Kungen av Örebroloppet avslutade på topp – och Larsson var en placering och tolv sekunder från sensationell EM-medalj

Jag har inte lyckats sammanställa någon komplett historik, men man kan ändå konstatera att Per Eklöf alltid varit kungen av Örebroloppet (eller KFUM Multisport, som tävlingen tidigare hette). Spridda skurar av vad jag hittat på nätet och i vårt pappersarkiv: Eklöf vann de (tillfälliga) individuella klasserna 2009 och 2018, vann parklasserna 2014 och 2015 (med Henrik Eknor) och var tvåa 2013 och 2017 (jag saknar säkert en hel radda andra resultat). Därför var det helt följdriktigt att han, i par med Christer Casselsjö tog hem det som utannonserats som den allra sista upplagan av tävlingen. De båda släppte tio sekunder på den inledande löpningen men växlade först (tillsammans med Erik Söderström/Kim Stenholm som till slut blev fyra) efter cyklingen och cruisade sedan iväg till seger med över sex minuter. Det var mer spännande om andraplatsen, som Villem Raudsepp och Dan Grabö tog bara åtta sekunder före John Lundström/David Rundström.
I mixedklassen tog meriterade VM-löparen, i 24-timmarslöpning, Sandra Lundqvist (från Kristinehamn) hem segern med över fyra minuters marignal, i par med Fredrik Sundberg. Deras tid hade räckt till en fjärdeplats av 31 herrlag. Pernilla Lagergren/Anton Lidblad och Malin Wandus/Olle Axelsson tog andra- respektive tredjeplatserna. Och på damsidan var Elin Lundberg och Linn Nilsson helt överlägsna och vann med över en kvart före tvåorna Ingalill Kämmerling/Lotta Lennartsson som hade ytterligare lika mycket bak till treorna Matilda Kjellgren/Linda Justesen.

I världscupen i orientering följde Martin Regborn upp sin femteplats i lördagens medeldistans med en ny i söndagens förkortade långdistans med jaktstart på lördagsresultaten. Han tappade Miika Kirmula men tog Olav Lundanes och var i slutändan bara 13 sekunder från pallen. Och han var förstås nöjd när jag pratade med honom efteråt för en (pluslåst) artikel på na.se.
– Jag får vara nöjd. Det är första internationella loppen för säsongen, och man har ju inte riktigt vetat var man legat. Det är sköt att få ett kvitto på att man är med. Två podiumplatser (topp sex) på världscup, när alla de bästa är med, är bra, sa han bland annat.
Lilian Forsgren tappade däremot från 19:e startposition till en 29:e-plats i mål.
Regborn ligger femma i världscupsammandraget efter två av nio tävlingar, Forsgren någonstans runt 25:e plats (det var för svårt att räkna ut med kalkylatorn, och någon uppdaterad lista finns ännu inte att tillgå).
Nästa tävling, om vi bortser från tisdagens sprintstafett där Regborn lär få chansen i förstalaget, är de båda individuella VM-loppen (långdistans den 14 augusti, medeldistans den 16 augusti) som båda räknas in i världscupen.

Ex-örebroaren Viktor Larsson var bara tolv sekunder från en sensationell EM-medalj i mountainbikeorientering när sprinten avgjordes nere i Polen i dag. Larsson slutade fyra, men var faktiskt delad trea (virtuellt, så att säga, cyklisterna startar ju inte samtidigt) vid den 24:e av de 27 kontrollerna på banan, med två minuters tävlingstid kvar. Men ryssen Valerij Gluhov var urstark på slutet och knep bronset de där tolv sekunderna ned till fyran Larsson. Estniske guldmedaljören Lauri Malsroos var 40 sekunder före Larsson i mål. Garphyttans Marcus Jansson slutade på delad nionde plats, minuten från täten, 32 sekunder från medalj och 20 sekunder bakom Larsson (och då ska man veta att han tappade 35 sekunder på en bom till femte kontrollen). Tredje bästa svensk återfanns först på 55:e plats. I morgon avslutas EM med jaktstart.

Under sista dagen av Sayo, den stora friidrottstävlingen i Sollentuna, blev Markus Bohman den 41:a distriktslöparen genom tiderna att gå under fyra minuter på 1 500 meter. Bohman, som normalt springer längre distanser (typ 5 000 och 10 000 meter), passerade mållinjen på 3.58,44, vilket gör honom till 33:a i distriktet genom tiderna, precis före träningskompisen William Wickholm. Ärlas Berhe Kidane vann heatet på 3.56,11, och även Jonatan Gustavsson (3.59,88) och Wilhelm Bergentz (4.04,00) gjorde pers (i Gustavssons fall utomhuspers).

Matthias Wengelin revanscherade sig från lördagens niondeplats i andra etappen av Borlänge tour (som dubblerade som NM i OS-disciplinen crosscountry) med en andraplats, bara 5,5 sekunder bakom segrande Emil Lindgren, på söndagens avslutande etapp. Därmed klättrade Wengelin till fjärde plats i sammandraget, som tredje bästa svensk, i etapploppet som ingår i Sverigecupen. Örebroarens finfina inledning på säsongen fortsätter alltså.

Och Örebrocyklisten Jonathan Ahlsson avslutade tio dagars intensivt tävlande med en pallplats i sitt nionde lopp – 59 sekunder bakom segrande juniorlandslagskompisen Edvin Lovidius i juniorklassen i Falkenloppet.

Veteran-SM i orientering, som avgjordes utanför Edsbyn i dagarna tre, avslutade på söndagen med en medeldistans som gav en medalj av varje valör till länet. Tord Lidström, Hagaby, tog guld i H85, Asta Sjöberg, Lindebygden, silver i D80, och Ann-Britt Göransson, Almby, brons i D65.

van Sitteren vann igen – två dagar efter jätteperset i Stockholm (och så nära var KFUM Örebro lag-SM-finalen i friidrott)

Nog har jag skrivit om Erik Anfälts galna tävlingsscheman och andra som sprungit ohemult många tävlingar, men frågan är om inte Liduina van Sitteren tar något sorts pris. Förra sommaren satte hon sig ju i bilen direkt efter totalsegern i Viby marathon och åkte och vann korta klassen i Jordgubbslunken – och i går kväll sprang hon hem Rallarrundan på 18.11 två dygn efter att ha gjort sitt livs maratonlopp (sin livs tävling över huvud taget, kanske) i Stockholm med 2.54.17 vilket var ett marapers med över fem minuter och ett Stockholms-pers med över 6,5 minuter.
Rallarrundan, på gång och cykelbanor i Hallsberg, är en femkilometerstävling som ingår i långloppscupen, och van Sitteren var 42 sekunder före Frida Nilsson och ytterligare 18 före trean Petra Hanaeus. Seger var van Sitterens sjunde på sju starter i långloppscupen i år, och det känns som att det är dags att uppdatera listan över hennes resultat så här långt i år:

