SM-silver till Jonatan Gustafsson, van Sitteren distriktsmästare för åttonde gången i rad (och Sundström för tredje gången i karriären) – och så gick det i första Porla Brunnsloppet

I vintras tog Jonatan Gustafsson SM-brons inomhus i herrjuniorernas 22-årsklass. I dag toppade han det, med SM-silver i Linköping. Loppet var taktiskt, och för Gustafssons del säsongens allra långsammaste, men när det blev dags att spurta var det bara Oliver Löfqvist, Spårvägen, som var vassare än KFUM Örebro-löparen. 4.02,43 på honom, 4.03,12 på Gustafsson och 4.03,67 på trean, hemmalöparen Abdul Majiid Musse. Han var i sin tur bara 1,7 sekunder före Stocksäters Michael Welday (som tillhör samma träningsgrupp under Mikael Kroon som Gustafsson), som tog en finfin fjärdeplats på säsongsbästat 4.05,37.
I F19-klassen blev Klara Frih femma på samma distans. De fyra löparna i täten var samlade inom 85 hundradelar, medan Frih hamnade i ett ingenmansland, nio sekunder bakom, på nya årsbästat 4.39,81.
Noha Olsson hade otur och blev seedad i B-heatet på P19-killarnas 1 500-meterslopp, blev tvåa där på 4.13,73 men fick nöja sig med tiondeplatsen i sammandraget.

På hemmaplan avgjordes ju i dag årets andra distriktsmästerskap i löpning, tillika årets andra deltävling i långloppscupen (den första efter att coronan slog till på allvar och 50-gränsen infördes) – DM på 10 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg.
För damklassen gjorde coronan varken till eller från – Liduina van Sitteren är alldeles oavsett länets vassaste löpare för tillfället och tog hem sitt åttonde raka distriktsmästerskap (hon har vunnit samtliga som avgjorts 2019 och 2020). Lägger man till 2018 har hon tio guld och tre silver på de 13 senaste distriktsmästerskapen. Den här dagen var hon ensam dam i A-heatet och visste från start att hon ”bara” behövde understiga Petra Hanaeus 41.24,73, och det är ju faktiskt ”bara” med tanke på att van Sitteren gjort 35.05, 35.15 och 35.55 (mer taktiskt lopp på SM förra helgen, där hon blev tolva) i sina tre tidigare 10 000-meterslopp den här säsongen. Med tanke på att det inte behövde gå fortare, och att van Sitteren förra helgen sprang både 5 000 och 10 000 på SM var det inte konstigt att hon kostade på sig ett något mer sparsamt tempo den här förmiddagen: 36.55,63 och DM-guld med nästan 4,5 minuter, alltså. Siri Englund kom inte till start, så Therese Persson tog DM-bronset på 46.54,31.
På herrsidan sprang Tim Sundström sitt första 10 000-meterslopp (i varje fall sedan han återvände till KFUM Örebro från IFK Lidingö, men jag hittar inga noteringar någonstans om att han provat distansen tidigare), och tog hem DM-guldet med drygt 37 sekunders marginal till klubbkompisen Markus Bohman som i sin tur hade knappt sex sekunder till godo på Erik Anfält: 32.19,16, 32.56,34 respektive 33.02,04. Sundström sprang exakt en minut snabbare på landsvägsmilen på Mikael Kroons testlopp på Väster tidigare i somras, och har gjort fyra sekunder snabbare i officiella sammanhang (32.15 i fjol). I DM-sammanhang var Sundströms guld hans tredje (i det här distriktet, i varje fall) efter dubbla på korta terräng-DM, först 2014 och sedan 2015.
Även Per Arvidsson (33.32,14) gick under 34 minuter, Mattias Nätterlund bröt.
Anfälts tid gav honom DM-guld i M40-klassen, övriga veteranmästare: Sandra Almer Carlsson (K35, 48.15,23), Mathias Viktorsson (M35, 36.40,86), Hanna Fridhamre (K40, 52.50,34), Petra Hanaeus (K45, 41.24,73), Mats Johansson (M45, 39.17,01), Annica Sjölund (K50, 54.35,01), Peter Törnqvist (M50, 41.04,59), Mikael Hansson (M55, 47.39,30), Alf Ekblad (M60, 48.46,00), Susanne Malmqvist (K65, 50.53,06), Per Börjesson (M65, 54.01,30). Ingen ställde upp i K55- och K60-klasserna, och 70-plussarna har ju inte tillåtelse att tävla för tillfället.
van Sitteren står i och med nya segern på maxpoängen 16 efter två deltävlingar i långloppscupen, Therese Persson är tvåa på 13 och Hanaeus trea på sju. Arvidsson går om Gustaf Leonardsson (sjua i dag) i herrcupen, och toppar nu på elva poäng före Leonardsson på tio och Sundström på åtta. Återstår att se om det blir en fullständig cup i år, men Östansjöloppet ser i varje fall ut att bli av på lördag.

Hemma i Porla avgjordes i dag den första upplagan av Porla Brunnsloppet, där Erik Höglund (som ser stark ut, minns att han var trea i sammandraget i Rusakulan vertikal tour i fjol) dominerade. Han vann såväl prologen, alla omgångarna i knockoutsprinten i mossen (trots fall i finalen!), keirinloppet och finalen. Janne Werner tog andraplatsen medan Tomas Galmén tog hand om tredjeplatsen. Anna Karlsson (hon som hade en egen backyard i Vretstorp i våras) blev bästa dam på tredjeplatsen.

Rosdal vann Kilsbergen trailtour efter dramatiskt avgörande (men Lundström helt avgörande) – och alla tiderna från grymma 5 000-metersloppet på GIH (plus bildextra!)

Mia Nilsson gjorde som förra veckan – nästan. När Kilsbergen trailtour avgjordes med etapp upp från parkeringen vid Lövbrickans naturreserverat till Kilsbergens högsta punkt kopierade hon förra veckans recept – prova och prova igen – och förbättrade sig den här gången med sju sekunder trots att det bör ha varit en hel del blötare, framför allt på den sista delen av banan, på söndagen. Skillnaden mot förra veckan? Att det ändå inte räckte mot Kajsa Rosdal, som sopade till med 31.53 redan när etappen öppnades på onsdagen och sedan kunde sitta tryggt tillbakalutad och se alla andra misslyckas med att nå den tiden. Nilsson löpte 33.50 första gången, följde upp med 33.43 men saknade alltså fortfarande 1.50 till Rosdal som därmed tillsammans med herrarnas John Lundström är första totalsegraren någonsin i Kilsbergen trailtour. Det var ju en shootout mellan Rosdal och Nilsson som hade vunnit varsin av de två första etapperna just för den andre. Linda Meijer tog tredje raka tredjeplatsen, på 36.25, för en bronspeng i totalen.
Lundström gick tre för tre och var till slut totalt överlägsen i sammandraget. Anton Hallors friska satsning i onssdags, som jag rapporterade om i bloggen då, höll hela vägen till söndagseftermiddagen då Lundström klev ut och slog den tiden med 15 sekunder (över drygt 5,5 kilometer med 136 meters höjdskillnad mellan högsta och lägsta punkten men betydligt fler höjdmeter än så och bitvis både lite teknisk och blöt stig). I kampen om andraplatsen i sammandraget – först i mål mellan Andreas Wahlstedt och Per Sjögren – var Wahlstedt hela 1.20 före Sjögren som möjligen var märkt av fredagsförmiddagens 17.01 över 3 000 meter på GIH:s löparbanor (se nedan) när han gav sig ut i bergen på söndagen. Wahlstedt blev trea, Sjögren sexa på etappen, och mellan dem klämde sig nykomlingarna David Lundström och Hannes Andersson in.
För egen del lyckades jag få precis så många löpare som krävdes – två – mellan mig och Ola Backlund för att jag skulle passera honom i sammandraget. Nå; han fick ändå 2–1 i ”etappsegrar” i den inbördes kampen mellan tourens arrangörer – men jag kommer för alltid ståta med en topp fem-placering i den första upplagan av touren medan han får nöja sig med en sjätteplats i historieböckerna …
Vi får väl se när touren får en fortsättning!
Topp tre i sammandraget – Rosdal och Lundström, Nilsson och Wahlstedt, samt Meijer och Sjögren – har priser att vänta och kontaktar Ola via direktmeddelande på instagram eller på mailadressen [email protected] Förstapriserna är en matkasse från Coop i Garphyttan, andrapriserna är ett baskit från Karl Hedin i Lindesberg och tredjepriset är en presentpåse från Hyrmaskiner i Lindesberg. Allt fixat av Ola.

