckan var sjua i P16-klassen på terräng-SM, blev tvåa bakom Sjögren på 17.09 (nytt banpers med 19 sekunder). Annica Sjölund var snabbaste dam för 15:e gången, den här gången på 22.40.

Helgens höjdare: Höstlopp med potential för deltagarrekord

1) Höstloppet
Förra året krockade lilla Höstloppet med Kilsbergsleden. Eller tja, det gick i varje fall samma helg, och det tillsammans med obefintlig marknadsföring bidrog starkt till att det bara dök upp 17 deltagare varav tio löpare (och sju gångare). Men i år ligger Höstloppet helgen efter Kilsbergsleden, en helg då det i princip inte händer ett jota i konditionsidrottsväg i länet. Därtill har Vretstorps IF blivit åtminstone lite mer synliga. Så det vore konstigt om det inte blev åtminstone ett litet uppsving i deltagarantalet i år. Tävlingen är helt gratis och går på varierat underlag med start och mål på Fredriksbergs IP i Vretstorp på söndag förmiddag. Förra året ledde Patrik Johansson med nästan två minuter när han sprang fel inne i Vretstorp, vilket gjorde att Kumlas Dan Bäck kom både ikapp och förbi och vann på 52.11. Maria Eriksson var snabbaste dam på 62.16.

2) Örebro parkrun
Helg in och helg ut avgörs Örebro parkrun nere vid Naturens hus i Örebro. Så även den här helgen, när nästan ingen annan konditionsidrott står till buds i distriktet. Därmed lär det kunna bli ett ganska stort deltagande, kan man tänka. Gratis är det, lördag 9.30 går starten.

3) Orientering och ultra i Borås
Tja, med inställda skidtävlingar, ingen orientering på hemmaplan och inte en tillstymmelse till skridsko eller cykel så kan man ändå konstatera att ett gäng lokala löpare åker till Borås i helgen, om än inga större namn. Ett gäng från Östansjö och Degerfors springer sextimmarstävlingen som jag provade för två år sedan och några från Nora, Karlskoga och andra ställen i länet finns bland de tusentals orienterare som kutar tre roliga och lite annorlunda orienteringstävlingar på lika många dagar: Nattsprint på fredagskvällen, nedförssprint på lördagen och en tävling inne på Borås djurpark på söndagen.

Bekräftat: Adam Axelsson får köra U23-världscupen

Han har ju klarat kvalgränserna på 500, 1 000 och 1 500 meter, men det definitiva beskedet att Kumlasonen Adam Axelsson ska få köra U23-världscupen i vinter har dröjt – tills nu. På onsdagen blev det helt klart att Axelsson kommer representera Sverige, till att börja med i världscuppremiären i polska Tomaszów Mazowiecki 24–25 november (det körs 1 000 meter på lördagen och 500 och 1 500 meter på söndagen). Axelsson är just nu hemma i Örebro för grundträning och rehab av den ljumske han sträckte i samband med tävlingen i Inzell förra helgen, men kommer att åka till norska Hamar för tävlingen Odalsskøyta nästa helg (helgen före världscuppremiären).

Nu vet jag inte om några länsåkare hade tänkt ställa upp – det är ju i Bruksvallarna nästa vecka man ska prestera om man vill ut på världscup eller skandinavisk cup i vinter – men i dag blev det i varje fall klart att Gällivarepremiären i helgen ställs in. ”Snö saknas på vissa delar av banan, samt stadion. Förutsättningarna för att tillverka snö är minimala enligt prognos”, skriver arrangörerna.

Själv testade jag i dag Mardrömmen, Quite rights nya utmaning på Kvarntorpshögen. Jag vet inte om jag var för sent ute eller om min tid räknas (utmaningen var ju egentligen tänkt som en ersättning till Besegrat trappan under den tid som trappan var avstängd, och nu är den ju sedan drygt en vecka tillbaka öppnad igen), men jag noterade i varje fall den näst bästa tiden hittills, om än i något bristfällig konkurrens bakom snabbe Anton Hallor.

