Andemariam stal showen i Jordbro halvmaraton (men grymma prestationer av damerna också) – och Tre Kronor-spelaren Johan Rynos comeback i orienteringsskogarna

Hela mitt förhands inför Jordbro halvmaraton handlade ju om de fem snabba kvinnorna från länet som skulle göra upp – men faktum är att Heshlu Andemariam i någon mån stal showen genom att kuta hem herrklassen på 1.06.11 – pers med nästan sju minuter (ta det för vad det är, han har inte sprungit halvmaran sedan 2019 och tagit gigantiska kliv sedan dess) – men framför allt en imponerande solouppvisning. Ex-örebroaren gjorde hela loppet själv. Hade någon eller några löpare i bakhasorna på det första drygt fem kilometer långa varvet, men var sedan helt solo och fick aldrig någon hjälp med att ta motvinden. Jag snackade lite med honom efteråt, för en artikel som finns i morgondagens papperstidning och kommer på na.se under morgonen.
På damsidan hade Örebro AIK-duon Liduina van Sitteren och Erica Lech länge sällskap. van Sitteren spurtade ifrån med fem sekunder på sista kilometern, vilket gjorde att hon blev tia och Lech blev 13:e i ett tajt fält, på 1.19.02 respektive 1.19.07. Jag pratade även med Lech efteråt, för en text som också kommer på na.se i morgon.
Fanny Schulstad, som dragits med en fotskada i vinter och dessutom haft covid-19 för några veckor sedan, blev 14:e på 1.20.50, medan distriktsrekordhållaren Josefin Gerdevåg, som haft ett tufft pandemiår som läkare och inte haft tid med sin normala träningsdos, blev 16:e på 1.22.09. Imponerande insatser över hela linjen, alltså.
Hässelbys Linnéa Sennström vann damtävlingen på 1.15 sedan Carolina Wikström och Sanna Mustonen brutit tidigt. Hälleforsbördiga Louise Wiker klev också av efter första varvet, där hon var ett tiotal sekunder före van Sitterens och Lechs klunga.

Bara tre löpare kom till start på den längsta och svåraste banan när Tisarträffen mini avslutades med långdistans i dag. Järlas Erik Berzell var överlägsen, nästan 14 minuter före Milans veteran Per Eklöf och drygt 19 före Djerfs Håkan Pettersson. Hugo Örn, som i går sprang femkilometerstävlingen på Väster, var trea på näst tuffaste banan där Djerfs Marie Pettersson var sexa som bästa dam, nästan 13 minuter före Hagabys Elin Vinblad.
Senare på eftermiddagen körde Tisaren ett klubbmästerskap i långdistans på samma banor. Josefin Tjernlund vann med nästan fyra minuters marginal till Lovisa Persson (på en tid som hade gjort henne till tvåa av herrarna på samma bana i Tisarträffen). Ellinor Tjernlund blev trea, Anna Hallmén fyra och Lilian Forsgren femma. Den sistnämnda tog det förmodligen lugnt inför avresan till orienterings-EM.
Forsgrens sambo Daniel Martinsson vann sitt första KM som Tisaren-löparen 23,5 minuter före Mikael Pihel (det var bara de två till start). Tiden var 4,5 minuter bakom Berzells segertid i Tisarträffen mini på samma bana.
Mest notabelt från klubbmästerskapet var nog ändå att en viss Johan Ryno – med 19 landskamper för Tre Kronor och nio SHL-säsonger för Färjestad, Leksand, Djurgården, Timrå och Frölunda på meritlistan – sprang hem segern i H35-klassen 1,5 minut före brorsan Oskar Ryno (på samma bana som damerna, någon minut långsammare än Ellinor Tjernlunds tid). Johan var ju nästan lika lovande i orientering som hockey som ung, men tvingades i något läge välja sport. Nu har han uppenbarligen hittat tillbaka till skogen efter att i fjol ha avslutat karriären med en misslyckad sejour i schweiziska Lugano. Blir intressant att se om han får blodad tand efter KM-guldet.

Missa förresten inte kollega Tove Svensson fina text och bilder om Ove Persson, som mellan 13 september i fjol och 8 maj i år tagit sig uppför trappan på Kvarntorpshögen exakt 1 000 gånger (han har dock inte gjort hela Besegrat trappan-varvet varje gång, utan gått en del upp och ned i trappan).

Lo-spåret definitivt inställt (och Sundström springer med VM-sjuan i Spåret GP)

Arrangörerna i Hällefors SK gjorde ett tappert försök genom att flytta tävlingen, men det blir inget Lo-spåret 2020. Tittar man i den svenska tävlingskalendern har den milda vintern nu skördat exakt 100 längdskidtävlingar (men då är inte små lokala tävlingar som deltävlingar i Tour de Kif inräknade), bland de senast i raden finns Engelbrektsloppet (som är Sveriges näst största skidtävling och ingår i en svensk klassiker som alternativ till Vasaloppet) och Bergebo skimarathon och Skinnarloppet (som båda skulle körts till helgen). Bessemerloppet i Högbo, som körs på söndag, har däremot gjort som Wadköpingsloppet och flyttat till reservort, för deras del i Harsa. Dit har bland andra Olivia Hansson nu anmält sig.

