Ekström fajtades med storlagen i stafetten – och jag vann mitt livs första löptävling i länet

Jag ägnade en stor del av söndagen åt att springa (mer om det nedan), så därför såg jag tyvärr inte Axel Ekström och de andra i stafetten i dag. Men jag är ju inte sämre än att jag kan läsa mig till att Klockhammarsonen förde hem det svenska herrlaget till en sjätteplats i stafetten i Lillehammer, bara 18 sekunder bakom Norge (ni vet Norge som hade 14 gubbar topp 26 i skiathlonloppet i går, där Sverige hade en åkar topp 36?!) på tredjeplatsen. Jens Burman måste ha gjort en jättesträcka (snabbastpå tredje) som förde upp Sverige från sjunde till tredje plats inför växlingen till Ekström, som gick ut tillsammans med Norges två slutåkare (Finn-Hågen Krogh i förstalaget och Vebjørn Turtveit i andralaget), men två ryssar kom ikapp och tog första- och andraplatsena, medan Ekström tapapde de fyra tunga lagen plus Tysklands Jonas Dobler. Ekström hade ändå sjunde bästa åktid på sträckan (men 41 sekunder sämre än Sergej Ustiugov som fixade segern åt ryska andralaget), höll avståndet mot Finland på sjundeplatsen och drygade ut mot alla andra (som Frankrike och USA). Nu återstår bara ett distanslopp före Tour de ski, ett 15-kilometerslopp i Davos nästa helg. Men eftersom det även körs sprint i Schweiz kan det bli väldigt tufft om de sex svenska platserna, om någon av sprintlöparna ska dubblera. I morgon får vi besked om Ekström eller Filip Danielsson får förnyat förtroende.

I distansloppen i fristil i Sverigecupen i Idre (och de vidhängande juniortävlingarna) var det ingen stor dag för länsåkarna. Lucas Lennartsson, Garphyttan, tog enda topp 30-placeringen med just en 30:e-plats i herrklassen, 2.43 bakom segrande Karl-Johan Westberg. Normalt starkaste junioren Emil Hagström klev av.

Och så var det min egen insats i dag: Jo, jag vann faktiskt en tävling! En löptävling här hemma i länet! Det har aldrig hänt tidigare. I femtimmarsloppet Sågenloppet gick jag upp i delad ledning efter en timme, och efter att ha sprungit och snackat med Janne Werner ett par timmar blev jag själv och fullföljde (trots förkylning i veckan). Vann på 28 varv på det drygt två kilometer långa varvet (58,40 kilometer totalt), och var till slut tre varv (drygt sex kilometer, alltså) före Janne som blev tvåa. Vretstorps IF:s Anna Karlsson vann damklassen (tyvärr vet jag inte på hur många varv, men 20+) närmast före Amanda Johansson på 15 varv och Maria Åström på elva. Daniel Johansson trea på herrsidan, oklart på hur många varv, men några fler än Anna (de sprang ihop en sväng i början, men sedan såg det i varje fall ut som om han drog ifrån något). Över 100 löpare kom till start, och min kollega Katarina Hanslep dök förbi och skrev en text där jag fastnade på bild!

View this post on Instagram

Det är inte varje dag man får lägga upp en segerbild om man heter Jonas Brännmyr. Fram till i dag var enda gången jag vunnit en löpartävling när jag tog hem @the_hill_marathons maratonklass 2017 (alltså en sorts tröstklass, med två (!) deltagare, för oss som inte vågade ge oss på 50 miles). Men i dag hände det äntligen igen! I @sagenloppet i Sänna! Det var både väntat och oväntat – det var ett nog litet lopp med ett tillräckligt galet koncept (spring så många varv du hinner på fem timmar på en 2,085 kilometer lång slinga) för att det skulle passa mig som hand i handske, men dödsförkylningen jag dragits med tisdag-lördag gjorde att jag tvekade att starta. Lördag var det närmaste jag kommit att sjukskriva mig sedan senast jag verkligen gjorde det (vinterkräksjuka januari 2012), men jag piggnade till under dagen och i morse kände jag mig återställd. Men loppet var förstås väldigt nära inpå. Jag startade mycket lugnt, kollade pulsen hela tiden och höll den riktigt låg första timmen. Allt kändes bra, så jag gav mig själv tillåtelse att öka lite, och när jag insåg att jag bara var 45 sekunder bakom ledande @jannewerner trampade jag på för att få sällskap. Vi snackade bort ett par timmar (30,1 kilometer halvvägs) – men sedan hände något jag har lite dåligt samvete över. Janne väntade in mig när jag stannade och pinkade, men jag hade inte ro att vänta när han skulle till bilen och fixa energi, och den luckan orkade han sen aldrig stänga (jag drog ned på tempot för att han skulle komma ikapp, men helt schysst var det förstås inte att fortsätta själv). Janne berättade efteråt att han var rätt stel så här dags, och snart var jag ett helt varv före. En stund senare 1,5. Sedan två. Och när jag gav mig ut på mitt 28:e och sista stannade Janne kvar i värmen (efter 25), så min segermarginal blev tre varv, drygt sex kilometer. Jag ökade lite på sista varvet för att hinna runt (58,40 kilometer på 4.59.57), men annars höll jag mig till planen med högst kontrollerad puls. Förkylningsmässigt kändes kroppen utmärkt både under (annars hade jag klivit av) och efter loppet, trots tre plusgrader, stormbyar och horisontellt regn och hagel. Otroligt mysigt lopp!! Foto: @crossfitmercedes

A post shared by Jonas Brännmyr (@jonasbrannmyr) on

Ekström får köra sistasträckan i stafetten – och van Sitteren avslutade med ny seger