View this post on Instagram

Där bakom finns berget. Eller ja; Kvarntorpshögen. Drömskt höljd i dimman. Eller snarare mardrömskt. Testade nämligen @quiterightsweden:s (de som ligger bakom #besegrattrappan) nya utmaning #mardrömmen i dag. Tio gånger uppför liftgatan (och sedan stigen/grusvägen över toppen, ned bilvägen och över knölen vid utegymmet tillbaka till starten igen) på Kvarntorpshögen. Jag kände mig lite däven, hade inte riktigt motivationen på plats, och därtill visade sig GPS-klockan vara urladdad (så jag fick ta tid med mobilen), men tog mig i varje fall runt på 1.39.13 trots bara två minuter över 90 procent av maxpuls (över cirka 14,5 kilometer och drygt 1 000 höjdmeter). Över 16 minuter från @trainlikehallor:s FKT på 1.23 blankt. En bra dag borde jag kunna kapa halva hans försprång. Jag lovar komma tillbaka och testa igen! Lägger förresten in länken till utmaningen i min profil, om någon mer vill prova!

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Favoritsegrar i Karlslundsspåret och första kvinnan från länet som klarade Kullamannen 100 miles (och gör inte som jag och missa inte Allhelgona swimrun!)

Det blev dubbla favoritsegrar i den 53:e upplagan av Kilsbergsleden. Nå, Erik Anfält kom och efteranmälde sig i den egna klubbens mest klassiska tävling, och när väl den anmälan var inlämnad så var det förstås inget snack om saken. KFUM Örebros fransman Thomas Chaillou utmanade förvisso, men i slutändan var Anfält 40 sekunder före Chaillou. Redan klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson, IF Start, blev trea på 51.42 med klubbkompisen Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten) ytterligare en minut bakom.
Och på damsidan var det förstås inget som helst snack om att SM-trean Johanna Eriksson (på 10 000 meter) skulle avgå med segern. Hon korsade mållinjen efter att ha avverkat de 14,7 kilometerna på 54.21, 3,5 minuter före redan klara långloppscupsvinnaren Liduina van Sitteren (57.52) och ytterligare drygt tre minuter före trean Josefin Gerdevåg (1.01.01; hon sprang tävlingen som en del i ett långpass) och mer än tre till före fyra Cecilia Svedin (1.04.18).
Chaillous andraplats tar honom upp på tredje plats i långloppscupen medan det inte blev några förändringar i toppen på damsidan. Cupen avslutas med Lucialoppet i Östansjö den 8 december.
Får man vara lite gnällig var det, ur ett föräldraperspektiv, lite svårt med anmälan till Kilsbergsleden i år. Det framgick inte i anmälan vilka åldersklasser som skulle springa i vilken klass, och efteråt gjordes det heller inga separata åldersklassresultatlistor (och tydligen fick de som sprang 1,2 kilometer inte ens några tider). Tidigare år har det ju varit full klassindelning från sju år och uppåt. Och på samma sätt verkar veteranklassen också ha försvunnit. Nåja, arrangemanget som sådant (banan, vätskestationer, funktionärer som visar vägen och tar hand om alla, prisutdelningen efteråt) var lika fint som vanligt, och den här novemberdagen bjöd ju på strålande väder!

View this post on Instagram

Visst, säsongen är över, men loppen tar ju inte slut för det! Två veckor efter årets sista mållopp, och efter nio dagar med hostan från helvetet (men inget annat sjukdomssymptom) var det dags för #kilsbergsleden i dag. Hade en vag förhoppning om att gå under timmen (4.05-snitt), men kände att första kilometerns 4.10-fart var för hög och fick backa av. Halvvägs fick jag kramp i diafragman, men när det släppte kom jag in i en ovanlig runners high-känsla i tre-fyra kilometer; farten god, pulsen på 93 procent av max, men jag kände mig knappt andfådd. Sista kilometerna gick jag om ett par i uppförsbackarna, som jag gillar mest, men sista kilometern, utför och platt, var en plåga som vanligt. I mål på 1.03.34 (4.19-snitt), varav 49 minuter över 90 procent av maxpuls. Långt från timmen, men i varje fall pers. Nöjd. Det var ju träning det handlade om. Min #naturerunning-vän @crossfitmercedes var grymt stark på femkilometaren, men hade inte så stora förhoppningar om mig och hade inte hunnit ur värmestugan för att heja när jag gick i mål. 😂😂 Tack @orebroaik1964 för fint lopp! Foto: @jonea1980 (som själv sprang 10,6 kilometer i rekordfart!)