Kilsbergen trailtour, etapp tre, damer:
1) Kajsa Rosdal, 31.53. 50 poäng.
2) Mia Nilsson, 33.43. 40 poäng.
3) Linda Meijer, 36.25. 35 poäng.
4) Annika Larsson, 37.34. 32 poäng.
5) Anso Berg, 40.42. 30 poäng.
Herrar:
1) John Lundström, 25.50. 50 poäng.
2) Anton Hallor, 26.05. 40 poäng.
3) Andreas Wahlstedt, 27.51. 35 poäng.
4) David Lundström, 28.25. 32 poäng.
5) Hannes Andersson, 28.26. 30 poäng.
6) Per Sjögren, 29.11. 28 poäng.
7) Erik Nilsson, 29.15. 26 poäng.
8) Jonas Brännmyr, 29.44. 24 poäng.
9) Patrik Jansson, 30.10. 22 poäng.
10) Claes Adolfsson, 31.03. 20 poäng.
11) Ola Backlund, 31.12. 19 poäng.
12) Andreas Pantzar, 31.15. 18 poäng.
13) Martin Bergman, 31.29. 17 poäng.
14) Erik Malm, 31.43. 16 poäng.
15) Rihards Darzins, 33.56. 15 poäng.
16) Linus Wickberg, 33.58. 14 poäng.
17) Victor Barinas, 35.08. 13 poäng.
18) Daniel Eklund, 35.42. 12 poäng.
19) Daniel Tholin, 36.49. 11 poäng.
20) Cristoffer Stockman, 40.40. 10 poäng.
21) Jonny Elofsson, 43.08. 9 poäng.
Slutställning efter tre etapper, damer:
1) Kajsa Rosdal, 140 poäng.
2) Mia Nilsson, 130 poäng.
3) Linda Meijer, 105 poäng.
4) Anso Berg, 92 poäng.
5) Annika Larsson, 64 poäng.
6) Hanna Richter, 30 poäng.
Herrar:
1) John Lundström, 150 poäng.
2) Andreas Wahlstedt, 110 poäng.
3) Per Sjögren, 103 poäng.
4) Erik Nilsson, 90 poäng.
5) Jonas Brännmyr, 80 poäng.
6) Ola Backlund, 79 poäng.
7) Andreas Pantzar, 64 poäng.
8) Rihard Darzins, 61 poäng.
9) Erik Malm, 56 poäng.
10) Daniel Eklund, 50 poäng.
11) Claes Adolfsson, 46 poäng (sjundeplats som bästa resultat).
12) Daniel Tholin, 46 poäng (tolfteplats som bästa resultat).
13) Martin Bergman, 43 poäng.
14) Cristoffer Stockman, 41 poäng.
15) Anton Hallor, 40 poäng.
16) Jonny Elofsson, 38 poäng.
17) David Lundström, 28.25. 32 poäng.
18) Hannes Andersson, 28.26. 30 poäng (femteplats som bästa resultat).
19) Victor Barinas, 30 poäng (13:e-plats som bästa resultat).
20) Patrik Jansson, 22 poäng.
21) Claes Nilsson, 18 poäng.
22) Per Gunnarsson, 16 poäng.
23) Linus Wickberg, 14 poäng.
24) Stefan Sjögren, 13 poäng.

Fredagens fajt på GIH, ja. Mikael Kroon anordnade träningstävling, jag var där och jag hoppas att ni såg texten om Martin Regborns (inofficiella) pers på 5 000 meter: 14.31 (2.54 på 1 000 meter, 8.44 på 3 000 enligt Kroons klocka). Hade det varit en sanktionerad tävling hade det gjort honom till åtta i distriktet genom alla tider (och tvåa, några tiondelar bakom Per Sjögren, under 2000-talet). Nu var det en träningstävling där tränaren Mikael Kroon tog tider med sin klocka och skrev ned dem i ett kollegieblock – men prestationen var inte desto mer imponerande. Fältet var fullt av det snabbaste länet har att uppbringa (utom Tim Sundström som tvingades kliva av efter uppvärmningen), och ändå hade Regborn inte sällskap i 50 meter ens. Han stack direkt och ångade på som ett lokomotiv i 2.55-fart kilometer per kilometer innan han skruvade upp i slutet. Det trots sju grader på termometern, regntung (och redan från början hård och oduglig) bana och en form som är långtifrån toppad. Det var kort sagt en uppvisning av sällan skådat slag.
Bakom rasslade det in pers. Jonatan Gustafsson gick sub-15 för första gången (14.56) och Jack Karlsson kanske hade gjort det med riktig tidtagning (han var dragvillig men orkade inte riktigt sista varvet och landade på 15.00). Att 17-årige Wilhelm Bergentz sprang på 15.15 går verkligen inte heller av för hackor (hans vapendragare Noha Olsson stod bredvid och hejade på, efter att ha haft lite skadekänningar på slutet). Totalt gick tolv man, varav elva boende i länet och tio tävlandes för länsklubbar, under 16 minuter. Det kan inte ha hänt många gånger på riktiga tävlingar de senaste åren …
Två damer kom till start: Liduina van Sitteren som också ”fejkpersade” med 17.24,5 och landslagsorienteraren Josefin Tjernlund som annonserade satsning mot sub-17 före loppet men inte nådde förra veckans tid på parkrun-banan (17.37 då, 17.39 nu). Jag pratade med Tjernlund efteråt för ett reportage som dyker upp på na.se i veckan.
Alla tiderna (parentes med förklaring kring de tre som kom utifrån och som därför inte är vanligt förekommande på bloggen), damer:
Liduina Van Sitteren, 17.24,5.
Josefin Tjernlund, 17.39.
Herrar:
Martin Regborn, 14.31.
Jonatan Gustafsson, 14.56.
Jack Karlsson, 15.00.
Wilhelm Bergentz, 15.15.
Gustav Nordling, 15.27.
Markus Bohman, 15.30.
Michael Welday, 15.30.
Axel Sandberg, 15.50.
Andreas Ingberg, 15.50.
William Wickholm, 15.51.
Jonas Nilsson, 15.54.
Karl Wilenius, 15.53 (35-åring från Skara som verkar ha någon koppling till länet, sprang Lanna öppen trail förra veckan också).
Eric Westberg 16.23 (talang från Torsbyklubben SK Bore som var tvåa på Finnkampen på 2 000 meter hinder i fjol, före Noha Olsson).
Melker Forsberg, 16.44.
Fredrik Johnsson, 16.55.
Erik Alnervik, 16.57 (med i tävlingsledningen för Helsingborg marathon).
Per Sjögren, 17.01.
Oskar Hansson, 17.33.
Lars Lundegård, 18.36.