Etta i Inneserien 1 mile 31 januari.
Etta i Inneserien 2 000 meter 11 februari.
Tvåa i Inneserien 3 000 meter 13 mars (bakom Klara Frih).
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Startmilen 6 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 9 april.
Etta i Örebro parkrun 13 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 16 april.
Etta av länslöparna (tvåa totalt) i Örebro AIK halvmaraton 17 april.
Etta i Glanshammars terrängserie 23 april.
Etta i Wedevågsloppet 4 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 7 maj.
Etta i korta terräng-DM 9 maj.
Etta i Hälleforsterrängen 11 maj.
Etta i Glanshammars terrängserie 14 maj.
Bästa länslöpare i Göteborgsvarvet (halvmaraton-SM) 18 maj.
Etta i Örebro parkrun 25 maj.
Etta i Fjugestaloppet 29 maj.
Tredje bästa länslöpare i Stockholm marathon (maraton-SM) 1 juni.
Etta i Rallarrundan 3 juni.

Långloppscupens regerande mästare på herrsidan, Per Arvidsson, har tävlat sparsamt senaste 1,5 månaderna, men var tillbaka i kväll och vann på 16.05, åtta sekkunder före Michael Welday och 43 före Johan Ingjald. De båda gick alltså också under 17 minuter. I långloppscupen gör tredjeplatsen Ingjald till ny ledare, två poäng före Wilhelm Bergentz (och Arvidsson kliver upp som fyra, på samma poäng, första-, andra- och tredjeplatser som trean Kevin Henriksson men med färre fjärdeplatser). Nästa deltävling är Lindesjönloppet på torsdag. Det sätter punkt för en superintensiv cupvecka med fyra tävlingar och 24 poäng på spel på mindre än nio dygn (där dessutom Stockholm marathon ”stör” många av topplöparna mitt i). Kul förresten att se att Rallarrundan blivit en sådan deltagarsuccé – i år 199 i femkilometersklassen med tidtagning och därtill fanns ungdomsklasser och många som sprang utan klockning.

Från helgen missade jag att lag-SM-kvalet i friidrott avgjordes, och att det var snubblande nära att KFUM Örebro skulle ta sig till finalen, som avgörs under SM-veckan. Det hade ju verkligen varit mäktigt! Svenska friidrottsförbundets Jonas Hedman skriver att KFUM-idrottarna faktiskt trodde att de hade vunnit kvaltävlingen i Norrköping. ”Matchen fick ett märkligt slut sedan en felräkning kommit i ljuset” skriver förbundet, och när det felet rättats visade det sig att Växjö hade tagit platsen en poäng före Örebro. Eftersom Växjö hade fler andraplatser än KFUM hade laget behövt ta två poäng mer för att kvala in (eller bytt placering med just en Växjöatlet i någon gren). Om det var nära? Tja, i diskus hade det räckt om Linus Bernhult kastat 60 centimeter längre. Eller också kunde Bimo Soenarso ha sprungit fem hundradelar fortare på 100 meter samtidigt som Rasmus Hugosson tog 1,75 i höjd i första istället för i tredje försöket. Då hade det räckt.
medel- och långdistans, då? Jo, KFUM matchade ett gäng lovande killar som levererade fyra tredjeplatser (men förlorade kampen mot Växjö med 12–13 … det var den där försmädliga poängen igen!). Alexander Larsson sprang 800 meter på 2.03,83 (2,7 sekunder från segern), William Wickholm 1 500 på 4.07,65 (knappt sex sekunder från segern), Markus Bohman 5 000 på 15.17,16 (34 sekunder från segern) och Jack Karlsson 3 000 meter hinder på 10.13,54 (60 sekunder från segern).
”Vi kämpar dock vidare och räknar med att ha ett ännu starkare lag nästa år och därmed nå lag-SM-finalen”, skriver KFUM på sin hemsida.
KFUM:s damer tävlar i division 1, nivån under lag-SM-kvalet, och den seriematchen har flyttats till höstkanten i år och avgörs den 8 september, i Sollentuna.

Ännu lite tidigare, i torsdags, sprang Lisa Bergdahl hem ett pers på 1 500 meter på Bauhuasgalan. Hon blev åtta i ett nationellt heat (kryddat med ett par norskor) på 4.33,45, och följde därmed upp silvret tillsammans med Sävedalen på 3×1 500 meter på stafett-SM förra helgen.

I går presenterades förresten den slutgiltiga uttagningen till junior-VM i orientering, utan helgens SM-silvermedaljör Jonatan Gustafsson.

Favoritsegrar i terräng-DM – och veteranguld i comebacken för Sjögren (plus Ahlssons landslagsdebut och Regborns knockoutsprinttest)