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Tuffaste löparen i Karlslundsspåret var kanske ändå Rihards Darzins, som hade sprungit Örebro parkrun bara någon timme innan. 19.45 på femkilometaren följdes av 1.05.05 på 14,7. Veteranen Åsa Höög (19.15) och unge Noha Olsson (18.51) var snabbast av alla i den 78:e upplagan av Örebro parkrun (där konditionsbloggskändisen Danny Hallmén gjorde sin sjätte start och förbättrade parkrunperset till 20.27).

Nere i Skåne löptes det också på lördagen: Kullamannen, Sveriges förmodligen hårdaste trailtävling. Eftersom det inte är lopp som går under friidrottsförbundets tävlingssanktionering så saknas det ofta klubbuppifter i resultatlistan, vilket gör det svårt att hitta alla länslöpare. Men karlskogingen Leonora Johnsson sprang i varje fall in på åttonde plats över kungadistansen 100 miles (tio mil på Skåneleden följt av tre varv i ”dödens zon”) på lite under 32 timmar och en kvart (superrutinerade klättrarkungen Petter Restorp, som var elva på UTMB i höst, vann på 17.58) vilket är en superprestation (i fjol kom bara fyra damer i mål, så tuff är banan) medan Örebro AIK:s Ola Hellström blev 27:a i den ursprungliga tävlingen, över 22-kilometersvarvet som är ”dödens zon” på 2.08.08.

Ett viktigt arrangemang som missades i helgens höjdare i går: Alla helgona swimrun (som i år verkar ha bytt namn till Allhelgona swimrun) uppe i Ånnaboda på söndagen (starten går 12.00). Det utlovas fler byten mellan disciplinerna i år (fem hundrameterlånga simningar, sex löpningar), men totaldistansen är ungefär densamma som de tidigare två upplagorna: Fem kilometer löpning och 500 meter simning. Det är mer ett evenemang än en tävling, där det viktiga är att samlas och samla in pengar under hashtagen #hejabarncancerfonden.

Helgens höjdare – klassiskt terränglopp med stark startlista, ultralånga SM och äntligen dags för skidsäsong

1) Kilsbergsleden
Långloppscupen må vara avgjord på både herr- och damsidan, men vad spelar det för roll när den 53:e upplagan av Kilsbergsleden står på programmet på lördagsförmiddagen? Loppet i Karslundsspårets alla varianter (seniorernas tävlingssträcka är den längsta, cirka 14,7 kilometer långa, slingan) är en given höjdpunkt på kalendern i löparlänet. Det finns några riktigt roliga namn föranmälda, som Josefin Gerdevåg som sprungit mycket sparsamt med tävlingar i år men nu ska dra på nummerlappen igen månaden före maran i Valencia som är hennes stora mål för hösten. Där finns också Zinkgruvanfostrade Motalalöparen Johanna Eriksson som ju tog SM-brons på 10 000 meter och blev åtta över 8 000 meter på terräng-SM i söndags, långloppscupens reda klara segrare Liduina van Sitteren och Maria Eriksson, som liksom Johanna och Liduina sprang terräng-SM i söndags. På herrsidan märks Thomas Chaillou, som är tvåa på halvmaran och trea på vägmilen i länet i år (så sträckan på 14,7 kilometer borde ju passa utmärkt), Cimmie Wignell, Sören Forsberg, Johan Ingjald, Mattias Nätterlund och Oskar Hansson (och rätt många löpare som inte kommer från länet, och som jag därför har dålig koll på). Och det känns ju inte direkt omöjligt att det dyker in andra topplöpare, både utifrån och från länsklubbarna (Nassir Dawuod dök ju upp och vann 2014, och Erik Anfält brukar sällan missa möjligheten att springa det här loppet; och det vore ju himla kul att få se Karin Forsberg gå upp mot Gerdevåg!).

2) Ultra-SM
Orienterarnas SM-tävling över ultralång distans brukar numera avgöras på vårarna, men i år snöade den bort och avgörs i stället på hösten – vilket gör att startfältet blir mycket starkare eftersom det inte finns en massa andra, viktigare, tävlingar att förbereda sig för. På damsidan ser det förvisso skralt ut; världsstjärnan Tove Alexandersson lär dominera fältet på 19 löpare och från länet är det bara Tisarens Lovisa Persson som anmält sig (ingen Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson, Rebecka Nylin … alltså). Men på herrsidan är det finfin uppslutning med namn som Gustav Bergman, William Lind, Ruslan Glebov, Fredrik Bakkman, Johan Runesson och Gernot Ymsén-Kerschbaumer. Ja, och så Örebros egen Martin Regborn, förstås. Han var topp tio på terräng-SM i söndags och har uppenbarligen bra sprutt i benen fortfarande, så nu handlar det bara om att få till ett tekniskt bra lopp över de 22,1 kilometer (fågelvägen) som bjuds i skogarna sydöst om Gränna. I startlistan finns också Regborns klubbkompis Viktor Larsson, som gjort flera starka SM-resultat i år (elva i långdistans, fyra i stafett), Tisarens Gustav Hindér och Johan Aronsson, och KFUM Örebros Jacob Eriksson och Martin Fagerlund.