Ångest före start: Jonatan Gustafsson, Markus Bohman och Gustav Nordling. Foto: Jonas Brännmyr
Starten. Foto: Jonas Brännmyr
Martin Regborn solo med stor lucka redan efter 400 meter. Foto: Jonas Brännmyr
Andreas Ingberg var en av alla som gick under 16 minuter med finfina 15.50. Foto: Jonas Brännmyr
William Wickholm gick också under 16, 15.51 i mål. Foto: Jonas Brännmyr
Liduina van Sitteren hade persat med över 20 sekunder om det hade varit en riktig tävling, sprang i mål på 17.24,5. Foto: Jonas Brännmyr
Josefin Tjernlund hade inte dagen men gjorde ändå 17.39. Foto: Jonas Brännmyr
Jack Karlsson drog länge upp tempot i klungan bakom Regborn men fick ge sig mot Jonatan Gustafsson (trea i bilden bakom Markus Bohman, bredvid sig har han Gustav Nordling som är dold) på sista varvet. Foto: Jonas Brännmyr
Wilhelm Bergentz hade fajtingfejset på tidigt och ligger här bakom Jonas Nilsson och just före Eric Westberg, men gick sedan ifrån dem till en fjärdeplats i mål på starka 15.15 (Nilsson gjorde 15.54, Westberg 16.23). Foto: Jonas Brännmyr
Michael Welday, som tränar i Mikael Kroons grupp i KFUM Örebro men alltjämt springer för Stocksäter, gjorde finfina 15.30. Foto: Jonas Brännmyr
Krigaransikte på Jonatan Gustafsson under de sista meterna – tränaren Mikael Kroon knäpper av honom på 14.56 efter 3.03 på första tusingen och 9.06 på första 3 000. Foto: Jonas Brännmyr
Fredrik Johnsson visade att han alltjämt är god för sub-17 med 16.57. Foto: Jonas Brännmyr
Per Sjögren var den ende som dubblade 5 000-metersloppet på GIH med Kilsbergen trailtour. Banloppet slutade med 17.01, trailtouren med en sammanlagd tredjeplats. Foto: Jonas Brännmyr

Trailrunning Swedens virtual series bjöd den här helgen på ultralopp, vilket höll ned antalet tävlande rejält (tidigare över 200, nu 60 i tävlingsklassen – det fanns även en motionsklass på 16 kilometer). På programmet stod 50 kilometer på valfri stig, och Jonathan Kandelin sprang sin till stora delar på Bergslagsleden ultra-banan. Han skippade förvisso turen upp till Rusakulan (höll Bergslagsleden istället), men sprang från Digerberget till Ånnaboda. Vid konferensanläggningen, där leden viker ned mot campingen och påbörjar etappen mot Suttarboda, tog han dock rakt och fortsatte på andra stigar ned till hemmet i Garphyttan. 4.45.02 tog lördagsutflykten som gav en åttondeplats av de 44 herrarna (Robbin Kantarp från Finspång vann på 3.44.06, 54 sekunder före gamle orienteringsvärldsmästaren Fredrik Bakkman). Ulrika Sjöwall var snabaste dam på 4.36.16.

Dasler slog sitt eget svenska rekord (och noterade Inneseriens näst bästa resultat någonsin) – och Frih och Bohman (kanske) snabbast i länet genom tiderna

Även om den engelska milen inomhus är en kuriös och sällan löpt distans i friidrotten så noterades en del rätt remarkabla resultat när sträckan tävlades i Tybblelundshallen i kväll. Andra deltävlingen av Inneserien stod på programmet, och segrartiderna var möjligen de snabbaste engelska milar som någonsin löpts inomhus av löpare från distriktet: Åsbros fortfarande bara 17-åriga Klara Frih (som sprang ungdomsfinnkampen i höstas) noterade 5.14,50 (och blev därmed elva totalt, bakom tio killar, av 53 startande) och Örebro AIK:s Markus Bohman slog till med 4.23,56 och distanserade därmed tvåan Michael Welday (Stocksäters talangfulla 19-åring) med drygt tre sekunder i A-heatet. De tidigare bästatiderna inomhus på engelska milen som man med säkerhet känner till är de från fjolårets tävling (det finns inga distriktsrekord på distansen inomhus), då Marie Dasler sprang på 5.48,83 och Jonatan Gustafsson sprang på 4.23,79 (Tim Sundström sprang på 4.22,98, men tävlade då fortfarande för Tureberg), men det kan finnas resultat längre tillbaka som trumfar Frihs och Bohmans tider. Utomhusrekorden är på 5.12,8 respektive 4.09,0, vilket innebär att i varje fall Frih bör kunna hota rekordet om hon får chansen att springa den engelska milen till sommaren också.
Den mest anmärkningsvärda tiden i kväll stod nog ändå Dasler för, då IF Start-löparen putsade sitt eget svenska veteranrekord från i K50-klassen med över åtta sekunder – från 5.48,83 till 5.40,32. Resultatet ger dessutom den näst bästa procentpoängen (resultat i förhållande till kön och ålder) i Inneseriens historia – Dasler blir med 90,15 den andra personen i seriens historia att springa bättre än 90 procent av en tänkt världsrekordtid för sin ålderskategori (och då ska man veta att standarden är satt efter utomhusbanor, som anses vara snabbare, så procenten på en inomhusbana ska värderas ännu högre).
IFK Noras Rodney Hundermark, som låg tvåa i Inneserien efter första deltävlingen (ettan Susanne Malmqvist kom inte till start) gjorde 4.59,33 för 85,72 poäng och trea Lars Lundegård gjorde 5.25,81 för 81,40 poäng, så Dasler kommer nu toppa sammandraget runt tre tiondels poäng före Hundermark.
Vad segrartiderna var värda? Jo, Bohman fick 84,46 för sin och Frih 80,86 för sin. Bäst av namnen i toppen tidsmässigt var i stället herrtrean Noha Olsson, vars 4.28,47 för en 18-årig kille ger 85,75 poäng (det var dessutom över 11,5 sekunder snabbare än han sprang på distansen i fjol).
Tvåa bland damerna, mellan Frih och Dasler, slutade vana vinnaren Liduina van Sitteren på 5.28,90. William Wickholm var den ende av de toppseedade som inte kom till start.
Inneserien fortsätter med den möjligen ännu mer kuriösa distansen 2 000 meter den 4 februari och avslutas med 3 000 meter den 11 mars.

Segrare i Inneseriens andra deltävling (tidsmässigt, alltså): Markus Bohman och Klara Frih. Foto: Börje Nordin

Tio bästa resultaten, i förhållande till ålder, i Inneseriens historia:
94,16: Håkan Eriksson, Malungs SOFK, 9.30,93 på 3 000 meter som 58-åring 2019.
90,15 (Obs! Avvaktar officiell uträkning!): Marie Dasler, IF Start, 5.40,32 på engelska milen som 52-åring 2020.
89,86: IngMarie Johansson, 11.38,85 på 3 000 meter som 55-åring 2019.
89,78: Erika Bergentz 4.46,27 på 1 500 meter som 44-åring 2017.
89,67: Patrik Johanssons 2.50,15 på 1 000 meter som 51-åring 2016 (egentligen december 2015).
89,18: RoseMarie Enmalms 12.58,50 på 3 000 meter som 62-åring 2016.
89,06: Susanne Malmqvists 4.09,82 på 1 000 meter som 68-åring 2020 (egentligen december 2019).
88,98: RoseMarie Enmalms 6.12,45 på 1 500 meter som 63-åring 2017.
88,92: RoseMarie Enmalms 8.48,59 på 2 000 meter som 65-åring 2019.
88,75: Patrik Johanssons 6.07,80 på 2 000 meter som 51-åring 2016.

Markus Bohman med mäktigt genombrott – 2000-talets näst bästa tid på 5 000 meter (och Ahlsson klar för nytt landslagsuppdrag)

Jösses! Sällan har man väl sett ett sådant genombrott av en sådan ändå hyfsat etablerad löpare som det som Markus Bohman stod för i kväll. Stockholmaren, som flyttade till Örebro för att plugga på universitet för några år sedan, ingår ju i Mikael Kroons träningsgrupp i KFUM, och sedan han kom med där har han tagit stadiga kliv framåt. Men inget som det här. På Sollentuna GP i kväll slaktade han sitt eget pers på 5 000 meter med nästan 40 sekunder och gick in på 14.34,39 – den näst snabbaste tiden av en distriktslöpare under hela 2000-talet. Den ende som sprungit snabbare är Per Sjögren (14.30,27 vid SM i Malmö 2009), och kollar vi genom alla tider är det bara åtta löpare som sprungit snabbare (Bo Engdahl har distriktsrekordet på 14.19,82 från 1991, i övrigt är det bara Nicklas Källmén och Sjögren som sprungit snabbare än Bohman gjorde i kväll de senaste 30 åren). I själva tävlingen blev Bohman sjua. Norrmannen Narve Gilje Nordås vann på 14.08,69 före David Nilsson (som sprang som hare, han verkar gå för svenskt rekord på maraton i höst) på 14.11,70. Förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam fanns också med, men fick släppa tidigt och gick in på 15.41,84.
Jag utmålade Klara Frih som kvällens största lokala begivenhet inför galan, och hon gjorde årets bästa svenska tid av en F17-löpare på 800 meter med 2.14,82, vilket ändå var drygt en sekund från det två år gamla perset men en väldigt fin säsongsdebut. Tiden räckte till en tredjeplats i galans C-heat, drygt en sekund bakom finska segraren Heini Ikonen. Ett par löpare i B-heatet sprang långsammare än Frih, så det hade ju varit kul att se vad hon kunnat åstadkomma i den omgivningen. Alexander Larsson sprang säsongsbästa på 800 med 2.02,25, William Wickholm gick in på 4.10,41 på 1 500.

