Regborns succécomeback i världscupen: ”Både glad och tom på energi” (och nu är han klar för Åstadsloppet)

Snacka om snygg comeback på världsscenen. Nej, det blev förvisso ingen pallplats för Martin Regborn i långdistansen som i dag inledde i världscupfinalen i Italien, men han sprang in som bäste svensk och femma totalt – örebroarens elfte individuella topp fem-placering i världscupkarriären (han har vunnit en gång, varit trea två gånger, fyra fem gånger och femma tre gånger).
Norges 22-åriga stjärnskott Kasper Fosser, som redan på förhand toppade världscupen, var i en egen division i dag. Ledde med över 1,5 minuter redan vid första mellantiden och var drygt 5,5 minuter före schweizaren (och ex-tisarlöparen) Matthias Kyburz i mål. Regborn var nästan åtta minuter bakom honom, men mindre än 2,5 minuter från Kyburz på andraplatsen (och 1,5 minuter före sexan, Eskil Kinneberg).
För att uppskatta Regborns prestation till fullo måste man minnas hans historik: Han startade och sprang åtta minuter i världscupen i Idre i augusti, men tvingades bryta (loppet och hela helgen) efter att ha sprungit in med ena låret i en stock. Därmed var dagens tävling hans första fullföljda på internationell nivå sedan världscupfinalen 2019. 2020 blev nämligen alla internationella orienteringstävlingar inställda, och 2021 inleddes med att Regborn tvingades tacka nej till EM efter det konstaterats att hans höftbesvär orsakades av en stressfraktur på korsbenet. Han hann inte ikapp till VM, och sedan kom den nya smällen i landslagscomeback i Idre. Lägg därtill att han efter i första större tävlingen efter Idre – kvalet till medeldistans-SM – åkt på en ny skada, i ena foten/fotleden. Han gjorde comeback i långdistans-SM förra helgen och blev femma – och nu alltså femma och bäste svensk i världscupen.
– Jag kände mig stark hela vägen fram till varvningen. Men de sista fem minuterna var riktigt tuffa, jag hade knappt styrfart. Med tanke på hur det senaste året har varit är jag väldigt nöjd med loppet. Jag är både glad och tom på energi, sa Regborn till Orienteringsmagasinet efter loppet.
Terrängen var kuperad men lättlöpt, och därför var banorna långa. Regborn fick ihop över 19 kilometer på sina vägval.
Max Peter Bejmer var näst bästa svensk på tiondeplatsen, drygt fyra minuter bakom Regborn. Örebroaren har därmed tydligt visat att han vill ha en av de två herrplatserna i sprintstafetten på söndag.
damsidan kopplade superstjärnan Tove Alexandersson, som också haft ett struligt år, greppet om sin sjunde raka totalseger i världscupen genom att vinna dagens tävling med nästan sex minuters marginal till enda utmanaren, schweiziska Simona Aebersold. Alexandersson har därmed fem poäng till godo på schweiziskan inför sista indiviuella deltävlingen i världscupen, en medeldistans på lördag. Eftersom poängskalan för de fyra första i mål är 100–80–60–50 poäng är det först i mål som gäller, om de placerar sig där uppe då också (på herrsidan har Fosser skaffat sig en ledning på 77 poäng och behöver därmed ”bara” ta sig i mål på topp 17 – Och om inte Kyburz blir topp två eller Daniel Hubmann vinner så kan Fosser ligga i solstolen och ändå ta hem titeln). Ellinor Tjernlunds världscupdebut slutade med en 80:e-plats av 97 startande i den tuffa långdistansen. Jag har inte sett någon uppdatering från henne, men något måste ha gått snett tidigt, för till första mellantiden, där Alexandersson passerade på 28 minuter, hade Tjernlund 48. I mål var hon drygt 38 minuter bakom täten och 14 minuter efter Lina Strand som var näst sist av de nio svenskarna på 40:e-platsen.
Chans till revansch för Tjernlund, och möjlighet till nytt topplopp av Regborn, då en betydligt plattare medeldistans avslutar årets individuella världscup på lördag. Därefter avslutas hela faderullan alltså med mixedsprintstafett på söndag.

Jag hoppas för övrigt att ni inte missade mitt reportage om löparen, OCR-löparen och – framför allt – militära femkamparen Siri Englund som publicerades i NA:s papperstidning i tisdags och på na.se i dag. Englund tävlar i danska hinderbaneloppet Red Bull Conquer the castle i helgen. Fyra kilometer med 26 hinder ska avverkas i ett kval på lördag, och på söndagen väntar åttondelsfinaler, kvartsfinaler, semifinaler och final – allt i heat om åtta löpare – på söndagen för de 64 bästa från lördagen. Englund var tvåa bakom danska Ida Mathilde Steensgaard. Nästa vecka springer Englund Åstadsloppet, som ser ut att få ett fint startfält trots att det krockar med Stockholm marathon. Hittills är bland andra Regborn, Fanny Schulstad, Liduina van Sitteren, Tim Sundström, Per Arvidsson, David Berg och Kristinehamns Josef Snellman anmälda till halvmaran.

