Fahlin gjorde jobbet på sista etappen – och Regborn vann i ”drömterräng”: ”Orientering blir inte finare än så här”

Efter måndagens succéartade andraplats på den tredje och näst sista etappen i världstourloppet Emakumeen Bira avslutade Emilia Fahlin de fyra dagarna i Baskien med en habil arbetsinsats på den sista sträckan, där Wiggle-High5-stallet körde för de tre cyklisterna som fortfarande var med i snacket i sammandraget: Lisa Brennauer, Elisa Longo Borghini och Martin Ritter. Kaptenen Longo Borghini, som efteråt berättade att hon dragits med sjukdom före och in i etapploppet och känt sig osäker både på om hon överhuvudtaget skulle starta och därtill kunna ta sig i mål, var den som därför lite överraskande visade sig vara starkast. Italienskan kontraattackerade efter spurtpris och fick med sig Olga Zabelinskaja, den trefaldiga OS-medaljören från Ryssland som Fahlin plockade etappsegern av i Tjeckien för tre veckor sedan, i en utbrytning bakom solokörande Amanda Spratt, Australien. Och båda utbrytningarna höll hela vägen in: Spratt vann 1.16 före Longo Borghini som var starke än Zabelinskaja i spurten, och bakom dem var det ytterligare 45 sekunder till nästa cyklist i listan.
Spratt (som förvisso är en mycket stark cyklist med många proffssegrar på meritlistan men som bara var tia i sammandraget inför etappen), som tävlar för Mitchelton-Scott, fick rentav så mycket tid på cyklisterna som egentligen gjorde upp om totalen att hon snodde toursegern 48 sekunder före sin kapten, Annemiek van Vleuten. Longo Borghini avancerade till femte plats i sammandraget, 1.27 bakom, medan Fahlin blev 29:a totalt efter att ha varit 43:a sista dagen, men det var ju mer av akademisk betydelse.
Nästa tävling för Fahlin blir Thüringen runt med start på måndag.

I kväll var också Martin Regborn tillbaka som segrare, i Milans fjärde poängtävling för året, efter ett EM som blev förstört av ett par inledande misstag och en avslutande matförgiftning (han deltog ju på Milans redan förra veckan, men då utan att gå alls i närheten av för fullt). Den här kvällen skriver han själv i sin träningsdagbok att ”planen var att gå på 90 procent, men kändes lätt i kroppen och fick feeling i drömterrängen så blev nog lite hårdare”. Facit blev en seger med drygt tre minuter före klubbkompisen Filip Dahlgren, VM-tia i långdistans för några år sedan, över knappt 40 minuter orientering (6,4 kilometer fågelvägen) i skogarna väster om Lindesberg, ungefär vid något som heter Timanshyttan: ”Orientering blir inte finare än så här”, enligt Regborn.
Jacob Eriksson, KFUM Örebro, var tredje man runt den längsta banan, men över tio minuter bakom tätduon. Hans klubbkompis Calle Olsson, som leder totalen tack vare att han startat alla tävlingar hittills (det där kommer reda upp sig senare eftersom bara de fem bästa resultaten från elva tävlignar räknas i slutändan) var åtta, nästan 16 minuter bakom. Milans egen Lisa Westerberg var bästa dam, drygt fyra minuter före klubbkompisen Saga Sander som är bäst i sammandraget.

Regborn om EM-fiaskot (jättebom och matförgiftning), Forsgren hemma på pallen – och ny jättetävling i Askersund

