Schagerström avslutade JVM med nytt silver – och Fahlin tog sensationell sjundeplats på världstouren: ”Både överraskad och glad”

Sverige var återigen favorit att ta en medalj i stafetten på junior-VM i skidorientering – och efter fjolårets misslyckande knöt damerna i år ihop det och fixade ett silver bakom suveräna Ryssland. Vintrosas och Garphyttans IF:s Elin Schagerström, som i torsdags tog ett individuellt silver i sprinten, körde liksom förra året (då hon fick ett helt hopplöst läge men körde upp Sverige från tionde till sjätte plats) sistasträckan, men skickades den här gången ut på en trygg medaljplats, med dryga minuten bak till Schweiz på tredjeplatsen och nästan tre till fyran Norge. Åt Ryssland fanns inget att göra, sprintvärldsmästaren Sofia Westin tappade 1.33 på förstasträckan och Sveriges mest osäkra kort, Sofia Berglund på andrasträckan, ytterligare drygt tre minuter, men Schagerström gjorde ett solitt lopp och gick i mål 2.15 före Norge, som körde upp sig till brons. Ryssland var i sin tur 6.13 före.
Silvret var Schagerströms andra på fyra dagar, och faktum är ju att hon har ett år kvar som junior i internationella sammanhang. Nästa säsong lär hon ha alla möjligheter att utmana om nya medaljer i sitt tredje och sista junior-VM, om allt går enligt plan.

Emilia Fahlin slog till med en smått sensationell sjundeplats (som gav 60 viktiga världsrankningspoäng i jakten på en OS-plats åt Sverige, och som också gav en sådan där topp åtta-plats som SOK vill se) i italienska världstourtävlingen Trofeo Alfredo Binda. Efter fjolåret vet alla att Örebrocyklisten har den kapaciteten, men sjukdomar höll henne i princip helt borta från träningar i tre av fyra veckor inför förra helgens premiär i Belgien (då hon blev avplockad på fredagen och bröt på söndagen), så med det i åtanke var det här resultaten verkligen speciellt.
Åtta cyklister kom loss i tävlingen och hade fortfarande 20 sekunders försprång med tre kilometer kvar, men 200 meter före mål blev de infångade av en klunga på 25 cyklister där Fahlin fanns med bland de fyra–fem första i jakten på slutet. När de båda klungorna gick ihop precis före mållinjen fastnade hon dock lite bakom utbrytarna och fick leta en väg fram först till vänster, sedan till höger, och sedan flyttade hon lite snyggt på en annan cyklist för att till slut hitta en väg framåt. Det kostade mycket kraft och framför allt tid med så få meter kvar till mållinjen, så sjundeplatsen kunde med lite flyt ha varit något ännu bättre. Ni kan se hela upplösningen i den här Youtubesändningen av tävlingen (jag har fixat så den startar med 3,5 kilometer kvar).
– Jag är både överraskad och glad. Jag trodde faktiskt inte jag hade det här i kroppen redan nu. Vi kom i kapp ledargruppen mitt på upploppet och jag letade en öppning för att komma igenom men det fanns ingen hur mycket jag än försökte. Hade vi hunnit upp gruppen 300 meter tidigare, då tror jag det hade kunnat bli en riktig, riktig topplacering. Men vi får försöka ta det i Belgien i de närmaste tävlingarna istället, säger Emilia Fahlin till vargardacycling.se.
Ni kan också se en kort tv-intervju med Fahlin, på engelska, här.
Tävlingarna i Belgien som Fahlin pratar om är Brugge–De Panne på torsdag och Gent–Wevelgem på söndag (och Flandern runt söndagen därpå, förstås). Alla tre världstourtävlingar. Konstigt nog har startlistan redan kommit till söndagens tävling, men inte till torsdagens. Där kommer Fahlins mest meriterade lagkompis Charlotte Becker att göra säsongsdebut (och hon får ta över kaptensnumret som Fahlin hade i helgen, vi får väl se om det har någon inverkan på vem laget kör för). Charlotte Bravard och Eugénie Duval, som båda bröt i dag, kommer vara med då också medan Lauren Kitchen, som var den neda från stallet som tog sig till mållinjen i Nederländerna förra helgen, och Greta Richioud är tillbaka i laget. Däremot får Shara Gillow och Victorie Guilman, som båda tog sig i mål i dag (Gillow långt bak i tätklungan, Guilman i en grupp några minuter bakom) vila då.
Tittar man historiskt sett är en sjundeplats en riktigt bra placering för Fahlin. Damernas världstour drog igång 2016 (och ersatte då världscupen, som innehöll betydligt färre tävlingar, där Fahlin aldrig lyckades ta en topp sju-placering; som bäst 17:e i Vårgårda 2013), och sedan dess har hon tagit sju individuella topp sju-placeringar: En 2016 (segern i Vårgårda), noll 2017 (en i lagtempo), fem 2018 (plus tre i lagtempo) och nu en 2019. Fahlin brukar ju dessutom ha erkänt tufft på vårarna (på grund av allergier och annat) och har bara tagit en topp tio-placering på världstouren från första halvan av året sedan tidigare, i en etapp i Emakumeen Bira den 21 maj 2018 (men tio under perioden augusti–september som brukar vara hennes bästa).

