Regborn med dubbla medaljer, Forsgren med skrällsilver och Wengelin nio sekunder från att försvara mästartröjan – och så ALLT från ALLA löpartävlingar (kanske)

Vilken intensiv helg det blev! Själv sprang jag ju Bergslagsleden ultra i går (mer om själva tävlingen nedan), och hann därför inte blogga om något annat, men det har ju verkligen hänt grejer.

Först och främst: Orienterings-SM. Det blev massor av framgångar för länslöparna, och allra mest glänste som väntat Martin Regborn. Gustav Bergman dominerade förvisso med dubbla guld – drygt 2,5 minuter före tvåan på medeldistansen på lördagen och nästan två minuter före tvåan på långdistansen dagen därpå – men där bakom knep Regborn silvret på lördagen och bronset (två sekunder från nytt silver men nu bakom Albin Ridefelt) på söndagen. Två fina medaljer till samlingen för Regborn, som ändå verkade lite besviken över att avståndet upp till Bergman blev så stort i den brötiga Göteborgsterrängen:
– Jag visste att jag hade bra chans i dag, i alla fall bättre chans än i går, mot Gustav, så det var bara att köra. Men det va svår terräng att lägga upp loppet, hur man skulle gå på med krafterna, för bitvis var det extremt tungt, och då kände man sig helt slut, och sedan kom det lätta partier där man kunde ligga på ganska bra, så kanske att man hade kunnat trycka på lite hårdare i de hårda partierna. Jag vet inte. Jag är närmare Gustav i dag än i går, så … Men han är bra nu, sa Regborn till Orienteringsmagasinet efter långdistansen.
En betydligt större skräll var det att Lilian Forsgren (som jag förvisso räknade som en outsider på distansen i mitt förhandsinlägg, men ändå) slog till med ett SM-silver (delat med Lina Strand) på lördagens medeldistans – endast slagen av världens bästa orienterare, Tove Alexandersson. Forsgren har tidigare tre brons, men alla i den något smalare disciplinen nattorientering. Nu tog hon sin första topp två-placering på SM, och sin första medalj i någon av de mest prestigefyllda disciplinerna – 30 år gammal och utan landslagsplats. Det är onekligen starkt.
I dag följde hon upp med en sjätteplats, drygt sex minuter från ny medalj (och knappt tio bakom superskrällsegraren Sanna Fast, Eksjö).
I yngre juniorklassen, för 17- och 18-åringar, sprang Tisarens stortalang Valter Pettersson hem ett SM-brons i dag, knappt fem minuter bakom segrande Axel Elmblad i långdistansen. I går var han 16:e man på medeldistansen.
Övriga länslöpare med topp 20-placeringar: Josefin Tjernlund sjua i medeldistansen och 16:e i medeldistansen, Andrea Svensson nia i långdistansen och 17:e i medeldistansen, ex-örebroaren Maria Magnusson (Sävedalen) 15:e i långdistansen och 19:e i långdistansen, Filip Dahlgren 16:e i långdistansen och Gustav Hindér med samma placering i medeldistansen. Melker Forsberg blev 16:e i långdistansen (i H20) och noteras bör också att Jonatan Gustafsson tog sig till A-final i sitt första senior-SM även om han fick nöja sig med 37:e plats på medeldistansen.
I Småland avgjordes samtidigt ett ungdoms-SM i långdistans där Ellen Pelander (Djerf, D16), Hugo Örn (KFUM Örebro, H16) och Anton Kruse (KFUM Örebro, H16) tog topp 20-placeringar genom att bli 15:e, 16:e respektive 20:e i respektive klass.

Ytterligare ett svenskt mästerskap avgjordes i helgen: I mountainbike, även det strax utanför Göteborg. Matthias Wengelin gick in som regerande mästare, men och var vid sista mellantiden, knappt två kilometer före mål (banan var totalt 28,7 kilometer) loss ihop med svåraste konkurrenten Emil Lindgren och passerade där i mycket knapp ledning. In mot mål lyckades Lindgren få en lucka, och över linjen skiljde nio sekunder. Trean Michael Olsson var 1,5 minuter bakom, örebroaren Axel Lindh på femteplatsen slagen med 2,5 (han förlorade en spurtstrid mot brorsan Vilgot Lindh, som däremot aldrig bott i Örebro …).
”Skönt att kroppen vaknade till liv och att jag kunde bjuda upp till fight andra halvan av loppet så Emil Lindgren fick ta i lite för att ta över tröjan”, skriver Wengelin på instagram.