Jonathan Ahlsson har ju haft en flygande start på säsongen och imponerat inte bara i juniortävlingar utan också visat klass bland eliten hemma i Sverige, trots att Örebrocyklisten bara är förstaårsjunior. Nu är han klar för sitt andra landslagsuppdrag: Debuten i Course de la paix i Tjeckien i maj följs av tyska etapploppet Saarland Trofeo 20–23 juni. Ahlsson är uttagen som en av sex herrjuniorer tillsammans med Södertäljes trio Axel Moureau, Anton Dahlbom och Edvin Lovidius, Team Ormsalvas Felix Svensson och CK Bures Hjalmar Klyver. Tävlingen körs i västra Tyskland, inte så långt från Saarbrücken och franska gränsen, och består av fem etapper över fyra dagar, där lördagen består av två ”halvetapper”. Alla utom lördagens andra ”halvetapp” körs eller avslutas på varvbanor, och totalt ska 453 kilometer avverkas. Etapploppet har körts sedan 80-talet, och största svenska framgången är Fredrik Ludvigssons andraplats i sammandraget 2012.

En annan liten cykelnyhet på tisdagen var att Matthias Wengelin, örebroaren som är en av Sveriges främsta mountainbikecyklister och som gjort fina resultat i både VM och EM, tar över som mountainbikeansvarig på riksidrottsgymnasiet i Skara i höst.
– Det var inte allt för längesedan som jag själv gick på skolan och kommer ihåg vilka förväntningar som jag hade på utbildningen och lärarna. Det ser jag som en enorm styrka, säger han till Svenska cykelförbundets hemsida.

Redan i går kom nyheten att Fis worldloppet cup, internationella skidförbundets långloppsserie som senaste tio åren blivit utkonkurrerad av skiclassics, läggs ned. Därmed blev Karlslundsåkaren Maria Gräfnings den allra sista mästaren.

Kungen av Örebroloppet avslutade på topp – och Larsson var en placering och tolv sekunder från sensationell EM-medalj

Jag har inte lyckats sammanställa någon komplett historik, men man kan ändå konstatera att Per Eklöf alltid varit kungen av Örebroloppet (eller KFUM Multisport, som tävlingen tidigare hette). Spridda skurar av vad jag hittat på nätet och i vårt pappersarkiv: Eklöf vann de (tillfälliga) individuella klasserna 2009 och 2018, vann parklasserna 2014 och 2015 (med Henrik Eknor) och var tvåa 2013 och 2017 (jag saknar säkert en hel radda andra resultat). Därför var det helt följdriktigt att han, i par med Christer Casselsjö tog hem det som utannonserats som den allra sista upplagan av tävlingen. De båda släppte tio sekunder på den inledande löpningen men växlade först (tillsammans med Erik Söderström/Kim Stenholm som till slut blev fyra) efter cyklingen och cruisade sedan iväg till seger med över sex minuter. Det var mer spännande om andraplatsen, som Villem Raudsepp och Dan Grabö tog bara åtta sekunder före John Lundström/David Rundström.
I mixedklassen tog meriterade VM-löparen, i 24-timmarslöpning, Sandra Lundqvist (från Kristinehamn) hem segern med över fyra minuters marignal, i par med Fredrik Sundberg. Deras tid hade räckt till en fjärdeplats av 31 herrlag. Pernilla Lagergren/Anton Lidblad och Malin Wandus/Olle Axelsson tog andra- respektive tredjeplatserna. Och på damsidan var Elin Lundberg och Linn Nilsson helt överlägsna och vann med över en kvart före tvåorna Ingalill Kämmerling/Lotta Lennartsson som hade ytterligare lika mycket bak till treorna Matilda Kjellgren/Linda Justesen.

I världscupen i orientering följde Martin Regborn upp sin femteplats i lördagens medeldistans med en ny i söndagens förkortade långdistans med jaktstart på lördagsresultaten. Han tappade Miika Kirmula men tog Olav Lundanes och var i slutändan bara 13 sekunder från pallen. Och han var förstås nöjd när jag pratade med honom efteråt för en (pluslåst) artikel på na.se.
– Jag får vara nöjd. Det är första internationella loppen för säsongen, och man har ju inte riktigt vetat var man legat. Det är sköt att få ett kvitto på att man är med. Två podiumplatser (topp sex) på världscup, när alla de bästa är med, är bra, sa han bland annat.
Lilian Forsgren tappade däremot från 19:e startposition till en 29:e-plats i mål.
Regborn ligger femma i världscupsammandraget efter två av nio tävlingar, Forsgren någonstans runt 25:e plats (det var för svårt att räkna ut med kalkylatorn, och någon uppdaterad lista finns ännu inte att tillgå).
Nästa tävling, om vi bortser från tisdagens sprintstafett där Regborn lär få chansen i förstalaget, är de båda individuella VM-loppen (långdistans den 14 augusti, medeldistans den 16 augusti) som båda räknas in i världscupen.

Ex-örebroaren Viktor Larsson var bara tolv sekunder från en sensationell EM-medalj i mountainbikeorientering när sprinten avgjordes nere i Polen i dag. Larsson slutade fyra, men var faktiskt delad trea (virtuellt, så att säga, cyklisterna startar ju inte samtidigt) vid den 24:e av de 27 kontrollerna på banan, med två minuters tävlingstid kvar. Men ryssen Valerij Gluhov var urstark på slutet och knep bronset de där tolv sekunderna ned till fyran Larsson. Estniske guldmedaljören Lauri Malsroos var 40 sekunder före Larsson i mål. Garphyttans Marcus Jansson slutade på delad nionde plats, minuten från täten, 32 sekunder från medalj och 20 sekunder bakom Larsson (och då ska man veta att han tappade 35 sekunder på en bom till femte kontrollen). Tredje bästa svensk återfanns först på 55:e plats. I morgon avslutas EM med jaktstart.

Under sista dagen av Sayo, den stora friidrottstävlingen i Sollentuna, blev Markus Bohman den 41:a distriktslöparen genom tiderna att gå under fyra minuter på 1 500 meter. Bohman, som normalt springer längre distanser (typ 5 000 och 10 000 meter), passerade mållinjen på 3.58,44, vilket gör honom till 33:a i distriktet genom tiderna, precis före träningskompisen William Wickholm. Ärlas Berhe Kidane vann heatet på 3.56,11, och även Jonatan Gustavsson (3.59,88) och Wilhelm Bergentz (4.04,00) gjorde pers (i Gustavssons fall utomhuspers).

Matthias Wengelin revanscherade sig från lördagens niondeplats i andra etappen av Borlänge tour (som dubblerade som NM i OS-disciplinen crosscountry) med en andraplats, bara 5,5 sekunder bakom segrande Emil Lindgren, på söndagens avslutande etapp. Därmed klättrade Wengelin till fjärde plats i sammandraget, som tredje bästa svensk, i etapploppet som ingår i Sverigecupen. Örebroarens finfina inledning på säsongen fortsätter alltså.

Och Örebrocyklisten Jonathan Ahlsson avslutade tio dagars intensivt tävlande med en pallplats i sitt nionde lopp – 59 sekunder bakom segrande juniorlandslagskompisen Edvin Lovidius i juniorklassen i Falkenloppet.

