Snabba Örebrolöpare möter våren (nåja) med halvmara i Utrecht

Erik Anfält (sexa i distriktet genom tiderna på 1.08.49) och Fredrik Johnsson (127:a på 1.16.52) finns med i startlistan till Utrecht science parks halvmaraton, i nederländska Utrecht, på söndag. Säkert finns fler Örebro AIK-löpare med i startlistan (de brukar vara ett gäng när de drar på äventyr), men Erik och Fredrik är de som skrivit mest på instagram inför tävlingen, och någon startlista har jag inte lyckats hitta på tävlingens hemsida. De bokad nog resan dit för att möta våren och få lite behagligare temperatur (och plattare bana) än i Nora marathon, men möts av en prognos för snöfall på lördag och minusgrader hela söndagen …
Anfält har, efter att ha haft en spikrak formkurva från det han började springa allt seriösare vid 30-strecket tävlat rätt furiöst och haft en lika imponerande utvecklingskurva (från 3.04 på Stockholm marathon som 31-åring 2007 till att springa för svenska landslaget i samma tävling 2015 [SM-femma på 2.28.09] och senare samma år göra 2.25.03 i Valencia), slitit med en hel del skadebekymmer de senaste åren. Det har handlat om trilskande baksidor och en ömmande rygg, bland annat. När han varit bra har han fortfarande varit ruggigt bra (seger i Ultravasan 45 i somras), men det har blivit glesare mellan tävlingarna och fler instagrambilder av vattenlöpning och elliptigocykel (läs: rehabträning) de senaste åren. Men följer man honom just på instagram går det inte att undvika att imponeras av hur han ändå lyckas hålla kroppen i trim på den mycket höga nivå han ändå gör, trots att den trilskats senaste tiden. Bara de här bilderna han lägger upp på sin pulsklocka, som när han förra helgen avverkade 44 kilometer i 3.53-tempo på söndagslångpasset eller när han två måndagar i rad klämde av tiokilometerspass under 34, för att däremellan ibland knappt kunna springa alls (men ändå träna rehab med samma frenesi). Det är naturligtvis dedikationen som ger resultat. Återstår att se vad det ger i Utrecht, som bara är ett delmål på vägen mot nästa resan till Nederländerna, för Rotterdam marathon den 8 april. Och känner jag Anfält rätt är också den tävlingen bara ett delmål på väg mot något ännu större. Han fyller 42 två dagar före loppet i Rotterdam och jag vet att han pratat om att testa lite längre distanser (än maraton) i terräng när han känner sig klar, men jag misstänker att han inte slutar satsa förrän han åtminstone persat på maratondistansen en gång till.

En annan tävling som skulle ha löpts på söndag är Måsenstafetten, en traditionsenlig start på orienterarnas stafettsäsong (som kulminerar med Tiomila och Jukola) och dit Tisaren som vanligt hade anmält två herr- och två damlag. Men på onsdagen tvingades tävlingsledningen fatta beslutet att ställa in på grund av rådande snöläget. ”Snödjupet var 5-30 centimeter med en yta av skare som inte riktigt bär”, skriver de på hemsidan, och fortsätter: ”Det innebär, att vi inte kan erbjuda sportsliga tävlingar och att det också är en ökad risk för skador.” Även fredagens och lördagens individuella tävlingar i samma område, Nyköpingsnatten och Nyköpingsorienteringen (dit bland andra Lilian Forsgren var anmäld), är inställd, precis som Tibrotrippeln. Återstår att se om Kolmårdsdubbeln nästa helg går att genomföra. Tur i varje fall att Löpex vinterserie, som har final på söndag, inte är väderkänslig …

Behöll topp 15-platsen – sedan hyllades Wengelin av lagkompisen: ”Varit stark hela veckan”