Martin Regborn har kommit hem och laddat upp sin träningsdagbok efter Europamästerskapet i Schweiz förra veckan, som inte alls blev vad Örebroorienteraren hade önskat sig eller vad vi som ser på utifrån hade trott, inte minst med tanke på att han var trea–fyra–fyra på EM för två år sedan och sedan tagit stora kliv framåt. I träningsdagboken ger han som vanligt en fascinerande inblick. Om den inledande sprinten, en 16:e-plats som skulle visa sig bli hans bästa resultat under hela veckan, skriver han att han är ”riktigt missnöjd” efter ”två större misstag och inte 100 procent flyt i övrigt heller”. Den spektakulära femminutersbommen i medeldistanskvalet, som kostade en given finalplats och medaljchans, beskriver han med orden ”en sekunds slarv med utgångsriktning från kontroll”, ”kan bara skratta åt eländet”. Och någon riktig chans till revansch blev det sedan aldrig, för av noteringarna att döma drabbads Regborn sedan av matförgiftning, blev först isolerad och sedan svag och orkeslös av sviterna. På lördagen, tre dagar efter matförgiftningen slog till, fick han springa andrasträckan för svenska förstalaget i stafetten, men fick gå ut 3,5 minuter bakom täten. ”I en stafett på den här nivån är det i princip ointagligt, så var ingen mening att hetsa. Sprang runt i hyfsat hårt tempo. Kändes jobbigt ändå. Inte helt frisk än jag heller”, skriver Regborn. Och på söndagen avslutade han med en långdistans som 25:a (samma placering som Sverige fick i stafetten): ”Inte helt fyllda energinivåer i kroppen än efter matförgiftningen tidigare i veckan. Så blev en tung dag i skogen. Kämpade på ändå så gott det gick. Surt på bra form. Bara hem och försöka återhämta sig nu.”
Och i går kväll började den återhämtningen, eller vad man nu ska kalla det, när han gjorde ett ”lugnt distans-pass” i Milans tredje poängorientering för året, som avgjordes i skogarna mellan Gyttorp och Dalkarlsberg. Det gav en tiondeplats, 12,5 minuter bakom klubbkompisen och tidigare VM-tian Filip Dahlgren, som sprang sin första Milans för året. KFUM Örebros Calle Olsson har sprungit alla tre, och toppar alltjämt sammandraget. Hemmalöpare Saga Sander var bästa dam i går (det är mixedklass), men Linköpings Elisabeth Ahlgren ligger bäst till i sammandraget.

Hallsbergsorienteraren Lilian Forsgren, som ju också sprang EM, bor i Göteborg och valde därför Trailvarvet, Göteborgsvarvets terrängtävling, framför Milans i går, och sprang hem en tredjeplats bara tre dagar efter att hon sprang stafetten i Schweiz. Forsgren var knapp ttvå minuter bakom segrande finskan Anna Närhi över 11,5 kilometer.

En helt annan grej: I morse fick jag syn på en halvsidesannons i en annonsbilaga till NA:s papperstidning, inför Askersund outdoor festival nästa helg. Där framgår att festivalen nästa år kommer att arrangera en jättestor multisporttävling under namnet Ekololoppet multisport 2019. ”Loppet planeras till 12–15 mil i området kring norra Vättern och sammanbinder Tiveden, Motala och Askersund. Tävlingen är tänkt för lag om 2–4 deltagare” och ska innehålla ”vandring, paddling och cykel”, skriver arrangörerna och initiativtagaren Michael Malmberg säger i annonsen att det både blir en tävlingsklass för extremsportare och en motions-/upplevelseklass för friluftsmänniskor: ”De som vill tävla får en rejäl utmaning och de som vill hålla ett lugnare tempo och njuta mer får sitt.” Det hintas också om ett testlopp nästa helg, ”ett pilotprojekt med målgång under lördag 26 maj”.

Rosdal tillbaka med seger i Medåkersloppet (Eriksson vann också!) – och en summarisk helgens höjdare