Det blev favoritsegrar på såväl dam- som herrsidan när säsongens första distriktsmästerskap i löpning avgjordes på elljusspåret i Fellingsbro på torsdagskvällen. Det handlade om korta terräng-DM, vilket innebär fyra kilometer, och favoriterna som jag skrev om här på bloggen i tisdags och som höll hela vägen var Liduina van Sitteren och Jonatan Gustafsson. Hittills i år har ju van Sitteren inte haft en enda länslöpare framför sig (då har hon sprungit fyra tävlingar i långloppscupen, fyra i Glanshammars terrängserie och ett Örebro parkrun), och i kväll var hon nästan minuten (54 sekunder) före tvåan Mikaela Kemppi (som ju har många DM-guld på meritlistan men är mitt i en comeback efter sin fotoperation) över de fyra kilometerna. van Sitteren vann på 14.47, Kemppi blev tvåa på 15.41 och Maria Eriksson trea på 16.01, 25 sekunder före Åsbros Klara Frih, ungdomen i sammanhanget (alla fyra fick för övrigt guldmedaljer, eftersom Kemppi vann K45-, Eriksson K40- och Frih F17-klasserna – och Eriksson; mer om det nedan). Det här gör att van Sitteren nu är regerande distriktsmästare på tre distanser samtidigt; hon tog nämligen hem titlarna på både maraton och halvmaraton i fjol. Eriksson fick å sin sida med sig hela fyra medaljer hem från Fellingsbro: Brons som trea i individuella DM och tre guld som segrare i sin veteranklass samt i både lag- och veteranlagklasserna med IF Start (även Marie Dasler tog på det sättet tre guldmedaljer).
På herrsidan var det betydligt tajtare med fem löpare inom tolv sekunder och de två första inom två, men Gustafsson tog alltså hem guldmedaljen. Segertiden var 12.58, Markus Bohman löpte på 13.00, Jack Karlsson på 13.06, Wilhelm Bergentz på 13.07 (alla de fyra springer för KFUM Örebro) och Michael Welday på 13.10 (han kutar för Stocksäter). Därefter var det en ocean av tid (24 sekunder) bak till femman Per Arvidsson som i sin tur bara var fem sekunder bakom comebackande Per Sjögren, som sopade hem guldet i M40-klassen (och var snabbaste veteran oavsett klass) med 13.39 (51 sekunder före M40-tvåan Fredrik Johnsson, som av instagram att döma haft en hel del skadekänningar senaste veckorna, efter en i övrigt mycket fin vår).
Bortser man från fyra starter i Örebro parkrun (varav tre med löpvagn) och en i Rusakulan vertikal tour så tror jag inte Sjögren löptävlat sedan han stod för det som för evigt kommer vara känt som ”Miraklet på Digerberget” (brons i långa terräng-DM) i slutet av oktober i fjol. Och, om man ska döma av rapporterna, har han knappt kunnat träna heller. Förhoppningsvis indikerar kvällens start, och resultat, att den sjögrenska kroppen börjat samarbeta igen.
I långloppscupen innebär kvällens resultat förstås att van Sitteren och Kemmpi drar ifrån i damklassen (de har nu 26 respektive 18 poäng) medan Eriksson går upp som ny trea på elva. Bergentz ökar sin ledning från två till tre poäng, när Bohman nu kliver upp från fjärde till andra plats i sammandraget (16 respektive 13 poäng).
Nästa DM löps den 19 juni, då är det 5 000 meter på bana som gäller, men det verkar fortfarande vara oklart vem som arrangerar (och var det ska springas; Glanshammar? Hallsberg? GIH?).
Alla distriktsmästare som korades i kväll:
Kvinnor: Liduina van Sitteren, Örebro AIK. F11: Ebba Fryxell, Garphyttan. F13: Elin Freed, Glansammar. F17: Klara Frih, Åsbro. K40: Maria Eriksson, IF Start. K45: Mikaela Kemppi, Örebro AIK. K50: Marie Dasler, IF Start. K55: Leila Toivonen, Storådalen. K60: Anna-Lena Bergström, Nature Running. K65: Rose Marie Enmalm, IF Start. K75: Birgitta Jansson, Storådalen. Lag, damer: IF Start (Maria Eriksson, Petra Hanaeus, Marie Dasler). Lag, damveteraner: IF Start (Maria Eriksson, Petra Hanaeus, Marie Dasler).
Män: Jonatan Gustafsson, KFUM örebro. P11: Svante Gustafsson, do. P13: Folke Eriksson, Thoren. P15: Alfons Wedin, Garphyttan. P17: Wilhelm Bergentz, KFUM Örebro. P19: Axel Sandberg, do. M35 :Johnny Sellvén, Örebro AIK. M40: Per Sjögren, KFUM Örebro. M45: Arturs Steinbergs, Glanshammar. M50: Rodney Hundermark, IFK Nora. M55: Torbjörn Sjölander, Örebro AIK. M60: Göte Pettersson, do. M65: Hans Backström Östansjö. M70: Sven-Olof Olofsson, do. M75: Sture Bodare, Glanshammar. M880: Anders Källman, Östansjö. Lag, herrar: KFUM Örebro (Jonatan Gustafsson, Markus Bohman, Jack Karlsson). Lag, herrveteraner: Örebro AIK (Johnny Sellvén, Fredrik Johnsson, Henrik Hellborg).

I mitt svep över tisdagskvällens oväntat många tävlingar i länet missade jag den mest givna: Tredje deltävlingen i Milans poängserie, vid Digerberget Jakob Wallenhammar vann hur som helst minuten före klubbkompisen (i Hagaby) Love Sintring, medan Martin Regborn joggade runt på 54.29 (nio minuter bakom Wallenhammar). Josefin Erlandsson var bästa dam på tolfte plats (det är ju mixedklass). Wallenhammar har vunnit sina två starter, men Per Eklöf toppar sammandraget 236 poäng (vilket motsvarar sekunder) före Albin Arlebo.

I dag var Regborn i Jönköping och tränade nya VM-grenen (premiär nästa år) knockoutsprint. Regborn var snabbast både i kval och semifinal, men fick ge sig mot Samuel Pihlström (OK Landehof) i spurten i finalen (av videon att döma ser det ärligt talat inte ut som om Regborn tar i jättemycket, så det var nog ingen prestigeförlust …). Även i Uppsala höll Svenska orienteringsförbundet en träningstävling i knockoutsprint i dag, men där har tyvärr bara kvalresultaten publicerats (å andra sidan är det rätt kul att se att KFUM Örebros Melker Forsberg, 18, var före killar som Rassmus Andersson och bara tolv sekunder bakom Albin Ridefelt, där).
– Syftet är att löparna ska få sparra mot varandra och få tillfälle att springa knockout med kvalitet. Det är viktigt att vi tränar på det här. Det gör vi bland annat på de landslagsläger vi har, men det måste ju också in i den vanliga tävlingsverksamheten för att vi ska få fram duktiga löpare i knockoutsprint, säger Håkan Carlsson, landslagschefen från Örebro, till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Ingen av Tisarens framstående löpare fanns på plats varken i Jönköping eller Uppsala.

Jag hoppas att ni hittade till min (pluslåsta) intervju med landslagsdebuterande Jonathan Ahlsson (det finns ju dessutom en artikel med Emilia Fahlin från tidigare i dag), och i förmiddags fick han ju dra på sig de blågula cykelbyxorna för första gången. Ahlsson rullade i mål som 81:a, drygt två minuter bakom täten, efter en drygt 100 kilometer lång, och inledningsvis backiga, etapp med start och mål i Litomerice; den första av fem i Course de la paix juniors. Fransmannen Hugo Toumire lyckades skapa en lycka till klungan med 47 cyklister och fick 16 sekunder plus tio bonussekunder som etappsegrare (det gör att ledningen är 20 sekunder eftersom tvåan fick sex bonussekunder). Wincent Wallinder var ende svensk i den där 47-mannaklungan och tog en 13:e-plats Anton Dahlbom och Edvin Lovidius var med i Ahlssons grupp, 2.12 bakom täten, medna Hjalamr Klyver tappade nästan tio minuter och Lukas Vernersson bröt. I morgon är det både ett kort individuellt tempolopp, på förmiddagen, och en linjeetapp, efter lunch.