Helgens löpning, då? Jo, den betar vi av i lite raskare takt:
** DM på 5 000 meter avgjordes på Transtensvallen i dag, och jag kan utlova en bildextra från A-heatet i morgon eftersom jag råkade ha vägarna förbi. Liduina van Sitteren tog en lika väntad som överlägsen seger, 1.43 före Klara Frih som mig veterligt debuterade på en distans över 3 000 meter (åtminstone på bana) med 19.23,75. van Sitteren öppnade för att gå under 17 för andra gången i karriären, men fick backa av och nöja sig med 17.40,22 – fortfarande märkt av supersatsningen på maraton-SM för två veckor sedan. Hennes resultat hamnade också lite i skymundan av hennes skor, vars sulor mättes in till 27 millimeter, två millimeter för tjockt enligt de nyligen framtagna reglerna som ska bromsa användningen av ”superskor”. Samma skor godkändes med mätutrustningen på friidrotts-SM i augusti, och dessutom finns modellen på internationella friidrottsförbundets lista med godkända skor, så de fick ändå passera. Marie Dasler tog bronset, 23 sekunder bakom Frih. Och jo, man ska inte glömma att van Sitterens guld var hennes nionde raka – räknat över alla löpgrenar som det springs DM på inom Närkes friidrottsförbund – räknat bak till hösten 2019.
Totalt mättes 27 skor in, rapporterade skomätaransvarige Börje Nordin. De som sprang i spikskor behövde inte få sina mätta, men av övriga hade Per Sjögren, som kom med en något överraskande efteranmälan efter att inte ha sprungit en regelrätt tävling på bana sedan vintern 2017/18 (nå, han sprang ju Mikael Kroons testlopp på 5 000 på GIH i maj), de tunnaste med elva millimeter. Sjögren släppte täten tidigt men ökade sedan tempot och gick ikapp klungan med löpare två–fyra, men när Per Arvidsson tryckte på gasen åkte han av igen. Blev ändå fyra på 16.11,42 efter att ha ”hoppats på under 17”. William Wickholm stack i väg i starten och jagade sub 15 första kilometerna, men fick ge sig i blåsten och utan draghjälp och landade på 15.27,85. Arvidsson tog bronset men missade sub 16 med 92 hundradelar, och Axel Sandberg tog bronset på 16.07,19.
** Joel Engström gick ut stenhårt i Bergslagsleden ultra och var ett par minuter före förhandsfavoriten Erik Anfält i Mogetorp. Sedan sprang han lite fel, kroknade något och fick nöja sig med fjärdeplatsen – men Anfält gick förbi under felspringningen och fattade inte att han var i ledningen förrän han kom i mål och fick höra att han hade vunnit. Då hade han tagit det ”relativt lugnt” på slutet och ”gått” uppför slalombacken när han insåg att han inte varken skulle kunna ta eller tappa sin andraplats. Det var nog anledningen till att han missade sitt banrekord med 2.01. 3.40.57 är ändå det näst snabbaste någon sprungit de 47,5 kilometerna på, och banrekordet på 3.38.56 kommer stå sig för alltid eftersom arrangörerna planerar att byta bansträckning till nästa år. Fjolårsvinnaren Simon Bloss (Strängnäs) blev tvåa, bara drygt en minut bakom, och Josef Snellman (Kristinehamn, tidigare FKT-innehavare på leden), som var den som gick med Anfält längst, blev trea, ytterligare 45 sekunder bakom. Jonathan Kandelin näst bästa länslöpare på 3.51.44, före John Lundström (som var så stark och tog totalsegern i Kilsbergen trailtour i våras) på 3.55.46 och Mattias Nätterlund på 3.56.58 (de blev femma, sexa och sjua). Fjolårsvinnaren Johanna Gelfgren (Alnö) tog tidigt täten i damklassen och jagades först mest av Josefin Gerdevåg, som dock hade problem med magen under det som var hennes ultradistansdebut. I stället smet My Svensson (Skövde) upp och förbi till seger med nästan fyra minuter, 4.14.57 mot 4.18.39 på Gelfgren och 4.31.12 på Gerdevåg. Elin Österman och Anna-Karin Larsson blev bästa länslöpare där bakom (fyra och femma totalt) på 5.12.13 respektive 5.40.35.
** Örebro AIK:s Erica Lech har ju gått från klarhet till klarhet under den här korta säsongen, och slog på lördagen till med något sensationellt: Seger i Kalmar Malkars 21KM på 1.18.42 – en tid som gör henne till distriktets femte bästa på halvmaraton genom alla tider, bakom toppnamnen Gerdevåg, Mikaela Kemppi, Liduina van Sitteren och Karin Forsberg (då Sennvall). Pers med över fem minuter och ”bara” två minuter kvar till distriktsrekordet … Tävlingen vann Lech med nästan tre minuters marginal, och bakom sig hade hon bland annat klubbkompisen (i Örebro AIK) Julia Johnsson som blev sexa på 1.34.46. I herrklassen blev hennes make Fredrik Johnsson tia, men det var tiden som imponerade mest: 1.16.04 var ers med 48 sekunder, och då har Johnsson ändå hunnit fylla 45.
** Erica Lech och My Svensson, båda nämnda ovan som segrare, var etta och tvåa i Dovra trail i augusti, men avstod på grund av lördagens löpningar andra deltävlingen i Ullmax trailtour som avgjordes i dag (Talludden trailrun), så nu är Kristalina Smårs (superklassikerrekordhållaren från Nora) uppe i totalledning (närmast före Therese Korkeakoski) Hon var trea i premiären och vann nu på 1.09 före Antje Wiksten och ytterligare över tre minuter före Sundbybergs Louisa Sjöholm. Jimmy Axelsson tog ju en urstark seger före Anfält i premiären och följde upp med en överlägsen i dag, över tre minuter före Sören Persson (Karlstad) och David Klasson (tvåa i sammandraget), och över sex före alla andra. Ni som läste min lopprapport i går kanske undrar kanske om jag tog mig ut i skogen i dag och hur benen kändes? Jodå, oförskämt bra. Visst, lite slitna var lemmarna, men jag kände ändå att jag kunde trycka på i alla moment (den inledande, sugande uppförsbacken, de tekniska partierna, den avslutande nedförsbacken), och jag är mycket nöjd med både kroppen, satsningen och tiondeplatsen (knappt nio minuter bakom Axelsson) – och framför allt, i backspegeln, med Bergslagsleden ultra i går.
** I ler- och hinderloppet Utmattningen i Dalkarlsberg i går kom 19 löpare till start, varav tio körde den fulla distansen (två varv). Linn Gustavsson (1.06.16,4) och Anders Dahl (48.23,1) vann med drygt en respektive drygt fyra minuters marginal men det mest välbekanta namnet var nog Kim Semstrand som krossade alla killar och tog totalsegern på halva sträckan på 24.24,3.
** Med start uppe i Kloten vid sextiden på lördagsmorgonen gjorde välmeriterade fjällmaratonlöparen (bland annat) Anders Kleist (från Kolmården) en supersatsning mot att krossa Lars Drageryds redan respektingivande FKT på Bergslagsleden. Med mål på 36 timmar och en möjlig tidsplan för 33 (och, förvisso, en för 40 också) satte Kleist av i furiöst tempo. Men energin tröt dessvärre under slutet av natten, och efter 21 mil (av 28) tvingades han till slut ge upp. Rapporteringen från försöket har varit sparsmakad, men efteråt skriver Kleist själv lite grann på instagram.

Louise Wiker spurtade om Liduina van Sitteren för första SM-medaljen sedan 2016, favoritsegrar i natt-DM och överraskningar i Kilsbergen trailrun (och cykel-VM blir av, men inte för bröderna Ahlsson)