Jonas Nilsson, som sprang så sensationellt bra (2.33.19) i sin maratondebut i Valencia i december vann Varvetmilen i Örebro på nya perset 32.18 (bara 18 sekunder från en plats i SM-klassen i Göteborgsvarvet, alltså). Hässelbys Marcus Åberg och Akeles Fredrik Eriksson var tre respektive 25 sekunder bakom på andra och tredje plats medan Fredrik Johnsson, som jag varnade för i förhandssnacket, var näst bästa länslöpare på fjärdeplatsen med 34.41 (Martin Bäckström vann kampen om att bli bästa OCR-löpare tre sekunder före Jonathan Kandelin, på 35.23 respektive 35.26). Fjolårets långloppscupsvinnare Liduina van Sitteren, som även hon tävlar för Örebro AIK, visade att hon blir att räkna med även i år med 37.58 (58 sekunder från en plats i SM-klass i Göteborg) medan förra ÖSK Innebandy-spelaren Fanny Schulstad var tvåa, bara elva sekunder bakom (och därmed klart bästa OCR-löpare på damsidan), och IF Starts Frida Nilsson tog tredjeplatsen på 40.49. Två damer och 18 herrar klarade gränsen för att få starta i led ett i Göteborgsvarvet.

Axel Ekström revanscherade sig något efter två tyngre dagar och hade tolfte bästa åktiden av alla på dagens jaktstart över 15 kilometer i klassisk stil som avslutade Sverigecupens säsong. Därigenom åkte han upp sig från 43:e till 23:e placering i sammandraget, och blev näst bäste länsåkare bakom Filip Danielsson som med 14:e bästa åktid och tappade från sjunde till tionde plats. Piteås Björn Sandström gick ut med 19 sekunders ledning och drygade ut till seger med 37 före Bores Oscar Persson genom att notera dagens bästa åktid där framme i täten. Ekströms åktid var 1.07 långsammare, Danielssons 1.10. Över tre dagars tävlande var Danielsson 1.44 bakom, Ekström 3.10. Lucas Lennartsson passerade gamle OS-hjälten Lars Nelson för 26:e-platsen i sammandraget medan Adam Gillman blev 34:a (delat med Umeås Robin Norum, lustigt nog, frågan är om man inte hade någon målkamera eller om det dömdes som dött lopp), Marcus Lennartsson 38:a och Markus Johansson 66:a. På juniorsidan fick inte Örebro län ihop något lag varken på dam- eller herrsidan till distriktsstafetten.
Nästa helg är det femmils-SM i Gällivare, som också ingår i en minitour för de som vill köra mer.