Axel Ekström föll, bokstavligen, i jakten på säsongens första världscuppoäng i Lillehammer i dag, och Filip Danielsson valde att kliva av redan efter 7,5 kilometer. Ekström snackade jag med efteråt (Danielsson svarade inte, förmodligen besviken), och den texten går att läsa här. Ekström var 45:a i mål, knappt två minuter från poäng (sex minuter från segern), över 30 kilometer skiathlon. Det gjorde honom till fjärde bästa svensk (Norge hade 14 åkare topp 26, Sverige en topp 36 ….), och efteråt belönades han med en plats i morgondagens stafett. Ja, inte vilken plats som helst utan den som ankare. Det är tredje gången örebroaren får chansen i en världscupstafett: I januari i år körde han en klassisk sträcka när Sveriges andralag blev elva i Ulricehamn. Men framför allt var han ankare i förstalaget som blev femma i La Clusaz i december 2016. Ekström var bara 27 sekunder bakom segrande Norge i mål efter att ha vunnit kampen mot världsmästarsprintern Federico Pellegrino på upploppet. Nu får Ekström återigen chansen på sistasträckan, med Björn Sandström (40:e på lördagen), Daniel Richardsson (37:a) och Jens Burman (åtta) på de tre första.
Topplagens laguppställningar i söndagens stafett:
Norge lag ett: 1) Pål Golberg, 2) Hans Christer Holund, 3) Sjur Røthe, 4) Finn Hågen Krogh.
Ryssland: 1) Andrej Larkov, 2) Ilja Semikov, 3) Denis Spitsov, 4) Andrej Melnitjenko.
Finland: 1) Perttu Hyvärinen, 2) Iivo Niskanen, 3) Lari Lehtonen, 4) Markus Vuorela.
Sverige: 1) Björn Sandström, 2) Daniel Richardsson, 3) Jens Burman, 4) Axel Ekström.
Norge lag två: 1) Niklas Dyrhaug, 2) Mattis Stenshagen, 3) Simen Hegstad Krüger, 4) Vebjørn Turtveit.

På hemmaplan tog sig Zinkgruvans sprinter Markus Johansson återigen vidare från kvalet i dagens fristilssprint i Idre, men det blev återigen uttåg i kvartsfinalen. Den här gången var Johansson fyra hundradelar av en sekund från att ta sista lucky loser-platsen till semifinalen, men i stället fick han nöja sig med en 14:e-plats totalt. Även Marcus Lennartsson gick vidare till kvartsfinal, men tog sig inte i mål där och placerades som 30:e åkare.
När Sverigecupen drog igång i fredags blev Marcus 26:a, en placering och 2,6 sekunder bakom brorsan Lucas som blev bäste länsåkare över 15 kilometer (de båda var knappt två minuter bakom Sollefteås Fredrik Andersson, Ebbas bror, som vann). Bill Impola drog en DNS.
I juniorklasserna – som inte hade Sverigecupstatus – blev Granbergsdals förstaårsjunior Ludvig Berg fyra i H18-klassen medan Garphyttans Emil Hagström blev sist i sin kvartsfinal i H20 i dagens sprint.
I morgon avslutas tävlingarna i Idre med ett distanslopp i fristil.

Liduina van Sitteren gjorde vad som förväntades av henne och tog sin 22:a fullpoängare i rad i årets långloppscup. De enda tävlingarna där hon bommat är de fyra där hon inte ställt upp (Kumla Stadslopp, Vintronasloppet, Fröviloppet och Kilsbergen trailrun), i övrigt har hon sopat rent! Totalsegern säkrade hon någon gång i somras och maximala 72 poäng klev hon upp på när hon vann långa terräng-DM. I dagens tävling, tio kilometer långa Lucialoppet i Vretstorp, blev segermarginalen 1.51 – van Sitteren vann på 37.47, Starts Frida Nilsson blev tvåa på 39.38 och Stocksäters Fanny Strandin trea på 44.36.
Det blev favoritseger även på herrsidan, genom junioren Alexander Larsson, som var 1.52 före klubbkompisen (i KFUM Örebro) Oskar Hansson i mål – på 34.35 respektive 36.27. Mathias Viktorsson trea på 36.50. Därmed säkrade Michael Welday, utan att ha sprungit, tredjeplatsen i herrarnas långloppscup, den enda pallplatsen det var öppet kring inför året.

Parkrun prisades i går som ”årets samhällsprojekt 2019”, och i veckans upplaga av Örebro parkrun – den 133:e i ordningen – gjorde löparlegendaren Antje Wiksten debut med en seger på 21.18. Erik Jansson var snabbast av herrarna på 18.14.

Missnöjd Fahlin, en skidklättring värre än Alpe Cermis och perset som gör Olsson till Sverigetrea

Emilia Fahlin var inte ett dugg nöjd med 18:e-platsen i Gent–Wevelgem i dag. Det kan man förstå om man såg spurten, där hon var uppe på rullen på Kirsten Wild (som precis som i Brugge–De Panne i torsdags vann) med kilometern kvar men tappade bort den och blev helt instängd på upploppet. Hon skakade på huvudet när hon rullade över mållinjen (loppet direktsändes på Eurosport, och sista 1,5 kilometerna kan ni se här). Å andra sidan är det ett otroligt styrkebesked att Fahlin redan nu, med vårens sjukdomsbakgrund och en förmåga att allt som oftast ha problem på vårarna, har axlat sin kaptensroll i nya stallet och är med där framme och kör om placeringar i varenda tävling. Jag pratade med henne efter dagens tävling, en (pluslåst) text ni kan läsa här.

På tal om att snacka så slog jag även en signal till Olivia Hansson, som knöt ihop tredjeplatsen i Nordenskiöldsloppet. Läs den (pluslåsta) texten här.

I Gällivare avslutades skidsäsongen, för dem som inte tänkt åka SM i sprintstafett och det övriga som bjuds under Fjälltoppshelgen i Bruksvallarna om två veckor, med en klättring uppför Dundret. Efter ett inledande varv på skidspåren nedanför bar det rätt uppför det ikoniska berget, 334 meters klättring på drygt en kilometers åkning (alltså extremt mycket brantare än Tour de ski-finalen där de 420 meterna klättring sker över 3,6 kilometer skidåkning). Syskonen Ebba och Fredrik Andersson (hon är ju världsmästare, han är talang) från Sollefteå klättrade bäst av alla och vann tävlingen som tillsammans med en sprint i torsdags och lördagens SM i tremil/femmil ingick i Volkswagen tour. Lucas Lennartsson klättrade bäst av länsåkarna och tog 18:e-platsen på herrsidan, 1.45 bakom Andersson men sekunden före legendaren Jörgen Brink (som verkar vara på väg att avsluta karriären för gott nu). Adam Gillman blev 30:e man upp och Markus Johansson 39:a. Bara topp tolv i de tre loppen fick poäng i tourens totalställning, vilket gjorde att samtliga länsåkare slutade på noll poäng. Femmilssegraren Johan Häggström vann närmast före Andersson.