Veteran-SM i orientering, som avgjordes utanför Edsbyn i dagarna tre, avslutade på söndagen med en medeldistans som gav en medalj av varje valör till länet. Tord Lidström, Hagaby, tog guld i H85, Asta Sjöberg, Lindebygden, silver i D80, och Ann-Britt Göransson, Almby, brons i D65.

van Sitteren vann igen – två dagar efter jätteperset i Stockholm (och så nära var KFUM Örebro lag-SM-finalen i friidrott)

Nog har jag skrivit om Erik Anfälts galna tävlingsscheman och andra som sprungit ohemult många tävlingar, men frågan är om inte Liduina van Sitteren tar något sorts pris. Förra sommaren satte hon sig ju i bilen direkt efter totalsegern i Viby marathon och åkte och vann korta klassen i Jordgubbslunken – och i går kväll sprang hon hem Rallarrundan på 18.11 två dygn efter att ha gjort sitt livs maratonlopp (sin livs tävling över huvud taget, kanske) i Stockholm med 2.54.17 vilket var ett marapers med över fem minuter och ett Stockholms-pers med över 6,5 minuter.
Rallarrundan, på gång och cykelbanor i Hallsberg, är en femkilometerstävling som ingår i långloppscupen, och van Sitteren var 42 sekunder före Frida Nilsson och ytterligare 18 före trean Petra Hanaeus. Seger var van Sitterens sjunde på sju starter i långloppscupen i år, och det känns som att det är dags att uppdatera listan över hennes resultat så här långt i år:

Etta i Inneserien 1 mile 31 januari.
Etta i Inneserien 2 000 meter 11 februari.
Tvåa i Inneserien 3 000 meter 13 mars (bakom Klara Frih).
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Startmilen 6 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 9 april.
Etta i Örebro parkrun 13 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 16 april.
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Örebro AIK halvmaraton 17 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 23 april.
Etta i Wedevågsloppet 4 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 7 maj.
Etta i korta terräng-DM 9 maj.
Etta i Hälleforsterrängen 11 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 14 maj.
Bästa länslöpare i Göteborgsvarvet (halvmaraton-SM) 18 maj.
Etta i Örebro parkrun 25 maj.
Etta i Fjugestaloppet 29 maj.
Tredje bästa länslöpare i Stockholm marathon (maraton-SM) 1 juni.
Etta i Rallarrundan 3 juni.

Långloppscupens regerande mästare på herrsidan, Per Arvidsson, har tävlat sparsamt senaste 1,5 månaderna, men var tillbaka i kväll och vann på 16.05, åtta sekkunder före Michael Welday och 43 före Johan Ingjald. De båda gick alltså också under 17 minuter. I långloppscupen gör tredjeplatsen Ingjald till ny ledare, två poäng före Wilhelm Bergentz (och Arvidsson kliver upp som fyra, på samma poäng, första-, andra- och tredjeplatser som trean Kevin Henriksson men med färre fjärdeplatser). Nästa deltävling är Lindesjönloppet på torsdag. Det sätter punkt för en superintensiv cupvecka med fyra tävlingar och 24 poäng på spel på mindre än nio dygn (där dessutom Stockholm marathon ”stör” många av topplöparna mitt i). Kul förresten att se att Rallarrundan blivit en sådan deltagarsuccé – i år 199 i femkilometersklassen med tidtagning och därtill fanns ungdomsklasser och många som sprang utan klockning.

Från helgen missade jag att lag-SM-kvalet i friidrott avgjordes, och att det var snubblande nära att KFUM Örebro skulle ta sig till finalen, som avgörs under SM-veckan. Det hade ju verkligen varit mäktigt! Svenska friidrottsförbundets Jonas Hedman skriver att KFUM-idrottarna faktiskt trodde att de hade vunnit kvaltävlingen i Norrköping. ”Matchen fick ett märkligt slut sedan en felräkning kommit i ljuset” skriver förbundet, och när det felet rättats visade det sig att Växjö hade tagit platsen en poäng före Örebro. Eftersom Växjö hade fler andraplatser än KFUM hade laget behövt ta två poäng mer för att kvala in (eller bytt placering med just en Växjöatlet i någon gren). Om det var nära? Tja, i diskus hade det räckt om Linus Bernhult kastat 60 centimeter längre. Eller också kunde Bimo Soenarso ha sprungit fem hundradelar fortare på 100 meter samtidigt som Rasmus Hugosson tog 1,75 i höjd i första istället för i tredje försöket. Då hade det räckt.
medel- och långdistans, då? Jo, KFUM matchade ett gäng lovande killar som levererade fyra tredjeplatser (men förlorade kampen mot Växjö med 12–13 … det var den där försmädliga poängen igen!). Alexander Larsson sprang 800 meter på 2.03,83 (2,7 sekunder från segern), William Wickholm 1 500 på 4.07,65 (knappt sex sekunder från segern), Markus Bohman 5 000 på 15.17,16 (34 sekunder från segern) och Jack Karlsson 3 000 meter hinder på 10.13,54 (60 sekunder från segern).
”Vi kämpar dock vidare och räknar med att ha ett ännu starkare lag nästa år och därmed nå lag-SM-finalen”, skriver KFUM på sin hemsida.
KFUM:s damer tävlar i division 1, nivån under lag-SM-kvalet, och den seriematchen har flyttats till höstkanten i år och avgörs den 8 september, i Sollentuna.

Ännu lite tidigare, i torsdags, sprang Lisa Bergdahl hem ett pers på 1 500 meter på Bauhuasgalan. Hon blev åtta i ett nationellt heat (kryddat med ett par norskor) på 4.33,45, och följde därmed upp silvret tillsammans med Sävedalen på 3×1 500 meter på stafett-SM förra helgen.

I går presenterades förresten den slutgiltiga uttagningen till junior-VM i orientering, utan helgens SM-silvermedaljör Jonatan Gustafsson.

Favoritsegrar i terräng-DM – och veteranguld i comebacken för Sjögren (plus Ahlssons landslagsdebut och Regborns knockoutsprinttest)