Tisaren tog tredjeplatsen i Måsenstafetten, bakom starka IFK Lidingö och Linköpings OK. Lilian Forsgren växlade först av de blivande topplagen, som fyra totalt fem sekunder från andraplatsen, men Lovisa Persson tappade tid på andrasträckan, så Andrea Svensson fick gå ut som femma, 3.21 bakom täten. Hon passerade dock tre lag på sistasträckan, men tvingades också släppa Linköpings VM-löpare Alva Olsson förbi sig och gick i mål på tredje plats (Olsson var snabbast av alla på sistasträckan, Svensson hade tredje bästa löptid), 2.11 bakom segrande IFK Lidingö (med Anna Bachman på sistasträckan, och 1.37 bakom Olssons Linköping. Det på papperet nästan lika starka andralaget med Ellinor Tjernlund, Rebecka Nylin och Josefin Tjernlund slutade på åttonde plats, fem minuter bakom förstalaget.
Martin Regborn hade bäst löptid av alla på andrasträckan i herrtävlingen (13 sekunder före Stora Tunas Joakim Svensk), och sprang upp sitt Hagaby från 49:e plats (Per Carlborg sprang första) till 19:e vid växlingen till Johan Persson. Han och Harald Larsson (herrarna sprang fyra sträckor) förde in laget på 31:a plats, 39 minuter bakom segrande Tampereen Pyrintö. Tisaren blev bästa länsklubb även på herrsidan med en 16:e-plats genom Valter Pettersson (femma på förstasträckan!), Filip Jacobsson, Erik Fernlund och Mathias Drage, 19 minuter bakom täten men 20 före Hagaby.
Nästa helg är det natt-SM, vilket blir högintressant med löpare som regerande mästaren Andrea Svensson och dubbla natt-SM-medaljören Lilian Forsgren i finfin vårform. Anmälningstiden går ut nu vid midnatt.

Helgens höjdare – Fahlin, Ekström, Danielsson, Varvetmilen, Schagerström, Regborn och hela Tisarenmaffian (vilken helg det blir!)

1) Trofeo Alfredo Binda
Trofeo Alfredo Binda är ett av de äldsta årligen återkommande cykelloppen på damsidan (sedan 1974, om än med ett uppehåll 1997–98), och har varit en del av damernas världstour sedan starten. Emma Johansson tog hittills enda svenska segern 2014, och i år finns Emilia Fahlin, som fortfarande är på formletarstadiet efter förra helgens två brutna lopp i Belgien, på startlinjen. Tävlingen körs inte långt från Lago Maggiore i norra Italien, och inleder med en 63 kilometer lång sträcka från Taino via Cittiglio till Grantola och ned till Cittiglio igen (där även målet ligger) som bland annat innehåller en rätt dryg stigning på 109 höjdmeter med en snittlutning på nästan fem procent över 3,8 kilometer. Därefter kör cyklisterna fyra varv på ett runt 17 kilometer långt varv med en mindre och en något större stigning per varv. Målet, efter drygt 131 kilometer, ligger nedanför utförsbacken efter den längre stigningen.
Några stora förhoppningar på Fahlin ska vi förstås inte ha den här tiden på säsongen, men det ska bli spännande att se om hon kan hjälpa någon lagkompis fram till en hygglig placering. Shara Gillow, som var 18:e i världstourpermiären Strade Bianche just i Italien för ett par veckor sedan, lär väl ligga närmast till hands i sådana fall. Vädret, kanske ni undrar över efter förra helgens kaos? Jo, det verkar bli upp mot 20 grader varmt, växlande molnighet och vindstilla.