I går orkade inte så många natt-SM-trötta löpare springa Vårdubbelns medeldistans nere i Blekinge (SM gick ju i Hässleholm), men i dag sprang Andrea Svensson hem en andraplats i långdistansen, sex minuter bakom gamla landslagslöparen Lena Eliasson-Lööf. Lovisa Persson fyra, bara 46 sekunder bakom Svensson, och natt-SM-bronsmedlajören Lilian Forsgren åtta. Hagabys Love Sintring, Tisarens Daniel Attås och KFUM Örebros Jacob Eriksson sjua, nia respektive tia på herrsidan, fem–sju minuter bakom segrande Simon Hector. Martin Regborn joggade hem en öppen bana.
I Södertälje var Filip Jacobsson fyra och Ellinor Eriksson åtta i Kringelträffen, där Garphyttans Karin E Gustafsson tog en andraplats i mountainbikeorienteringspremiären.

Arrangörsklubben Stocksäters egen Michael Welday vann 3 000-metersloppet i Marsspelen i dag, på 9.08,39 (han gick solo och var över sex sekunder före tvåan). Bland veteranerna var Marie Dasler (11.28,02) och Mathias Viktorsson (10.06,63) snabbast. SM-fyran Noha Olsson persade på 1 500 meter med 4.16,40 (tvåa i loppet bakom Lidingös Julius Mördrup) och avslutar därmed inomhussäongen som Sverigetrea i P17-klassen. Klara Frih kom inte till start i F17.

Natt-SM + Forsgren = Brons (Och Anfälts uppvärmning inför maran, Hindérs grymma insats i Nordenskiöldsloppet, SM-femmilen …)

2016 tog Lilian Forsgren SM-brons i natt-SM, 2017 stod hon över eftersom Tisaren arrangerade, 2018 tog hon natt-SM-brons igen och vet ni vad: Sent i går kväll (eller möjligen i natt, hur man nu räknar) var hon återigen trea just i natt-SM. Tre raka medaljer alltså, och därtill är det de tre enda SM-medaljer som Forsgren har på meritlistan (hon har ju vunnit väldigt mycket annat, som en EM-medalj, en världscupdeltävling, fem student-VM-guld). Jag skrev lite mer om bronsmedaljen här. IFK Lidingös Anna Bachman vann två minuter före Forsgren, som hade 27 sekunder upp till Ärlas Susen Lösch på andraplatsen. Regerande mästaren Andrea Svensson ledde vid första mellantiden (vid andra kontrollen) men tappade till en sjundeplats i mål, nästan åtta minuter bakom Bachman. Lovisa Persson blev 18:e, Daniel Attås bäste länslöpare i herrklassen med en 15:e-plats (drygt fyra minuter bakom segrande Johan Högstrand), Jonatan Gustafsson fyra i H20, Valter Petterson åtta i H18 och Frida Johansson 15:e i D20.

I längdskidåkningens SM, femmilen i Gällivare visade det sig att Axel Ekströms fina form från december och januari nu definitivt är historia. Säsongsavslutningen har ju inte varit så rolig, och i dag fick han nöja sig med en 38:e-plats, nästan tolv minuter bakom segrande Johan Häggström, Piteå (han var inte ensam av habila åkare att vara långt efter, dr bak fanns också namn som Tiio Söderhielm, Gustav Nordström och Erik Silfver). Tre länsåkare fanns före Ekström i listan: Filip Danielsson slutade på 14:e plats, 4.53 bakom Häggström och runt 3,5 minuter från pallen, Lucas Lennartsson blev 27:a och Adam Gillman 31:a.
I morgon kör bland andra Lennartsson och Gillman uppför Dundret.

Gustav Hindér tog en finfin 13:e-plats i Nordenskiöldsloppet efter att ha fått göra mycket jobb själv under de 22 milen i den norrländska vildmarken. Andreas Nygaard tog tredje raka segern, sekunden före Øyvind Moen Fjeld och mer än elva minuter före alla andra, på 11.49.09. Hindér var drygt 72 minuter bakom. Olivia Hansson jagar just nu sin andra raka pallplats, ligger trea efter 186 kilometer men är ”bara” knappt tre minuter före Catrin Ingvarsson, OK Renen. Luleås Nina Lintzén har redan gått i mål om segrare. Mer om Hanssons framfart i morgon.

Nästa söndag, den 7 april, springer Erik Anfält för personligt rekord (2.25.03, vilket gör hon till trea i distriktet genom tiderna), och i dag värmde han upp med Örebro parkrun där han var snabbast av alla på 18.41 (han är ju god för flera minuter bättre om han inte är mitt i en maratonladdning). Frida Nilsson, Petra Hanaeus och Maria Eriksson vara alla inom 13 sekunder på 19.56, 19.59 respektive 20.09.

I Marsspelen var det 800 meter som stod på agendan vad gäller medeldistans på lördagen. KFUM Örebros Noha Olsson sprang 800 meter på 2.04,59 och var med det tvåa i P17, tre tiondelar bkom Uppsalas Vida Arvidsson. Anton Eklind (Sverigeåtta på 1 000 meter i vinter) var snabbast i P14 med fina tiden 2.15,53. På veteransidan sprang Örebro AIK:s IngMarie Johansson, 55, in på 2.40,17. Dessutom tilldelades Wilhelm Bergentz och Klara Frih stipendier.

Schagerström avslutade JVM med nytt silver – och Fahlin tog sensationell sjundeplats på världstouren: ”Både överraskad och glad”

Sverige var återigen favorit att ta en medalj i stafetten på junior-VM i skidorientering – och efter fjolårets misslyckande knöt damerna i år ihop det och fixade ett silver bakom suveräna Ryssland. Vintrosas och Garphyttans IF:s Elin Schagerström, som i torsdags tog ett individuellt silver i sprinten, körde liksom förra året (då hon fick ett helt hopplöst läge men körde upp Sverige från tionde till sjätte plats) sistasträckan, men skickades den här gången ut på en trygg medaljplats, med dryga minuten bak till Schweiz på tredjeplatsen och nästan tre till fyran Norge. Åt Ryssland fanns inget att göra, sprintvärldsmästaren Sofia Westin tappade 1.33 på förstasträckan och Sveriges mest osäkra kort, Sofia Berglund på andrasträckan, ytterligare drygt tre minuter, men Schagerström gjorde ett solitt lopp och gick i mål 2.15 före Norge, som körde upp sig till brons. Ryssland var i sin tur 6.13 före.
Silvret var Schagerströms andra på fyra dagar, och faktum är ju att hon har ett år kvar som junior i internationella sammanhang. Nästa säsong lär hon ha alla möjligheter att utmana om nya medaljer i sitt tredje och sista junior-VM, om allt går enligt plan.