Ska man agera recensent är det lätt att konstatera: Så här borde maraton-SM alltid vara! Visst, massdeltagande i Stockholm marathon är ju jättekul, men att få följa eliten i 2,5 timmar är ju något helt annat som tv-tittare (lördagens tävlingar på Djurgården sändes direkt på facebook med hygglig kameraproduktion [det hade dock behövts en eller ett par motorcykelkameror till] och kunniga kommentatorer). Och vilken otrolig dramatik det blev, dels i damernas tät, dels om segern (regerande mästaren Mikaela Arfwedson, Spårvägen, drog länge men tvingades till toastopp och då stack Carolina Wikström, LK Roslagen, iväg till guld) men också om bronsmedaljen – och där var det en uppgörelse med mycket länstouch.
Örebro AIK:s Liduina van Sitteren var den enda som hängde på i Arfwedsons och Wikströms tempo i början, och redan vid första varvningen efter 1,8 kilometer hade de tre en lucka på 27 sekunder. Efter sju kilometer tvingades van Sitteren släppa, men hon fortsatte att gå snabbare än alla andra och hade en lucka till sexmannaklungan bakom på 2.45 efter 15,3 kilometer (och då fortfarande bara 2.16 fram till tätduon).
Men sedan mattades van Sitterens tempo. Halvvägs passerade hon på 1.22.13 (en tid som hade varit pers på halvmaran så sent som förra våren), men redan innan hade tempot börjat mattas och förföljarna kommit närmare (men de blev färre och färre ju längre loppet gick). Luckan var 2.23 där, 1.07 efter 28,7 kilometer – och vid 35 kilometer var van Sitteren upphunnen av Louise Wiker, Hässelby, och Johanna Salminen, FK Stuenterna. van Sitteren kunde inte följa, men fullföljde ändå till en femteplats på SM med 2.49.36 (halvorna på på 1.22.13/1.27.23) vilket är ett personligt rekord med 2.38.
Wiker, som är fostrad i Hällefors och som deltagit på två friidrotts-VM på distansen, gick de avslutande sju kilometerna en mäktig kamp med Salminen om bronset. Wiker satte in en riktig kick med några hundra meter kvar och tog sin nionde individuella SM-medalj med fyra sekunders marginal. 2.46.51 (1.24.37/1.22.14) på klockan. Det var Wikers första SM-medalj sedan 2016 (och i maraton sedan bronset före Mikaela Kemppi 2014), i hennes första mara sedan hon bröt på VM 2017 (sedan dess har hon haft skadebekymmer och fått barn).
Exil-örebroaren Fanny Schulstad var länge med i klungan som jagade van Sitteren, men fick släppa strax innan de var ikapp. Hon kom ändå iväg som ensam sexa och och var till slut bara 22 sekunder bakom van Sitteren med 2.49.35 (1.24.36/1.25.23 – hon tog alltså in två minuter jämnt på andra halvan). En sjätteplats var överlägset det bästa Schulstad gjort i något SM-sammanhang (hon var tia på maraton-SM i fjol) medan van Sitteren ju även var femma på halvmaraton-SM på Anderstorp i somras.
På herrsidan stack IS Götas Samuel Russom ifrån Hälles Samuel Tsegay – de båda hade varit ensamma från start – efter 25 kilometer och vann med drygt 1,5 minuter. Erik Anfält var enda länslöpare där och hamnade tidigt i en klunga runt plats 10–15. Han var elva halvvägs men tog sedan successivt på Hälles Robert Alexandersson som sedan totalt tröttnade på sista varvet. Anfält höll till en tiondeplats på 2.27.08 (1.12.28/1.14.40), hans 13:e maraton under 2.30 i karriären (bara en gång tidigare har han sprungit så snabbt på svensk mark, i Stockholm i fjol – när han tog SM-brons 2018 gick det på 2.33.02 i värmen). Det var sjätte gången i rad och sjunde gången totalt som Anfält var topp tio på maraton-SM.

Det har hunnit gå sju år sedan Simone Niggli lade ned sin landslagskarriär efter 23 VM- och tio EM-guld, men 42-åringen från Schweiz visade att hon hållit i träningen när hon sent på fredagskvällen sprang hem guldet i natt-DM före med över två minuters marginal till klubbkompisen Lilian Forsgren, som så sent som i fjol sprang i svenska landslaget. Niggli är tillbaka i Sverige efter några år på hemmaplan, och kommer det här läsåret att jobba på orienteringsgymnasiet i Hallsberg och springa för Tisaren igen, det här var den ”stora” comebacken. DM gick i Rönneshytta, utanför Askersund, och Forsgren öppnade starkast, hade 45 sekunder (virtuellt; det var individuell start) efter åtta av 13 kontroller, men gjorde en minutstor bom till nian och tog ett dåligt vägal till tolvan, medan Niggli sprang väldigt stabilt. Lovisa Persson fullbordade Tisarenpallen, fem minuter bakom Niggli, tre bakom Forsgren.
Martin Regborn var som väntat i en klass för sig och vann med nästan fem minuters marginal till KFUM Örebros Jacob Eriksson (som därmed förstörde en ren Hagabypall – Love Sintring blev trea, knappt åtta minuter bakom, och Oskar Eklöf fyra). Bara ett halvt dygn senare dök Regborn upp på Södermanlands medeldistans-DM söder om Eskilstuna. Det blev seger (utom tävlan, man kan inte ta DM-guld i fel distrikt) med nästan tre minuters marginal.

Jag hade ju satt mina pengar på Jimmy Axelsson inför Kilsbergen trailrun, men Karlslundslöparen, som haft en sån fin säsong i trailskogen, fick nöja sig med tredjeplatsen, 2.18 bakom. I stället fixade Per Arvidsson tredje raka, på 56.47 över drygt 14 kilometer bitvis teknisk stig (slog sitt eget banrekrod med över minuten, extra starkt med tanke på att det var individuell start). Mattias Nätterlund var 22 sekunder efter in i slalombacken men kunde trots sin oomtvistade status som backkung inte ta in mer än en sekund där, och i mål var han 24 bakom (även han under gamla banrekordet, således). Jonathan Kandelin, som stod anmäld i motionsklassen över fem kilometer, sprang ändå långa och blev fyra på retsamma tiden 1.00.01.
Erica Lech skulle ju springa hem Kilsbergen trailrun enkelt – men hon kom inte till start. Det gjorde överraskande nog istället Josefin Gerdevåg (SM-brons i maraton 2012, distriktsrekord i både maraton och halvmaraton), som varit skadedrabbad senaste åren och inte gjort många tävlingar. Nu vann hon 46 sekunder före Starts Frida Nilsson (och över nio mintuer före Maria Johansson, Karlstad, på tredjeplatsen). 1.09.53 blev tiden, knappt fem minuter från Lechs banrekord.

Efter förra veckans smygstart var i princip hela Sverigeeliten i mountainbike i dag samlad, för första gången i år. Huskvarna mtb-tour utgick av coronaskäl men ersattes av endagstävlingen Huskvarna mountain, över sex varv på en 3,8 kilometer lång bana med runt 135 höjdmeter. Matthias Wengelin, som vann smygpremiären förra veckan, fick hårdare konkurrens nu men knep tredjeplatsen 1,5 minuter bakom segrande Emil Lindgren. Axel Lindh fyra, 29 sekunder bakom Wengelin.

Häromdagen kom också beskedet om att det blir ett cykel-VM efter många om och men. Det flyttar från Schweiz till Italien, och kommer ha start och mål på formel 1-banan Imola – på svintuffa linjeloppsbanor. För damerna blir det 144 kilometer och 2 750 höjdmeter. Linjeloppet kommer gå redan den 26 september, bara sju dagar efter sista etappen i Giro d’Italia. Tufft schema för Emilia Fahlin, alltså, men å andra sidan är det samma förutsättningar för i princip hela dameliten eftersom lejonparten kommer köra girot. Fahlins namn har för övrigt redan nu dykt upp i den preliminära startlistan för premiären av damernas Paris–Roubaix den 25 oktober, och vi vet ju att hon varit där och testat banan, så det är ingen överraskning.
Även om VM blir av så blir det bara för eliten. Inga junior- eller U23-klassen vilket betyder att Kumlabröderna Jacob och Jonathan Ahlsson inte får chansen att VM-debutera. För båda var det sista chansen i respektive klass, Jacob blir senior vid årsskiftet, Jonathan blir U23:a.