2) Finalen i Sverigecupen i längdskidor
De stora kanonerna är i Kanada och tävlar i världscupfinalen, men finalerna i Sverigecuperna för seniorer och juniorer har också rätt fina startfält. Och framför allt, ur lokal synvinkel, kommer vi äntligen få ett möte mellan Axel Ekström (som ju varit sjuk i omgångar och bland annat missat fyra SM-tävlingar) och Filip Danielsson (som dragits med ryggproblem hela vintern). Tillsammans har de ju kört hem JSM-guld i stafett åt Garphyttan, och numera tävlar Klockhammarsonen Ekström för IFK Mora medan ett år yngre Vedevågskillen Danielsson kör för SK Bore. Danielsson tillhör landslaget i år, med Ekström gjorde det i fjol, men det är Ekström som fått chansen i världscupen i vinter medan båda körde där förra säsongen. I år har Ekström 2–0 i inbördes möten, men de är båda hämtade från november. Helgens tävlingar i Kalix inleds med en fristilssprint på fredagen (går någon av dem vidare från prologen lovar jag att äta upp en truga, höll jag på att skriva), fortsätter med ett distanslopp över 15 kilometer i klassisk stil i morgon och avslutas på söndag med en lika lång jaktstart, konstigt nog även den i klassisk stil, på totalresultatet från de två första tävlingarna.
Utöver Ekström och Danielsson bröderna Lucas och Marcus Lennartsson, Adam Gillman och Markus Johansson till start på seniorsidan medan Emil Hagström, systrarna Anja och Ronja Andersdotter och Mattias Törnqvist finns med på juniorsidan. Juniorerna kör även en distriktsstafett på söndagen, men det är tveksamt om Örebro kommer ha något lag eftersom det krävs tre av samma kön för att ställa upp.
Den nationella skidsäsongen rullar nästa helg vidare med SM-femmilen i Gällivare (som man byggt ut till en minitour som avslutas med ett backlopp uppför Dundret; Nordenskiöldsloppet avgörs bara några mil därifrån samma helg) och avslutas med SM i sprintstafett under Fjälltoppshelgen i Bruksvallarna helgen därpå.

3) Varvetmilen
Förra helgen Nora marathon och nu Varvetmilen, alltså Göteborgsvarvets officiella seedningslopp som arrangeras på en lång rad orter landet runt (på söndag i Örebro, i samarbete med Örebro AIK). Det är ingen lätt uppgift att scanna igenom startlistan, så jag resonerar mig verkligen för att jag missat någon, men bland de namn jag sett finns långloppscupens regerande mästare Liduina van Sitteren, hinderbanespecialisten Jonathan Kandelin (som var tvåa i Kilsbergen trailrun i fjol), förra elitseriespelaren i innebandy (i bland annat ÖSK Innebandy) Fanny Schulstad (som nu sadlat om och springer rätt mycket OCR hon också), emellanåt hårdsatsande Fredrik Johnsson (som är elit vad gäller instagram-uppdateringar, följ honom där!) och som väl i fjol som bäst gjorde 35.22 på milen när han blev femma i Blodomloppet, Mathias Viktorsson (tvåa bakom Linus Rosdal i Medåkersloppet i fjol).
Banan i Örebro utgörs av två varv på en snabb femkilometersslinga på Väster. För att få springa i SM-klassen på Göteborgsvarvet krävs tider under 37 minuter för damer och under 32 för herrar, medan 40.38 respektive 37.57 gäller för start i led ett (de sistnämnda tiderna är dock preliminära).

Bubblare: Junior-VM i skidorientering i Piteå avslutas med nya medaljchanser för Elin Schagerström på lördagens medeldistans och framför allt i söndagens stafett. Och Tisaren ställer upp med alla sina största namn när orienteringssäsongen i mellan-Sverige kickar igång i Nyköpingsregionen med Nyköpingsnatten på fredagskvällen, Nyköpingsorienteringen på lördagen och Måsenstafetten på söndagen. Vi snackar alltså tidigare eller nuvarande svenska landslagslöpare som Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Andrea Svensson samt nationella elitlöpare som Ellinor Tjernlund, Ellinor Eriksson (comeback efter det struliga fjolåret), Rebecka Nylin, Lovisa Persson och Filip Jacobsson. Den enda som saknas är väl egentligen Daniel Attås. Som bonus springer Martin Regborn en öppen klass på fredagen (han har ju en lätt aversion mot nattorientering) innan han kliver in i tävling på lördag och söndag (han går andrasträckan i Hagabys lag).Roligast på söndag blir ändå att se Tisarens båda topplag Lilian Forsgren/Lovisa Persson/Andrea Svensson (som ju öppnad säsongen så fint) och Ellinor Tjernlund/Rebecka Nylin/Josefin Tjernlund spänna musklerna i en första kamp om platserna i klubbens Tiomilalag.