Matthias Wengelins äventyr i Sydafrika är över. Efter åtta brutala dagar där såväl höjdmeter och distans som värme och tekniskt krävande stigar varit faktorer att räkna med korsade Örebrocyklisten och hans parhäst Calle Friberg på söndagen mållinjen i Cape Epic, världens tuffaste och kanske mest prestigefyllda etapplopp i mountainbike, som 15:e efter en 14:e-placering på sista etappen. Hade det inte varit för Fribergs sjukdom veckan före tävlingen, som gjorde att han var mitt i en antibiotikakur när den började, hade duon mycket väl kunnat sluta topp tio (de hade placeringsraden på 19 (på prologen)–27–15–20–11–11–10–14 på de enskilda etapperna, och efter att ha varit 26:a efter första riktiga etappen klättrade de dag för dag: 23–20–19–16–15–15). ”Jag är väldigt nöjd [med 15:e plats] med tanke på hur min vecka startade. Matthias har varit stark hela veckan. Tack för all draghjälp”, skriver Friberg på instagram.
Regerande olympiske mästaren Nino Schurter och hans partner Matthias Stirnemann, båda från Schweiz, ”släppte” iväg sina hjälpryttare till seger på sista etappen, men drygade ändå ut till en totalseger med över åtta minuters marginal (efter drygt 26,5 timmars cykling) till Jaroslav Kulhavy/Christoph Sauser. Manuel Fumic/Henrique Avancini, som ledde så länge, fick nöja sig med en femteplats halvtimmen bakom täten. Wengelin/Friberg var 115 minuter bakom.
Jenny Rissvdes? Jodå, hon vann mixedklassen, tillsammans med Thomas Frischknecht, Schweiz, i förkrossande stil – med över 65 minuters marginal.

Emilia Fahlin orkade inte slita sig med över fruktade Kemmelberg två gånger (eller om det va de tre andra tuffa topparna och de totalt 146 kilometerna som tog ut sin rätt) i Gent-Wevelgem. 43 cyklister fanns med i första gruppen, medan Fahlin hamnade i andraklungan, med 59 cyklister, drygt sju minuter bakom täten. Örebrocyklistens stall Wiggle-High5 var ändå sjukt nära segern. Det handlade bokstavligen talat om millimeter när Fahlins lagkompis Jolien d’Hoore förlorade spurten mot finska Lotta Lepistö (se instagrambilden nedan). Nästa söndag är det dags för Flandern runt, som från början var Fahlins stora mållopp den här våren. Nu har ju resultaten inte varit lika Fantastiska som i fjol (Fahlin har inte varit med in mot mål i varken Trofeo Alfredo Binda, Dwars Door Vlanderen eller Gent-Wevelgem; faktum är att Hanna Nilsson varit bästa svenska i alla tre tävlingarna), men kanske har benen nu fått de genomkörare de behöver. Och dessutom brukar ju Flandern runt vara en tävling som passar Fahlin betydligt bättre.

Seniorernas skidsäsong avslutades ju i praktiken med tre- och femmilarna på lördagen, medan juniorernas fortsatte över söndagen då finalen i deras Sverigecup avgjordes på samma banor i Umeå. Det bjöds tio respektive 15 kilometer jaktstart baserad på lördagens trekilometersprolog, i fristil. Zinkgruvans Markus Johansson och Oscar Johansson och Garphyttans Adam Gillman (som var delad trea, 2,8 sekunder från segern, i prologen) slutade åtta, tia respektive elva där, och sexa, tia respektive åtta i cupsammandraget. Alla tre blir seniorer till nästa säsong. Gillman visar en instagrambild från lördagens prolog, där han var delad trea.
Och även veteranerna avslutade sin säsong på söndagen, med sista distansen på veteran-SM i Borås. Länets ende åkare där, Norabygdens Royne Andersson, följde upp fredagens brons i klassisk stil med intervallstart med ett silver i klassisk stil med masstart (fick släppa 58,7 sekunder på Filipstads Heimo Marttila över 20 kilometer, men var 50 sekunder före tvåan och trean i tävlingen).

Mikaela Kemppi fick göra sitt 3 000-meterslopp helt själv i Marsspelen i Tybblelundshallen i kväll, men pressade ändå ut drygt två sekunde till jämfört med Inneserien för ett par veckor sedan. 10.20,3 då, 10.18,22 nu. Även Elias Zika, Startlöparen som jag skrev en hel del om före och efter Marieberg galleria marathon, förbättrade sig jämfört med inneserien. Just över tio minuter då, 9.53,57 nu.