Fahlin äntligen topp åtta på världstouren igen – och Regborn ställde av övriga orienteringseliten i första tävlingen (plus: Bergdahls superpers och seger, van Sitteren vann igen, Nätterlund tog hem kampen)

Klockan börjar bli mycket, så vi kör bara några korta noteringar från senaste dygnets konditionsidrottande:
** Emilia Fahlin vann klungspurten om sjundeplatsen, bakom sex utbrytare, i La Course i dag. Det är Fahlins bästa placering på världstouren efter förra årets huvudskada, och alla topp åtta-placeringar på högsta nivå är väldigt viktiga ur SOK:s synvinkel inför OS (om det nu blir av nästa år). Fahlin har ju skakat fram en kvalplats åt Sverige, men har ännu inte blivit uttagen. Nu har hon ännu en gång visat att hon har topp åtta potential. Jag pratade med Fahlin efteråt, artikeln kan ni läsa här. Fahlins nästa tävling är Giro d’Italia med start nästa fredag. Jonathan Ahlsson stängde cykel-EM med en 48:e-plats i går.
** Martin Regborn visade klass när säsongens första svenska orienteringstävling med riktigt elitstartfält avgjordes sent omsider avgjordes utanför Västervik på lördagen. Över sex kilometer och 35 minuter medeldistans var Regborn nästan minuten före tvåan Anton Johansson och minst 1.42 före övriga 97. Ett riktigt statement, men också en extra knäck – hur surt är det inte för honom att alla internationella tävlingar (utom Euromeeting) blivit inställda när Regborn verkar vara i sitt livs form? Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund var nia, tia, 19:e och 26:a. Forsgren var drygt fem minuter bakom som vanligt överlägsna Tove Alexandersson, knappt tre minuter från andraplatsen. I morgon är det dags för långdistans.
** Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl kom sent igång med sin säsong, men i dag vann hon 5 000 meter vid Göteborg GP på 16.56,07 – personligt rekord med över nio sekunder (och då var personbästat tre år gammalt, i sommarens två lopp har hon inte varit under 17.15!).
** Liduina van Sitteren avslutade (?!) veckan med att vinna Östansjöloppet på 38.39 över tio kilometer ganska krävande terräng. Tisarens Ewa Pettersson, som jag hade dålig koll på, bjöd dock riktigt bra motstånd och gick i mål bara 52 sekunder bakom (Petra Hanaeus trea på 43.34). På herrsidan vann Starts Mattias Nätterlund kampen mot Örebro AIK-duon Jonas Nilsson och Gustaf Leonardsson – 35.46 på Nätterlund mot 35.54 på Nilsson och 36.48 på Leonardsson. De två sistnämnda sparrade varandra i det här annorlunda loppet där löparna startar två och två.
** Karlskogas Anna Ferletta var enda länslöpare på medel- eller långdistans på USM i löpgrenar i Norrköping i dag, och tog en niondeplats på 800 meter i F15-klassen med personliga rekordet 2.24,47 (Alice Magnell Millán, som redan varit i senior-SM-final, vann förstås).

Fahlins nästa utmaning: Giro d’Italia (och här är länslöparna som får springa maraton-SM)

Emilia Fahlin brukar alltid vara rak och ärlig och inte sådär överdrivet ödmjuk som somliga andra idrottare. Pratar inte ned sig själv. I vanliga fall. Men både inför VM i fjol trodde hon inte ens att hon skulle komma i mål, men slutade ändå på en 15:e-plats. Och inför dagens EM-start trodde hon inte på någonting, efter att ha haft en månad med riktigt dålig känsla i kroppen som påverkat både träningsmängden och prestationerna på tävling. Båda gångerna med all rätt, måste man säga. Fjolårets huvudskada höll henne borta från tävlandet i fem månader och träning i över tre, mitt under säsongen. Och nu kom hon alltså återigen in på bakfoten. Men trots det överraskade Fahlin sig själv och alla andra igen. Hon fick gräva djupt och kriga hårt, men på något sätt lyckades hon krigade sig tillbaka till tätklungan flera gånger, och i mål spurtade hon om en sjätteplats och blev elva. Sensationellt bra, med tanke på förutsättningarna (även om det för SOK:s del förstås hade varit ännu bättre om hon lyckats knipa tre placeringar till i spurten …).
Jag pratade med henne efteråt, och hon var sprudlande glad över kämpainsatsen, placeringen och att kroppen äntligen kändes lite bättre. Jag passade förstås också på att fråga vad som händer efter lördagens La Course (mer om den tävlingen på bloggen i morgon), och svaret var en skräll: Giro d’Italia. Varför en skräll? Jo, därför att Fahlin ofta valt bort de långa etapploppen. Girot, som på damsidan oftast varit nio–tio etapper långt (i år nio), har hon förvisso kört sex gånger, men bara en gång de senaste fem åren. Då, 2018, blev hon 69:a i sammandraget efter att som bäst ha blivit sjua på tempoprologen och nia på en linjeetapp. Det är hennes enda topp tio-placeringar i loppet, 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015 blev hon utan.
Girot körs normalt i juli, men startar i år i Grosseto, norr om Rom på italienska västkusten, den 11 september och har mål i Motta Montecorvino (mittemellan Neapel och Bari, längre söderut i Italien) åtta dagar senare.
– Valet var mellan Girot och Boels ladies tour, och det blev inställt, men jag hade ändå hoppats få köra Girot i år. Jag tror att det är bra att få ett stort etapplopp i benen inför oktober (som blir en intensiv månad då alla vårklassikerna i Belgien ska köras, plus för första gången Paris–Roubaix), och det passar när det inte är så många race direkt efter (det är elva dagar mellan sista etappen på Girot och Vallonska pilen), sa Fahlin om valet att köra tävlingen i år.
Men först väntar alltså La Course på lördag.

Stockholm marathon ställdes ju in först på ordinarie datum i juni och sedan på reservdatumet i september, men ett SM blir det ändå, på en 6,7-kilometersbana (backyardlängd!) på norra Djurgården nästa lördag, den 5 september. 40 herrar startar 9.00, 40 damer 13.00. Kvalkriterierna är förstås strikta, herrar måste ha gjort under 2.30 på maraton eller 1.08 på halvmaran under 2019 eller 2020, damerna under 3.00 respektive 1.20. Eftersom 80 löpare med de meriterna inte anmälda sig så har arrangörerna därefter fyllt på med wildcards och löpare som gjort något sämre tider (2.35/3.06, 1.12/1.25).
I morgon ska nya bekräftade start- och reservlistor publiceras, men som det såg ut när den nuvarande publicerades förra fredagen fanns Erik Anfält (SM-brons 2018!) med som 13:e-seedade herrlöpare och Louise Wiker som femteseedade damlöpare, Fanny Schulstad som sjundeseedad och Liduina van Sitteren som tolfteseedad. Dessutom fanns Erica Lech, som sprang så himlas tarkt på Dovra trail i söndags, som andrareserv (jag tror hon kommit in, men låter det vara osagt). Det är starka startfält med Mikaela Arfwedson, Charlotta Fougberg, Carolina Wikström, Mustafa Mohamed, Samuel Tsegay och Adhanom Abraha i topp (men ingen David Nilsson, tyvärr), och av lokala löpare saknar man väl främst Linus Rosdal (och hela och formstarka Josefin Gerdevåg, Jonas Nilsson och Mikaela Kemppi, förstås, plus Johanna Eriksson om vi räknar den Zinkgruvanfostrade Motalabon som länslöpare fortfarande).
Det ska bli spännande att se om det dyker upp några nya namn på listan i morgon.