Emilia Fahlin slog till med en smått sensationell sjundeplats (som gav 60 viktiga världsrankningspoäng i jakten på en OS-plats åt Sverige, och som också gav en sådan där topp åtta-plats som SOK vill se) i italienska världstourtävlingen Trofeo Alfredo Binda. Efter fjolåret vet alla att Örebrocyklisten har den kapaciteten, men sjukdomar höll henne i princip helt borta från träningar i tre av fyra veckor inför förra helgens premiär i Belgien (då hon blev avplockad på fredagen och bröt på söndagen), så med det i åtanke var det här resultaten verkligen speciellt.
Åtta cyklister kom loss i tävlingen och hade fortfarande 20 sekunders försprång med tre kilometer kvar, men 200 meter före mål blev de infångade av en klunga på 25 cyklister där Fahlin fanns med bland de fyra–fem första i jakten på slutet. När de båda klungorna gick ihop precis före mållinjen fastnade hon dock lite bakom utbrytarna och fick leta en väg fram först till vänster, sedan till höger, och sedan flyttade hon lite snyggt på en annan cyklist för att till slut hitta en väg framåt. Det kostade mycket kraft och framför allt tid med så få meter kvar till mållinjen, så sjundeplatsen kunde med lite flyt ha varit något ännu bättre. Ni kan se hela upplösningen i den här Youtubesändningen av tävlingen (jag har fixat så den startar med 3,5 kilometer kvar).
– Jag är både överraskad och glad. Jag trodde faktiskt inte jag hade det här i kroppen redan nu. Vi kom i kapp ledargruppen mitt på upploppet och jag letade en öppning för att komma igenom men det fanns ingen hur mycket jag än försökte. Hade vi hunnit upp gruppen 300 meter tidigare, då tror jag det hade kunnat bli en riktig, riktig topplacering. Men vi får försöka ta det i Belgien i de närmaste tävlingarna istället, säger Emilia Fahlin till vargardacycling.se.
Ni kan också se en kort tv-intervju med Fahlin, på engelska, här.
Tävlingarna i Belgien som Fahlin pratar om är Brugge–De Panne på torsdag och Gent–Wevelgem på söndag (och Flandern runt söndagen därpå, förstås). Alla tre världstourtävlingar. Konstigt nog har startlistan redan kommit till söndagens tävling, men inte till torsdagens. Där kommer Fahlins mest meriterade lagkompis Charlotte Becker att göra säsongsdebut (och hon får ta över kaptensnumret som Fahlin hade i helgen, vi får väl se om det har någon inverkan på vem laget kör för). Charlotte Bravard och Eugénie Duval, som båda bröt i dag, kommer vara med då också medan Lauren Kitchen, som var den neda från stallet som tog sig till mållinjen i Nederländerna förra helgen, och Greta Richioud är tillbaka i laget. Däremot får Shara Gillow och Victorie Guilman, som båda tog sig i mål i dag (Gillow långt bak i tätklungan, Guilman i en grupp några minuter bakom) vila då.
Tittar man historiskt sett är en sjundeplats en riktigt bra placering för Fahlin. Damernas världstour drog igång 2016 (och ersatte då världscupen, som innehöll betydligt färre tävlingar, där Fahlin aldrig lyckades ta en topp sju-placering; som bäst 17:e i Vårgårda 2013), och sedan dess har hon tagit sju individuella topp sju-placeringar: En 2016 (segern i Vårgårda), noll 2017 (en i lagtempo), fem 2018 (plus tre i lagtempo) och nu en 2019. Fahlin brukar ju dessutom ha erkänt tufft på vårarna (på grund av allergier och annat) och har bara tagit en topp tio-placering på världstouren från första halvan av året sedan tidigare, i en etapp i Emakumeen Bira den 21 maj 2018 (men tio under perioden augusti–september som brukar vara hennes bästa).

Jonas Nilsson, som sprang så sensationellt bra (2.33.19) i sin maratondebut i Valencia i december vann Varvetmilen i Örebro på nya perset 32.18 (bara 18 sekunder från en plats i SM-klassen i Göteborgsvarvet, alltså). Hässelbys Marcus Åberg och Akeles Fredrik Eriksson var tre respektive 25 sekunder bakom på andra och tredje plats medan Fredrik Johnsson, som jag varnade för i förhandssnacket, var näst bästa länslöpare på fjärdeplatsen med 34.41 (Martin Bäckström vann kampen om att bli bästa OCR-löpare tre sekunder före Jonathan Kandelin, på 35.23 respektive 35.26). Fjolårets långloppscupsvinnare Liduina van Sitteren, som även hon tävlar för Örebro AIK, visade att hon blir att räkna med även i år med 37.58 (58 sekunder från en plats i SM-klass i Göteborg) medan förra ÖSK Innebandy-spelaren Fanny Schulstad var tvåa, bara elva sekunder bakom (och därmed klart bästa OCR-löpare på damsidan), och IF Starts Frida Nilsson tog tredjeplatsen på 40.49. Två damer och 18 herrar klarade gränsen för att få starta i led ett i Göteborgsvarvet.

Axel Ekström revanscherade sig något efter två tyngre dagar och hade tolfte bästa åktiden av alla på dagens jaktstart över 15 kilometer i klassisk stil som avslutade Sverigecupens säsong. Därigenom åkte han upp sig från 43:e till 23:e placering i sammandraget, och blev näst bäste länsåkare bakom Filip Danielsson som med 14:e bästa åktid och tappade från sjunde till tionde plats. Piteås Björn Sandström gick ut med 19 sekunders ledning och drygade ut till seger med 37 före Bores Oscar Persson genom att notera dagens bästa åktid där framme i täten. Ekströms åktid var 1.07 långsammare, Danielssons 1.10. Över tre dagars tävlande var Danielsson 1.44 bakom, Ekström 3.10. Lucas Lennartsson passerade gamle OS-hjälten Lars Nelson för 26:e-platsen i sammandraget medan Adam Gillman blev 34:a (delat med Umeås Robin Norum, lustigt nog, frågan är om man inte hade någon målkamera eller om det dömdes som dött lopp), Marcus Lennartsson 38:a och Markus Johansson 66:a. På juniorsidan fick inte Örebro län ihop något lag varken på dam- eller herrsidan till distriktsstafetten.
Nästa helg är det femmils-SM i Gällivare, som också ingår i en minitour för de som vill köra mer.