Tog van Sitteren över löpartronen? (Och mycket annat från Startmilen)

Var det ett tronskifte vi såg på Örebros gator i eftermiddags? Jag snackar förstås om att Liduina van Sitteren var första länslöpare i mål i Startmilen, före både Mikaela Kemppi och Josefin Gerdevåg som dominerat länslöpningen senaste åren (om man räknar bort utflyttade topplöpare som Louise Wiker, Lisa Bergdahl och Johanna Eriksson). Nå, van Sitteren vann ju långloppscupen redan i fjol, men då åtminstone delvis på grund av att Kemppi rehabade fotoperation och Gerdevåg tävlade sparsamt. Nu var hon verkligen före i mål. Men visst, Gerdevåg har dragits med lår/rump-problem under våren och lär ha betydligt mer i kroppen när hon hinner träna ikapp, och Kemppi har fortfarande en bit kvar på vägen tillbaka. Tills vidare skriver vi dock upp van Sitteren som ledare i långloppscupen efter en andraplats (bakom Sävedalens Malin Straand) i Startmilen, 38 sekunder före trean Kemppi och 42 före femman Gerdevåg (Akeles Cecilia Kleist klämde sig in däremellan). van Sitterens tid, 36.59, var för övrigt pers med nästan en minut. Och då var det personliga rekordet ändå bara två veckor gammalt, från Varvetmilen. Gerdevågs inofficiella distriktsrekord på tio kilometer landsväg ligger på 35.27, Kemmpi har som bäst gjort 35.48.
På herrsidan tävlade de tre bästa länslöparna i Startmilen för klubbar utanför distriktet. Tim Sundström som springer för Tureberg tog tredjeplatsen på 31.54, bara 33 sekunder bakom segrande Efrem Bhrane, Västerås, medan Linus Rosdal som i år bytt klubb till Akele tog åttondeplatsen på 32.44 och Heshlu Andemariam, som för andra säsongen i rad tävlar för IFK Lidingö, blev tia på 33.06. I stället är det KFUM Örebros Markus Bohman, som klagade på att han fortfarande kände sig förkyld efter att ha varit värre däran tidigare i veckan, som toppar långloppscupen efter första tävlingen. Han gick i mål som tolva på 33.27, och var med det bästa löpare tävlandes för en distriktsklubb. Hans 16-årige klubbkomips Wilhelm Bergentz gjorde comeback efter körtelfeber och gick in på finfina 33.35, vilket gör honom till tvåa i cupen.
Officiella tävlingsklassen för ungdomarna och juniorerna är dock fem kilometer, och där var Bergentz träningskompis Noha Olsson snabbast av alla med 17.34, vilket gav en överlägsen seger i P19-klassen. Några damjuniorer kom inte till start, men Kils Ida Ingstorp (22.14) och Wedevågs Frida Arenvang (23.36) vann F15- respektive F13-klasserna medan Startduon Hugo Örn (18.42) och Axel Örneland (21.57) vann killarnas motsvarande åldersklasser.
Johan Ingjald (19.07) och Linda Take (19.53) noterade snabbaste femkilometarna av seniorerna, men där fanns bara motionsklass. Ingjald startade 41 minuter senare även tiokilometersklassen, där han blev 38:a på 39.39.
Det slogs ju ett världsrekord också, av John Kingstedt. Det kan ni läsa mycket mer om här.

Trots Startmilen kom hela 64 löpare till start i den 97:e upplagan av Örebro parkrun (som firar två år nästa helg!). Ja, några – eller i varje fall outtröttlige Rihards Darzins – sprang faktiskt båda. I parkrun var han näst snabbast på 20.48, i Startmilen knäppte han dubbla distansen på 43.40. Lisa Westerberg (22.29) och Mahfoudh Ameuri (19.44) kutade allra bäst.

Daniel Attås var fyra (knappt två minuter bakom segrande Max Peter Bejmer, IFK Göteborg) och Lovisa Persson femma (drygt två minuter bakom Lena Eliasson-Lööf, Pan-Kristianstad) i Kolmårdsdubblens medeldistans på lördagen. I morgon avgörs Kolmårdskavlen, som framför allt på herrsidan är ett viktigt test inför Tiomila för Tisaren, som ställer upp med Filip Jacobsson/Olle Josarp/Valter Pettersson/Daniel Attås/Mathias Drage. På damsidan saknas tre starkaste korten, som lär vara givna i Tiomilalaget (Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund), men inbördes lär ju Lovisa Persson/Rebecka Nylin/Ellinor Tjernlund kämpa om de två andra platserna i laget i morgon.

Bob Impola tog en 33:e-plats när han gick i mål på 2.10, drygt nio minuter efter segraren Mikael Gunnulfsen, i brutalt tuffa 50-kilometersloppet Reistadløpet. Tävlingen är den näst sista i Skiclassics-serien, och avslutande Ylläs–Levi nästa helg bör passa Karlslundsåkaren betydligt bättre.

Gräfnings säkrade totalsegern med ny vinst, Regborn oslagbar i säsongsöppningen och Axelsson slog tre år gamla rekord

Karlslundsåkaren Maria Gräfnings har försökt i tre år – och i dag lyckades hon till slut: Efter två raka andraplatsen i sammandraget i Fis Worldloppet cup säkrade hon redan nu, 1,5 månader före finalen i Ryssland, totalsegern i 2019 års cup genom att ta hem fjärde tävlingen (av sex möjliga): Finlandialoppet. Segern var inte fullt lika överlägsen som de senaste, förvisso, men ändå med 34 sekunders marginal bak till tvåan Sini Alusniemi, Finland, över 50 kilometers åkning i fristil.
”Det var ett speciellt lopp i dag. Det blåste väldigt mycket, och ingen ville ligga längst fram i gruppen. Vi åkte långsamt, och fler och fler åkare anslöt till gruppen. När vi äntligen kom in i skogen, där det blåste lite mindre, gick jag all-in 15 kilometer från mål och fick en lucka till de andra tjejerna. Jag är så glad över att vara först i mål”, sa Gräfnings till tävlingsorganisationen.
I sammandraget har Gräfnings nu 480 poäng mot 302 för tvåan Tatjana Mannima med 100 poäng kvar att åka om i Ugra ski marathon den 6 april. Men redan nästa helg gör Gärfnings en intressant start i Vasaloppet.