Kristi himmelsfärd bjöd på en ledig dag mitt i veckan, strålande sol – och förstås massor av löptävlingar. Om Fredrik Forsströms och Therese Erikssons segrar i Örebro backyard ultra kan ni läsa i min öppna artikel här, och om min egen insats i tävlingen i det här inlägget på instagram.
Men det var dessutom, vilket jag helt hade missat, premiär för helt nya Vintrosaloppet. Loppet som enligt inbjudan ”slingrar sig fram mellan husen i Vintrosa” var ett kontrollmätt femkilometerslopp med start och mål på Vintrosa IP, och Örebro AIK:s Liduina van Sitteren (19.00) och Garphyttans Fredrik Eliasson (18.52) tog hem premiärsegrarna närmast före IF Starts Marie Dasler (20.52) och Kristinehamns Tomas Hägerström (19.17). Måhända kommer loppet med i långloppscupen redan nästa år.
För van Sitteren var det andra segern på tre dagar, eller egentligen tredje, eftersom hon i tisdags både tog hem den femte och sista deltävlingen i Glanshammars terrängserie, och hela serien i sig. van Sitteren avslutade med att springa på 9.22 (sju sekunder över hennes eget banrekord och 38 snabbare än tvåan Maria Eriksson) och kom genom segern upp i maximala 44 poäng i sammandraget (även där närmast före Eriksson och med Emelie Lindgren på tredje plats). På herrsidan slutade Rodney Hundemark, som hoppade över finalen, som segrare på 42 poäng, och i hans frånvaro satte Johan Ingjald årets snabbaste tid med 8.31 för segern i den sista deltävlingen och en tredjeplats i cupen bakom Hundemark och Edwin Nylander.
Maria Eriksson stod också som segrare på torsdagen, då hon tog hem Medåkersloppet, vars tolv kilometer av omväxlande stig och väg hon avverkade på 57 minuter för seger 35 sekunder före Köpings Jenny Holgersson. På herrsidan gjorde Linus Rosdal bejublad comeback (jag har i varje fall inte sett till honom i någon resultatlista sedan han var bäste länslöpare i Göteborgsvarvet i fjol) med seger på 47.11, nästan 2,5 minuter före tvåan Mathias Viktorsson, LK Gränslöst. Ingjald blev fyra på 51.10.
Och i Torsbyblev skidbröderna Impola (dock inte Bob) Jack och Bill Impola trea och nia i fyrakilometersloppet Siri 4K, på 13.55 respektive 15.00 (Svampenmara-rekordhållaren André Rangelind från Karlstad blev tvåa på 13.45, tre sekunder bakom klubbkompisen Niklas Wassberg).
Som om det inte var nog avgjordes ju dessutom Grisrundan i Östansjö, ett stig- och lerlopp över runt sju kilometer. Kollega Jan Wijk var på plats och fångade stämningen i ord och bild, när ”Cykel-Ola” Hellström från Vintrosa och en Frida Nilsson (det finns inga klubbnamn eller hemorter i resultatlistan som ledtråd, men måhända är det samma Frida Nilsson, i sådana fall från Örebro men utan klubb, som blev trea i motionsklassen på Norasjön runt i höstas på fina 1.31) vann på 45.46 respektive 53.22 (med drygt en respektive drygt två minuters marginal till tvåorna).

Nästan lika intensivt är det i orienteringsskogen just nu. KFUM Örebros Calle Olsson tog hem säsongens andra poängtävling i Milans regi i tisdags (Elisabeth Ahlgren, Linköping, var bästa dam i det som är en mixedtävling) och gick därmed upp i totalledning. Och på torsdagen kom över 2 000 orienterare till start i den första av de fyra dagarna av Närkekvartetten. Tidigare landslagslöparna Andrea Svensson, Maria Magnusson och Filip Dahlgren var etta, tvåa respektive etta i långdistansen i Bocksboda.

I den stora cykelfestival som just nu pågår i Uppsala inledde Örebrocyklisternas Adam Axelsson, den tidigare junior-EM-cyklisten som senaste åren främst satsat på skridsko men haft väldigt sjukdomsproblem, med en andraplats i seniorklassen (snäppet under elit) i Skandis GP. Axelsson tvingades släppa Gustav Dejert, men vann en spurt om andraplatsen halvminuten bakom, efter 20 varv på en 2,4 kilometer lång bana som avverakdes med en snittfart på 42,6 kilometer i timmen. Eliten, med Jacob Ahlsson, tävlar i helgen.

Kort och summarisk helgens höjdare:
1) Orienterings-EM avslutas med långdistans med Martin Regborn och Josefin Tjernlund.
2) Närkekvartetten fortsätter med deltävlingar fredag, lördag och söndag.
3) Hälleforsterrängen och Svillingeruset avgörs.
Bubblare: Skandis GP och Scandinavian race avgörs med Jacob Ahlsson på startlinjen och Matthias Wengelin gör sin enduropremiär för säsongen i Vallåsen.