Virtuella Wadköpingslöpet (man fick springa på den riktiga banan, men under en hel vecka, och skicka in sin tid) har nu äntligen publicerat sin resultatlista. Mattias Nätterlund var som väntat starkast över de tre varven med 43.53 (att jämföra med hans egen segertid 44.00,5 på den riktiga tävlingen i fjol och Jonatan Gustafssons banrekord på 42.18,5 från året innan), men ingen dam gav sig på mer än ett (Ellen Svensson, sex år, var snabbast över det enda med 42.30!).

SM-silver till Jonatan Gustafsson, van Sitteren distriktsmästare för åttonde gången i rad (och Sundström för tredje gången i karriären) – och så gick det i första Porla Brunnsloppet

I vintras tog Jonatan Gustafsson SM-brons inomhus i herrjuniorernas 22-årsklass. I dag toppade han det, med SM-silver i Linköping. Loppet var taktiskt, och för Gustafssons del säsongens allra långsammaste, men när det blev dags att spurta var det bara Oliver Löfqvist, Spårvägen, som var vassare än KFUM Örebro-löparen. 4.02,43 på honom, 4.03,12 på Gustafsson och 4.03,67 på trean, hemmalöparen Abdul Majiid Musse. Han var i sin tur bara 1,7 sekunder före Stocksäters Michael Welday (som tillhör samma träningsgrupp under Mikael Kroon som Gustafsson), som tog en finfin fjärdeplats på säsongsbästat 4.05,37.
I F19-klassen blev Klara Frih femma på samma distans. De fyra löparna i täten var samlade inom 85 hundradelar, medan Frih hamnade i ett ingenmansland, nio sekunder bakom, på nya årsbästat 4.39,81.
Noha Olsson hade otur och blev seedad i B-heatet på P19-killarnas 1 500-meterslopp, blev tvåa där på 4.13,73 men fick nöja sig med tiondeplatsen i sammandraget.

På hemmaplan avgjordes ju i dag årets andra distriktsmästerskap i löpning, tillika årets andra deltävling i långloppscupen (den första efter att coronan slog till på allvar och 50-gränsen infördes) – DM på 10 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg.
För damklassen gjorde coronan varken till eller från – Liduina van Sitteren är alldeles oavsett länets vassaste löpare för tillfället och tog hem sitt åttonde raka distriktsmästerskap (hon har vunnit samtliga som avgjorts 2019 och 2020). Lägger man till 2018 har hon tio guld och tre silver på de 13 senaste distriktsmästerskapen. Den här dagen var hon ensam dam i A-heatet och visste från start att hon ”bara” behövde understiga Petra Hanaeus 41.24,73, och det är ju faktiskt ”bara” med tanke på att van Sitteren gjort 35.05, 35.15 och 35.55 (mer taktiskt lopp på SM förra helgen, där hon blev tolva) i sina tre tidigare 10 000-meterslopp den här säsongen. Med tanke på att det inte behövde gå fortare, och att van Sitteren förra helgen sprang både 5 000 och 10 000 på SM var det inte konstigt att hon kostade på sig ett något mer sparsamt tempo den här förmiddagen: 36.55,63 och DM-guld med nästan 4,5 minuter, alltså. Siri Englund kom inte till start, så Therese Persson tog DM-bronset på 46.54,31.
På herrsidan sprang Tim Sundström sitt första 10 000-meterslopp (i varje fall sedan han återvände till KFUM Örebro från IFK Lidingö, men jag hittar inga noteringar någonstans om att han provat distansen tidigare), och tog hem DM-guldet med drygt 37 sekunders marginal till klubbkompisen Markus Bohman som i sin tur hade knappt sex sekunder till godo på Erik Anfält: 32.19,16, 32.56,34 respektive 33.02,04. Sundström sprang exakt en minut snabbare på landsvägsmilen på Mikael Kroons testlopp på Väster tidigare i somras, och har gjort fyra sekunder snabbare i officiella sammanhang (32.15 i fjol). I DM-sammanhang var Sundströms guld hans tredje (i det här distriktet, i varje fall) efter dubbla på korta terräng-DM, först 2014 och sedan 2015.
Även Per Arvidsson (33.32,14) gick under 34 minuter, Mattias Nätterlund bröt.
Anfälts tid gav honom DM-guld i M40-klassen, övriga veteranmästare: Sandra Almer Carlsson (K35, 48.15,23), Mathias Viktorsson (M35, 36.40,86), Hanna Fridhamre (K40, 52.50,34), Petra Hanaeus (K45, 41.24,73), Mats Johansson (M45, 39.17,01), Annica Sjölund (K50, 54.35,01), Peter Törnqvist (M50, 41.04,59), Mikael Hansson (M55, 47.39,30), Alf Ekblad (M60, 48.46,00), Susanne Malmqvist (K65, 50.53,06), Per Börjesson (M65, 54.01,30). Ingen ställde upp i K55- och K60-klasserna, och 70-plussarna har ju inte tillåtelse att tävla för tillfället.
van Sitteren står i och med nya segern på maxpoängen 16 efter två deltävlingar i långloppscupen, Therese Persson är tvåa på 13 och Hanaeus trea på sju. Arvidsson går om Gustaf Leonardsson (sjua i dag) i herrcupen, och toppar nu på elva poäng före Leonardsson på tio och Sundström på åtta. Återstår att se om det blir en fullständig cup i år, men Östansjöloppet ser i varje fall ut att bli av på lördag.

Hemma i Porla avgjordes i dag den första upplagan av Porla Brunnsloppet, där Erik Höglund (som ser stark ut, minns att han var trea i sammandraget i Rusakulan vertikal tour i fjol) dominerade. Han vann såväl prologen, alla omgångarna i knockoutsprinten i mossen (trots fall i finalen!), keirinloppet och finalen. Janne Werner tog andraplatsen medan Tomas Galmén tog hand om tredjeplatsen. Anna Karlsson (hon som hade en egen backyard i Vretstorp i våras) blev bästa dam på tredjeplatsen.

Ahlsson-brödernas guld och landslagsuttagning, alla friidrotts-SM-resultaten, Gustafssons och Karlssons landslagsdebuter, Drageryds rekord och annat som hänt i sommar