Det är ju svårt att bedöma med tanke på motståndet, men Martin Regborns inledning på säsongen ser riktigt stark ut: På söndagen knöt han ihop tredje raka segern i världsrankningstävlingarna nere i turkiska Antalya (långdistans fredag, medeldistans lördag, förkortad långdistans söndag – och lägg därtill en seger i Löpex vinterserie den 30 januari så har han vunnit fyra av fyra tävlingar han ställt upp i 2019), och återigen med förkrossande marginal, den här gången över fem minuter före tvåan, rutinerade vitryssen Andrey Salin (som springer för Göteborgsklubben Sävedalen), och då ska man veta att det ändå ställde upp 53 löpare i herrarnas elitklass (en sån som dubble världsmästaren [om än i sprint] Jerker Lysell var 13:e, över 14 minuter bakom Regborn). Kanske ändå viktigare att notera vad Regborn själv känner, eftersom det är svårt att värdera insatsen utifrån tiderna (även om det aldrig är enkelt att vinna en orienteringstävling), och i sin öppna träningsdagbok skriver han att det känns som en ”fin inledning på säsongen”, och att han hade ”bra driv i löpningen och [ett] stabilt tekniskt genomförande” i dag. ”Väldigt lätt, öppen terräng, bara att bomba längs med strecket och bocka av kontrollerna, några mer utmanande sträckor längst söderut.”
I sammandraget vann Regborn förstås den minitour som de tre världsrankningstävlingarna utgjorde på maxpoängen 3 000, närmast före just Salin på 2 786,91 poäng (alla bakom segraren fick sin procent av segertiden multiplicerat med tio som poäng varje dag).
Tyvärr är det ju inget EM i år och heller ingen världscup förrän i juni, så det dröjer innan vi får se Regborn i den internationella konkurrensen på allvar, men Swedish league (eller elitserien i orientering, som jag brukar envisas med att skriva) drar ju igång i mitten av april i alla fall.
Lilian Forsgren avslutade med andra raka pallplatsen drygt 5,5 minuter bakom segrande Karolin Ohlsson (som tog totalsegern på damsidan via tvåa segrar och en andraplats) och Natalia Gemperle, men före starka löpare som Alva Olsson och Josefin Tjernlund. I sammandraget blev Forsgren fyra, 6,9 poäng bakom Olsson på tredjeplatsen (de poängen motsvarade 34 sekunder, som Forsgren hade behövt springa snabbare på dagens etapp).
Lovisa Persson blev näst bästa läns- och Tisaren-löpare i sammandraget, sjua och därmed placeringen före Josefin Tjernlund, trots att rangordningen var den omvända på söndagen med en åttondeplats för Persson och en sjätteplats för Tjernlund.
Jonatan Gustavsson avslutade sin svit med raka pallplatser genom att bli tvåa i bakom totalsegraren Hugo Lillieström på dagens etapp (tidigare totalledaren Jonas Andersson bröt). Även i damjuniorernas klass blev det en pallplats till länet efter att Anna Hallmén varit tvåa bakom Kristina Smirnova på de två avslutande etapperna (bara två löpare fullföljde alla etapper i den klassen, Hallmén bröt första men blev ändå trea totalt).

En annan som visar storform är Adam Axelsson. I en resultattävling på den snabba isen i Calgary slog Axelsson natten till söndag, svensk tid, äntligen sina 3,5 respektive tre år gamla personliga rekord på 500 meter (37,11) respektive 1 000 meter (1.13,33). Tiden på 500 meter gör att han klättrar förbi Martin Friberg på listan över tidernas bästa svenskar på distansen, där Axelsson nu är nia, bara sex hundradelar bakom en viss Johan Röjler (Eric Zachrisson har svenskt rekord på 35,44). Det blir mycket mer om Axelsson på bloggen när jag fått tag på honom i Kanada.

I junior- och ungdoms-SM i friidrott (ungdoms-SM i 17-årsklasserna alltså, de i 15- och 16-årsklasserna avgörs i Västerås om några veckor) blev det inga medaljer för länet i medeldistanslöpningen. Precis som för Åsbros Klara Frih i går slutade det med en fjärdeplats för KFUM Örebros Noha Olsson i 17-årsklassen. Han gjorde 4.17,71 på Örebro indoor games i januari, men mästerskapslopp är ju något helt annat och även om den tiden hade räckt till guld i Växjö (det tog Hälles Sharmarke Ahmed på 4.17,93) så fick Olsson se ytterligare två löpare smita över mållinjen innan han passerade den på 4.21,34 (1,2 sekunder från silver, sex tiondelar från brons).

Nere på Cypern avslutade Matthias Wengelin och Axel Lindh Cyprus sunshine cup, som även går under namnet Afxentia stage race, på vitt skilda sätt. Wengelin blev elva på sista etappen, mindre än 80 sekunder bakom täten efter nästan 1,5 timmar och fyra varv på en intensiv crosscountrybana. Polacken Wawak Bartlomiej vann för dagen närmast före tjeckerna Ondrej Cink (som varit 14:e på OS och cyklat Tour de France) och Jan Skarnitzl (som varit tolva på OS och nu tog hem sammandraget på Cypern, 39 sekunder före Bartlomiej).  ”Riktigt fin känsla i kroppen, så det var bara att njuta av racet”, skriver Wengelin på instagram (han fick dock nöja sig med en 21:a-plats i sammandraget efter alla punkteringar han drabbats av tidigare i veckan). Lindh, då? Näe, han var inte alls nöjd med hur kroppen kändes (efter de dubbla antibiotikakurerna) och kom i mål som 38:a i dag, drygt tio minuter efter täten, vilket gjorde att han landade som 37:a i sammandraget: ”Hoppas det här kommer vara det mest mediokra lopp jag gör i år”, skrev han på instagram.

I tävlingen med det läckra namnet Studenternas Vinthundsvinter, i Sollentuna friidrottshall, slutade KFUM Örebros Markus Bohman, som dragits med lite sjukdomsbekymmer under vintern, på andra plats på 8.37,52 (tre sekunder bakom Spårvägens Alexander Holmblad i ett startfält med 57 löpare). Hans tidigare bästaresultat sedan han flyttade till länet är 8.55,87 i fjol, men jag är osäker på om det är pers eller om han löpt snabbare tidigare.

Första dagen av Öppet spår, då? Jo, Karlslunds Per Eklöf sjunde snabbast av alla med finfina 4.35.45 (Det är ju svårt att jämföra från år till år, men hans ästa tid i ”riktiga” Vasaloppet är 4.09.19 2012 och bästa placeringen en 115:e-plats från året innan). Klubbkompisen Ida Nilsson var snabbaste dam från länet med 5.50.35, en grym förbättring efter att tidigare ha gjort ett par Öppet spår runt 7,5 timmar.
Granbergsdals Ludvig Berg följde upp ungdoms-SM-succén med seger i Ungdomsvasans H16-klass, över 19 kilometer, fem sekunder före Högbos Kalle Georgsson på andraplatsen. Dessutom vann elvaåriga Oskar Söder, som förvisso tävlar för IFK Grängesberg men bor i Kopparberg, H12-klassen, över nio kilometer, på 25.14 (tre sekunder före tvåan).

Måste ju förresten passa på att skriva att det är trist med ett SM i skidorientering utan en enda deltagare från varken Örebro län eller Värmland … Speciellt som det under senaste decenniet faktiskt funnits några riktigt vassa idrottare i grenen. Men just den här vintern verkar det som om hela länet valt att lägga kartstället på hyllan.