Missa förresten inte min uppföljning med Filip Danielsson, dagen efter han var riktigt nära att ta världscuppoäng i Falun.

I morgon avgörs Spåret GP i Sätrahallen i Stockholm, en av innesäsongens största nationella tävlingar i Sverige (sett till prestigen alltså, inte till antalet startande). Från KFUM Örebros starka långdistansgrupp finns Tim Sundström på 3 000 meter; Sundström som ju sprang på 8.24,02 i Vinthundsvintern förra helgen. Kenyanen Davis Kiplangat, som är god för 7.40 och var sjua på inne-VM för två år sedan, finns med som farthållare i ett lopp där Spårvägens Mohammad Reza är storfavorit.

På facebook såg jag för övrigt att Mikael Pihel, som 2018 utsågs till årets eldsjäl i Hallsbergs kommun, utsetts till årets Tisare 2019 (alltså årets medlem i OK Tisaren) i samband med klubbens årsmöte i lördags, med motiveringen: ”Lämnar, dag som natt, avtryck efter sig både i och vid sidan av spåren” (vilket förstås syftar på att han ansvarar för skidspåren, men också en hel del annat, i klubben). Pihel är ju också erfaren orienterare, och på senare år bekant här på bloggen kanske främst för VM-medaljen i orienteringsskytte 2018.

Regeldetaljen som gör att Ingjald fick tredjepriset i långloppscupen (och VM-bronsmedaljören blev årets eldsjäl)

Direkt efter sista deltävlingen i långloppscupen, Lucialoppet förra helgen, skrev jag ju att Johan Ingjald hade missat tredjeplatsen i sammandraget med minsta möjliga marginal (lika många poäng som Thomas Chaillou, men färre segrar). Redan dagen därpå skrev cupens resultatansvarig Per Börjesson (Östansjö SK) i en kommentar här på bloggen att det var fel och att Chaillou inte räknades eftersom han deltagit i för få tävlingar. Så är det. Läser man nästan allra längst ned i cupens tävlingsbestämmelser så finns en regeldetalj som påpekar att det ”för att få pris krävs deltagande i minst sex tävlingar”. Därmed fick Ingjald tredjepriset i cupen, Michael Welday fjärdepriset, Mohamed Hassan femtepriset och Mattias Nätterlund, som egentligen var 13:e man i listan, det sjätte och sista priset (förutom Chaillou deltog också Heshlu Andemariam, Per Sjögren, Jack Karlsson, ERik Anfält, Jonatan Gustafsson och Cimmie Wignell i färre än sex deltävlingar). På damsidan påverkades topp sex däremot inte alls (länets bästa damer är bättre på att ställa upp i de lokala loppen, uppenbarligen!). Man kan ju dock argumentera för att Chaillou ändå blev trea i cupen (och Andemariam femma, och så vidare), men att de inte var behöriga att motta pris, om man tolkar skrivningarna bokstavligt. Nå, det är ju bara en semantisk fråga, men i sammanställning är Chaillou faktiskt inplacerad som trea.

Noterar för övrigt att Mikael Pihel, som ju tog VM-brons i orienteringsskytte tidigare i fjol, utsågs till årets eldsjäl av Hallsbergs kommun i dag.

Dubbla SM-guld till Örebros orienteringsskyttar (och nu är listan över löptävlingar som sökt sanktion 2019 komplett!)

SM i den något smala sporten orienteringsskytte avgjordes i Hälsingland i helgen, och på herrsidan blev det full pott för Örebroklubben Östra Almby.
I lördagens individuella tävling över klassisk distans, som också gällde som världscupdeltävling, var Gustav Hindér (som så sent som i augusti tog VM-guld i stafett, VM-silver över klassiska distansen, och VM-brons i sprint) klart snabbast i punktorienteringen och därtill felfri. Han sprang över 8,5 minuter snabbare än Martin Jansson, Häverödsdal, som dessutom fick sex minuters tidstillägg för punktorienteringen, och hade därmed råd med sju bom i skyttet (varje bom ger två minuters tidstillägg). Det blev ”bara” sex på 20 skott, och Hindér vann 4.38 före Jansson (som bommade ett skott). Klubbkompisen Mikael Pihel, som tog dubbla VM-brons i disciplinen förra året, var sexa efter löpningen, men sköt med tre bom upp sig till en femteplats, 24 minuter bakom Hindér och 16 från medalj.
På söndagen sprang Pihel förstasträckan i Östra Almbys lag i SM-stafetten och växlade som fyra, knappt 5,5 minuter bakom OK Klemmingen. Ingen match för Hindér, som inte bara sprang och sköt ikapp den tiden utan också drog ifrån till en segermarginal på nästan sex minuter bak till Tumba-Mälarhöjden.
Dubbla guld till Hindér, alltså, som i fredags dessutom var tvåa i en sprinttävling som hade världscup- men inte SM-status. Även där blev Pihel femma.
Världscupsäsongen i orienteringsskytte avsluats med tävlingar över klassisk distans och i sprint helgen 3–4 november, i danska Søgaardlejren.