3) VW Supersprint 2018
Redan förra helgen tjuvstartade en del längdskidåkare den svenska säsongen med tävlingar i Orsa-Grönklitt (jag hittade dock inga länsnamn i listan, Team Serneke hade många på plats men Bob Impola avstod), och nu är det dags för andra upplagan av VW Supersprint i Östersund, en tävling över 100 meter raksträcka med kval följt av dueller med utslagning (från 16-delsfinaler till final). Jag har inte lyckats hitta någon startlista (bara en förteckning över de största stjärnorna som kommer), men förra året var bland andra Zinkgruvans starka sprinter Marcus Johansson med (jag träffade honom efter att han sprungit ifrån mig i Run of Mine för ett par månader sedan, och då berättade han att han haft en mycket bra träningssommar utan några längre sjukdomsperioder och att han nu är ännu mer inriktad än någonsin på att bli bra just i sprint; att försöka kombinera med distansåkning sänker bara kapaciteten, konstaterade han), och det är ju inte omöjligt att Axel Ekström, som ju bor i Östersund, eller Filip Danielsson dyker upp heller.

Marcus Jansson konkurrerar med sig själv om utmärkelse – och nya trailsprinten ställs in

Det är – hör och häpna – inte bara Emilia Fahlin som kan få utmärkelser den här hösten. Även länets mountainbikeorienterare har ju riktigt starka säsonger bakom sig, och när det är dags för svenska orienteringsgalan nästa lördag, den 10 november, kan såväl Marcus Jansson som Viktor Larsson prisas. Problemet är att mtbo-utövarna bara har en utmärkelse att konkurrera om, Årets mountainbikeorienterare, medan orienterarna till fots gör upp i sju olika klasser. Nåväl, det här har fått till följd att Garphytte-Jansson, som dominerat svensk mountainbikeorientering på herrsidan de senaste åren, konkurrerar med sig själv: Han är dels nominerade för sjätteplatsen individuellt, i långdistansen, på EM och dels för stafett-silvret i samma lag, där örebroaren Viktor Larsson, som tävlar för Hagaby, körde sistasträckan. Andraplatsen gav Sveriges första herrmedalj någonsin vid ett internationellt mästerskap, så den lär förstås ligga bra till som segerkandidat på galan även om Nadia Larssons sjätteplats i VM och världscupseger också är en stark utmanare.
I den vanliga orienteringens sju kategorier har ingen länslöpare lyckats smyga sig in, 2018 var det ju mycket stolpe ut för länsorienterarna i allmänhet och för världsstjärnan Martin Regborn i synnerhet.
Nytt för i år att är den orienteringstokiga allmänheten bara har halva makten när vinnarna ska röstas fram, den andra halvan av röstetyngden sitter en hemlig (vad hände med transparensen?) jury på.

I dag kom det tråkiga beskedet att Sörbybacken trail-sprinten, som också skulle ha ägt rum den 10 november, ställs in på grund av för få anmälda deltagare. Det var ju tänkt att bli en tävling med prolog och utslagningsdel på en 300 meter lång och mycket kuperad bana i Sörbybacken. Arrangören meddelar beslutat på facebook, men skriver också att de ”tar nya tag till våren och kör ett nytt försök då”.

Fahlin årets cyklist – och sista (?) chansen att tävla i multisport i Örebro

Emilia Fahlin vann, som väntat, utmärkelsen som årets svenska cyklist, Årets Postcyklist, för sin fantastiska säsong 2018. Fjärdeplatsen på VM, de elva internationella pallplatserna, SM-guldet i linjelopp … Det hade varit rätt svårt att gå förbi henne, även om det handlar om en webbomröstning och man aldrig vet hur folk klickar … Fahlin fick 25 000 kronor, en blombukett och en fin prisstatyett som en del i utmärkelsen. Jag skrev en liten artikel om det hela som ni kan läsa här.