Oskar Arlebo vann första Milans – och här är Tisarens preliminära Tiomilalag

I kväll avgjordes alltså första deltävlingen i Milans poängserie upp i Lindesberg, med 177 startade plus att ytterligare 34 sprang en Tiomilaträning, med gemensam start, på samma karta. Länets riktigt stora namn, såväl på herr- som på damsidan (herrarna, som Martin Regborn, Filip Dahlgren och Daniel Attås, är ju lite mer benägna att delta i Milans eftersom de i större utsträckning än damerna bor kvar i länet), avstod premiären, och i deras frånvaro sprang KFUM Örebros Oskar Arlebo hem segern 1.46 före Simon Hedlund, som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla men som bor i Örebro och finns med i Örebro läns orienteringsförbunds elitgrupp, och nästan fem minuter före trean Albin Arlebo (det är mixedklass, och Martina Welén, Köping-Kolsva, var bästa damlöpare på elfte plats, drygt fyra minuter före KFUM Örebros Elsa Ekelin).
I Tiomilaträningen sprang Gustav Hindér hem segern 2.20 före Karlstadslöparen Jonas Andersson, och med KFUM Örebro-talangen Jonatan Gustafsson på tredje plats, drygt 3.09 bakom. Passande eftersom Hindér enligt den preliminära laguttagningen ska springa förstasträckan för Tisaren i Tiomila på lördag kväll (i fjol sprang han andra, med Filip Jacobsson på första, men han finns inte med i spel i år). Oskar Andrén ska för andra året i rad springa långa natten (som i år är 15,3 kilomeer lång) medan Erik Fernlund får agera ankare.
Det för toppstriden betydligt intressantare damlaget formeras med de båda EM-klara löparna Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren på de två sista sträckorna, med nyblivna svenska mästaren Andrea Svensson på den långa, raka tredjesträckan och med Ellinor Tjernlund och Lovisa Persson på de två första sträckorna. Tisarens turkiska nyförvärv Elif Gökce Avci gör debut för klubben på sträcka tre i B-laget.
Regborns och Dahlgrens Hagaby har ännu inte släppt laget till Tiomila, medan KFUM Örebro meddelar att de matchar Per Sjögren på långa natten och Arlebo på startsträckan.

Tisarens preliminär lag, damer: 1) Ellinor Tjernlund (5,5 kilometer), 2) Lovisa Persson (6,9), 3) Andrea Svensson (10,9), 4) Josefin Tjernlund (7,7), 5) Lilian Forsgren (8,8). Andralaget: 1) Josefin Aronsson, 2) Helena Andersson, 3) Elif Gökce Avci, 4) Line Sølberg, 5) Rebecka Nylin.
Herrar: 1) Gustav Hindér (12,1 kilometer), 2) Johan Aronsson (11,5), 3) Daniel Attås (8,1), 4) Oskar Andrén (15,3, ”långa natten”), 5) Niklas Gustafsson (7,5), 6) Olle Josarp (7,6), 7) Valter Pettersson (9,8), 8) Mathias Drage (10,9) 9) Tomas Hallmén (9,0), 10) Erik Fernlund (15,4).

Äntligen dags för premiär i Milans (och dags att formera lagen till helgens Tiomila)!

De två första deltävlingarna i orienteringsklubben Milans serie med poängtävlingar, som blivit sommarhalvårets motsvarighet till Löpex vinterserie och som ofta lockar 150–200 löpare, skulle egentligen ha ägt rum tisdagarna 10 och 17 april, men den sena våren och framför allt snön i terrängen satte stopp. Därför är det först i morgon, tisdag, som den första av de tolv deltävlingarna kommer att äga rum. Premiären sker upp i Lindesberg, som ett samarrangemang med Lindebygdens OK, och motsvarande tävling lockade i fjol över 200 deltagare. Eftersom man anmäler sig på plats är det svårt att uppskatta hur många som dyker upp i år, men möjligen något färre med tanke på att det är Tiomila redan till helgen och en del säkert väljer att stanna hemma och ladda. Redan nästa vecka är det uppehåll i serien, men 8, 15, 22 och 29 maj löps det tävlingar, och därefter ytterligare sju av de åtta tisdagarna mellan 26 juni och 21 augusti. Världscupfyran Martin Regborn är regerande mästare i huvudklassen (det är mixedklass, och Elin Vinblad var bästa dam på nionde plats förra året; poängen räknas genom att vinnaren i varje deltävling får 5 000 poäng och att alla andra får 5 000 minus antalet sekunder man är efter segraren, de sex bästa resultaten räknas).