Ekströms succé i världscupcomebacken – finns det en liten VM-chans, trots allt?

Ingen, som följer Vinterstudion eller läser på na.se, lär väl ha missat dagens största nyhet i konditionsidrottslänet: Axel Ekström smackade till med en 27:e-plats, som näst bästa svensk, i världscupcomebacken. Det var första gången på över två år som Klockhammarsonen tog världscuppoäng, och det var ju första gången i vinter han fick chansen att köra i världscupen. Och faktum är att han äntligen får dra på sig den vita landslagsdressen igen (ja, han fick ju det i skandinaviska cupen i Vukoatti för några veckor sedan, så helt ovant är det inte) redan på söndagen, eftersom han tagits ut till ett av de två svenska stafettlagen och därmed uppgraderas från den nationella kvoten han åkte i på lördagen (i IFK Moras dress). En lång (pluslåst) intervju med Ekström om dagens framgång finns att läsa här.
Lördagens distans, 15 kilometer fritt, finns inte med på VM-programmet i Seefeld i vinter (det vankas klassisk stil, istället), och det vore väl för mycket att tro att Ekström skulle ta sig hela vägen dit trots att han var reserv på hemmaplan i VM-truppen för två år sedan och trots lördagens succé (håll i minnet att Calle Halfvarsson och Oskar Svensson saknades, även om det är nog så imponerande att Ekström spöade åkare som Jens Burman, Daniel Richardsson och Björn Sandström). Trots de resultaten får Richardsson (på klassisk sträcka, så det är väl givet) och Burman åka i svenska förstalaget i söndagens stafett (ihop med Halfvarsson som är tillbaka, och Viktor Thorn, som var ende svensk som var före Ekström på lördagen) medan Ekström får nöja sig med en klassisk sträcka i andralaget (kanske ett litet test för att se om han ändå, möjligen, har i en VM-trupp att göra?) där Tiio Söderhielm (44:a på lördagen, 33 sekunder bakom Ekström) och Karl-Johan Westberg (47:a, 43 sekunder bakom) får ta hand om sträckorna i fristil, som borde passa Ekström bättre. Nå, det kommer också en SM-vecka som ett sista test, med start redan på onsdag.

Man kan för övrigt ställa klockan tidigt i morgon, för nu är det bekräftat att Karlslunds Maria Gräfnings, som vann Dolomitenlauf förra helgen, kommer till start i Marcialonga. Damerna startar redan 7.50, och Gräfings kommer ha startnummer 20030. Bob Impola har startnummer 27 bland herrarna, som startar tio minuter senare.

I Scandic indoor games i Huddinge fick KFUM Örebros Markus Bohman och örebroaren Heshlu Andemariam (som flyttat till Stockholm och bytt IF Start till IFK Lidingö, som han nu gjorde en av sina första tävlingar för) springa B-heat på 3 000 meter. Därmed fick de ingen draghjälp av de riktigt snabba löparna, utan fick i stället göra loppet själva. Bohman vann heatet på 8.54,78, Andemariam var tvåa på 8.55,63. Det gjorde dem till nia och tia totalt (före två löpare i A-heatet). Tim Sundström kom inte till start, däremot sprang Mikaela Larsson (som vann Stockholm marathon – alltså inte bara SM-klassen utan hela tjotaballongen, i fjol) i samma heat och gick i mål på 9.50,14.
I dag kutade KFUM:s Jonatan Gustafsson 800 meter på 1.58,30 (drygt 1,5 sekunder från inomhusperset), halvsekunden bakom segrande Eskilstunalöparen Aleksej Pirgholizadeh. Stocksäters Michael Welday och KFUM.s William Wickholm blev tvåa och trea i B-heatet, nia och elva totalt, på 2.02,45 respektive 2.02,65.

Och hemma i Örebro var Petra Hanaeus (21.13) och Johan Ingjald (19.25) snabbast i dagens parkrun. Har ni hört den förut? Jo, de båda var snabbast även förra veckan, och Ingjald har nu 19 segrar i tävlingen totalt (flest av alla, ingen annan har mer än 15) medan Hanaeus nu har varit snabbast fem veckor i rad och därmed tangerade Annica Sjölunds rekord på raka segrar (från de fem första veckorna, våren 2017).

Röjler tog sensationell SM-guld – och Gräfnings tog tionde topp tio-platsen i långloppsvärldscupen

Glöm rankningen jag gjorde på helgens höjdare i går – den stora behållningen hittills har inte varit Kaiser Maximilian lauf (även om jag för ovanlighetens skull hade tid att sitta ned och se hela sändningen på Kanal 9, mycket trevligt med Roberto Vachi och Oskar Svärd!) utan att följa skridsko-SM från Östermalms IP. Vi har bara hunnit genom två av tre dagar, men jag har redan skrivit tre (pluslåsta) artiklar till na.se: En om Adam Axelsson besvikelse efter bronset på fredagen, en om hans dubbla guld på lördagen (hans första individuella senior-SM-guld i karriären) och en om Johan Röjlers smått sensationella guld på 5 000 meter i kväll (han tog även silver på 500 meter och i sprintkombinationen, de två grenarna som Axelsson vann).
Att få tag i några resultat från tävlingarna har dock varit mycket tålamodsprövande, och än så länge väntar jag fortfarande på tider från kvällens 5 000-meterslopp, så man kan räkna på vad Röjler behöver göra på 1 500 och 10 000 i morgon för att ta hem allroundtiteln. Jag har heller inte sett några resultatlistor från veteran-SM, där det lär ha blivit ett gäng medaljer till SK Winner-skrinnarna. Jag får helt enkelt återkomma i den frågan när arrangörerna behagar publicera listorna.

Kaiser Maximilian lauf, då? Jo, jag skrev en (pluslåst) artikel om det också. Karlslunds Maria Gräfnings följde upp segern i kinesiska världscupen med en tiondeplats i det hårt kuperade 40-kilometersloppet med start och mål i Seefeld, och hennes klubbkompis Bob Impola körde in på en 16:e-plats vilket är ett av hans sex bästa resultat i långloppskarriären (han har varit topp tio två gånger, andraplatsen i Vasaloppet i våras och femteplats i La Sgambeda i december 2016. För Gräfnings var det ionde top tio-placeringen på 13 starter i cupen.

I Falun låg ju det mesta av fokuset i Kopparskidan på Ebba Anderssons coh Charlotte Kallas duell, men på herrsidan knep Axel Ekström en tionde- och hans förra klubbkompis (i Garphyttan) Marcus Lennartsson en 18:e-plats, 1.12 respektive 1.50 bakom segrande Simon Andersson över 15 kilometer i klassisk stil på Lugnet. På juniorsidan tog Garphyttans Emil Hagström en sjundeplats över samma distans, 2.44 bakom segrande Johan Ekberg, Nacka Värmdö (men bara 1,5 minuter från andraplatsen, Ekberg var helt överlägsen). Zinkgruvans Olle Windahl var 16:e, knappt två minuter bakom Hagström.