Snabba Örebrolöpare möter våren (nåja) med halvmara i Utrecht

Erik Anfält (sexa i distriktet genom tiderna på 1.08.49) och Fredrik Johnsson (127:a på 1.16.52) finns med i startlistan till Utrecht science parks halvmaraton, i nederländska Utrecht, på söndag. Säkert finns fler Örebro AIK-löpare med i startlistan (de brukar vara ett gäng när de drar på äventyr), men Erik och Fredrik är de som skrivit mest på instagram inför tävlingen, och någon startlista har jag inte lyckats hitta på tävlingens hemsida. De bokad nog resan dit för att möta våren och få lite behagligare temperatur (och plattare bana) än i Nora marathon, men möts av en prognos för snöfall på lördag och minusgrader hela söndagen …
Anfält har, efter att ha haft en spikrak formkurva från det han började springa allt seriösare vid 30-strecket tävlat rätt furiöst och haft en lika imponerande utvecklingskurva (från 3.04 på Stockholm marathon som 31-åring 2007 till att springa för svenska landslaget i samma tävling 2015 [SM-femma på 2.28.09] och senare samma år göra 2.25.03 i Valencia), slitit med en hel del skadebekymmer de senaste åren. Det har handlat om trilskande baksidor och en ömmande rygg, bland annat. När han varit bra har han fortfarande varit ruggigt bra (seger i Ultravasan 45 i somras), men det har blivit glesare mellan tävlingarna och fler instagrambilder av vattenlöpning och elliptigocykel (läs: rehabträning) de senaste åren. Men följer man honom just på instagram går det inte att undvika att imponeras av hur han ändå lyckas hålla kroppen i trim på den mycket höga nivå han ändå gör, trots att den trilskats senaste tiden. Bara de här bilderna han lägger upp på sin pulsklocka, som när han förra helgen avverkade 44 kilometer i 3.53-tempo på söndagslångpasset eller när han två måndagar i rad klämde av tiokilometerspass under 34, för att däremellan ibland knappt kunna springa alls (men ändå träna rehab med samma frenesi). Det är naturligtvis dedikationen som ger resultat. Återstår att se vad det ger i Utrecht, som bara är ett delmål på vägen mot nästa resan till Nederländerna, för Rotterdam marathon den 8 april. Och känner jag Anfält rätt är också den tävlingen bara ett delmål på väg mot något ännu större. Han fyller 42 två dagar före loppet i Rotterdam och jag vet att han pratat om att testa lite längre distanser (än maraton) i terräng när han känner sig klar, men jag misstänker att han inte slutar satsa förrän han åtminstone persat på maratondistansen en gång till.

En annan tävling som skulle ha löpts på söndag är Måsenstafetten, en traditionsenlig start på orienterarnas stafettsäsong (som kulminerar med Tiomila och Jukola) och dit Tisaren som vanligt hade anmält två herr- och två damlag. Men på onsdagen tvingades tävlingsledningen fatta beslutet att ställa in på grund av rådande snöläget. ”Snödjupet var 5-30 centimeter med en yta av skare som inte riktigt bär”, skriver de på hemsidan, och fortsätter: ”Det innebär, att vi inte kan erbjuda sportsliga tävlingar och att det också är en ökad risk för skador.” Även fredagens och lördagens individuella tävlingar i samma område, Nyköpingsnatten och Nyköpingsorienteringen (dit bland andra Lilian Forsgren var anmäld), är inställd, precis som Tibrotrippeln. Återstår att se om Kolmårdsdubbeln nästa helg går att genomföra. Tur i varje fall att Löpex vinterserie, som har final på söndag, inte är väderkänslig …

Behöll topp 15-platsen – sedan hyllades Wengelin av lagkompisen: ”Varit stark hela veckan”