Det blev favoritsegrar på såväl dam- som herrsidan när säsongens första distriktsmästerskap i löpning avgjordes på elljusspåret i Fellingsbro på torsdagskvällen. Det handlade om korta terräng-DM, vilket innebär fyra kilometer, och favoriterna som jag skrev om här på bloggen i tisdags och som höll hela vägen var Liduina van Sitteren och Jonatan Gustafsson. Hittills i år har ju van Sitteren inte haft en enda länslöpare framför sig (då har hon sprungit fyra tävlingar i långloppscupen, fyra i Glanshammars terrängserie och ett Örebro parkrun), och i kväll var hon nästan minuten (54 sekunder) före tvåan Mikaela Kemppi (som ju har många DM-guld på meritlistan men är mitt i en comeback efter sin fotoperation) över de fyra kilometerna. van Sitteren vann på 14.47, Kemppi blev tvåa på 15.41 och Maria Eriksson trea på 16.01, 25 sekunder före Åsbros Klara Frih, ungdomen i sammanhanget (alla fyra fick för övrigt guldmedaljer, eftersom Kemppi vann K45-, Eriksson K40- och Frih F17-klasserna – och Eriksson; mer om det nedan). Det här gör att van Sitteren nu är regerande distriktsmästare på tre distanser samtidigt; hon tog nämligen hem titlarna på både maraton och halvmaraton i fjol. Eriksson fick å sin sida med sig hela fyra medaljer hem från Fellingsbro: Brons som trea i individuella DM och tre guld som segrare i sin veteranklass samt i både lag- och veteranlagklasserna med IF Start (även Marie Dasler tog på det sättet tre guldmedaljer).
På herrsidan var det betydligt tajtare med fem löpare inom tolv sekunder och de två första inom två, men Gustafsson tog alltså hem guldmedaljen. Segertiden var 12.58, Markus Bohman löpte på 13.00, Jack Karlsson på 13.06, Wilhelm Bergentz på 13.07 (alla de fyra springer för KFUM Örebro) och Michael Welday på 13.10 (han kutar för Stocksäter). Därefter var det en ocean av tid (24 sekunder) bak till femman Per Arvidsson som i sin tur bara var fem sekunder bakom comebackande Per Sjögren, som sopade hem guldet i M40-klassen (och var snabbaste veteran oavsett klass) med 13.39 (51 sekunder före M40-tvåan Fredrik Johnsson, som av instagram att döma haft en hel del skadekänningar senaste veckorna, efter en i övrigt mycket fin vår).
Bortser man från fyra starter i Örebro parkrun (varav tre med löpvagn) och en i Rusakulan vertikal tour så tror jag inte Sjögren löptävlat sedan han stod för det som för evigt kommer vara känt som ”Miraklet på Digerberget” (brons i långa terräng-DM) i slutet av oktober i fjol. Och, om man ska döma av rapporterna, har han knappt kunnat träna heller. Förhoppningsvis indikerar kvällens start, och resultat, att den sjögrenska kroppen börjat samarbeta igen.
I långloppscupen innebär kvällens resultat förstås att van Sitteren och Kemmpi drar ifrån i damklassen (de har nu 26 respektive 18 poäng) medan Eriksson går upp som ny trea på elva. Bergentz ökar sin ledning från två till tre poäng, när Bohman nu kliver upp från fjärde till andra plats i sammandraget (16 respektive 13 poäng).
Nästa DM löps den 19 juni, då är det 5 000 meter på bana som gäller, men det verkar fortfarande vara oklart vem som arrangerar (och var det ska springas; Glanshammar? Hallsberg? GIH?).
Alla distriktsmästare som korades i kväll:
Kvinnor: Liduina van Sitteren, Örebro AIK. F11: Ebba Fryxell, Garphyttan. F13: Elin Freed, Glansammar. F17: Klara Frih, Åsbro. K40: Maria Eriksson, IF Start. K45: Mikaela Kemppi, Örebro AIK. K50: Marie Dasler, IF Start. K55: Leila Toivonen, Storådalen. K60: Anna-Lena Bergström, Nature Running. K65: Rose Marie Enmalm, IF Start. K75: Birgitta Jansson, Storådalen. Lag, damer: IF Start (Maria Eriksson, Petra Hanaeus, Marie Dasler). Lag, damveteraner: IF Start (Maria Eriksson, Petra Hanaeus, Marie Dasler).
Män: Jonatan Gustafsson, KFUM örebro. P11: Svante Gustafsson, do. P13: Folke Eriksson, Thoren. P15: Alfons Wedin, Garphyttan. P17: Wilhelm Bergentz, KFUM Örebro. P19: Axel Sandberg, do. M35 :Johnny Sellvén, Örebro AIK. M40: Per Sjögren, KFUM Örebro. M45: Arturs Steinbergs, Glanshammar. M50: Rodney Hundermark, IFK Nora. M55: Torbjörn Sjölander, Örebro AIK. M60: Göte Pettersson, do. M65: Hans Backström Östansjö. M70: Sven-Olof Olofsson, do. M75: Sture Bodare, Glanshammar. M880: Anders Källman, Östansjö. Lag, herrar: KFUM Örebro (Jonatan Gustafsson, Markus Bohman, Jack Karlsson). Lag, herrveteraner: Örebro AIK (Johnny Sellvén, Fredrik Johnsson, Henrik Hellborg).

I mitt svep över tisdagskvällens oväntat många tävlingar i länet missade jag den mest givna: Tredje deltävlingen i Milans poängserie, vid Digerberget Jakob Wallenhammar vann hur som helst minuten före klubbkompisen (i Hagaby) Love Sintring, medan Martin Regborn joggade runt på 54.29 (nio minuter bakom Wallenhammar). Josefin Erlandsson var bästa dam på tolfte plats (det är ju mixedklass). Wallenhammar har vunnit sina två starter, men Per Eklöf toppar sammandraget 236 poäng (vilket motsvarar sekunder) före Albin Arlebo.

I dag var Regborn i Jönköping och tränade nya VM-grenen (premiär nästa år) knockoutsprint. Regborn var snabbast både i kval och semifinal, men fick ge sig mot Samuel Pihlström (OK Landehof) i spurten i finalen (av videon att döma ser det ärligt talat inte ut som om Regborn tar i jättemycket, så det var nog ingen prestigeförlust …). Även i Uppsala höll Svenska orienteringsförbundet en träningstävling i knockoutsprint i dag, men där har tyvärr bara kvalresultaten publicerats (å andra sidan är det rätt kul att se att KFUM Örebros Melker Forsberg, 18, var före killar som Rassmus Andersson och bara tolv sekunder bakom Albin Ridefelt, där).
– Syftet är att löparna ska få sparra mot varandra och få tillfälle att springa knockout med kvalitet. Det är viktigt att vi tränar på det här. Det gör vi bland annat på de landslagsläger vi har, men det måste ju också in i den vanliga tävlingsverksamheten för att vi ska få fram duktiga löpare i knockoutsprint, säger Håkan Carlsson, landslagschefen från Örebro, till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Ingen av Tisarens framstående löpare fanns på plats varken i Jönköping eller Uppsala.

Jag hoppas att ni hittade till min (pluslåsta) intervju med landslagsdebuterande Jonathan Ahlsson (det finns ju dessutom en artikel med Emilia Fahlin från tidigare i dag), och i förmiddags fick han ju dra på sig de blågula cykelbyxorna för första gången. Ahlsson rullade i mål som 81:a, drygt två minuter bakom täten, efter en drygt 100 kilometer lång, och inledningsvis backiga, etapp med start och mål i Litomerice; den första av fem i Course de la paix juniors. Fransmannen Hugo Toumire lyckades skapa en lycka till klungan med 47 cyklister och fick 16 sekunder plus tio bonussekunder som etappsegrare (det gör att ledningen är 20 sekunder eftersom tvåan fick sex bonussekunder). Wincent Wallinder var ende svensk i den där 47-mannaklungan och tog en 13:e-plats Anton Dahlbom och Edvin Lovidius var med i Ahlssons grupp, 2.12 bakom täten, medna Hjalamr Klyver tappade nästan tio minuter och Lukas Vernersson bröt. I morgon är det både ett kort individuellt tempolopp, på förmiddagen, och en linjeetapp, efter lunch.

Tog van Sitteren över löpartronen? (Och mycket annat från Startmilen)

Var det ett tronskifte vi såg på Örebros gator i eftermiddags? Jag snackar förstås om att Liduina van Sitteren var första länslöpare i mål i Startmilen, före både Mikaela Kemppi och Josefin Gerdevåg som dominerat länslöpningen senaste åren (om man räknar bort utflyttade topplöpare som Louise Wiker, Lisa Bergdahl och Johanna Eriksson). Nå, van Sitteren vann ju långloppscupen redan i fjol, men då åtminstone delvis på grund av att Kemppi rehabade fotoperation och Gerdevåg tävlade sparsamt. Nu var hon verkligen före i mål. Men visst, Gerdevåg har dragits med lår/rump-problem under våren och lär ha betydligt mer i kroppen när hon hinner träna ikapp, och Kemppi har fortfarande en bit kvar på vägen tillbaka. Tills vidare skriver vi dock upp van Sitteren som ledare i långloppscupen efter en andraplats (bakom Sävedalens Malin Straand) i Startmilen, 38 sekunder före trean Kemppi och 42 före femman Gerdevåg (Akeles Cecilia Kleist klämde sig in däremellan). van Sitterens tid, 36.59, var för övrigt pers med nästan en minut. Och då var det personliga rekordet ändå bara två veckor gammalt, från Varvetmilen. Gerdevågs inofficiella distriktsrekord på tio kilometer landsväg ligger på 35.27, Kemmpi har som bäst gjort 35.48.
På herrsidan tävlade de tre bästa länslöparna i Startmilen för klubbar utanför distriktet. Tim Sundström som springer för Tureberg tog tredjeplatsen på 31.54, bara 33 sekunder bakom segrande Efrem Bhrane, Västerås, medan Linus Rosdal som i år bytt klubb till Akele tog åttondeplatsen på 32.44 och Heshlu Andemariam, som för andra säsongen i rad tävlar för IFK Lidingö, blev tia på 33.06. I stället är det KFUM Örebros Markus Bohman, som klagade på att han fortfarande kände sig förkyld efter att ha varit värre däran tidigare i veckan, som toppar långloppscupen efter första tävlingen. Han gick i mål som tolva på 33.27, och var med det bästa löpare tävlandes för en distriktsklubb. Hans 16-årige klubbkomips Wilhelm Bergentz gjorde comeback efter körtelfeber och gick in på finfina 33.35, vilket gör honom till tvåa i cupen.
Officiella tävlingsklassen för ungdomarna och juniorerna är dock fem kilometer, och där var Bergentz träningskompis Noha Olsson snabbast av alla med 17.34, vilket gav en överlägsen seger i P19-klassen. Några damjuniorer kom inte till start, men Kils Ida Ingstorp (22.14) och Wedevågs Frida Arenvang (23.36) vann F15- respektive F13-klasserna medan Startduon Hugo Örn (18.42) och Axel Örneland (21.57) vann killarnas motsvarande åldersklasser.
Johan Ingjald (19.07) och Linda Take (19.53) noterade snabbaste femkilometarna av seniorerna, men där fanns bara motionsklass. Ingjald startade 41 minuter senare även tiokilometersklassen, där han blev 38:a på 39.39.
Det slogs ju ett världsrekord också, av John Kingstedt. Det kan ni läsa mycket mer om här.