I Tybblelundshallen var KFUM Örebros Markus Bohman mindre än två sekunder från perset, satt i Sätra i fjol, över 3 000 meter inomhus trots att han fick göra loppet helt själv i Örebro indoor games. 8.57,76. Sylvesterloppsvinnaren Melker Forsberg var mindre än sekunden från sin fjolårstid när han tog tredjeplatsen på 9.27,51 efter att ha förlorat en spurtstrid mot Saltsjöbadens Andreas Åkesson om andraplatsen. Ex-Tisaren-löparen Linda Take blev tvåa i damloppet på 11.01,70 (Tjalves Thea Boström vann) och på 800 meter var Jonatan Gustafsson drygt en sekund från pers när han tog andraplatsen bakom Eskilstunas Aleksej Pirhholiszdeh (1.57,71 mot 1.58,43). Stocksäters Michael Welday var ännu närmare pers, bara några tiondelar, när han blev trea på 1.59,89. Ebba Berglin, KA 2, vann damloppet utan länsdeltagande på 2.16,92. I morgon löps det 1 500 meter.

Slutligen: I 87:e upplagan av Örebro parkrun ställde Bohmans, Forsbergs och Gustafssons träningskompis (i Mikael Kroons grupp) Thomas Chaillou upp för första gången och fick springa helt solo till seger på 17.18, ingen annan gick under 20 minuter. Petra Hanaeus var snabbaste dam för tredje veckan i rad, nu på 21.13.

Jonatan Gustafsson fortfarande kungen av 1 000 meter (men vann Lars Lundegård tävlingen?)

2015/16 och 2016/17 var han tvåa bakom Per Sjögren. Förra vintern var Jonatan Gustafsson, då 18, redo att ta över tronen som snabbast i distriktet över fem varv på en inomhusbana (1 000 meter inne, alltså), och i kväll behöll han den genom att vara snabbast av alla i första deltävlingen i Inneserien (märk väl att det inte är säkert att han vann tävlingen eftersom alla resultat ska räknas om till poäng enligt WMA:s tabell). Gustafsson sänkte sitt eget pers (vilket jag felaktigt i fjol kallade för ”snabbast inomhus i distriktet genom tiderna”, men det är oklart eftersom löpare som sprungit snabbare utomhus – ett 50-tal stycken in alles – inte fått sina inomhustider nedskrivna i den officiella statistiken om de inte varit snabbare än utomhustiderna) med 23 hundradelar till 2.34,22, och var exakt två tiondelar före tvåan Markus Bohman över mållinjen. De två är träningskompisar i Mikael Kroons träningsgrupp där även Martin Regborn ingår, men VM-orienteraren fick den här kvällen nöja sig med en fjärdeplats på 2.39,65 (fyra hundradelar långsammare än han gjorde i Triumfglasspelen för två år sedan). Däremellan klämde sig Stocksäters Michael Welday, som liksom Gustafsson är 19 år, in på tredjeplatsen på 2.36,06. De fyra var de enda under 2.40 i tävlingen. Långloppscupssegraren Per Arvidsson kom in på 2.40,57, och längst bak i A-heatet fanns trion som avslutade sina sejourer i Thoren Track and Field: Noha Olsson som gick i mål på 2.44,33, Wilhelm Bergentz som bröt och Henrik Franzén som inte kom till start. Axel Sandberg vann B-heatet p 2.50,36 före hinderbanespecialisten Cimmi Wignell och gamle Finnkampslöparen Jonas Rosengren.
På damsidan (nå, det här är ju en mixedtävling, men man undrar ju ändå vem som var snabbast) gick Maria Eriksson och Marie Dasler en dust i femte heatet, där Eriksson till slut var starkast av Startduon och korsade mållinjen på 3.22,13 (pers med nästan fyra sekunder) medan Dasler avverkade kilometern på 3.27,89. Det kommer bli spännande att se om det faktum att Dasler är åtta år äldre kompenserar för differensen när WMA-tiderna kommer. Jag har bara hittat en omräknare som har över tio år på nacken (tabellerna uppdateras efter nya världsrekord i olika ålderskategorier, så det kan diffa en del från år till år), och där ger Daslers resultat 81,71 poäng mot Erikssons 77,27, vilket i varje fall bör indikera att gammal är äldst i det här fallet. Gustafssons segertid ger i min kalkylator 85,18 poäng mot Lars Lundegårds 3.01,86 ger 86,08, men då börjar differenserna bli så små att det är bättre att vi inväntar de officiella uträkningarna från Gunnar Johansson.
Kul i alla fall att så många som 51 löpare kom till start i en 1 000-meterstävling i Örebro. Inneserien fortstäter med en mile den 31 januari, 2 000 meter den 13 februari och 3 000 meter den 11 mars.

Trappan stängd – då har du chansen att genomföra ”Mardrömmen” (och Bohman tangerade tränarens tid i Amsterdam)

Besegrat trappan har ju blivit ett begrepp spritt långt utanför Kvarntorpshögens horisonter: Det gäller att springa trappan upp, runt toppen och nedför grusvägen tio varv på kortast tid. Att det är en kul utmaningen säger jag inte bara för att jag just nu har årets näst bästa tid (1.13.55; vilket är över 16 minuter sämre än Per Sjögren rekordtid från 2016) av de som låtit registrera sina besegranden på utmaningens hemsida utan för att det verkligen är så … Men sedan förra måndagen, och den här veckan ut, är trappan stängd för reparationer, och då har Quite Right, som står bakom Besegrat trappan, hittat på den nya och tillfälliga utmaningen ”Mardrömmen”. Vi snackar ett något längre varv med något fler höjdmeter – och utan trappsteg. Helt enkelt liftgatan upp, vid Kvarntorpshögens slalombacke, och så förbi toppen och samma väg ned som vid Besegrat trappan. det blir runt 300 meter längre, per varv, än trappan – och jag kan tänka mig att det blir tuffare för benen på så sätt att man använder mer av samma muskler hela tiden i stället för det skifte som trappa uppför/löpning nedför medför (tänk att man äntligen fick skriva ”nedför medför” i en begriplig mening!).
OK Tisaren-orienteraren Anton Hallor, som länge var den ende som gått under timmen på Besegrat trappen med sina 59.53 (fortfarande den näst snabbaste bakom Sjögren) testade ”Mardrömmen” i lördags och avverkade den på 1.23 blankt. Det ger alltså ett snitt under 5.43 per kilometer trots drygt 1 000 höjdmeter. Peter Sjödin, Kumla, är enda andra löparen som tagit sig under två timmar, medan Victoria Gyllberg, även hon från Kumla, är enda dam som genomfört utmaningen, på 2.28.07. Passa på att testa innan söndag!