Matthias Wengelins äventyr i Sydafrika är över. Efter åtta brutala dagar där såväl höjdmeter och distans som värme och tekniskt krävande stigar varit faktorer att räkna med korsade Örebrocyklisten och hans parhäst Calle Friberg på söndagen mållinjen i Cape Epic, världens tuffaste och kanske mest prestigefyllda etapplopp i mountainbike, som 15:e efter en 14:e-placering på sista etappen. Hade det inte varit för Fribergs sjukdom veckan före tävlingen, som gjorde att han var mitt i en antibiotikakur när den började, hade duon mycket väl kunnat sluta topp tio (de hade placeringsraden på 19 (på prologen)–27–15–20–11–11–10–14 på de enskilda etapperna, och efter att ha varit 26:a efter första riktiga etappen klättrade de dag för dag: 23–20–19–16–15–15). ”Jag är väldigt nöjd [med 15:e plats] med tanke på hur min vecka startade. Matthias har varit stark hela veckan. Tack för all draghjälp”, skriver Friberg på instagram.
Regerande olympiske mästaren Nino Schurter och hans partner Matthias Stirnemann, båda från Schweiz, ”släppte” iväg sina hjälpryttare till seger på sista etappen, men drygade ändå ut till en totalseger med över åtta minuters marginal (efter drygt 26,5 timmars cykling) till Jaroslav Kulhavy/Christoph Sauser. Manuel Fumic/Henrique Avancini, som ledde så länge, fick nöja sig med en femteplats halvtimmen bakom täten. Wengelin/Friberg var 115 minuter bakom.
Jenny Rissvdes? Jodå, hon vann mixedklassen, tillsammans med Thomas Frischknecht, Schweiz, i förkrossande stil – med över 65 minuters marginal.

Emilia Fahlin orkade inte slita sig med över fruktade Kemmelberg två gånger (eller om det va de tre andra tuffa topparna och de totalt 146 kilometerna som tog ut sin rätt) i Gent-Wevelgem. 43 cyklister fanns med i första gruppen, medan Fahlin hamnade i andraklungan, med 59 cyklister, drygt sju minuter bakom täten. Örebrocyklistens stall Wiggle-High5 var ändå sjukt nära segern. Det handlade bokstavligen talat om millimeter när Fahlins lagkompis Jolien d’Hoore förlorade spurten mot finska Lotta Lepistö (se instagrambilden nedan). Nästa söndag är det dags för Flandern runt, som från början var Fahlins stora mållopp den här våren. Nu har ju resultaten inte varit lika Fantastiska som i fjol (Fahlin har inte varit med in mot mål i varken Trofeo Alfredo Binda, Dwars Door Vlanderen eller Gent-Wevelgem; faktum är att Hanna Nilsson varit bästa svenska i alla tre tävlingarna), men kanske har benen nu fått de genomkörare de behöver. Och dessutom brukar ju Flandern runt vara en tävling som passar Fahlin betydligt bättre.

Seniorernas skidsäsong avslutades ju i praktiken med tre- och femmilarna på lördagen, medan juniorernas fortsatte över söndagen då finalen i deras Sverigecup avgjordes på samma banor i Umeå. Det bjöds tio respektive 15 kilometer jaktstart baserad på lördagens trekilometersprolog, i fristil. Zinkgruvans Markus Johansson och Oscar Johansson och Garphyttans Adam Gillman (som var delad trea, 2,8 sekunder från segern, i prologen) slutade åtta, tia respektive elva där, och sexa, tia respektive åtta i cupsammandraget. Alla tre blir seniorer till nästa säsong. Gillman visar en instagrambild från lördagens prolog, där han var delad trea.
Och även veteranerna avslutade sin säsong på söndagen, med sista distansen på veteran-SM i Borås. Länets ende åkare där, Norabygdens Royne Andersson, följde upp fredagens brons i klassisk stil med intervallstart med ett silver i klassisk stil med masstart (fick släppa 58,7 sekunder på Filipstads Heimo Marttila över 20 kilometer, men var 50 sekunder före tvåan och trean i tävlingen).

Mikaela Kemppi fick göra sitt 3 000-meterslopp helt själv i Marsspelen i Tybblelundshallen i kväll, men pressade ändå ut drygt två sekunde till jämfört med Inneserien för ett par veckor sedan. 10.20,3 då, 10.18,22 nu. Även Elias Zika, Startlöparen som jag skrev en hel del om före och efter Marieberg galleria marathon, förbättrade sig jämfört med inneserien. Just över tio minuter då, 9.53,57 nu.