För övrigt kommer det, precis som vanligt, bli väldigt spännande att se hur Tiomilalagen formeras inför helgens drabbning i Nynäshamn. Tisaren har ju två EM-löpare och en nybliven SM-guldmedaljör att plocka in i sitt damlag, och därtill många att välja på till de två sista platserna. Och kommer Regborn springa förstasträckan (som vanligt) eller långa natten för Hagaby? Sex av hans blivande lagkompisar genrepade i varje fall med en tolfteplats i Stigtomtakavlen i helgen, där bland andra Jakob Wallenhammar, Samuel Andersson och Johan Persson var topp tio sett til löptid på sina respektive sträckor. 20.59 på fredag kväll ska lagens uppställningar vara anmälda, man kan se lagen växa fram under veckan här.

Gillman och Lennartsson tog ny topp tio-placering i SM

Garphyttans unga herrlag följde, även nu utan stjärnan Axel Ekström, upp den historiska niondeplatsen i stafett-SM för några veckor sedan med en tiondeplats när sprintstafetterna avslutade årets SM-tävlande i längdskidor (den här gången utan Lucas Lennartsson i laget eftersom sprintstafetterna till skillnad från de ”riktiga” stafetterna på SM bara innehåller två åkare). Gifs förstalag med Adam Gillman på första-, andra- och femtesträckorna och Marcus Lennartsson på andra-, fjärde- och sjättesträckorna tog sig till SM-final på tid (utöver sex direktkvalificerade tog sig också sex lag vidare på tid, och Gillman och Lennartsson hade faktiskt näst bästa tiden som trea i sista semifinalen), och slutade där på tionde plats. Vedevågssonen Filip Danielsson, som var startman i Torsbyklubben SK Bores andralag (med Johannes Ringsby som avslutare) var placeringen bakom Garphyttan i semifinalen men kom i mål en plats före, som nia, i finalen. Danielsson växlade faktiskt bakom Gillman både efter sin första och andra sträcka, men på sista skickade han ut Ringsby halvsekunden före Lennartsson, och det avståndet förvaltade lagkompisen hela vägen in i mål. Upp till segrande IFK Umeå, med Marcus Grate och landslagssprintern Teodor Peterson, var det drygt 15 sekunder för de båda lagen.
Markus Johansson körde upp Zinkgruvans lag från tolfte till nionde plats på sistasträckan i deras semifinal, men det var aldrig nära att räcka till medalj. Lucas Lennartsson och Emil Hagström i Garphyttans andralag var trea och i rygg på ledarna halvvägs, efter tre sträckor, i samma semifinal men föll hela vägen bak till tolfte plats, och tappade 40 sekunder på täten, under andra halvan.
I morgon fortsätter avslutningshelgen i Bruksvallarna med supersprint.

Nu är också startlistan till morgondagens elitseriepremiär i orientering, tillika EM-uttagnings- och världsrankningstävling (en sprint i centrala Landskrona), klar – och fjolårets världscupfyra Martin Regborn får gå ut allra sist av de 70 anmälda herrlöparna. Han startar 16.29, just efter andra tunga namn som Jonas Leandersson, Emil Svensk och Gustav Bergman. Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren går ut med bara en minuts mellanrum, som nummer 65 och 66 av 71 damer.
Apropå orientering så var tanken att säsongspremiären för OK Milans poängtävlingar skulle ha avgjorts redan i tisdags, men snöläget i skogarna i Lindesberg (och på många andra håll) gjorde att den senarelagts tå veckor, och premiären kommer nu istället att springas den 24 april.

Regborn borde köpa sig en tyrolerhatt – följde upp VM med två raka segrar i Österrike

Jag tyckte ju att det verkade jobbigt att springa både VM och world games samma månad, och frågade Örebroorienterare Martin Regborn en del om det när det stod klart att han skulle få representera Sverige på två världsomspännande orienteringsmästerskap under juli månad. Men Regborn svarade oförstående att det var några veckor emellan, och nu visar det sig att han inte ens använder dem för rekreation – utan att han istället åkt till Österrike för att springa en femdagarsorientering (kanske som kompensation för att han missar O-ringen på grund av world games) med det fyndiga namnet 5days TyrOL. Och snacka om att han har formen med sig från VM-starterna – på de två första etapperna i Alperna söder om Innsbruck har Regborn stämplat in två segrar, först elva sekunder före nyblivne VM-bronsmedaljören William Lind i måndagens sprint och sedan 19 sekunder före norske Eirik Kamstrup Hovind (och 1.45 före alla andra) i dagens medeldistans 1 500 meter över havet som också gav världsrankningspoäng (det var den enda av de fem etapperna som gör det). Tisaren har också ett gäng löpare på plats, och bland annat har Oskar Andrén tagit en elfte- och en 23:e-plats i herrklassen. Femdagarsorientering i Tyrolen avslutas med etapper onsdag, fredag och lördag.