KFUM Örebros Markus Bohman, som vann Hostruset (15.28 på fem kilometer) för två veckor sedan och Åstadsloppets tiokilometersklass (33.07) sprang på söndagen in som åtta i Amsterdams halvmaraton (eller Mizuno halve marathon, som loppet officiellt heter) på 1.11.32. Bohman jagade 1.10 och låg i fas till 15 kilometer (på 50.08), men lyckades inte hålla ut de sista 6,1. Tiden var ändå ett pers med runt 90 sekunder och länets tredje bästa tid på distansen i år bakom Erik Anfälts 1.10.06 och Thomas Chaillous 1.10.50. 1.11.32 är lustigt nog också exakt samma tid som Bohmans tränare Mikael Kroon har som pers, från Motala 1997, och de två delar nu därför 26:e-platsen på distriktets bästalista genom tiderna på halvmaran. Britten Abel Tsegay vann tävlingen i Amsterdam, som avgjordes samma dag som stadens stora maraton, på 1.07.50.

Favoritsegrar i Åstadsloppet – Anfält tog sin tredje: ”Det är jag otroligt lycklig över”

I finfinaste höstväder avgjordes Åstadsloppet – och det slutade med favoritsegrar för Örebro AIK-löpare på både dam- och herrsidan. Liduina van Sitteren var helt överlägsen och hennes 1.25.54 (42 sekunder långsammare än när hon blev fyra i fjol, men då var konkurrensen en annan) räckte till seger med över fem minuters marginal. Tvåa blev Karlslunds Maja Blom, 33, en doldis (för mig) som bara förekommit sporadiskt på bloggen, som när hon vann Svartåloppet i augusti eller blev trea i Idre fjällmaratons 28-kilometersklass någon vecka senare. Västerås Åsa Bergman knep tredjeplatsen medan Örebro AIK:s AnneMarie Eldholm var tredje bästa länslöpare på tredjeplatsen. De tre sprang in på 1.31.01, 1.31.11 respektive 1.31.58.
Erik Anfält tog sin tredje seger och nionde pallplats (tre av varje, han har dessutom en fjärdeplats på meritlistan) i loppet där han stod överst på pallen 2010 och 2011 (förra året stod ju Anfält som segrare i ungefär ett dygn, innan två felaktiga diskningar plockades bort). Den här gången trodde ju jag att han främst skulle utmanas KFUM Örebros Thomas Chaillou, men istället var det Uppsalas Thomas Stevens som orkade följa längst. I mål skiljde bara tio sekunder till Anfälts fördel, 1.10.10 mot 1.11.20. Linköpings Fredrik Eriksson tog tredjeplats på 1.12 medan Chaillou fick nöja sig med fjärde (näst bästa länslöpare) på 1.12.59 (Jonas Nilsson var tredje bästa länslöpare). ”Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över”, skriver Anfält bland annat i ett känslosamt inlägg på instagram (se nedan).
I långloppscupen lyckades Andreas Ingberg (1.19.37) ta exakt de två poäng han behövde för att hålla liv i cupen till långa terräng-DM nästa lördag (”årets skitlopp” skrev Ingberg på sitt låsta instagramkonto och fortsatte ”efter en öppning på 17.10 första fem kilometerna så var det god natt. Kravlade in på sämsta tiden på fem år.”). För att Ingberg ska nå ikapp Per Arvidsson (1.16.36) i cupen krävs nu att han vinner de tre tävlingar som återstår samtidigt som Arvidsson inte är bättre än trea (i Kilsbergsleden och Lucialoppet) eller femma (i DM).
Fellingsbrofostrade förra U23-landslagslöparen Lisa Bergdahl vann som väntat femkilometersloppet (17.45; tvåan Frida Nilsson, Örebro AIK, sprang på 19.08) precis som KFUM Örebros 20-åring William Wickholm som noterade finfina 15.30 (16-årige Noha Olsson, Thoren, tvåa på lika fina 16.44).
Karin Forsberg fick för första gången i år (?) se sig slagen hemma i länet, men det krävdes en löpare utifrån – Akeles Cecilia Kleist som var sex sekunder snabbare i milloppet (37.51 mot 37.57). På herrsidan återupprepades resultatet från Hostruset förra veckan: Markus Bohman (33.07) några sekunder före Jonatan Gustafsson (33.09). 16-årige Wilhelm Bergentz (34.56) då som nu fyra.

View this post on Instagram

Hyfsat beslutsam och beredd att göra jobbet idag. Nämligen att försöka bärga min tredje seger i loppet som ligger mig så varmt om hjärtat, Å-stadsloppet. Det var liksom i detta lopp som "allt" började. Eller allt och allt 🙂 men det var i alla fall här som jag 2006 sprang in på 1.31 och började tycka om löpning på riktigt allvar. Och kärleken till löpningen och loppet består än. När jag på startlinjen idag "scannade av" konkurrenterna bestämde jag mig för att försöka göra loppet den "hårda vägen" (trycka på från start och hoppas att det ska bära in i mål). Min ultrasatsning i sommar har knappast gjort mig speedigare så någon spurtuppgörelse ville jag inte ha 😃. Efter 8-9 kilometer känner jag att jag får en liten lucka. Luckan växer och jag kämpar på hela vägen in i mål. 1.11.10 är inte mitt livs snabbaste halvmara men det räckte till vinst och det är jag otroligt lycklig över. Den första jag fick krama om i mål var min 10 åriga son som precis sprungit i mål i sitt första millopp (53.59) tillsammans med sin kompis Adam och @springandersspring. Vissa lördagar är bättre än andra. Detta var en sån. 📸1,3,[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] 📸[email protected] #åstadsloppet #örebroaik #salomonrunningswe

A post shared by Erik Anfält (@runanfalt) on

Trots att hela 953 löpare (plus ett stort antal barn) sprang Åstadsloppet fanns 54 kvar som ställde upp i Örebro parkruns 75:e upplaga. Bland dem: Per Sjögren, som på grund av återkommande skadekänningar sprungit mycket lite i år (i fjol var han ju bland annat topp tio på både 5 000 och 10 000 meter på friidrotts-SM), som sprang in på 18.46 med joggingvagn … Sara Moser var snabbaste dam på 25.50.

Tove Alexandersson sprang hem världscupfinalen i skyrunning, det 29 kilometer långa Limone skyrace, vid Gardasjön i Italien, med över 2 500 höjdmeter. Men det fanns fler orienterare på startlinjen – och bland dem Lilian Forsgren som sprang in som 42:a.