Tisaren tog tredjeplatsen i Måsenstafetten, bakom starka IFK Lidingö och Linköpings OK. Lilian Forsgren växlade först av de blivande topplagen, som fyra totalt fem sekunder från andraplatsen, men Lovisa Persson tappade tid på andrasträckan, så Andrea Svensson fick gå ut som femma, 3.21 bakom täten. Hon passerade dock tre lag på sistasträckan, men tvingades också släppa Linköpings VM-löpare Alva Olsson förbi sig och gick i mål på tredje plats (Olsson var snabbast av alla på sistasträckan, Svensson hade tredje bästa löptid), 2.11 bakom segrande IFK Lidingö (med Anna Bachman på sistasträckan, och 1.37 bakom Olssons Linköping. Det på papperet nästan lika starka andralaget med Ellinor Tjernlund, Rebecka Nylin och Josefin Tjernlund slutade på åttonde plats, fem minuter bakom förstalaget.
Martin Regborn hade bäst löptid av alla på andrasträckan i herrtävlingen (13 sekunder före Stora Tunas Joakim Svensk), och sprang upp sitt Hagaby från 49:e plats (Per Carlborg sprang första) till 19:e vid växlingen till Johan Persson. Han och Harald Larsson (herrarna sprang fyra sträckor) förde in laget på 31:a plats, 39 minuter bakom segrande Tampereen Pyrintö. Tisaren blev bästa länsklubb även på herrsidan med en 16:e-plats genom Valter Pettersson (femma på förstasträckan!), Filip Jacobsson, Erik Fernlund och Mathias Drage, 19 minuter bakom täten men 20 före Hagaby.
Nästa helg är det natt-SM, vilket blir högintressant med löpare som regerande mästaren Andrea Svensson och dubbla natt-SM-medaljören Lilian Forsgren i finfin vårform. Anmälningstiden går ut nu vid midnatt.

Schagerström höll guldtempo till sjätteplatsen (tror jag) – och Forsgrens styrkebesked i Sverigepremiären

Ibland är det svårt att följa tävlingar på distans, via resultatlistor.
Jag hade tänkt börja det här blogginlägget med att konstatera att ”Elin Schagerström höll världsmästartempo från första mellantiden och in i mål – men fick nöja sig med en sjätteplats efter att ha tappat över två minuter på täten precis i inledningen av lördagens medeldistans vid junior-VM i skidorientering i Piteå.” Det var nämligen vad man kunde utläsa av liveresultaten. Problemet var bara att jag råkade dubbelkolla med Winsplits tider kontroll till kontroll, och de diffar rejält mot liveresultaten och talar om ett längre och mer kontinuerligt tapp mot täten där ryska Aleksandra Rusakova tog guld elva sekunder före Siiri Saalo och 21 före Marina Vyatkina. Så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Klart är i varje fall att torsdagens JVM-sprintsilvermedaljör tog sig i mål på sjätte plats, 1.45 bakom täten, och att hon för tredje tävlingsdagen i rad var näst bästa svenska bakom Sofia Westin, världsmästaren från i torsdags, som den här gången var fyra. De båda är förstås givna på två av sträckorna i söndagens stafett, som avslutar JVM. Lagen är ännu inte offentliggjorda.

Emilia Fahlin har tilldelats kaptensnumret i sitt nya lag för första gången inför söndagens världstourtävling Trofeo Alfredo Binda. Tävlingen direktsänds på Youtube från 14.30 (halvvägs in i tävlingen som startar 12.30 och har beräknad målgång vid 16.30.

Lilian Forsgren fick en smakstart på den nationella säsongen (hon har ju redan hunnit med två pallplatser under träningslägret nere i Turkiet) när hon på fredagen blev tvåa bakom Anna Bachman i Nyköpingsnatten (Forsgren är ju erkänt stark nattorienterare och har tagit båda sina senior-SM-medaljer just på natt-SM) och på lördagen följde upp med nästan minutstor seger i Nyköpingsorienteringen före tre klubbkompisar från OK Tisaren: Formstarka Andrea Svensson på andraplatsen, Ellinor Tjernlund på tredje och Josefin Tjernlund på fjärde; 56, 59 respektive 86 sekunder bakom.
Martin Regborn var bara sju sekunder från att göra samma sak som Forsgren. Han var tvåa på fredagskvällen, förvisso efter att ha joggat en kort, ”öppen”, klass och tvåa igen, de där sju sekunderna bakom Linnés Rassmus Andersson över nio kilometer (fågelvägen) när han sprang ”på riktigt” i dag.
Degerfors och Tisarens Filip Jacobsson tog en finfin tredjeplats av 115 startande i fredagens huvudklass (den som Regborn stod över), bara tio sekunder bakom världs- och Europamästaren Gustav Bergman över 8,6 kilometer nattorientering.
I morgon avslutas orienteringshelgen i Södermanland med Måsenstafetten.

I Sverigecupens final i Kalix visar Filip Danielsson med all önskvärd tydlighet att formen är uppåtgående efter den struliga vintern. På nolltid har han kvitterat till 2–2 i inbördes möten mot Axel Ekström (vars form är på väg åt andra hållet efter den fina inledningen på vintern som gett honom tre världscuputtagningar) och på ren tur lovade jag ju aldrig att äta upp en truga om någon av dem skulle ta sig vidare till kvartsfinal i fredagens sprint – för det gjorde ju Danielsson. han var rent av 18:e i kvalet, tog sig vidare med över tre sekunders marginal, och bara en ynka sekund från att dessutom ta sig vidare till semifinal som lucky loser (han blev bästa kvartsfinaltrea av de som inte gick vidare, och därmed inplacerad som 13:e man i resultatlistan). Även Garphyttans Marcus Lennartsson (även han trea i sitt heat, två sekunder från en lucky loser-plats och 15:e i slutändan) och Zinkgruvans Markus Johansson (sist i sitt heat, 27:a totalt) tog sig vidare från kvalet med Axel Ekström missade med 2,3 sekunder.
I dagens distanslopp över tio kilometer i klassisk stil följde Danielsson upp med en sjätteplats, 36 sekunder bakom segrande Björn Sandström och bara 17 sekunder från pallen (Garphyttans Lucas Lennartsson och Adam Gillman blev 22:a och 26:a, 1,5 minuter bakom täten, medan Ekström fick nöja sig med en 41:a-plats, drygt två minuter bakom). Därmed kommer Danielsson gå ut som sjua, 34 sekunder bakom ledande Sandström, i morgondagens jaktstart på totalresultatet över 15 kilometer i klassisk stil.
I juniorklasserna har Garphyttans Emil Hagström som vanligt svarat för bästa länsresultaten. I fredagens sprint var han fyra i kvalet trea och lucky loser i sin kvartsfinal men fyra och utslagen i sin semifinal som var något långsammare än den andra. Totalt åtta. I dag var han 21:a över 15 kilometer (ja, juniorerna körde längre än seniorerna i dag, förmodligen eftersom de inte har någon jaktstart i morgon utan istället en distriktsstafett).