Konditionsbloggen är tillbaka efter en liten semester, och jag orkar förstås inte gå igenom allt som hänt (även om det är mindre än vanligt på grund av pandemin), men några större grejer att noter:
** Jacob Ahlsson svarade för en dunderskräll när han lyckades klå världstourproffset Tobias Ludvigssons tid och ta SM-guld i tempo. Dessutom tog lillebror Jonathan Ahlsson ett överlägset SM-guld för juniorer. Emilia Fahlin hade en lite tyngre dag och var över två minuter bakom Lisa Nordén, och fick desustom se Nathalie Eklund knipa silvret 23 sekunder före henne. Alla tre – bröderna Ahlsson och Fahlin – är nu uttagna till cykel-EM i Frankrike nästa vecka. Fahlin har också hunnit köra två tävlingar i Italien – världstourtävlingen Strade Bianche som hon bröt i den 40-gradiga hetta och Giro dell’Emilia där hon var med och hjälpte nya lagkompisen Cecilie Uttrup Ludwig till seger.
** I friidrotts-SM i helgen sänkte Rebecca Högberg sitt eget distriktsrekord (och svenska veteranrekord i K35) till 2.06,52, men hon fick nöja sig med en fjärdeplats och skrev efteråt på instagram att hon hoppats på bättre tid (och medalj). Det var ändå fjärde gången i sommar som hon sänkte rekordet på distansen. Å andra sidan ska man veta att hon sprang på 2.05,63 i Närkeracet, men då i mixedheat vilket inte gills för distriktsrekord som jag förstått det.
** Martin Regborn nådde inte distriktsrekord på varken 10 000 eller 5 000 meter under SM, men väl en åttondeplats på den längre distansen (där tempot överlag var för lusigt, Regborn låg med i tätklungan tills två varv återstod) och en elfteplats på 5 000 (där han sladdade från start men passerade några matta killar på slutet). 30.07,62 respektive 14.27,88 är hur som helst tider som ingen annan i distriktet är nära.
** Liduina van Sitteren blev tolva, Louise Wiker 16:e och Fanny Schulstad 20:e på 10 000 meter, Wiker sjua, Lisa Bergdahl åtta och van Sitteren nia på 5 000 meter. Heshlu Andemariam och Linus Rosdal elva respektive 17:e på 10 000, Andemariam 17:e på 5 000. Jonatan Gustafsson och Klara Frih missade final på 1 500 respektive 800 meter.
** Gustafsson, Frih och Jack Karlsson sprang helgen innan Landslagsutmaningen (uttagna i juniorlandslaget, alltså) i Söderhamn (landslagsdebut för Gustafsson och Karlsson, Frih har ju sprungit Finnkampen). Gustafsson var då två sekunder snabbare och var tvåa på 3.56,19 medan Frih var femma på 1 500 meter med 4.39,92 och Karlsson fyra på 3 000 med 8.59,30.
** I Närkeracet vann Elsa Wallenius och Emil Danielsson 3 000-metersloppen, Björn Seifert och Högberg var snabbast på 800 (men Senna Ohlsson vann den rena damklassen på distansen). Det var PB-fest i tävlingen, där Gustafsson sprang på 8.19,51, Karlsson på 8.31,88, Wilhelm Bergentz på 8.32,14 och Michael Welday på 8.38,69. Bland andra.
** Lars Drageryd har satt nytt FKT – rekordtid, alltså – på Bergslagsleden. En helt enorm prestation på vägen till 43 timmar, 58 minuter och 53 sekunder, framför allt då ryggen gav upp de sista fem milen.
** Petra Hanaeus (19.47) och Per Arvidsson (16.17, närmast före Mattias Nätterlund på 16.23) vann IF Starts extrainsatta femkilometerstävling Hostfria ruset förra veckan. I övrigt har det varit mycket sparsamt med långlopp i länet i sommar.
** Erik Anfält blev nia på Kia fjällmaraton i Åre.
** Kristinehamns VM-löpare (i 24-timmars) Sandra Lundqvist vann första upplagan av Bergslagen 100 miles (som ersatte Bergslagsleden på fem dagar) och var tvåa totalt, bara slagen av Hallsbergs Mats Johansson på 21.24.10.
** Mikael Kjellander vann en tajt upplaga av Hjälmartempot två sekunder före Tomas Kåregren efter 138 kilometer och nästan 3,5 timmars cykling runt sjön (inga damer kom till start).

Jack Karlsson blev 23:e distriktslöparen under 15 minuter på 5 000 meter – och lugnande besked från Regborn

Både Jack Karlsson, 21, och Wilhelm Bergentz, 17 (fyller 18 i november, så har lämnat P17-klassen inför årets utomhussäsong), gjorde ju riktiga praktinsatser i egna tränaren Mikael Kroons testlopp över 5 000 meter på GIH den 1 maj. 15.00 respektive 15.15 då. Men i går kväll överträffade de båda sina inofficiella pers med officiella på Allard open på Arosvallen i Västerås. Jag har ännu inte hittat resultatlistan publicerad, men har fått den skickad till mig, och den visar att Karlsson sprang in som trea (endast slagen av VM-löparen Adhanom Abraha och SM-silvermedaljören Efrem Brhane) på 14.56,04 (Abraha hade 14.48,91, Brhane var bara halvsekunden före med 14.55,04) medan ungdomsfinnkampslöparen Bergentz blev femma på 15.10,21 (men han var helt överlägsen av löparna födda på 2000-talet).
IF Starts Per Arvidsson och Mattias Nätterlund gjorde 15.45,87 respektive 16.13,09, KFUM Örebros Axel Sandberg, 19, sprang in mellan dem på 16.01,76. Tim Sundström bröt.
Sett till officiella tider var det här pers med över 40 sekunder för Karlsson, som är den 23:e distriktslöparen genom alla tider att gå under 15 minuter. Av nu aktiva finns Per Sjögren (14.30,27), Markus Bohman (14.34,39), Tim Sundström (14.43,62) och Linus Rosdal (14.47,9) på den listan (Albin Olausson gjorde 14.57,15 2012, men jag vet inte hur ”aktiv” han är längre).

Redan i tisdags vann William Wickholm, från samma träningsgrupp, 1 500 meter vid en resultattävling på Tingvalla IP i Karlstad, med 4.09,00. Wickholm var under fyra minuter redan 2018, men hade inte mycket till draghjälp i den här tävlingen (tvåan var över sju sekunder bakom). I B-heatet sprang KFUM:s veteran Lars Lundegård in på 4.53,20.

Martin Regborn, som också ingår i den där löpargruppen, lämnade lugnande besked efter dagens två landslagsträningar (se gårdagens inlägg om hans strulande höft). Han var näst snabbast i en sprint på Björkhaga (”Bra lopp och kändes mycket bättre i höften efter behandling i går”) och snabbast av alla (på löptid, men spurtslagen om den riktiga segern) i en jaktstart i Käglan (”Stabilt lopp och snällare terräng för höften. Ut som trea och var ikapp Isac och Simon halvvägs ut på andra slingan. Brände lite för mycket krut för att gå ikapp så fick ge mig i spurten”).

På herrsidan var sig mycket likt när säsongens fjärde deltävling av Moto tour avgjordes på onsdagskvällen. Robert Brundin vann igen (han har bara tagit stryk av Ludvig Berg, som bara åkt en etapp) och Jimmy Axelsson var tvåa för andra gången i rad med Oskar Ekholm som trea för andra gången i rad. Över 13 kilometer med individuell start och rätt snäll kupering var det kanske något jämnare än vanligt – 30.10 på Brundin gav ett försprång på 13 sekudner till Axelsson och 43 till Ekholm – men det var på damsidan det verkligen var utropstecken: Olivia Hansson, som varit ensam till start i de tre första tävlingarna och förstås vunnit samtliga, fanns inte på startlinjen men i stället dök tre andra upp: Garphyttans Elin Fjellström vann på 38.28 närmast före sin mamma Åsa Fjellström på 40.24 medan Nelly Mårtensson knep tredjeplatsen på 43.50.
I sammandraget kan förstås ingen ändå hota Hansson, en på herrsidan och på herrsidan drar Brundin ifrån ytterligare. Han har nu 106 av 110 möjliga poäng efter fyra etapper, och toppar före Ekholm på 72.
Första halvan av cupen avslutas med en rekordlång etapp, 40 kilometer med samling på parkeringen utanför Mariebergs galleria nästa lördag, den 27 juni. Det blir en tur på fina vägar på Närkeslätten, på andra sidan E20 sett från köpcentret.