På Gotland har Tisarens ex-megastjärna Simone Niggli smugit igång inför O-ringen med en jätteseger i den inledande etappen av Gotlands 3-dagars, en medeldistans som hon vann med över fyra minuters marginal till Järlas Elsa Jansson på andraplatsen. En viss Håkan Carlsson (förbundskaptenen bakom Sveriges bästa VM någonsin) slutade på 20:e plats i herrelitklassen i KFUM Örebros tröja, drygt elva minuter bakom segrande Gustav Bergman.

Och hemma i skogarna strax söder om Nora sprang Daniel Attås hem sin första seger för året i Milans poängtävling, 1.23 före förre VM-orienteraren Filip Dahlgren. Anna Hallmén var bästa dam knappa minuten före Frida Johansson. Men Simon Hedlund och Elin Vinblad (den förstnämnde kom inte till start i dag, den sistnämnde gjorde säsongens sämsta resultat och får räkna bort det i sammandraget) leder totalen när nu bara tre tävlingar (1, 8 och 15 augusti) återstår. Regborn behöver delta i en tävling till för att ta hem totalsegern, han ligger just nu femma eftersom han inte nått upp till maxantalet tävlingar som får räknas.

Regborns VM-guld kommer – men det dröjer lite till …

Det skulle ju ha passat Martin Regborn som hand i handsken, det gröna helvetet under orienterings-VM:s långdistans i de ogästvänliga, sydestniska skogarna. Och visst, en topp tio-placering i en VM-debut i långdistans är ett prima toppresultat (av löparna på topp tolv var Regborn en av endast två ”nykomlingar”, övriga hade rutin från just långdistansen på tidigare VM [och alla andra på topp tolv hade tidigare sprungit skogsdistans på VM]), men när jag pratade med honom mindre än en timme efter målgång kunde jag inte undgå att höra ett stänk av besvikelse i rösten. Den här vårformen har ju lovat ännu mer. Segrarna i långdistans-VM-testet i Huskvarna, i medeldistans-VM-testet i Estland, på Tiomilas förstasträcka och framför allt den medeldistansen i världscuppremiären i Finland har, tillsammans med övriga toppresultat som tagit honom till ledning i sammanlagda världscupen, gjort att åtminstone min känsla varit att Regborn skulle kunna drämma till med en medalj i sin skogsdebut på VM. Nu blev han i stället tredje svensk, och förlorade till på köpet kanske också sin plats i svenska stafettlaget på lördag.
Som tur är för orienterarna går det inte, som i många OS-grenar, fyra år mellan urladdningarna: Även om Regborn inte får springa mer i VM så väntar world games i Polen redan om ett par veckor, och nästa år är det både VM och EM … Och Regborn är alltjämt bara 25 år gammal: Vill och orkar han har han minst tio år kvar på toppen. Som jag skrev redan efter sjundeplatsen på VM i Strömstad i fjol: En dag kommer Regborn ta VM-guld.
Om dagens lopp kan ni läsa en torr, öppen text här – och en pluslåst intervju här.

Hemma i Oskarsvik, mellan Nora och Lindesberg, gjorde Hagabys andre orienterare med långdistans-VM-meriter (tia 2014) säsongens första start i Milans poängtävling. Dahlgren vann 1.39 före Tisarens Erik Lindgren och 3.20 före klubbkompisen Jakob Wallenhammar, medan totalledaren Simon Hedlund fick nöja sig med en femteplats, över sju minuter bakom Dahlgren. Tisarens Ellinor Eriksson var bästa dam på 13:e plats, men Hagabys Elin Winblad (knappt tre minuter bakom) är alltjämt klart bästa dam i sammandraget med en fjärdeplats.