I Örebro parkrun, den 95:e upplagan, sprang Johan Stunz (som faktiskt var bästa länslöpare i Göteborgsvarvet för några år sedan) in på fina 17.48. Petra Hanaeus tog sin åttonde seger på 20.29 (bara tre löpare har fler). Även Mokhtar Bennis och Conrad Granath gick under 19 minuter, och även Maria Eriksson gick under 21 på damsidan.

Dubble Stafettvasamästaren Gillman topp 150 i Vasaloppsdebuten

Jag missade (minst) en riktigt rolig topprestation i Vasaloppet i går: Garphyttefostrade Kumlasonen Adam Gillman, som gått på skidgymnasiet i Torsby och därefter flyttat till Östersund för att fortsätta sin satsning (men som alltjämt tävlar för moderklubben), gjorde bara 21 år gammal (många duktiga skidåkare väntar alldeles för länge!) debut i Vasaloppet och tog en finfin 121:a-plats. Han startade i elitledet och låg runt 100:e plats första halvan, föll sedan tillbaka till 135:e i Hökberg men åkte upp sig på slutet. Med 5.04.28 var han i mål drygt 25 minuter efter vinnaren Tore Björseth Berdal (och en minut efter Maria Gräfnings, vilket gör Gillman till fjärde bästa länsåkare bakom henne, Impola och Robert Brundin om man räknar både herrar och damer).
Gillman är dock ingen nybörjare i språen mellan Sälen och Mora: Han var ju med i det där kompisgänget (med bland andra Marcus Lennartsson, Oscar Johansson och Markus Johansson) som vann Stafettvasan två år i rad, 2016 och 2017.

På hemmaplan avgjordes ett par mindre tävlingar som jag inte hann rapportera om i helgen:
** I klassiska skidtävlingen Kilsbergsloppet, som numera avgörs uppe i konstsnöspåret i Ånnaboda, var Lucas Lennartsson med och gjorde en rätt ovanlig start på hemmaplan. Lennartsson åkte tio kilometer på 23.47, och vann därmed herrklassen 1.44 före tvåan Rickard Ericsson och 2.36 före trean Kevin Henriksson, båda klubbkompisar till honom i Garphyttans IF (GIF-junioren Emil Hagström hade dock näst bäst åktid av alla herrar, men i juniorklassen då, med 24.51). Även damsegraren, som var ensam i damklassen, Tina Åkesson åker för Garphyttan. Hon klarade de tio kilometerna på 30.49, men snabbaste damer var egentligen juniorerna Mathilda Evaldsson, Ekshärad, Anja Andersdotter, Garphyttan och Maja Eriksson, Filipstad på 30.31, 30.42 respektive 30.44.
** Och i ungdomsfriidrottstävlingen Tybblelundsspelen vann Lathifa Afrash, Göta (3.12,21), och Ludvig Jaasund, Västerås (2.46,92), de båda 1 000-metersloppen för 15-åringar. På flicksidan fanns inga lokala löpare med, men på pojksidan var Alvin Reinebo, Hugo Örn och Anton Eklind tvåa, trea och fyra på 2.47,09, 2.53,85 respektive 2.58.10. KFUM Örebro-duon Olivia Okara och Bastian Widlund vann tolvåringarnas 800-meterslopp, Bastian efter en spurtstrid med klubbkompisen Danny Frykholm.

Gräfnings tvåa i Tyskland – 67 sekunder bakom herrtäten efter 50 kilometer (och Garphyttan sjua på tremilen)

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings fortsätter att gå från klarhet till klarhet i långloppsvärldscupen Fis worldloppet cup. Efter segrar i säsongens två första deltävlingar, kinesiska Vasaloppet och Dolomitenlauf, slutade hon tvåa bakom Lina Korsgren i tyska König Ludwig lauf i dag. Det 50 kilometer långa loppet, i klassisk stil, gick i extremt tuffa förhållanden (20 centimeter snö föll under natten, och det fortsatte att snöa hela dagen), och Gräfnings och Korsgren lyckades hänga på herrtäten nästa hela vägen. Efter fem mil skiljde bara 60 sekunder mellan herrsegraren Morten Eide Pedersen och Korsgren, som var sju sekunder före Gräfnings i mål. Bara 23 herrar tog sig i mål före damduon. Korsgren, som liksom Gräfnings kommer från Falun, skulle egentligen ha åkt Toblach–Cortina den här helgen, men när det blev inställt tog hon bilen upp till Oberammergau och efteranmälde sig bara någon timme före start. Annars hade Gräfnings av allt att döma tagit tredje raka segern enkelt – trean Tatjana Mannima, Estland, var nämligen över tio minuter bakom.
Korsgren kör ju normalt alltså den mer prestigefyllda långloppsvärldscupen Ski classics, och har därför inget med sammandraget i Fis worldloppet cup att göra. Där drygade Gräfnings därför nu ut ledningen till 140 poäng med fyra tävlingar kvar att köra. Håller hon sig bara hel och frisk ska hon inte kunna missa att äntligen ta hem totaltiteln efter två raka andraplatser. Cupen fortsätter med franska La Transjurassienne, estniska Tartu maraton och Finlandialoppet de kommande tre helgerna, och avslutas sedan med Ugra ski marathon den 6 april.