Mikael Pihel och Gustav Hindér överst på prispallen efter SM-stafetten. Foto: Hans Mandahl

Tiden för att söka sanktion för löptävlingar 2019, utan att drabbas av förhöjd avgift, gick ut vid midnatt mot måndagen, och 34 lopp har sökt. 21 har jag skrivit om sedan tidigare. Nu är det också klart att Nora marathon, Varvetmilen (seedningsloppet för Göteborgsvarvet som avgörs i Örebro), ÖAIK halvmaraton, Rallarundan, Dalenrundan, Tarstaborgsrundan, Bergslagsleden ultra, Annaloppet och Kilsbergsleden alla ligger kvar på samma veckonummer och -dagar. Och ja, Sylvesterloppet ligger förstås kvar på nyårsafton …
Tre små ändringar: Fjugestaloppet flyttar från torsdag den 24 maj till onsdag den 29 maj, och kommer därmed att avgöras dagen före Vintrosaloppet, bara en mil bort. Kilsbergen trailrun byter söndag mot lördag men ligger kvar på samma helg (31 augusti). Och Norasjön runt arrangeras som vanligt andra lördagen i september (vilket den här gången innebär ett byte från vecka 36 till vecka 37 och gör att det blir dagen före, i stället för veckan före, Tarstaborgsrundan).
Av 2018 års sanktionerade löptävlingar i länet är det bara Munkastigen trailrun, Wedevågsloppet, Svillingeruset och Gallaberget trailrun som ännu inte skickat in ansökan om sanktion för 2019.
Redan om drygt en månad, den 11 november närmare bestämt, är det dags för en löptävling som däremot inte finns med i den officiella tävlingskalendern, en gratis träningstävling: Höstloppet med start och mål på Fredriksbergs IP i Vretstorp. Det bjuds på 13,3 kilometer grusväg, asfalt och elljusspår.

Hallsbergsorienterare tog VM-brons

Att Erik Anfält vann Ultravasan 45 gjorde jag en större, men pluslåst, intervju med honom om på na.se som går att läsa här (och där kan man också läsa om Josefin Gerdevåg, Erica Lechs och Erika Bergentz seger i Vasakvartetten samt Lisa Bergdahls seger i Vasastafetten), och under dagen har det dessutom blivit två artiklar om Emilia Fahlins framfart i Tour of Norway (ingen av dem pluslåsta, den ena om gårdagens framgångar och den andra om dagens praktskandal). Så, här i bloggen fokuserar vi istället på Mikael Pihel.

”Mikael, vem?” kanske ni säger, men vi snackar om en 44-årig orienterare från Hallsberg som gett sig på den ädla sporten orienteringsskytte och på fredagen slog till med ett VM-brons när världsmästerskapet i Sundsvall inleddes med den klassiska distansen. ”Bronset ordnades genom en helt igenom felfri punktorientering tillsammans med ett säkert skytte”, skriver Hans Mandahl i ett mail till NA. Sverige dominerade tävlingen och la beslag på samtliga medaljer på herrsida, och därtill tog Hallsbergs Gustav Hindér hem fjärdeplatsen (drygt 1,5 minuter bakom Pihel). Johan Eklöv tog hem VM-titeln på ett överlägset sätt, nästan 13 minuter före tvåan Robbin Kantarp som var 1,5 minuter före Pihel i mål.

OK Tisaren-orienterare i svenska landslagskläder: Gustav Hinder blev fyra och Mikael Pihel tog bronset när orienteringsskytte-VM i Sundsvall inleddes med klassisk distans på fredagen.  Foto: Hans Mandahl

I Kalmar ironman slutade förre swimrunvärldsmästaren Bibben Nordblom, från Nora, på 17:e plats i D25-klassen, 52:a plats totalt bland damerna, på 11.17.18 efter att ha simmat på 1.04.03, cyklat på 5.50.58, sprungit den avslutande maran på 11.17.18 och svarat för några av hela tävlingens snabbaste växlingar (1.51 mellan simning och cykel, 1.42 mellan cykel och löpning). Örebro AIK:s Ida Larsson blev fyra i samma klass (tolfte dam totalt) på finfina 10.35.52 (1.26.36/5.23.28/3.35.48).

Liduina van Sitteren vann sin debut i Örebro parkrun (i den 19:e upplagan som avgjordes på lördagen), och var bara 17 sekunder från Mikaela Kemppis banrekord (19.27 mot 19.10). Per Sjögren ställde upp för fjärde gången, men sprang för första gången utan joggvagn (tror jag), och noterade näst snabbaste tiden någonsin på banan, 16.10 (18 sekunder bakom Tim Sundströms rekord).

Mr. Örebro parkrun x 2 #örebroparkrun #parkrunsverige

A post shared by parkrun Sverige (@parkrunse) on

Och Martin Regborn, han värmde upp inför världscupen i Lettland med sen seger i OL-roundens sprint i Riddarhyttan.