Hindér världsmästare för andra dagen i rad – efter jättedramatik (plus: manfall för Tisaren i Småland och vålnad tog andraplatsen i Örebro parkrun)

Världsmästare i går – världsmästare i dag igen. Gustav Hindér är otvivelaktigt världens vassaste orienteringsskytt just nu och följde på lördagen upp fredagens VM-guld i sprint med ett nytt i den klassiska distansen (alltså långdistans) som består av punktorientering–orientering–tio skott liggande–orientering–tio skott stående–mål där varje millimeter fel på kartan i punktorientering ger en minuts tillägg på löptiden, varje bom i skjutningen två minuter. Man hade ju velat ha en tv-produktion för det lär ha varit rafflande mellan Hindér och landslagskompisen Robbin Kantarp vid den sista skjutningen (Kantarp startade en hel timme efter Hindér och hade tiderna att gå på – medan Hindér fick stå och bita på naglarna), för efter fyra bommar i stående gick Hindér i mål på 115 minuter och sju sekunder. Kantarp hade chansen att plocka guldet om han träffade hälften av skotten – men han bommade ett för mycket (sex, alltså) och gick i mål 51 sekunder bakom Hindér, på 115.58 (man kan ju också se differensen som en millimeters felprickning på punktorientering).
Totalt bommade både Hindér och Kantarp sju skott var (tre plus två respektive ett plus sex) medan trean, danske Jonas Falck Weber, med sex bom totalt, också hade snott guldet från Hindér om han bara träffat ett skott till. Avståndet till resten av fältet var lite större (7,5 minuter till fyran 14 minuter till femman och så vidare).
Hindér vann helt enkelt på en kombination av stark orientering (näst snabbast), punktorienteringen (nionde bäst, men totalt ”bara” tio straffminuter) och skjutning (sju bom gjorde honom femte bäst).
I morgon avslutas VM i Tjeckien med stafett, och det finns en bra chans att Hindér gör en grand slam och tar hem alla guld i mästerskapet. Stafetten löps av tremannalag, och Sverige har Kantarp som tog silver i dag på förstasträckan, Hindér på andra och gårdagens bronsmedaljör Jonas Falck som ankare. Stafetten kommer av allt att döma bli en nordisk uppgörelse – tjecken Matej Burda, som var nia i dag, är den ende på mästerskapet som tagit en topp tio-placering i herrelitklassen utan att komma från Sverige, Danmark eller Finland.

Efter sena återbud från Andrea Svensson och Anna Hallmén fick Tisarens damlag, som redan saknade Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren, plocka in Nina Hallor och KFUM Örebros Karin Lindgren för att bli fulltaligt till Smålandskavlen. Ändå ligger laget på övre halvan efter de två sträckor som avgjordes i mörker i kväll – men avståndet till ledande IKHP Huskvarna (gamla Hakarpspojkarna) är nästan 16,5 minuter. Lovisa Persson tappade 5,5 minuter på täten på förstasträckan, Lindgren lite mer på andra. Rebecka Nylin startar om tillsammans med (två sekunder bakom) Göteborg-Majornas Linnéa Golsäter i morgon förmiddag.
På herrsidan är Tisarens lag överraskande nog sist av de lokala lagen (och 43:a av 52 totalt) efter de inledande sträckorna. Efter Magnus Perssons första- och Filip Jacobssons andra har laget drygt 37,5 minuter upp till ledande OK Kåre (och fyra respektive tre minuter till KFUM Örebro – som hade Hugo Örn och Oskar Arlebo på de två första sträckorna – respektive Hagaby – som hade Per Carlborg och Harald Larsson).

Örebro parkrun bjöd in med halloweentema på lördagen, och lockade fler deltagare än på 1,5 månader. Däribland en hel del spöken, pumpor, zombier och en riktig häst (!).  Mina Anger (23.04) och Johan Ingjald (18.46) var snabbast, men Niklas Hasselwander (18.50) ska ha ett speciellt omnämnande eftersom han sprang in som tvåa iklädd någon sorts vålnad.