Olivia Hansson och Robert Eriksson gjorde något som varit ganska ovanligt under åren: Fyllde på sina cv:n med en andra seger i Wadköpingloppet. Hansson vann ju 2014 och Eriksson 2016, och i dag var de snabbast igen. Sedan starten 1968 är det ytterst få som lyckats med multipla titlar i långloppet, under 10-talet är det bara Susanne Hedlund (tog sin andra seger 2010), Stefan Sunnerberg (tog sin andra seger 2014) och Kristina Roberto (tog sin andra seger 2015) som gjort det före Hansson och Eriksson. Jag pratade med båda, och dessutom med Linus Larsson och comebackande Daniel Cornelius, för tre (pluslåsta) artiklar som går att läsa här, här och här.

På SM i Sundsvall blev det ingen Axel Ekström heller på den avslutande distansen, tremilen med masstart i klassisk stil, men han gamla klubbkompisar i Garphyttan höll fanan högt och fick en placering som sjunde bästa klubb i lagtävlingen. Individuellt blev Lucas Lennartsson 23:a, 5.42 bakom överlägsne segraren Daniel Richardsson, Marcus Lennartsson 31:a (6.59 bakom), Adam Gillman 32:a (7.00 bakom), Kevin Henriksson 86:a (23.16 bakom) och Rickard Ericsson 87:a (23.37 bakom) av 90 startande. Zinkgruvans Markus Johansson, som gjorde en riktigt fin sprinttävling i går, blev 68:a (14.27 efter täten). Laget var sammanlagt 14.56 bakom segrande IFK Mora (de tre bästa åkarnas tider adderas), och i U23-SM var Marcus och Adam tia och elva, 5.35 respektive 5.36 bakom segrande Jonas Eriksson, IFK Mora.
Eriksson, som tog silver bakom Richardsson, fick en plats som reserv på hemmaplan i VM-truppen, en plats som mycket väl kunde ha gått till Ekström (han var reserv på hemmaplan för två år sedan) om han inte blivit sjuk och missat SM.

Nyblivna svenska skridskomästaren Adam Axelsson är just nu i Inzell och varvar upp kroppen inför U23-världscupfinalen i italienska Baselga di Piné nästa helg. I går körde han tävlingen Frillensee cup och tog en andraplats på 500 meter (37,58) bakom Louis Hollaar (en av Nederländernas mest lovand skrinnare som persade med 36,10) och fyra på 1 000 meter med 1.15,06.

Sundström snabbast i Inneserien – men Enmalm vann och slog svenskt rekord

Tim Sundström kom hem till Örebro och tog hem det första mileloppet inomhus någonsin i länet, säsongens andra deltävling i Inneserien. Och precis som förväntat var det KFUM Örebros Jonatan Gustafsson som bjöd bästa motståndet.
Enligt tävlingsledaren Börje Nordin (själv var jag i Karlstad på hockey) drog Sundström hela vägen fram till segern på 4.22,98, men Gustafsson var bara 81 hundradelar bakom på 4.23,79. Övriga var över 16 sekunder bakom, med undantag för Stocksäters Michael Welday som i ett ingenmansland sprang hem tredjeplatsen på 4.29,90.
De bästa damerna gick i fjärde heatet, och där var långloppscupens segrare Liduina van Sitteren helt outstanding och kom i mål på 5.31,46 (hennes och Gustafssons tider lär vara inofficiella distriktsrekord på distansen inomhus, eftersom ingen länslöpare troligen sprungit en engelsk mil inomhus tidigare, åtminstone inte så att det registrerats i någon historiebok). Det som väckte mest uppståndelse var nog ändå de fyra svenska rekorden som sattes av IF Start-löpare i veteranklasser, även om det var fyra förväntade rekord. Allra mest övertygade Marie Dasler som sänkte K50-rekordet inomhus med över 3,5 minuter, från 9.21,2 till 5.48,83. Det är den bästa tiden av en svensk över 40 år inomhus på distansen genom alla tider, men eftersom man bara kan slå rekord i sin egen åldersklass så gick K40-rekordet till Maria Eriksson som gick i mål på 5.51,30. Catharina Wahlstedt tog det vakanta rekordet i K75 med en tid på 9.00,75 – men det var Rose Marie Enmalm som vann hela tävlingen med sitt K65-rekord på 6.57,44. Det motsvarar nämligen 88,49 procent av ett tänkt världsbäst för 65-åringar, bäst av alla 44 löparna som kom till start. Därmed var det hon och inte Sundström (vars tid motsvarade 84,87 procent av ett tänkt världsrekord för 30-åriga herrar) som vann deltävlingen.
88,49 är för övrigt en riktigt bra poängsiffra, den sjätte bästa av alla som noterats under Inneseriens nio tävlingar 2015–2019, varav Enmalm själv står för två av de fem som varit bättre (se topplista nedan).
Eftersom Enmalm inte sprang 1 000-metersloppet i december och Lars Lundegård, som vann det, inte sprang lika bra i dag (5.22,08) så tar Jonatan Gustafsson över ledning i sammandraget efter två av fyra lopp. Eftersom man i slutändan bara räknar poängen från sina två bästa tävlingar så kan väldigt mycket dock fortfarande hända. Inneserien avslutas med ett 2 000-meterslopp den 11 februari och ett 3 000-meterslopp den 13 mars (justerade datum jämfört med vad som först presenterades).

Bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter 2016 (egentligen december 2015).
89,18: Rose Marie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter 2016.
88,98: Rose Marie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter 2017.
88,75: Patrik Johanssons 6.07,80 på 2 000 meter 2016.
88,49: Rose Marie Enmalms 6.57,44 på en engelsk mil 2019.

Jag pratade med Filip Danielsson efter dagens comeback, efter över två månaders frånvaro från tävlingsbanorna på grund av diskbråck, på stafetten i skid-SM i Sundsvall. Det slutade med en mycket fin stafettsträcka för Bores andralag, och mer om den och om Vedevågskillens framtid kan du läsa i den här (pluslåsta) artikeln. Enda länslaget till start i torsdagens stafett, Garphyttan, slutade på elfte plats av 34 herrlag, 3.30 bakom Åsarna som vann före IFK Umeå och SK Bore. Bröderna Marcus och Lucas Lennartsson åkte de två första sträckorna för Garphyttan, och ankaret Adam Gillman körde sedan upp laget från 15:e plats på sistasträckan. Bores andralag, som Danielsson körde för, tappade till en 16:e-plats i mål.