Ni kan också läsa lite mer om terräng-SM, som jag skrev om här i bloggen i helgen, framför allt ur Karin Forsbergs perspektiv i den här artikeln.

En veckogammal nyhet som jag tidigare inte uppmärksammat här på bloggen är att Örebroloppet, den multisporttävling som fram till 2015 hette KFUM Multisport Sprint, precis som i somras kommer att genomföras andra söndagen i juni (2019 blir det den 9 juni) – men att det också blir den sista upplagan av tävlingen som arrangerats åtminstone sedan 2001. I varje fall blir det ingen tävling 2020, skriver AH Event, som arrangerar tävlingen tillsammans med KFUM Örebros orienteringssektion, på sitt instagramkonto. Tävlingen är i första hand en partävling i herr-, dam- och mixedklasser med enklare orientering, mountainbike och paddling. Någon annan multisporttävling finns det inte i länet just nu.
Det är också klart att Örebro triathlon, som i år gjorde comeback efter att inte ha arrangerats i fjol, kommer att ligga kvar på nationaldagen. Det blir alltså tre dagar före Örebroloppet.

Sju SM-medaljer till länet – och Tisaren tog andraplatsen i Smålandskavlen

När terräng-SM avslutades i dag sprang Martin Regborn in på en finfin tiondeplats i herrarnas långa lopp, över 12 000 meter, med tiden 38.58, bara 47 sekunder från hemmalöparen David Nilsson, Högby, på tredjeplatsen (topp tre var överlägsna, Napoleon Solomon, Tureberg, tog seger på 37.12 före Robel Fshia, Spårvägen, och Adhanom Abraha [som tidigare hette Abraham Adhanom], Eskilstuna). Solomon och Fshia tog ju guld och silver även på 4 000 meter i går, då Regborn blev tolva.
Zinkgruvanfostrade Motalalöparen Johanna Eriksson blev åtta i damklassen som sprang fyra varv på golfbanan (8 000 meter), och med 28.52 bara 50 sekunder bakom segrande Meraf Bahta, Hälle (som precis som på lördagen vann närmast före Charlotta Fougberg och Lisa Havell) och 33 sekunder från medalj. Louise Wiker var 15:e (30.35), Lisa Bergdahl 21:a (31.09), Karin Forsberg 22:a (31.10), Liduina van Sitteren 26:a (31.37) och Maria Eriksson 35:a (35.12). Wiker fick ett SM-brons i lag med Hässelby, tillsammans med Sanna Mustonen och förra landslagsorienteraren Lena Eliasson-Lööf.
Örebroaren Heshlu Andemariam, som i början av månaden bytte klubb från IF Start till IFK Lidingö, var 17 sekunder från SM-guld i lag i M22-klassen med nya klubben, men eftersom han hade klubbkompisen Ludvig Johansson placeringen före sig (Johansson 15:e på 28.00, Andemariam 16:e på 28.17, över 8 000 meter) så tog Johansson tredje och sista platsen i Lidingölaget (Andemaraim är M22:a även nästa år, så han får en ny chans).
Alla placeringar från terräng-SM summerat:
Johanna Eriksson, Motala AIF (från Zinkgruvan): Åtta på 8 000 meter. SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K35.
Martin Regborn, KFUM Örebro: Tia på 12 000 meter, 14:e på 4 000.
Louise Wiker, Hässelby (från Hällefors): 15:e på 8 000 meter, 16:e på 4 000. SM-brons i lag på 8 000.
Lisa Bergdahl, Sävedalen (från Fellingsbro): 15:e på 4 000 meter, 21:a på 8 000.
Karin Forsberg, KFUM Örebro: 22:a på 8 000 meter.
Liduina van Sitteren, Örebro AIK: 26:a på 8 000 meter, 28:e på 4 000.
Tim Sundström, Tureberg (från Örebro): 32:a på 4 000 meter. SM-brons i lag på 4 000.
Maria Eriksson, IF Start: 35:a på 8 000 meter. SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K40.
Marie Dasler, IF Start: SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K50.
Sören Forsberg, Örebro AIK: SM-silver på 8 000 meter i veteranklassen M55.
Ljiljana Persson, Almby IK: SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K65.
Bo Persson, Almby IK: Femma på 4 000 meter i veteranklassen M70.
Wilhelm Bergentz, Thoren: Fyra på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Noha Olsson, Thoren: Sjua på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Melker Forsberg, KFUM Örebro: Tia på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
Heshlu Andemariam, IFK Lidingö (från Örebro): 16:e på 8 000 meter i juniorklassen M22.