Regborn med årets mest givna seger (rena orienteringsfesten i Kilsbergen!) – och Sundström snabbast över 3 000 meter

Har man en regerande svensk mästare tillika tidigare EM-bronsmedaljör och sexfaldig VM-löpare i klubben – som nyss sprungit distriktets snabbaste miltid genom tiderna – så vore det väl fan om han inte tog hem ett klubbmästerskap. Mycket riktigt: När Hagaby Goif på lördagen arrangerade långdistans-KM i Lisselängen (dit det är så fint att åka skidor från Ånnaboda på vintern!) var Regborn snabbast med över åtta minuters marginal eller 18 procent av löptiden över de 7,6 kilometerna. Per Carlborg tog silvret, men tiderna säger det mesta: 45.22 på Regborn, 53.37 på Carlborg. Nattcupsmästaren Love Sintring var femma (fyra i KM) på 58.03, 2,5 minuter bakom Jakob Wallenhammar som såg till att det blev guld, silver och brons till Wallenhammars i KM eftersom Josefine vann damklassen drygt fyra minuter före Amélie (Karin Lindgren blev trea; tiderna 51.01, 55.13 respektive 55.13 över 5,5 kilometer).
Fler klubbar lånade banorna och sprang sina klubbmästerskap uppe i Kilsbergen i helgen: På söndagen vann Sofie Franzén, 51.42, och Karl Kylborn, 1.09.52, Almbys KM på samma banor medan Emma Vicktorin (56.41) och Jacob Eriksson (56.02) tog hem KFUM Örebros. Garphyttans IF körde redan på lördagseftermiddagen, men använde inte samma banor (herrarna sprang den bana damerna hade i de andra klubbarna, och damernas sprang den bana som damjuniorerna hade) med en dubbel Schagerströmseger. Klubbens regerande juniorvärldsmästare Elin Schagerström vann damklassen med över tre minuters marginal medan hennes pappa Lars vann herrklassen med 55 sekunder.

Prioriteringen av klubbmästerskapet gjorde att Regborn missade löpcoachen Mikael Kroons sjätte träningstävling under coronapandemin, 3 000 meter på GIH:s banor. I hans frånvaro var Tim Sundström – tvåa på milen senast – starkast med 8.46, två sekunder före Jack Karlsson (som referens kan nämnas att Regborn hade 8.44 som mellantid på 3 000 meter innan han ökade tempot till 14.31 på 5 000 i träningstävlingen på samma banor den 1 maj; Karlsson passerade då 3 000 på 9.05 på vägen till 15.00 – Sundström avstod start). Ingen mer under nio minuter, men ytterligare sju under tio: Eric Westberg (SK Bore) på 9.03, William Wickholm på 012, Axel Sandberg på 9.13, Pär Arvidsson på 9.14, Cimmie Wignell på 9.30, Mattias Nätterlund på 9.38 och Oskar Hansson på 9.51. Veteranerna Karl-Martin Nordling (IF Göta) och Lars Lundegård avslutade fältet med starka 10.20 och 10.32.

Notera också att det blir ytterligare en liten löptävling i Kvarntorp, i Anders Björks regi, på torsdag kväll. 9,5 kilometer inklusive en tur i slalombacken och en sväng uppför trappen utlovas, och precis som vid Söderhavet runt för två veckor sedan är det småskaligt, mysigt och gratis.

van Sitteren och Nätterlund överlägsna i vertikala kilometern (sju löpare under banrekorden!) – och Fahlin cyklade runt Vättern (och Jansson över dubbelt så långt, runt Östergötland)

Liduina van Sitteren gjorde som hon gjort i två års tid nu. Körde över allt motstånd hemma i länet. I dagens #diabeteshjältar VK trail (16 kilometer, 1 000 höjdmeter) i Storstenshöjden vann hon med över 16 minuters marginal (före Vretstorps Therese Fjordäng) – men då ska man veta att Fjordäng i sin tur var åtta minuter under det gällande banrekordet från premiärupplagan i fjol … Även trean Malin Hagberg (från Björkliden, mellan Abisko och Riksgränsen) gick under den tidigare rekordnoteringen: 1.36.45, 1.53.10 respektive 1.59.58 var topptrions tider.
På herrsidan såg jag på förhand fram emot en fin fajt mellan Mattias Nätterlund, Jonathan Kandelin, Jimmy Axelsson och Anton Hallor – och visst gick alla fyra under Johan Röjlers banrekord från segern i fjol (Röjler var på plats, men avstod start på grund av skadekännigar och hejade istället), men någon fajt blev det inte. Nätterlund (som ju myntat begreppet ”att göra en Nätterlund”, vilket handlar just om att springa uppför den södra backen i Storstenshöjden ohemult fort) gjorde som van Sitteren och krossade motståndet: I mål var han över fem minuter före Kandelin som höll undan för Axelsson med 14 sekunders marginal medan Hallor (som hade ett par riktigt mängdmånader i kroppen toppat med en rejäl träningsdag i går) blev fyra, ytterligare tre minuter bakom: 1.22.57, 1.28.10, 1.28.24 respektive 1.31.20 på grabbarna.
Själv blev jag åtta av herrarna på 1.41.04 (sekunden före Robert Vestman, en dramatik man fick läsa sig till först i efterhand eftersom det var individuell start).
Viktigast var förstås ändå att loppet drog in 8 800 kronor till Barndiabetesfonden.

Det skedde ett par helt exceptionella cykelprestationer i helgen, som jag hoppas kunna återkomma till i lite utförligare form:
** Emilia Fahlin cyklade Vätternrundan (eller tja, mer korrekt cyklade hon runt Vättern, med start och mål i Askersund i stället för i Motala, men på den riktiga 315-kilometersslingan) med några klubbkompisar från Örebrocyklisterna. Det var med över tio mils marginal hennes längsta ”tävling” (om man klassar den som det) i karriären och hur som helst hennes längsta cykelpass i livet. 8.53.30 blev tiden.
** Med start 10.00 på fredagsmorgonen och mål (eller slut, kanske man ska säga) 25 timmar senare cyklade Marcus Jansson (ni vet, Garphyttekillen som tog EM-silver i mountainbikeorientering för två år sedan och också tävlar i landsvägscykel) mer än dubbelt så långt: 665,9 kilometer runt Östergötland med start och mål i Linköping där han numera bor.
Finns det inga tävlingar får man sysselsätta sig på annat sätt …

På tal om ”inga tävlingar” så tror jag för övrigt att Folkhälsomyndighetens och regeringens besked i fredag kommer betyda att friidrottens småtävlingar, med max 50 deltagare och med korta restider, kan komma igång igen från den 14 juni – men däremot lär den fortsatta 50-gränsen (”över sommaren”) innebära att allt från Stockholm marathon till Ö till ö får ställas in (det går inte att ta beslut om evenemang med så kort varsel, om nu begränsningarna möjligen skulle lyftas i slutet av sommaren). Kan friidrotts-SM avgöras? Ett maraton-SM? Kanske, med väldigt anpassat tidsprogram och stenhårda kvalregler.