OK Tisaren, som gjorde så starka resultat i lördagens Nyköpingsorienteringen, fick nöja sig med fjärde respektive femte plats i damklassen i söndagens Måsenstafetten (lag två–fem var inom två minuters marginal, medan Järla var helt överlägset i täten, 7.09 före tvåan IFK Lidingö). Men andra lyckades bättre: Tisarens herrlag blev tvåa, som bästa svenska lag (3.13 bakom finska Turun Metsänkävijät), med laguppställningen Gustav Hindér, Oskar Andrén, Daniel Attås och Filip Jacobsson (som hämtade in över en minut på trean Ärla på sistasträckan och vann spurten om andraplatsen med fem sekunders marginal). Och dessutom vann Hagabys och KFUM Örebros gemensamma lag, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och med EM-bronsmedaljören Martin Regborn som ankare den öppna klassen med nästan 4,5 minuters marginal.

Helgens höjdare – skidavslutning, orienteringsstart och massor av annat

1. Avslutningen (?) på skidsäsongen
Jag skrev ju redan i går en hel del inför SM-avslutningen i Umeå i helgen, som vi alltså sänder gratis på na.se. Det är en tävlingshelg som förstås blir säsongsavslutning för många, i varje fall den sista stora måltävlingen även om somliga hittar på annat fram på vårkanten.
På lördagen avgörs också det som senaste åren varit finalen på långloppscirkusen, Årefjällsloppet, men som i år ”bara” är deltävling tio av tolv i långloppsvärldscupen skiclassics. Båda bröderna Impola, Bob och Bill, som hade det tungt i Birkebienerrennet förra helgen är anmälda och säkerligen revanschssugna när det vankas 55 kilometer stakning på en banprofil som torde passa dem betydligt bättre än tävlingen i Norge.
Dessutom är det ju veteran-SM i Borås i helgen, men dit är Royne Andersson, från Norabygdens SK, ende länsdeltagare till start. Han kör i H60-klassen.

2. Starten på orienteringssäsongen
En del har ju redan varit nere på Panvåren, och fortfarande är det nästa en månad kvar till de första nationella tävlingarna i länet (natt-SM, Tisarträffen, Letälvsträffen och Boforsloppet 21–23 april), men visst känns ändå Nyköpingsorienteringen och Måsenstafetten som något av starten på den riktiga orienteringssäsongen? Det börjar redan i kväll, med masstartsnattävlingen Nyköpingsnatten, dit Tisaren kommer med alla sina bästa svenska löpare sånär som på systrarna Tjernlund och Andrea Svensson; från landslagslöparna Lilian Forsgren och Filip Jacobsson via Daniel Attås och Ellinor Eriksson till Lovisa Persson och Rebecka Nylin ställer de upp mangrant (dessutom kommer Martin Regborn till start i motionsklass!).
Till lördagens Nyköpingsorienteringen, med långt över tusen anmälda löpare, ansluter även Josefin och Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Marion Aebi. Och så springer Martin Regborn i tävlingsklass.
Och i Måsenstafetten, även den i Nyköpingsområdet, på söndag ställer Tisaren upp med fyra dam- och två herrlag medan KFUM Örebro och Hagaby kör ett gemensamt mixedlag i öppen klass, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och Regborn.

3. Löpning och cykel
Det händer mycket i helgen, för vid sidan om allt det där är det dessutom Sveriges näst största inomhustävling i friidrott i Örebro, Marsspelen, med 800 meter (för alla från tolv år och upp till veteranklass), 1 500 meter (för 14–17-åringar) och 3 000 meter (för seniorer och veteraner). Bland intressanta länsnamn i startlistan finns Mikaela Kemppi (3 000), Klara Frih (800), Wilhelm Bergentz (1 500), Elias Zika (3 000) och Maria Eriksson (både 800 och 3 000). Och på söndag är det ju dessutom Varvetmilen, Göteborgsvarvet seedningslopp, på Väster (där har jag bara scannat startlistan snabbt utan att hitta några riktiga toppnamn, och egentligen hajade jag bara till när jag såg att Kif Örebros klubbchef Anders Nilsson skulle springa).
Dessutom avslutas ju Cape Epic med Matthias Wengelin med tre etapper fredag–söndag, och på söndag kör Emilia Fahlin belgiska världstourtävlingen Gent-Wevelgem.
Har jag missat nåt? Säkert massor. Det här blir en i sanning intensiv sporthelg. Tur att man är ledig så man hinner följa allt …