Tisaren tog ju nattvila som fyra i Smålandskavlen, men direkt när tävlingen återstartades med en jaktstart på söndagsmorgonen sprang Rebecka Nylin upp laget på andra plats, förbi starka norska laget Halden. IFK Göteborg stack dock iväg och ledde med över 8,5 minuter när Nylin lämnade över till Ellinor Tjernlund, och hon och tvillingsystern och landslagslöparen Josefin Tjernlund på sistasträckan tappade ytterligare fyra minuter på sina sträckor, men höll å andra sidan Halden bakom sig. I mål var Tisaren 12.40 bakom IFK Göteborg men 22 sekunder före Halden och ytterligare 15 minuter framför alla andra.
På herrsidan sprang Erik Fernlund in sex placeringar på första söndagssträckan, och Daniel Attås och Gustav Hindér höll sedan tolfteplatsen in i mål, 19 minuter bakom segrande Södertälje-Nykvarn.
Per Eklöf vann som väntat kontrollplockartävlingen Slutskrubbet i skogarna utanför Nora, 30 poäng före klubbkompisen (i OK Milan) Andreas Mogren. Lisa Westerberg på tredjeplatsen var bästa dam.

I Frankfurt marathon kom, vad jag lyckats hitta sex länslöpare till start, samtliga tävlandes för Örebro AIK (det finns säkert fler som jag inte lyckats hitta), och av dem var Johan Lundqvist snabbast i mål på 3.19.39.

Sveriges snabbaste 50-åringen tog fjärde guldet bara på Öland – och Axelsson nionde snabbast genom tiderna med skrällperset på 500 meter

Det är något med Marie Dasler och Öland. Ja, eller också är det bara den där grejen att hon är landets bästa löpare över 50. I somras sprang hon hem 1 500 meter (5.23,48, seger med över tio sekunder), 5 000 meter (19.52,12, seger med nästan två minuter) och 10 000 meter (41.42,27, seger med långt över tre minuter) under veteran-SM på Öland, och tillbaka på samma sida bron sprang hon i dag hem veteran-SM i terräng över två tvåkilometersvarv på en golfbana. Dasler, som bor i Garphyttan och tävlar för Örebroklubben IF Start, var nio sekunder före Spårvägens Katarina Löf Hagström i mål, men i och med att de båda var nia och tia totalt av de 34 löpare som startade 11.00 (alla damer från K35- till K75-klasserna) så vet jag inte exakt hur bra koll de hade på att guldet stod just mellan de båda. Hur som helst korsade Dasler mållinjen på 17.21 för säsongens fjärde veteran-SM-guld (för hon fick faktiskt nöja sig med ett silver på 3 000 meter inomhus i vintras).
Även Motalas Johanna Eriksson, som jag ju tidigare i veckan fick reda på är fostrad i Zinkgruvan, tog veteran-SM-guld, i yngsta klassen – K35 – och hon utmanar ju på allvar eliten på dubbla distansen i morgon (hon tog ju SM-brons på 10 000 meter bland seniorerna i augusti). Hon avverkade de fyra kilometerna på 14.40.
Örebro AIK:s Sören Forsberg tog silver i H55 som sprang fyra varv, 8 000 meter, på 31.28, minuten bakom segrande Thomas Sparr, och IF Starts Maria Eriksson tog brons i K40 på 17.04 (med en till hygglig löpare hade Start haft bra chans på silver i damveteranernas lagtävling, men Marie och Maria var ensamma till start) medan Almbys Ljiljana Persson fixade samma valör i K65 med tiden 22.35.
I elitklasserna tog Martin Regborn den mest framskjutna länsplacering med en 14:e-plats. Det var extremt tajt med 15 löpare inom 30 sekunder bakom segrande Napoleon Solomon, Tureberg, och Regborn var 28 sekunder bakom honom och 18 från bronset. Örebrofostrade Tim Sundström sprang in på 33:e plats, 37 sekunder bakom Regborn, och bidrog på så sätt till att Tureberg med nio sekunders marginal till Hässelby fixade lag-SM-bronset bakom Spårvägen och Sävedalen. På damsidan spurtade Lisa Bergdahl, den Fellingsbrofostrade Sävedalenlöparen, ned Louise Wiker, den Hälleforsfostrade Hässelbylöparen, med en sekunds marginal om 15:e-plats och titeln som bästa exillänslöpare. Bergdahl på 14.58, Wiker på 14.59, drygt en minut bakom segrande Meraf Bahta. Långloppscupssegraren Liduina van Sitteren tog 28:e-platsen på 15.37.
I pojkarnas ungdomsklasser avverkade Thorens Wilhelm Bergentz, KFUM Örebros Melker Forsberg och Thorens Noha Olsson fyra kilometer på 13.45, 13.54 respektive 14.06, vilket gav Bergentz en fjärdeplats i P16 (en sekund från silvret!), Olsson en sjundeplats i samma klass och Forsberg en tiondeplats i P17.
I morgon avslutas terräng-SM, med Karin Forsberg och Heshlu Andemariam, samt Regborn, WIker, Bergdahl, van Sitteren och Eriksson som springer igen.