Äntligen är semestern över – nu drar vi igång bloggen igen (med en kort recap)

Efter en månad då jag haft semester och sprungit lite i Arvika, Kramfors, Bålsta, Nikkaloukta, Norrköping och Värnamo (och lite hemma i Porla) är jag nu tillbaka på jobbet igen. Jag orkar naturligtvis inte skriva mig igenom allt som hänt medan jag varit borta, men vi ska ta några ord om det största som passerat revy innan bloggen återgår till det normala från och med i morgon:
** Emilia Fahlin har valt att kasta in handduken till OS. Något som, åtminstone för mig, kom som en chock förra veckan. Den officiella orsaken är att hon känner sig ur form. Jag har sökt Emilia i dag, och vi får se när hon kan/orkar utveckla vad det handlar om.
– Jag har inte haft den uppladdning jag ville inför spelen med sjukdomar, krascher och operationer de senaste åren. Jag har drömt om en OS-medalj. Jag vill inte åka till Tokyo på semester. Jag ville vara i mitt livs form och prestera – inte åka dit för att titta på naturen, sa hon i det pressmeddelande SOK släppte förra vecka.
Fahlin har ju tidigare deltagit i två OS, men det här skulle bli det första där hon skulle få chans att köra för eget resultat i linjeloppet, och på papperet (om hon varit i form, alltså) fanns absolut en liten möjlighet till medalj. Det återstår att se när hon väljer att göra comeback, senaste tävlingen (den enda under min semester) var världstourens La Course i Frankrike den 26 juni, där hon var hjälpryttare åt danska lagkompisen Cecilia Uttrup Ludwig.
** Jonatan Gustafsson slutade på 14:e plats i U23-EM och Wilhelm Bergentz blev 18:e i U20-EM, båda i Tallinn och båda på 5 000 meter. Gustafsson var över minuten från sitt nysatta distriktsrekord (15.12,72 mot 14.08,04) i ett taktiskt lopp där distriktsrekordet hade räckt till en fjärdeplats medan Bergentz var 22 sekunder från sitt nysatta distriktsrekord i P19-klassen (14.58,56 mot 14.36,90) i ett lika taktiskt och ännu tätare lopp där 14.32 räckte för guld.
** Nyblivna örebroaren Jerker Lysell slutade på 18:e plats i sprinten i orienterings-VM, 1.04 från guld och 51 sekunder från medalj. Någon plats i svenska sprintstafettlaget blev det ändå inte, och hans VM tog därmed slut där. Den internationella säsongen fortsätter med världscuptävlingarna i Idre 12–15 augusti, och då kommer Martin Regborn göra comeback efter sin stressfraktur. Även Tisarens Andrea Svensson är uttagen, och får därmed (om jag inte missminner mig) göra världscupdebut (hon har tidigare tillhört landslaget men inte fått chansen att springa i blågult på seniornivå, som jag minns det; men hon tog ju JVM-guld 2015) efter att ha tagit en seger och en andraplats i världscuptesterna på skidorten. Lilian Forsgren är reserv i truppen.
** Ex-örebroaren Linus Rosdal slutade fyra i SM på tio kilometer landsväg (på 29.38), bara 13 sekunder från guldet och tio från medalj, på Anderstorp. Louise Wiker blev 13:e (36.25, knappt två minuter från medalj), Erica Lech 17:e (36.58), Fanny Schulstad 21:a (37.07) och Liduina van Sitteren 26:a (37.41). Wiker (brons i K40), Maria Nagle (tidigaer Eriksson, silver i K45 på 43.09), Marie Dasler (silver i K50 på 41.38), Liljana Persson (silver i K65 på 1.05.16) och Bo Persson (silver i M70 på 47.54) tog veteran-SM-medaljer. Noha Olsson vann DM på 5 000 meter, tillika första deltävlingen i långloppscupen, på 15.19,64, sju sekunder före träningskompisen Axel Sandberg och ytterligare fyra före Starts Per Arvidsson som tog kommandot i cupen när han följde upp med överlägsen seger i Semesterhalvmaran (på 1.12.49 – Erik Anfält var tvåa i sin comeback efter en hel del skadestrul senaste året, på 1.14.49). Dasler leder damernas cup tack vare en tredjeplats på DM och en fjärdeplats på halvmaran som vanns av Schulstad på 1.22.34. Nagle (42.20) och Joel Björkenbeck (35.45) vann motionstävlingen Sommarmilen som avgjordes samtidigt. van Sitteren inledde en ny (?) DM-svit med guldet på 5 000 meter, 23 sekunder före Vretstorps Ewa Pettersson och ytterligare 31 före Dasler (18.12,61/18.33,54/19.04,82).
** Jonathan Ahlsson tog, som förstaårssenior, ett sensationellt SM-guld i landsvägscyklingens kortdistansdisciplin efter att ha kommit loss tillsammans med Jacob Eriksson och besegrat honom i spurten. I förra veckan följde han upp med en fjärdeplats i etapploppet U6 cycle tour.
** Axel Lindh fick, efter vårens covid-bakslag, äntligen göra sin debut i senior-världscupen i mountainbike i Frankrike, men hade en tuff dag från sin svåra startposition och slutade på 71:a plats, avplockad med två varv kvar.
** Siri Englund slutade trea i det första, historiska riksmästerskapet i hinderbanelöpning (OCR), där ex-örebroarna Martin Bäckström och Sara Forsström tog hand om gulden, och följde dagarna därpå upp med SM-guld i både hinderbana (den som ingår i militär femkamp) och i just militär femkamp.
** Det blir ett triathlon i länet i år, trots allt. Efter de inställda tävlingarna i Nora och Viker står det klart att Vretstorps triathlon återuppstår, i augusti. Det har föreningen i varje fall hintat om på sin instagramsida. På en helt annan nivå, men i samma sport, vann Örebro AIK:s Sara Jakobsson ironmantävlingen Laponia triathlon på nya banrekordet 11.12.54 (simning på 1.11.14, cykel på 5.34.32 och löpning på 4.21.17), viket gav en segermarginal på 25 minuter.