Trots Startmilen kom hela 64 löpare till start i den 97:e upplagan av Örebro parkrun (som firar två år nästa helg!). Ja, några – eller i varje fall outtröttlige Rihards Darzins – sprang faktiskt båda. I parkrun var han näst snabbast på 20.48, i Startmilen knäppte han dubbla distansen på 43.40. Lisa Westerberg (22.29) och Mahfoudh Ameuri (19.44) kutade allra bäst.

Daniel Attås var fyra (knappt två minuter bakom segrande Max Peter Bejmer, IFK Göteborg) och Lovisa Persson femma (drygt två minuter bakom Lena Eliasson-Lööf, Pan-Kristianstad) i Kolmårdsdubblens medeldistans på lördagen. I morgon avgörs Kolmårdskavlen, som framför allt på herrsidan är ett viktigt test inför Tiomila för Tisaren, som ställer upp med Filip Jacobsson/Olle Josarp/Valter Pettersson/Daniel Attås/Mathias Drage. På damsidan saknas tre starkaste korten, som lär vara givna i Tiomilalaget (Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund), men inbördes lär ju Lovisa Persson/Rebecka Nylin/Ellinor Tjernlund kämpa om de två andra platserna i laget i morgon.

Bob Impola tog en 33:e-plats när han gick i mål på 2.10, drygt nio minuter efter segraren Mikael Gunnulfsen, i brutalt tuffa 50-kilometersloppet Reistadløpet. Tävlingen är den näst sista i Skiclassics-serien, och avslutande Ylläs–Levi nästa helg bör passa Karlslundsåkaren betydligt bättre.

Gräfnings säkrade totalsegern med ny vinst, Regborn oslagbar i säsongsöppningen och Axelsson slog tre år gamla rekord

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings har försökt i tre år – och i dag lyckades hon till slut: Efter två raka andraplatsen i sammandraget i Fis Worldloppet cup säkrade hon redan nu, 1,5 månader före finalen i Ryssland, totalsegern i 2019 års cup genom att ta hem fjärde tävlingen (av sex möjliga): Finlandialoppet. Segern var inte fullt lika överlägsen som de senaste, förvisso, men ändå med 34 sekunders marginal bak till tvåan Sini Alusniemi, Finland, över 50 kilometers åkning i fristil.
”Det var ett speciellt lopp i dag. Det blåste väldigt mycket, och ingen ville ligga längst fram i gruppen. Vi åkte långsamt, och fler och fler åkare anslöt till gruppen. När vi äntligen kom in i skogen, där det blåste lite mindre, gick jag all-in 15 kilometer från mål och fick en lucka till de andra tjejerna. Jag är så glad över att vara först i mål”, sa Gräfnings till tävlingsorganisationen.
I sammandraget har Gräfnings nu 480 poäng mot 302 för tvåan Tatjana Mannima med 100 poäng kvar att åka om i Ugra ski marathon den 6 april. Men redan nästa helg gör Gärfnings en intressant start i Vasaloppet.

Det är ju svårt att bedöma med tanke på motståndet, men Martin Regborns inledning på säsongen ser riktigt stark ut: På söndagen knöt han ihop tredje raka segern i världsrankningstävlingarna nere i turkiska Antalya (långdistans fredag, medeldistans lördag, förkortad långdistans söndag – och lägg därtill en seger i Löpex vinterserie den 30 januari så har han vunnit fyra av fyra tävlingar han ställt upp i 2019), och återigen med förkrossande marginal, den här gången över fem minuter före tvåan, rutinerade vitryssen Andrey Salin (som springer för Göteborgsklubben Sävedalen), och då ska man veta att det ändå ställde upp 53 löpare i herrarnas elitklass (en sån som dubble världsmästaren [om än i sprint] Jerker Lysell var 13:e, över 14 minuter bakom Regborn). Kanske ändå viktigare att notera vad Regborn själv känner, eftersom det är svårt att värdera insatsen utifrån tiderna (även om det aldrig är enkelt att vinna en orienteringstävling), och i sin öppna träningsdagbok skriver han att det känns som en ”fin inledning på säsongen”, och att han hade ”bra driv i löpningen och [ett] stabilt tekniskt genomförande” i dag. ”Väldigt lätt, öppen terräng, bara att bomba längs med strecket och bocka av kontrollerna, några mer utmanande sträckor längst söderut.”
I sammandraget vann Regborn förstås den minitour som de tre världsrankningstävlingarna utgjorde på maxpoängen 3 000, närmast före just Salin på 2 786,91 poäng (alla bakom segraren fick sin procent av segertiden multiplicerat med tio som poäng varje dag).
Tyvärr är det ju inget EM i år och heller ingen världscup förrän i juni, så det dröjer innan vi får se Regborn i den internationella konkurrensen på allvar, men Swedish league (eller elitserien i orientering, som jag brukar envisas med att skriva) drar ju igång i mitten av april i alla fall.
Lilian Forsgren avslutade med andra raka pallplatsen drygt 5,5 minuter bakom segrande Karolin Ohlsson (som tog totalsegern på damsidan via tvåa segrar och en andraplats) och Natalia Gemperle, men före starka löpare som Alva Olsson och Josefin Tjernlund. I sammandraget blev Forsgren fyra, 6,9 poäng bakom Olsson på tredjeplatsen (de poängen motsvarade 34 sekunder, som Forsgren hade behövt springa snabbare på dagens etapp).
Lovisa Persson blev näst bästa läns- och Tisaren-löpare i sammandraget, sjua och därmed placeringen före Josefin Tjernlund, trots att rangordningen var den omvända på söndagen med en åttondeplats för Persson och en sjätteplats för Tjernlund.
Jonatan Gustavsson avslutade sin svit med raka pallplatser genom att bli tvåa i bakom totalsegraren Hugo Lillieström på dagens etapp (tidigare totalledaren Jonas Andersson bröt). Även i damjuniorernas klass blev det en pallplats till länet efter att Anna Hallmén varit tvåa bakom Kristina Smirnova på de två avslutande etapperna (bara två löpare fullföljde alla etapper i den klassen, Hallmén bröt första men blev ändå trea totalt).

En annan som visar storform är Adam Axelsson. I en resultattävling på den snabba isen i Calgary slog Axelsson natten till söndag, svensk tid, äntligen sina 3,5 respektive tre år gamla personliga rekord på 500 meter (37,11) respektive 1 000 meter (1.13,33). Tiden på 500 meter gör att han klättrar förbi Martin Friberg på listan över tidernas bästa svenskar på distansen, där Axelsson nu är nia, bara sex hundradelar bakom en viss Johan Röjler (Eric Zachrisson har svenskt rekord på 35,44). Det blir mycket mer om Axelsson på bloggen när jag fått tag på honom i Kanada.