Redan i går sprangs ju den fjärde deltävlingen i Löpex vinterserie, och Martin Regborn var tillbaka efter träningsläger i Spanien och höft/skinka/rygg-problem. ”Lite lojt tekniskt. Låg på hyfsat hårt fysiskt. Kändes bra”, skriver Regborn i sin träningsdagbok om tävlingen i Laxå som han vann med över tre minuters marginal till Roxens Jonas Andersson och Kolmårdes Leo Johansson (övriga var många fler minuter bakom). OK Skärmens Sofia Johansson vann damklassen med Tisarens Anna Hallmén som bästa länslöpare på fjärde plats, 4.51 bakom. Segern gör att Regborn tar över ledningen i sammandraget (han vann de två första deltävlingarna, före jul) från samme Jonatan Gustafsson som alltså får nöja sig med att toppa Inneserien. Lovisa Persson behåller ledningen på damsidan trots att hon inte kom till start.

Och på tal om saker som hände i går så ska ju femte etappen i Tour de Kif ha körts, men än så länge har det inte dykt upp någon resultatlista.

Däremot meddelar Karlslund, som är arrangörer för Wadköpingsloppet, att banan nu är spikad för söndagens Wadköpingslopp. Det blir som tidigare annonserats, med tillägget att man kommer att starta med nästan ett helt varv på konstsnöspåret (man startar ovanför Främjandebacken, precis bortom bron, i stället för som i fjol nere på gärdet vid SM-stugan) och avslutar med ett helt varv på konstsnöspåret (där man dock viker vänster före bron, på väg nedåt, förmodligen för att slippa den lite luriga passagen så nära målet). Hur långt det blir? Cirka 40 kilometer.

Ekström missade lagets SM-guld på grund av sjukdom – Danielsson gör comeback efter ryggskadan (och Tim Sundström springer en mile i Örebro!)

Axel Ekström hade ju hyfsat stora förhoppningar inför längdskid-SM i Sundsvall efter lördagens 27:e-plats i världscupcomebacken i Ulricehamn. Men av det blev det intet, åtminstone inte under de två första dagarna. Ekström har nämligen blivit sjuk, meddelar hans klubb IFK Mora på sin hemsida, och därför kom han varken till start i dagens 15-kilometerslopp i klassisk stil eller i morgondagens stafett. Trist, inte minst som Mora har ett lag med riktigt många formstarka åkare och i dag tog hem lagtävlingen (det är det faktiskt också delas ut riktiga SM-guld, som Ekström alltså missade) när Eric Rosjö blev fyra, Jonas Eriksson femma och Eddie Edström nia, vilket gjorde att deras totaltid räckte till en sammanlagd förstaplats 44 sekunder före Åsarna.
Calle Halfvarsson utklassade resten av Sverigeeliten och vann med 47 sekunders marginal till Daniel Richardsson och ytterligare fem till trean Jens Burman. Bästa länsåkare blev i Ekströms frånvaro Lucas Lennartsson, som vann en knallhård duell med Adam Gillman och lillebrorsan Marcus Lennartsson om den titeln (alla tre kör för Garphyttan). De tre kom i mål med en marginal på mindre än 15 sekunder mellan 32:an Lucan och 35:an Marcus, med 33:an Gillman däremellan (det räckte för övrigt till nionde och tionde plats för Marcus och Adam i U23-SM, som Rosjö vann). I morgon kör Marcus förstasträckan, Lucas andrasträckan och Adam tredjesträckan i stafetten.
Där gör för övrigt Filip Danielsson, som på grund av ryggstrul inte gjort en tävling sedan niondeplats i Sverigecuptävlingen i Idre i slutet av november, comeback. Landslagsåkraen från Vedevåg tävlar ju sedan några år för SK Bore, och kör andrasträckan i Torsbyklubbens andralag, där Johannes Ringsby går första och Pontus Hermansson är ankare. 3×10 kilometer i klassisk stil är det som gäller.

På hemmaplan avgörs i morgon andra deltävlingen i Inneserien – och där blir det finbesök i Tybblelundshallen (där Börje Nordin, som är med och arrangerar, hälsar att det är första gången någonsin det kommer att springas ett milelopp inomhus i länet): Tim Sundström kommer nämligen till start. Turebergslöparen. Örebroaren, som har distriktsrekorden på  1 500 meter både inomhus och utomhus sedan sin tid i KFUM Örebro, flyttade ju till Stockholm för några år sedna för att utbilda sig till naprapat, och är nu inne på fjärde säsongen i Turebergs linne. Jag har inte sett några resultat från hans sida ännu i vinter (han skulle ju ha sprungit i Huddinge i helgen men kom inte till start), men är alltid att räkna med när han står på startlinjen. Främsta utmanaren är Jonatan Gustafsson, som var snabbast av alla när Inneserien drog igång med ett 1 000-meterslopp i december (han ”vann” dock inte tävlingen eftersom man räknar om resultaten efter ålder. Bland de snabba löparna som föranmält sig finns även Jack Karlsosn, Michael Welday, Alexander Larsson (som tydligen är hemma från USA), Noha Olsson och Per Arvidsson. Idel killar? Jo, men det är på damsidan det kan rassla in svenska rekord. Nordin förvarnar om att både Catharina Wahlstedt (K75, där det inte finns något resultat noterat i Sverige genom tiderna), Rose-Marie Enmalm (K65, gällande rekord 9.19,6), Marie Dasler (K50, 9.21,2) och Maria Eriksson (K40, 6.12,6) har en bra chans på veteranrekorden, inte minst tack vare att den engelska milen är en rätt ovanlig distans (och ännu mer så inomhus). Snabbast på damsidan lär dock Liduina van Sitteren vara.
Lars Lundegård leder Inneserien efter första deltävlingen, och finns med på startlinjen även den här gången.

Lite i skymundan startade draghunds-VM i franska Bessans i dag, med dubble världsmästaren Timo Silvola från Degerfors på startlinjen trots att han hunnit fylla 53 och det gått tolv år sedan hans senaste guld. Över 13,8 kilometer pulka tog Silvola en sjätteplats som bästa svensk och näst bästa ickenorsk (norrmännen la beslag på fyra första platserna, 4.20 bakom segrande Viktor Sinding-Larsen som var helt outstanding men mindre än 1.40 från pallen. Senare under veckan avgörs tävlingarna i lina och combined.