Redan i går dyngade Adam Axelsson, skrinnaren vars succécomeback jag skrev om för två veckor sedan, till med sitt bästa 500-meterslopp i hela karriären – trots att tävlingen gick i tyska Inzell och hans tidigare bästatid kom från den världsrekordsnabba isen på OS-banorna i Salt Lake City. Axelsson dundrade till med 37,11 och var åtta av de 52 startande i tävlingen, en tid som dessutom gör honom till Sveriges nionde snabbaste genom alla tider på sprintdistansen. Trots att han fick problem med ena vaden direkt i starten på det efterföljande 1 000-metersloppet fullföljde han för säsongsbästat 1.13,40, bara fem hundradelar över perset från Calgary, men känningen i vaden gjorde att han strök sig från lördagens 500-meterslopp. Återstår att se om han kommer till start i morgon, söndag.

Jag skrev ju lite om första dagens tävlande i draghundsportens barmarks-EM i torsdags, och i går avslutade de fyra hunddragna Hälleforscyklisterna tävlingen med två niondeplatser (Anders Johanson och Li Hultgård), en 13:e -(Timo Silvola) och en 14:e-plats (Göran Olsson. Närmast medalj, i sekunder räknat, var Hultgård som bara hade 40 sekunder upp till Hanna Bergman som knep bronset, och ytterligare elva till Europamästaren Linne Beate Sinding-Larsen, Norge.

Hemma i Örebro var det, för de som blev kvar, zombieloppet Run for your lives. Det är ju mer en happening än en löptävling, och det är ingen som ”vinner” på annat sätt än att de som kommer i mål med något av sina ”liv” kvar har klarat sig. Däremot var det ju 77:e upplagan av Örebro parkrun i morse, och där drygade Johan Ingjald ut sin ledning som mest segraren genom tiderna genom att avverka de fem kilometerna på 18.33 (Eric Segelberg, som förra lördagen sprang betydligt snabbare än jag i maran i Växjö, blev tvåa på 18.44 medan jag fortfarande är helt slaktad i benen efter 42,2 kilometer asfalt). Ida Lilja var snabbaste dam för första gången.

OK Tisaren tar natten som fyra i Smålandskavlen (det löps två sträckor i mörker på kvällen, och omstart med jaktstart över tre dagsträckor på söndagsmorgonen), om nu det något knepiga resultatet för det enligt liveresultaten ledande kombinationslaget stämmer. Hur som helst var Lilian Forsgren snabbast av alla på förstasträckan (45 sekunder före Sävedalens exilörebroare och förra landslagslöpare Maria Magnusson på andraplatsen) och nästan tre minuter före alla andra, men Lovisa Persson tappade tre placeringar och rätt många minuter på andrasträckan, så Rebecka Nylin på tredje kommer få starta 3.05 från täten (men bara fem sekunder bakom Halden) i morgon bitti. Tvillingarna Ellinor och Josefin Tjernlund avslutar sedan för Hallsbergs- och Kumlaklubben. På herrsidan ligger Tisaren på 18:e plats, 5.05 bakom ledande Stora Tuna.
Hemmavid slutade Karin Persson (24 sekunder bakom Emma Helmersson, Roxen) och Anton Hallor (1.50 bakom Simon Hedlund, Ärla) på andraplatserna i Arosträffen i Västerås.