I junior- och ungdoms-SM i friidrott (ungdoms-SM i 17-årsklasserna alltså, de i 15- och 16-årsklasserna avgörs i Västerås om några veckor) blev det inga medaljer för länet i medeldistanslöpningen. Precis som för Åsbros Klara Frih i går slutade det med en fjärdeplats för KFUM Örebros Noha Olsson i 17-årsklassen. Han gjorde 4.17,71 på Örebro indoor games i januari, men mästerskapslopp är ju något helt annat och även om den tiden hade räckt till guld i Växjö (det tog Hälles Sharmarke Ahmed på 4.17,93) så fick Olsson se ytterligare två löpare smita över mållinjen innan han passerade den på 4.21,34 (1,2 sekunder från silver, sex tiondelar från brons).

Nere på Cypern avslutade Matthias Wengelin och Axel Lindh Cyprus sunshine cup, som även går under namnet Afxentia stage race, på vitt skilda sätt. Wengelin blev elva på sista etappen, mindre än 80 sekunder bakom täten efter nästan 1,5 timmar och fyra varv på en intensiv crosscountrybana. Polacken Wawak Bartlomiej vann för dagen närmast före tjeckerna Ondrej Cink (som varit 14:e på OS och cyklat Tour de France) och Jan Skarnitzl (som varit tolva på OS och nu tog hem sammandraget på Cypern, 39 sekunder före Bartlomiej).  ”Riktigt fin känsla i kroppen, så det var bara att njuta av racet”, skriver Wengelin på instagram (han fick dock nöja sig med en 21:a-plats i sammandraget efter alla punkteringar han drabbats av tidigare i veckan). Lindh, då? Näe, han var inte alls nöjd med hur kroppen kändes (efter de dubbla antibiotikakurerna) och kom i mål som 38:a i dag, drygt tio minuter efter täten, vilket gjorde att han landade som 37:a i sammandraget: ”Hoppas det här kommer vara det mest mediokra lopp jag gör i år”, skrev han på instagram.

I tävlingen med det läckra namnet Studenternas Vinthundsvinter, i Sollentuna friidrottshall, slutade KFUM Örebros Markus Bohman, som dragits med lite sjukdomsbekymmer under vintern, på andra plats på 8.37,52 (tre sekunder bakom Spårvägens Alexander Holmblad i ett startfält med 57 löpare). Hans tidigare bästaresultat sedan han flyttade till länet är 8.55,87 i fjol, men jag är osäker på om det är pers eller om han löpt snabbare tidigare.

Första dagen av Öppet spår, då? Jo, Karlslunds Per Eklöf sjunde snabbast av alla med finfina 4.35.45 (Det är ju svårt att jämföra från år till år, men hans ästa tid i ”riktiga” Vasaloppet är 4.09.19 2012 och bästa placeringen en 115:e-plats från året innan). Klubbkompisen Ida Nilsson var snabbaste dam från länet med 5.50.35, en grym förbättring efter att tidigare ha gjort ett par Öppet spår runt 7,5 timmar.
Granbergsdals Ludvig Berg följde upp ungdoms-SM-succén med seger i Ungdomsvasans H16-klass, över 19 kilometer, fem sekunder före Högbos Kalle Georgsson på andraplatsen. Dessutom vann elvaåriga Oskar Söder, som förvisso tävlar för IFK Grängesberg men bor i Kopparberg, H12-klassen, över nio kilometer, på 25.14 (tre sekunder före tvåan).

Måste ju förresten passa på att skriva att det är trist med ett SM i skidorientering utan en enda deltagare från varken Örebro län eller Värmland … Speciellt som det under senaste decenniet faktiskt funnits några riktigt vassa idrottare i grenen. Men just den här vintern verkar det som om hela länet valt att lägga kartstället på hyllan.

Ekströms succé i världscupcomebacken – finns det en liten VM-chans, trots allt?

Ingen, som följer Vinterstudion eller läser på na.se, lär väl ha missat dagens största nyhet i konditionsidrottslänet: Axel Ekström smackade till med en 27:e-plats, som näst bästa svensk, i världscupcomebacken. Det var första gången på över två år som Klockhammarsonen tog världscuppoäng, och det var ju första gången i vinter han fick chansen att köra i världscupen. Och faktum är att han äntligen får dra på sig den vita landslagsdressen igen (ja, han fick ju det i skandinaviska cupen i Vukoatti för några veckor sedan, så helt ovant är det inte) redan på söndagen, eftersom han tagits ut till ett av de två svenska stafettlagen och därmed uppgraderas från den nationella kvoten han åkte i på lördagen (i IFK Moras dress). En lång (pluslåst) intervju med Ekström om dagens framgång finns att läsa här.
Lördagens distans, 15 kilometer fritt, finns inte med på VM-programmet i Seefeld i vinter (det vankas klassisk stil, istället), och det vore väl för mycket att tro att Ekström skulle ta sig hela vägen dit trots att han var reserv på hemmaplan i VM-truppen för två år sedan och trots lördagens succé (håll i minnet att Calle Halfvarsson och Oskar Svensson saknades, även om det är nog så imponerande att Ekström spöade åkare som Jens Burman, Daniel Richardsson och Björn Sandström). Trots de resultaten får Richardsson (på klassisk sträcka, så det är väl givet) och Burman åka i svenska förstalaget i söndagens stafett (ihop med Halfvarsson som är tillbaka, och Viktor Thorn, som var ende svensk som var före Ekström på lördagen) medan Ekström får nöja sig med en klassisk sträcka i andralaget (kanske ett litet test för att se om han ändå, möjligen, har i en VM-trupp att göra?) där Tiio Söderhielm (44:a på lördagen, 33 sekunder bakom Ekström) och Karl-Johan Westberg (47:a, 43 sekunder bakom) får ta hand om sträckorna i fristil, som borde passa Ekström bättre. Nå, det kommer också en SM-vecka som ett sista test, med start redan på onsdag.

Man kan för övrigt ställa klockan tidigt i morgon, för nu är det bekräftat att Karlslunds Maria Gräfnings, som vann Dolomitenlauf förra helgen, kommer till start i Marcialonga. Damerna startar redan 7.50, och Gräfings kommer ha startnummer 20030. Bob Impola har startnummer 27 bland herrarna, som startar tio minuter senare.

I Scandic indoor games i Huddinge fick KFUM Örebros Markus Bohman och örebroaren Heshlu Andemariam (som flyttat till Stockholm och bytt IF Start till IFK Lidingö, som han nu gjorde en av sina första tävlingar för) springa B-heat på 3 000 meter. Därmed fick de ingen draghjälp av de riktigt snabba löparna, utan fick i stället göra loppet själva. Bohman vann heatet på 8.54,78, Andemariam var tvåa på 8.55,63. Det gjorde dem till nia och tia totalt (före två löpare i A-heatet). Tim Sundström kom inte till start, däremot sprang Mikaela Larsson (som vann Stockholm marathon – alltså inte bara SM-klassen utan hela tjotaballongen, i fjol) i samma heat och gick i mål på 9.50,14.
I dag kutade KFUM:s Jonatan Gustafsson 800 meter på 1.58,30 (drygt 1,5 sekunder från inomhusperset), halvsekunden bakom segrande Eskilstunalöparen Aleksej Pirgholizadeh. Stocksäters Michael Welday och KFUM.s William Wickholm blev tvåa och trea i B-heatet, nia och elva totalt, på 2.02,45 respektive 2.02,65.

Och hemma i Örebro var Petra Hanaeus (21.13) och Johan Ingjald (19.25) snabbast i dagens parkrun. Har ni hört den förut? Jo, de båda var snabbast även förra veckan, och Ingjald har nu 19 segrar i tävlingen totalt (flest av alla, ingen annan har mer än 15) medan Hanaeus nu har varit snabbast fem veckor i rad och därmed tangerade Annica Sjölunds rekord på raka segrar (från de fem första veckorna, våren 2017).