OK Tisaren, som gjorde så starka resultat i lördagens Nyköpingsorienteringen, fick nöja sig med fjärde respektive femte plats i damklassen i söndagens Måsenstafetten (lag två–fem var inom två minuters marginal, medan Järla var helt överlägset i täten, 7.09 före tvåan IFK Lidingö). Men andra lyckades bättre: Tisarens herrlag blev tvåa, som bästa svenska lag (3.13 bakom finska Turun Metsänkävijät), med laguppställningen Gustav Hindér, Oskar Andrén, Daniel Attås och Filip Jacobsson (som hämtade in över en minut på trean Ärla på sistasträckan och vann spurten om andraplatsen med fem sekunders marginal). Och dessutom vann Hagabys och KFUM Örebros gemensamma lag, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och med EM-bronsmedaljören Martin Regborn som ankare den öppna klassen med nästan 4,5 minuters marginal.

Helgens höjdare – skidavslutning, orienteringsstart och massor av annat

1. Avslutningen (?) på skidsäsongen
Jag skrev ju redan i går en hel del inför SM-avslutningen i Umeå i helgen, som vi alltså sänder gratis på na.se. Det är en tävlingshelg som förstås blir säsongsavslutning för många, i varje fall den sista stora måltävlingen även om somliga hittar på annat fram på vårkanten.
På lördagen avgörs också det som senaste åren varit finalen på långloppscirkusen, Årefjällsloppet, men som i år ”bara” är deltävling tio av tolv i långloppsvärldscupen skiclassics. Båda bröderna Impola, Bob och Bill, som hade det tungt i Birkebienerrennet förra helgen är anmälda och säkerligen revanschssugna när det vankas 55 kilometer stakning på en banprofil som torde passa dem betydligt bättre än tävlingen i Norge.
Dessutom är det ju veteran-SM i Borås i helgen, men dit är Royne Andersson, från Norabygdens SK, ende länsdeltagare till start. Han kör i H60-klassen.

2. Starten på orienteringssäsongen
En del har ju redan varit nere på Panvåren, och fortfarande är det nästa en månad kvar till de första nationella tävlingarna i länet (natt-SM, Tisarträffen, Letälvsträffen och Boforsloppet 21–23 april), men visst känns ändå Nyköpingsorienteringen och Måsenstafetten som något av starten på den riktiga orienteringssäsongen? Det börjar redan i kväll, med masstartsnattävlingen Nyköpingsnatten, dit Tisaren kommer med alla sina bästa svenska löpare sånär som på systrarna Tjernlund och Andrea Svensson; från landslagslöparna Lilian Forsgren och Filip Jacobsson via Daniel Attås och Ellinor Eriksson till Lovisa Persson och Rebecka Nylin ställer de upp mangrant (dessutom kommer Martin Regborn till start i motionsklass!).
Till lördagens Nyköpingsorienteringen, med långt över tusen anmälda löpare, ansluter även Josefin och Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Marion Aebi. Och så springer Martin Regborn i tävlingsklass.
Och i Måsenstafetten, även den i Nyköpingsområdet, på söndag ställer Tisaren upp med fyra dam- och två herrlag medan KFUM Örebro och Hagaby kör ett gemensamt mixedlag i öppen klass, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och Regborn.

3. Löpning och cykel
Det händer mycket i helgen, för vid sidan om allt det där är det dessutom Sveriges näst största inomhustävling i friidrott i Örebro, Marsspelen, med 800 meter (för alla från tolv år och upp till veteranklass), 1 500 meter (för 14–17-åringar) och 3 000 meter (för seniorer och veteraner). Bland intressanta länsnamn i startlistan finns Mikaela Kemppi (3 000), Klara Frih (800), Wilhelm Bergentz (1 500), Elias Zika (3 000) och Maria Eriksson (både 800 och 3 000). Och på söndag är det ju dessutom Varvetmilen, Göteborgsvarvet seedningslopp, på Väster (där har jag bara scannat startlistan snabbt utan att hitta några riktiga toppnamn, och egentligen hajade jag bara till när jag såg att Kif Örebros klubbchef Anders Nilsson skulle springa).
Dessutom avslutas ju Cape Epic med Matthias Wengelin med tre etapper fredag–söndag, och på söndag kör Emilia Fahlin belgiska världstourtävlingen Gent-Wevelgem.
Har jag missat nåt? Säkert massor. Det här blir en i sanning intensiv sporthelg. Tur att man är ledig så man hinner följa allt …