För övrigt får jag erkänna att det var en stor skandal att jag helt missade att Silverleden på en dag arrangerades i lördags, denna fina, 64 kilometer långa trailtävling som jag tyvärr aldrig haft chansen att springa. 47-åriga Karlstadslöparen Mia Gyllenberg tog fjärde segern på fem försök (i fjol var hon tvåa bakom Patrizia Strandman) efter att ha gått ifrån med 7,5 minuter redan till Käxtjärnen efter sju kilometer och halvvägs, i Silvergruvan, haft ledningen med över 28 minuters marginal. I mål hade marginalen dock krympt till 15.25 före Karlstadslöparen Linda Bengtsson. Bästa länslöparna delade 13:e-platsen, Anna Karin Frih och Linda Harradine 2,5 timmar bakom Gyllenberg (som tog mållinjen på 7.20.09 och bara hade tre av 130 startande herrar före sig).
I herrklassen öppnade Johan Röjler konservativt och var 31:a efter sju kilometer och 23:a efter 13,5, men klättrade successivt och var sjua halvvägs, femma efter 57 kilometer och i mål till slut hela vägen uppe på pallen, som trea (Röjler var vid ett läge 32 minuter bakom Erik Högkvist, men i mål bara 6,5 minuter efter Örebro AIK-klubbkompisen på andraplatsen). Åt segrande göteborgaren Patrik Lindegårdh fanns dock inget att göra. Han korsade mållinjen 55 minuter före Högkvist, på 6.15.48 (vilket ändå var över timmen från André Rangelinds galna banrekord på 5.13.09 från 2015).

Mer överblivet från helgen:
** I 80 kilometer långa norska rullskidsloppet Olaf Skoglunds minnelöp Karlslunds Maria Gräfnings på tredje plats, bara minuten bakom en viss Justyna Kowalczyk efter nästan fyra timmars stakande, och i herrklassen blev Kopparbergsbördige Bob Impola 26:a, drygt 40 minuter bakom segrande Morten Eide Pedersen (sex minuter bakom Gräfnings).
** I Inge Bråten memorial, rullskidssprinttävlingen i Sunne som lockar stora delar av (framför allt den svenska och norska delen av) världseliten, tog sig Vedevågs Filip Danielsson, som precis som Bob Impola numera representerar Torsbyklubben SK Bore, till kvartsfinal.

Och på tal om rullskidor: När första distansen avgjordes på SM-veckan idag slutade Danielsson på 19:e plats, 1,5 minuter bakom segrande Karl-Johan Westberg och bäst av de som inte orkade gå med i 15-mannaklungan som gjorde upp om fjärdeplatsen över 20 kilometer i fristil.

Fahlin avstår girot – och här är senaste nytt inför Regborns VM-start

Först och främst hoppas jag att ingen orienteringsintresserade missade mitt pluslåsta förhandsknäck inför orienterings-VM med Martin Regborn och Håkan Carlsson (det går att läsa här). Startlistorna till första VM-distansen, fredagens sprintkval, finns för övrigt ute här (och eftersom det främst är den här distansen Lilian Forsgren är reserv till kan vi nu med största säkerhet slå fast att det inte blir någon insats för Hallsbergslöparen i årets VM, men osvuret är förstås bäst), och där kan man läsa att Regborn startar som 26:e man i det tredje kvalheatet, varifrån 15 av 38 löpare avancerar till lördagens final. Regborn startar 14.39.30 estnisk tid, vilket blir 13.39.30 svensk tid.

Veckans stora begivenhet vid sidan om VM skulle ha varit damernas Giro d’Italia, men Emilia Fahlin har valt att stryka sig från etapploppet, precis som hon gjorde från förra veckans SM-tävlingar i Småland. I stället har hon åkt på höghöjdsläger i Livigno, Italien, för att ladda om inför den avslutande delen av säsongen som innehåller alltifrån EM (i Danmark) och Vårgårda GP till Tour of Norway och VM (som också körs i Norge).

🙏

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Efter femteplatsen första dagen på Idre 3-dagars sprang Tisarens Daniel Attås in massor av tid på täten på den andra etappen i går (han slog bland annat ex-världsmästaren Fredrik Bakkman med fyra minuter och höll sig före en sån som Roman Ryapolov), vilket gjorde att han gick ut som trea, bara 21 sekunder på dagens jaktstart. Men där visade Bakkman gammal god klass och gick tillsammans med landslagskompisen Rassmus Andersson ifrån allt och alla och gjorde sedan upp om segern i en spurt (Bakkman två sekunder före Andersson) nästan åtta minuter innan Attås, som behöll tredjeplatsen, nådde mållinjen.
På damsidan blev det ju bara två etapper sedan den första ströks efter arrangörsstrul, och där sprang Ellinor Eriksson upp sig från tolfte till sjunde plats i jaktstarten efter att ha haft femte bästa löptid i dag. Milans Saga Sander vann två etapper och totalen i D20-klassen.