Martin Regborn har varit i elden även denna helg: Efter förra veckans sensationella miltid i testloppet hemma i Örebro stack han ifrån landslagskollegan Johan Runesson och Jens Rönnols – och alla andra – med flera minuter i en medeldistans som elitmiljön för orienterare i Stockholm och Södertälje arrangerade (samarrangemang mellan Stockholms orienteringsförbund och Södertälje-Nykvarn). Regborn vann på 32.45, Runesson var distanserad tvåa på 35.37 och Rönnols trea på 36.08. Tisarens Erik Lindgren och Ellinor Eriksson var också med, en bit längre ned i listan.

Axel Ekström kom hem till Klockhammar som vinnare – men Nätterlund och van Sitteren vann cupen (plus nya besked inom cyklingen och trailtävlingar och orientering i helgen)

Känslan att man valde fel kväll att åka till Klockhammar – onsdag i stället för fredag – blev tydlig redan på förmiddagen i dag när Axel Ekström (landslagsskidåkaren med 25 världscuptävlingar under bältet som kommer just från Klockhammar) plötsligt dök upp i startlistan till finaltävlingen i Rusakulan vertikal tour. Och inte blev den mindre av när han drämde till med alla tiders snabbaste tid uppför backen och vann tävlingen med 23,8 sekunders marginal trots att även tvåan Mattias Nätterlund, som i och med andraplatsen säkrade totalsegern i touren, också gick en bra bit under de tidigare banrekordet.
Dagens bankonfiguration var återigen ny – precis som i onsdags – och därmed har fyra olika tävlingsbanor använts upp till toppen. Men hur som helst var den knappast snabbare än den ”vanliga” banan som använts vid sju tillfällen de tre senaste åren, och ändå var Ekström 35 sekunder under det banrekordet.
Snabbaste tiden upp på toppen över huvud taget har fortfarande Nätterlund från i måndags, men då körde man den snabbare, raka bansträckning med obanad avslutning rätt upp till toppen. Den är uppskattningsvis 200–300 meter kortare, det ska bli intressant att titta på Strava i morgon och jämföra.
Jimmy Axelsson blev trea. Tiderna 13.35, 13.58 respektive 14.10.
Liduina van Sitteren tog tredje raka segern och Frid Nilsson tredje raka andraplatsen, och slutade därmed etta och tvåa i touren, medan tolvåriga Ebba Fryxell för andra tävlingen i rad blev trea. De tre nådde toppen i mörkret på 16.06, 16.56 respektive 20.06. Lisa Lindskog, som varit fyra bakom Fryxell de två senaste tävlingarna, tog dock tredjeplatsen i sammandraget eftersom Fryxell inte kom till start i första tävlingen. Erik Höglund tog tredjeplatsen på herrsidan.

Redan i morgon är det dags för en ny trailtävling i länet – Lanna öppen trail, tävlingen som ersatte coronainställda Lanna night trial. Fem kilometer bitvis teknisk trail med start och mål vid Lanna badgruva och fri starttid mellan 10.00 och 15.30.

Den pågående virtuella etappen av Kilsbergen trailtour har också lockat några nya startande de senaste två dygnen (bland annat undertecknad), så ställningen efter tre av fem dygns tävlande är följande, damer:
1) Kajsa Rosdal, 44.51.
2) Linda Meijer, 46.24.
3) Mia Nilsson, 47.41.
Herrar:
1) Andreas Wahlstedt, 35.28.
2) Jonas Brännmyr, 39.17.
3) Ola Hellström, 39.48.
4) Claes Adolfsson, 39.59.
5) Andreas Pantzar, 40.17 (Strava hittar inte segmentet i hans löpning, men tävlingsledningen har granskat GPS-spåret och godkänt tiden).
6) Erik Nilsson, 40.24.
7) Rihads Darzins, 41.00.
8) Erik Malm, 42.51.
9) Daniel Tholin, 47.41.
10) Victor Barinas, 48.41.

Det har också kommit ett gäng nya besked i cyklingen. Nederländske cykelreportern Peter van der Veen, som driver ett faktaspäckat Twitterkonto, rapporterar om en lång rad tävlingar som Emilia Fahlin var aktuell för men som inte alls kommer bli av 2020. En majoritet av allt som ställts in verkar vara just inställt och inte uppskjutet, till skillnad från herrsidan.Vi snackar tävlingar som Ronde van Drenthe, Trofeo Alfredo Binda, Women’s tour, Thüringen runt och Tour of Uppsala som definitivt inte kommer bli av i år.
På uppsidan finns att Uppsala tagit över linjelopps-SM från Lindvallen (det blev ju inställt när juni rök ur kalendern), och nu planeras för SM och Skandisloppet 22–23 augusti. Damerna (Emilia Fahlin) och herrjuniorerna (Jonathan Ahlsson) kör på lördagen, herrseniorerna (Jacob Ahlsson) på söndagen.
Om det skulle råda fortsatt tävlingsförbud i augusti kommer SM i stället att avgöras 3–4 oktober. Det är även reservdatum för SM i tempolopp, som tills vidare ligger kvar helgen 25–26 juli i Lekeryd. Däremot är kortbane-SM, tillsammans med hela SM-veckan i Halmstad, inställd.
I vevan då SM-veckan ställdes in fick orienteringen också börja leta efter nytt datum för första upplagan av knockoutsprint-SM (som verkar bli kvar i Halmstad), och friidrotten jobbar på att hitta nya datum för lag-SM och 100-kilometers-SM. Det är oklart vad som händer med rullskid-SM.

I morgon är det för övrigt dags för vårens förmodligen största orienteringstävling i distriktet. Tisaren har nämligen löst max-50-personer-biffen genom att dela upp sitt arrangemang på den nyuppdaterade kartan vid Kvarntorpshögen på fyra olika småtävlingar: Länets elitorienterare och orienteringsgymnasieelever springer vid 9.15–9.45 (där finns namn som Josefin Tjernlund och Love Sintring med). Tisarens egna löpare springer sedan ett medeldistans-KM 10.30–11.30 (utan Tjernlund, då, men med Rebecka Nylin, Lovisa Persson, Filip Jacobsson, Erik Fernlund och Valter Pettersson, bland andra). KFUM Örebro följer därefter med 32 startande 13.30–13.30 (bland dem Jonatan Gustafsson och Lovisa Gustafsson). Och 14.30–15.00 hälsas alla andra välkomna. Alltihop på samma fyra banor.