På hemmaplan tog Simon Hedlund 5 000 sköna poäng och därmed totalledningen (eftersom Regborn bara hunnit kuta fem, inte sex, deltävlingar än) i Milans poängtävling när den sjunde etappen avgjordes strax norr om Kopparberg i tisdags. Startfältet var rejält decimerat (på grund av sommaren, geografin och konkurrerande tävlingar), så Hedlund vann med nästan tolv minuters marginal före Lovisa Persson, Tisaren, och ytterligare sex före Frida Johansson, Djerf. Elin Vinblad, som inte sprang den här veckan, behåller dock positionen som överlägset bästa dam i sammandraget.

Ett lopp jag gruvar mig över att missa – och Regborn laddade med Milans: ”Joggade runt, njöt och samlade mental energi”

Det finns två lopp jag aldrig tänker missa (om jag inte bryter ett ben eller träffas av en meteorit eller liknande): Örebro backyard ultra och Bergslagsleden ultra. Det är utefter de två heliga graalarna (notera att rättstavningsprogrammet här vill ändra till ”gravlaxarna”) som jag planerar resten av min tävlingskalender under året. Och det var därför jag blev riktigt ledsen när jag såg att nya, på papperet superroliga, milloppet Run of mine avgörs just den 3 september, samma dag som Bergslagsleden ultra. Ett lopp i Zinkgruvans gruva, där tiokilometersklassen har vändpunkt tre kilometer (och 350 höjdmeter) under jord (så lutningen på de sex kilometer som är under jord är alltså nästan tolv procent nedför i tre kilometer följt av nästan tolv procent uppför i tre kilometer – mumma!). Och givetvis måste man ha hjälm på sig under loppet. Hade det inte varit för krocken finns inget som hade gjort att jag missat ett sådant lopp (ända sedan Dunderdygnet la ned 2006 [jag hade tänkt åka upp 2007] har jag grämt mig över att jag aldrig fick kuta det), men nu får jag önska de 500 andra lyckliga som anmäler sig ett trevligt lopp i stället, och så får jag hoppas på att arrangemanget återkommer på ett bättre datum nästa år. ”Om det här blir lyckat vill vi gärna att det blir ett årligt återkommande arrangemang” säger arrangören Monika Andersson till kollega Åsa Eriksson som skriver lite mer om Run of mine i en pluslåst artikel här.

Världscuppremiären i orientering nästa helg, där alltså tre länslöpare kommer att finnas på startlinjen, föregås av VM-tester i Estland den här veckan: Långdistans på fredag och medeldistans på söndag, och Martin Regborn, Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund finns förstås på plats, men också Tisarens förstaårsseniora landslagslöpare Andrea Svensson, som tar chansen att visa upp sig för förbundskapten Håkan Carlsson trots att hon inte får följa med till Finland nästa vecka.
Regborn inledde sin förladdning inför en extremt intensiv tävlingsperiod – två lopp i Estland och fem i Finland på tio dagar – med att jogga runt Milans sjätte poängtävling för året i går. Det gav en tredjeplats bakom klubbkompisen Jakob Wallenhammar och Milans egen Per Eklöf, och återtagen ledning i sammandraget eftersom Simon Hedlund för första gången i år inte kom till start.
Inte heller Elin Winblad, totalledaren på damsidan (även om det egentligen är en mixedtävling där hon ligger på fjärde plats totalt), kom till start, och i hennes frånvaro var Josefin Erlandsson snabbast runt.
”Drömterräng deluxe […]. Joggade runt, njöt och samlade mental energi inför det som komma skall”, skriver Regborn på instagram om Milans:

Om två veckor är det dags för Vårruset i Örebro, men redan i kväll avgjordes femkilometerstävlingen tio mil västerut. Inga toppnamn från Örebro hade valt att göra resan till Karlstad, men ex-karlskogingen och ex-Tisaren-/landslagsorienteraren Linda Take, som haft för vana att vinna den där tävlingen, tog i varje fall en tredjeplats, 40 sekunder bakom Malungs Sandra Olsson.